Monday, July 07, 2014

TIME OUT (förhoppningsvis)

image
Men titta gärna in någon gång då och då även under sommaren. Resten av Europa håller öppet även i juli och det kommer säkert att hända något av intresse!

Passa på och njut av den flödande energin, Förhoppningsvis som sol men vind och vatten kan inte uteslutas och ett strövtåg i bioenergin rekommenderas oavsett väder.

http://www.fourfact.com

Friday, July 04, 2014

Uthållighet fordrar engagemang

CERES som är en tung amerikansk organisation, som arbetar för uthållighet i industrin och som ligger bakom kampanjen om “clean trillion dollar” for förnybar energi och energieffektvisering, har gjort en detaljerad “roadmap” för företagen (se skiss nedan).

De följer nu upp hur arbetet framskrider i en rapport som visar att det i huvudsak går framåt.

In some cases, companies have substantially accelerated and broadened their sustainability efforts. These companies are providing real leadership and demonstrating that sustainability isn’t a luxury, but rather an essential strategy for building long-term shareholder value.

Det skulle vara kul att få se något sådant refererat på ett systematiskt och konsekvent sätt också i svensk press som “tjatar” vinster och bedömningar från “analytiker” i det oändliga men som undviker att tala om på hur stabil grund dessa företag står. Kanske skulle dessa analytikers intresse öka om de tog del av rönen från CERES?

A growing number of companies are incorporating sustainability performance into executive compensation packages.

För bonusar brukar dra till sig intresse och i bästa fall även engagemang!  LOL
———————————-

PS Både engagemang och lönsamhetskalkyler tycks vara något som är beroende av utsikterna till bonus? Regeringen har tidigare avfärdat höghastighetståg som varande “robust olönsamt”. DN noterar i sin ledare 3 juli: “Varför har höghastighetsbanor, som ledande regeringsföreträdare tidigare så bestämt avfärdat som samhällsekonomiskt olönsamma, plötsligt blivit en bärande del av en satsning som påstås lyfta Sverige?”

Kanske regeringen också kan fundera över kalkylerna de gjort avseende energieffektvisering och hur man i EU bäst skall tillgodose denna? Bonusen som vinkar (fortsatt regeringsinnehav) kan vara en drivkraft till insikt? För oss andra är bonusen att effektvisering lyfter Sverige!

image

Thursday, July 03, 2014

Det kostar på att vara uppkopplad

Drygt 500 miljarder kronor per år, enligt IEAs beräkningar. Och energianvändningen för all vår elektronik för kommunikation, övervakning, spel, nöjen, spel osv. stiger snabbt, men kan hållas i schack (se bild nedan). Den onödiga användningen motsvarar redan mer än hela elanvändningen i Kanada!

Europa är lite på spåret genom sitt Ecodesignarbete men det krävs att fler hänger på och att man går lite längre. För den funktion vi vill ha hotas inte av att vi använder bättre teknik och att vi använder den på ett bättre sätt.

Det är inte rocket science att hindra utflödet av onödig energi men det fordrar att flera parter samverkar, enligt IEA:

* Policy makers, in developing policies and measures for different parts of the value chain to engage in energy efficiency and ensure that the pre‑conditions are in place to develop and implement energy efficient devices and systems, can provide incentives and establish market drivers

* Standard development organisations and intellectual property providers create the foundations and tehnical standards to enable and support energy efficient software and hardware solutions.

* Software and hardware developers design solutions that can be used by manufacturers of devices.

* Device manufacturers bring together software and hardware solutions, thereby determining the energy performance and energy efficiency features of devices.

* Network designers establish the terms on which devices can connect to networks and how they need to operate to be part of a network; they also ensure that network communication supports energy efficiency in all connected devices.

* Service providers that provide Internet or other digital services to end users manage bulk purchases and deploy large quantities of devices; they can be instrumental in creating a market for more energy efficient devices.

* Telecommunications industry ensures the development and implementation of network design that supports energy efficiency.

