Friday, August 28, 2015

Delningsekonomi och effektvisering

Kan delningsekonomin betyda något för möjligheterna på energiområdet? I vissa avseenden är den redan här (bilpooler, cykeluthyrning, solceller med inmatning på nätet) men kan den visa sig ha fördelar på fler områden? Det finns en intressant svensk rapport som kan ge uppslag.

De exempel som lyfts fram i media är oftast taxi (Uber) och bostadsdelning för semestern men de är långtifrån oomtvistade. Den amerikanske satirikern/komikern Bill Maher är ganska besk i sin kritik i sin show “Real Time”. Och fallet Uber har visat sig innehålla risker vad avser osund konkurrens med etablerad och auktoriserad taxi-rörelse.

Den nämnda rapporten ger genom sin analys mera kött på benen för funderingar