* Consumers can, with proper guidance, make energy efficient purchasing decisions and adjust the settings of their devices to reduce energy consumption.

image

Wednesday, July 02, 2014

Konkurrensen handlar om framtiden inte gårdagen

“Tänk om vi ställer så hårda krav på Europas (och Sveriges) industri att de flyttar sin produktion till länder där kraven är lägre?” Har ni hört den sången förut? Den ingår i samma sånghäfte som det batteri av utredningar som nyligen presenterades och som ville visa att vår energianvändning måste öka och att förnybar energi är otillräcklig.

Problemet är att det är gamla örhängen som handlar om hur det (kanske) var förr i tiden. Vill man se hur det blir i framtiden kan man titta i The Economists senaste utredning “Asia Rising” där man visar Asiatiska satsningar på miljöteknik och energi. Det är den framtid vi har att konkurrera mot. I The Economist heter det bland annat:

Policy support for renewable energy in Europe has fallen away, but is strong in Asia. European austerity programmes resulting from the global financial crisis in 2008 have reduced government support for renewables. Conversely, many Asian governments are aggressively pushing the cleantech sector to reach the scale needed to be commercially viable.

Kanske vår industri flyttar men i så fall är det inte troligt att detta beror på att kraven är lägre i Asien utan på att de har modernare, snålare, miljövänligare (och därmed billigare) teknik. Vi hoppas kunna konkurrera ut framtiden med gårdagens lösningar. Det funkar inte! Självstympning kan inte vara ett alternativ!?

Tuesday, July 01, 2014

Björn Lomborg - del av en lärkpastej?

Lomborg framträder ungefär var annan månad i full frihet hos Svenska Dagbladet och presentars då som: “Bjørn Lomborg är chef för Copenhagen Consensus Center och adjungerad professor vid Copenhagen Business School.” Det låter ju fint för en klimatförnekare och pressen känner sig ju på något konstigt vis skyldig att släppa fram motsatta ståndpunkter i lika proportioner alldeles oavsett att det råder en klar obalans mellan de båda sidornas vetenskapliga underbyggnad.

Kanske spökar det gamla receptet på lärkpastej? I det använde man 50% lärkkött och 50% hästkött, dvs en lärka och en häst.

Nu visar det sig också att Lomborg har mäktiga sponsorer. Inga mindre än Koch Brothers. Grabbarna som är stenkonservativa och stenrika (över 100 miljarder dollar!) på fossilbränslen. Nog har de råd att avlöna en professor!

Så frågan är varför han skall vara en del av lärkpastejen i Svenskan?

Monday, June 30, 2014

Gryende insikter men nattståndna slutsatser

Konjunkturinstitutet kör sin gamla favorit i repris i sin senaste rapport: “Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare “. Det är lika fel som tidigare och dessutom lite förvånande eftersom de själva redovisar gryende insikter om hur marknader faktiskt fungerar. Man kan läsa på sidan 6-7:

.....det kan finnas flera anledningar till varför vi använder för mycket energi i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Dessa utgörs exempelvis av att:
1. Energipriserna inte reflekterar alla samhällsekonomiska kostnader
2. Hushåll och företag saknar information om åtgärder/besparingspotentialer
3. Hushåll och företag hindras, eller inte uppmuntras till, att vidta åtgärder på grund av regelverk och incitamentsstrukturer
4. Transaktionskostnaderna är onödigt höga
5. Individer rationaliserar och förenklar sitt beslutsfattande på grund av be-gränsad kognitiv kapacitet vilket kan slå mot energieffektivisering.

Lik förb—-t fortsätter man att låtsas som om aktörerna på marknaderna enbart styrda av priser (som korrigeras av någon överjordisk insikt hos våra styrande) fattar helt korrekta beslut som leder till “optimala” lösningar. Är det inte dags att släppa söndagsskolans föreställningar snart? Nu när man ändå har gläntat lite på dörren mot verkligheten!

 

Friday, June 27, 2014

Energi nog för Almedalen

Var lugn för att energifrågan kommer att dryftas i Almedalen och reflekteras i media. De väl timade rapporterna från “tunga institutioner” de gångna veckorna kommer att följas upp i (sannolikt) höga tonlägen.

Men det kommer att erbjudas “motgift” i Visby. 100% Förnybart anordnar två seminarier på torsdagen 3 juli med början vid 2-tiden.

Förnybarhetsrådet tar en hel dag i anspråk onsdagen den 2 juli med början 9.30.

Båda evenemangen kommer att följas upp med rapporteringar på websidor och i twitter.

EnergiEffektviseringsFöretagen har gjort en “fusklapp” för att de medverkande i debatterna skall ha fakta och konsekvenser av energieffektivisering (det första bränslet enligt IEA). Så att detta skall kunna tränga fram i det väntade flödet av diskussioner om olika sätt att tillföra energi.

Och väldigt lägligt har det också kommit ett inlägg om effektvisering i SvDs lilla energikampanj denna vecka.

Så misströsta inte - det finns alternativ!

Thursday, June 26, 2014

Världsbanken visar vägen

Insikten om att våra vanligaste ekonomisk resonemang är otillräckliga tycks epidemisk. Nu presenterar Världsbanken en rapport där man gjort mera ingående studier av vilka olika förhållanden som påverkas vid en förändring och har enligt SvD kommit upp med en enkel handlingsplan:

1. Identifiera alla ekonomiska, sociala och miljöfördelar ett projekt har.
2. Välj den rätta modellen för att beräkna vad fördelarna är värda.
3. Identifiera vilka ekonomiska verktyg som passar bäst för att nå målet och vilka konsekvenser för den övriga ekonomin dessa har.
4. Mät vilka fördelar som uppnåddes när projektet genomförts och presentera det på ett relevant sätt för de grupper som berörs.

Det handlar alltså inte längre enbart om att kalkylera “allt annat lika” (ceteris paribus) utan att “allt ändras som skall ändras” (mutatis mutandis).

Resultaten blir också spännande (se exempel nedan) där inte enbart energi- och klimatförhållanden visas utan även till exempel påverkan på jordbruket. Och allt talar för effektivare energianvändning!

image

Wednesday, June 25, 2014

Dags att offra några ekonomiska modeller?

Nicholas Stern och en kollega Simon Dietz varnar för att de ekonomiska modeller vi har är otillräckliga och att vår syn på vad klimatförändringarna verkligen för med sig i kostnader är för naiva. Konsekvenserna kan bli värre och komma snabbare än vad vi tror när vi tittar i de vanliga kristallkulorna. Deras papper föreligger i en arbetsversion där man varnar:

There is a problem in using the language of benefit-cost analysis, if it is interpreted in its common and narrow, marginal, fairly undynamic way, and where risk is also treated narrowly. Climate-change policy raises major questions of the strategic management of potentially immense risks and where different paths will have different endogenous learning and discovery.

IPCCs arbetsgrupp 3 antydde dock detta när de presenterade sin rapport nyligen och sade att kostnaderna för att undvika klimatkatastrofer var mycket låg men också att kostnaderna var svåra att bedöma. Ekonomen Joan Robinson lär ha sagt att forskningens kapital består av summan av alla ännu icke vederlagda teorier och nu visar Stern och Dietz på ett område där vi måste komma vidare. Det finns några teorier kvar att slakta.

Det känns så mycket mera nödvändigt efter att ha tagit del av de gångna veckornas alster från olika svenska intressentgrupper. Några av dem uttrycker sin djupa tro på behovet av effektvisering men bara så länge det innebär att de får använda mer energi. När man ser på hur de försöker underbygga sin argumentation är det tunt och tanken på att en kommande svensk energikommission skulle byggas upp kring dessa närsynta betraktelser är tung att bära.

 

Tuesday, June 24, 2014

Effektivsering ger fler jobb (mm)

.....bättre miljö, högre ekonomisk aktivitet, lägre kostnader, minskad import av fossilbränslen och högre säkerhet visar EUs egen konsekvensanalys. Ja det antyddes redan tidigare men nu håller man på med en uppdatering och visar ännu tydligare att högre ambition för energieffektvisering har många fördelar. Detta framgår av en rapport i vardande men som läckt ut. Man kan ju undra vad den svenska regeringen väntar sig utöver detta när de envist avstår från att sälla sig till kören av insiktsfulla politiker inom EU. Hur mycket bättre kan det bli?

I EUs arbetsdokument har man ökat målsättningen för effektvisering från 25% (EE25) till 40% (EE40) 2030. Man har låtit andelen förnybar energi förbli på nivån 27% men man får med automatik en ytterligare begränsning av växthusgaserna till 45%.

Det är också intressant att se att sysselsättningen ökar i de flesta sektorer även några av de som i Sverige är mest högljudda för att “slippa” effektvisera mer än ett minimum, se bild nedan!

Vad är det då för “drakoniska” åtgärder som behövs? Man modellerar med en ökning av renoveringstakten i byggnadsbeståndet, en minskad diskonteringsränta (vilket motsvarar att man närmar sig LCC-kalkylens krav), ökad acceptans av bästa tillgängliga teknik (BAT) samt teknikupphandlingar för att förbättra tekniken, ökad fjärrvärme, minskade överföringsförluster, samt förbättringar av fordonstekniken. Inte helt olikt de krav som fördes fram i studien från IVA men där man var mycket mera återhållsam vad gäller genomslaget.

EUs modelleringar är med säkerhet mera utvecklat än de svenska. Så varför inte ta chansen till en bättre framtid, ekonomi och sysselsättning när det dessutom finns (en viss) samstämmighet om åtgärderna och när det är gratis?

image

Monday, June 23, 2014

Vem räknar mest rätt?

I spåren av de fyra utredningar som serverats senaste veckorna kommer den oundvikliga frågan - Vem kan man lita på? Vem räknar mest rätt när man jämför vad olika energiframtider kostar? Är det någon som talar i egen sak, är det någon som vrider fakta i någon önskad riktning?

Svaret är troligen att det gör alla. Några gör det av egenintresse och vill hävda att deras lösning är mest fördelaktig därför att det egna bankkontot mår bättre av det. Några gör det av försiktighet (feghet?). Man vet vad man har men inte vad man får. Man tar det säkra (=kända) före det okända. Några gör det av idealitet och väljer något som känns rätt även om det inte är säkert beprövat och bevisat att det fungerar.

Av dessa skäl är det sista att föredra. Många av de tekniska problem som finns går att lösa i takt med att produkterna utvecklas. Det mesta av den teknik som omger oss och känns vardaglig är resultatet av utvecklingsprocesser. Processer som sällan startats vare sig av egenintresse eller feghet utan istället av nyfikenhet.

Men när vi nu får ett antal påståenden om vilka energislag som är billigast kan vi dels fundera över vad som driver urvalet av jämförelser och indata MEN inte glömma att de räknar i olika “valuta”. Vissa av förslagen medför importberoende och vissa har kostnader som inte redovisas i form av bränsle- och avfallshantering. Ibland i tiotusentals generationer framåt. När det finns poster av det slaget kommer jämförelsen alltid att halta. För Ukraina till exempel har den billiga gasen fört med sig ett importberoende där “valutan” inte är pengar utan nationens självbestämmande.

Så frågan om vem som räknar bäst är fel ställd. Frågan är: “Vad innehåller kalkylen?”

Och om vi undrar vem som ändå räknar bäst så är det sannolikt de som representerar investerarna. De vill inte i onödan förlora pengar och de är inte överdrivet förtjusta i till exempel kärnkraft. Vare sig Lazard eller Citigroup.

Thursday, June 19, 2014

Vad är det som Sverige vet men de andra inte fattar?

Häromdagen gjordes en framställning till EU-kommissionen i ett gemensamt brev från bland annat Danmark och Tyskland, brevet återges i sin helhet nedan. Ministrar från flera EU-länder påpekar att energieffektivisering måste utgöra kärnan i EU-politiken och vill ha ett bindande mål för detta.

Sverige har erbjudits att delta i denna framställning men avstått. Vad är det som Sverige vet men de andra inte fattar? Det kan väl aldrig vara så att regeringen i sin helhet blivit så impade av Konjunkturinstitutets “analys”? Säg att det inte är så! Snälla!

———————————————-
President of the European Commission José Manuel Barroso
European Commission
1049 Bruxelles/Brussel
BELGIQUE/BELGIË

Commissioner Günther Oettinger
European Commission
1049 Bruxelles/Brussel
BELGIQUE/BELGIË

Commissioner Connie Hedegaard
European Commission
1049 Bruxelles/Brussel
BELGIQUE/BELGIË

17 June 2014

Call for a proposal on a binding energy efficiency target for 2030 in light of the forthcoming EED-review in July 2014

Dear President of the European Commission Barroso,
Dear Commissioner Oettinger,
Dear Commissioner Hedegaard,

The signatories of this letter look forward to the forthcoming review of the progress towards the 2020 en-ergy efficiency target. The current situation in the Ukraine emphasises the importance of reducing depend-ence on imported oil and natural gas. Reduction of energy consumption through energy efficiency is the most robust and cost effective means of increasing energy security and reducing emissions of greenhouse gases, and there is still a considerable economic potential for energy efficiency improvements in most are-as. The European emission trading scheme (ETS) is currently only able to provide incentives in the electricity and parts of the industry sector, while other sectors like transport, buildings, trade, services and private households are not addressed by the EU ETS. Hence, there is a need for a new energy efficiency policy and target. Therefore, the signatories of this letter share the conviction that the forthcoming review of the pro-gress towards the 2020 energy efficiency target should present a proposal for a binding target for energy efficiency in 2030. With this letter we wish to emphasise why energy efficiency must be at the core of the EU’s climate and energy policy for the period up to 2030 and beyond in a common framework that also includes an ambitious and deliverable greenhouse gas and EU-wide renewables target and facilitates in-creased interconnection capacity.

First, the EU target of a 20 percent energy saving by 2020 must be met. If necessary to reach the 2020 tar-get, we should speed up and aim for an ambitious implementation of existing directives and measures, as well as making better use of funding and support schemes to promote energy savings.

Second, the forthcoming review of the progress towards the 2020 energy efficiency target should present a proposal for a binding target for energy efficiency in 2030. A target is essential to highlight the importance of energy efficiency, and a strong political commitment is crucial to secure the necessary policies and measures, including financing at the EU level and at the national level.

We urge the Commission to come forward with such a proposal in July 2014 before the summer break and in due time to be considered by the European Council in October. The proposal should reflect a modelling of the scenarios from the Commission’s Impact Assessment accompanying the 2030 package, as well as the European Parliament’s proposal for an energy efficiency target. This will provide Member States with a solid and necessary foundation for defining their final position on the basis of which a decision can be taken on the EU’s energy efficiency policy for 2030.

A target for increased energy efficiency in 2030 should be ambitious and support the long-term transfor-mation of the energy system which is needed to reach the EU target of an 80-95 percent reduction of green-house gas emissions by 2050. Also, a target must secure an absolute reduction of energy consump-tion compared to a reference projection as used for the 2020 energy efficiency target. This is crucial to achieve the necessary reduction of greenhouse gas emissions in a cost effective manner and to ensure a high security of energy supply.

Finally, and if necessary to achieve the 2020 target, the review should also present new, common EU poli-cies and instruments for energy efficiency in areas where they can contribute to better and more economic solutions than national instruments.

For all the above reasons, the signatories of this letter share the conviction that an ambitious policy for energy efficiency in the period up to 2030 will strengthen European competitiveness and lead to more jobs and growth. Therefore, the forthcoming review of the progress towards the 2020 energy efficiency target should present a proposal for a binding target for energy efficiency in 2030 in July 2014. We cannot afford to miss this opportunity.

Yours sincerely,

Mr. Melchior Wathelet, Secretary of State for Environment, Energy, and Mobility, BELGIUM
Mr. Rasmus Helveg Petersen, Minister for Climate, Energy, and Building, DENMARK
Mr. Sigmar Gabriel, Federal Minister for Economic Affairs, and Energy, GERMANY
Dr. Barbara Hendricks, Federal Minister for the Environment, Nature Conservation, and Nuclear Safety, GERMANY
Mr. Ioannis Maniatis, Minister for Environment, Energy, and Climate Change, GREECE
Mr. Pat Rabbitte, Minister for Communications, Energy, and Natural Resources, IRELAND
Mr. Étienne Schneider, Deputy Prime Minister, Minister for the Economy, LUXEMBOURG
Ms. Carole Dieschbourg, Minister for the Environment, LUXEMBOURG

Wednesday, June 18, 2014

Symfonin med de fyra pukslagen

Det känns som om vi i början av den här månaden fått ett uruppförande av symfonin med de fyra pukslagen. Ett verk som är väl avstämt och väl komponerat och som har en klar idé men som tyvärr är alldeles för konventionellt både till sin avsikt och sitt genomförande. Det saknar i allt väsentligt den spänst och det nytänkande som skulle kunnat göra det banbrytande och nyskapande.

1. Den första satsen hade en spännande inledning “50% effektivare energianvändning” men den tvärdog när det visade sig att pukslaget missade totalt och blev ökande energianvändning.

2. Andra satsen var som sig bör ett andante. Långsammare, mera eftertänksamt, men med samma tema. Det utvecklas dock något till en fråga om hur det skall gå för svensk industri när den, som man utgår från, både är effektiv (per definition) och behöver mer energi. Marknaden är nästan perfekt men behöver lite småjusteringar. Pukslaget blir dovt och hotande.

3. Temat följs upp i tredje satsen som är brett anlagd och tillbakablickande samtidigt som den har en rörelse framåt. Den är rak i sin retoriska ansats “Sveriges framtid elbehov - Hur mycket elkraft behövs?”, men dissonanserna skär igenom.

Det svenska elsystemet har varit en stark konkurrensfördel för Sverige genom att erbjuda konkurrenskraftiga elpriser, säker tillgång på el och låga klimatutsläpp. - Vi bör värna det som är Sveriges konkurrensfördelar.

De nya konkurrensfördelarna ligger ju snarare i utnyttjande av effektvisering och andra förnybara resurser än enbart de gamla. Mot slutet blir det bara upprepningar om och om igen av utslitna teman och saknaden efter den gamla kärnkrafttiden lyser bjärt igenom. Pukslaget låter som ett eko ur det förflutna.

4. Den fjärde och avslutande satsen har tempo Agitato (Upprört) och verkar ha tillägget Furioso. Redan titeln är alldeles för lång “Ny baskraft till konkurrenskraftiga priser - En rapport om huvudalternativen för ny produktionskapacitet av baskraft i det svenska elsystemet”. Det visar sig något överraskande att huvudalternativen bara är två nämligen ny kärnkraft och/eller gas. Visserligen erkänner man att kärnkraften har problem som t.ex. att avfallet måste kunna förvaras säkert i minst 100000 år men det sägs kort och drunknar i ett resonemang om tillståndsprocesser. Pukslaget i den här satsen är så kraftig att trumskinnet spricker.

Sammanfattningsvis är det ett ambitiöst verk som upphovsmännen måste känna sig berättigat stolta över att ha fått ihop till en helhet. Säkert kommer vi att höra det spelas ytterligare några gånger åtminstone fram tills dess att en ny regering bildats. Men sannolikt kommer alla efteråt att vara hjärtlig trötta på det och förhoppningsvis kommer det att förvisas till partiturens gravkammare.

Tuesday, June 17, 2014

Procenten som kan bli något

När den första förvåningen lagt sig av informationen att 50% effektvisering resulterar i ökad energianvändning enligt inledningskapitlet i IVAs senaste skrift, med titeln 50 procent effektivare energianvändning 2050, blir man avgjort gladare av de följande avsnitten.

I dessa diskuterar man orsakerna till att lönsam effektivisering inte blir av och att man behöver utveckla nya affärsmodeller. Båda bra, viktigt och intressant! Man skriver att det handlar: ”..inte primärt om teknik, utan om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap.” Bra!

Analysen hämmas dock lite av att kunden väsentligen antas vara en rationell varelse som bara skall förses med de rätta argumenten. Det hade blivit bättre om kundens djupare skäl för att anamma effektviseringsåtgärder och vilka de kan vara hade tagits med. Det som vi i effektviseringsbranschen kallar UBR (Unique Buying Reason) och NEB (Neon-Energy Benefits). Och om “kommunikationstrappan” till rationalitet (figur 7) hade kompletterats med Catherine Cooremans beskrivningar av hur man gör en effektiviseringsåtgärd strategisk.

Men det finns intressant material att bygga vidare på. Det som handlar om affärsmodellerna har också behandlats lite mera av IVA i en särskild delarapport. Det finns några mycket intressanta förslag när det gäller hur effektiviseringsmarknaden kan utvecklas vilket VVS-Forum fiskat upp:
• Skattelättnader för företag som genomför energieffektiviseringar.
• Nya energieffektiva produkter och tjänster ska uppmuntras genom innovationsupphandlingar. (Teknikupphandlingar har funnits länge men kan utnyttjas mer)
• Inrättandet av en energikreditnämnd, ett verktyg för riskhantering i samverkansprojekt.

Men efter att ha läst detta så tätnar egentligen mysteriet. Varför stannar man vid en modell som innebär ökad energianvändning och torgför detta som en gigantisk förbättring till 50% effektvisering när man uppenbarligen har tänkt mycket djupare på vissa delområden? För dessa 50% under 38 år (vid en årlig intensitetsförbättring på 1,8%) är bara en ökning från 40% (vid årligt 1,4%). Just dessa procentsatser är dessutom lite slumpmässiga och beror på valet av tidsperiod man valt för sin analys. Varför skulle de kommande 38 åren vara lika med de senaste?

Förslag till IVA, spänn bågen igen, men stränga om den först!

Monday, June 16, 2014

Procenten som kom av sig

Det är inte utan en vissa förväntan som man öppnar IVAs senaste skrift med titeln 50 procent effektivare energianvändning 2050. När alt kommer omkring så har ju Fraunhofer ju visat att man kan minska energianvändningen med 50% till 2050 utan att minska i produktion eller välfärd. IEA har visat på enorma LÖNSAMMA potentialer som ligger för fäfot. EU har gjort det och IPCC har visat att det är effektvisering som minskar vår användning (AKA slöseri), men ändå tillåter tillväxt, som kan rädda klimatet.

Så varför skulle inte Svenska Ingenjörsvetenskapsakademin kunna? Femtio procent! Det är rejäla grejor! Men inte omöjliga och framförallt måste vi våga tänka större. Vi måste ju på något sätt kunna göra effektvisering till massmarknad och vardagsvara: Sikta mot stjärnorna så når vi åtminstone trädtopparna!

Så man slår upp en kopp kaffe sätter sig bekvämt och börjar läsa. Med stigande oro. Det finns små brasklappar här och där. ”...lägre energiintensitet är inte alltid synonymt med ökad energieffektivitet. Om den lägre energiintensiteten nås till priset av en alltför stor användning av andra resurser så handlar det inte om effektivisering utan om slöseri med resurser. Den ”goda” energieffektiviseringen är därför den som är lönsam…... vid priser som reflekterar relevanta kostnader, inklusive miljökostnader, för de resurser som används för att åstadkomma den lägre energiintensiteten.” Jo det förstås men det stadiet i resonemang har vi väl passerat för några decennier sedan? Åtminstone i effektviseringsbranschen. Man börjar ana vartåt det lutar och ställer för säkerhets skull ned kaffet igen.

Så kommer det på sidan 12 (se bild nedan)! Femtio procent - jajamensann! Varken mer eller mindre! Femtio procent lägre energiintensitet (Kronor per BNP). Och eftersom BNP ökar mer än intensiteten minskar så ökar energianvändningen totalt sett. Tack för det. Det blir nog inte trädtopparna vi når heller, men en rejäl titt på rotsystemet får tydligen duga!

PS BNP antas öka med 2% per år. Under de senaste 38 åren har energiintensiteten minskat 1,4% per år. Om den minskningstakten istället antas till 1,8% per år blir den totala intensitetsändringen till år 2050 just 50%.

image

TIME OUT (förhoppningsvis)

image
Men titta gärna in någon gång då och då även under sommaren. Resten av Europa håller öppet även i juli och det kommer säkert att hända något av intresse!

Passa på och njut av den flödande energin, Förhoppningsvis som sol men vind och vatten kan inte uteslutas och ett strövtåg i bioenergin rekommenderas oavsett väder.

http://www.fourfact.com

Läs mer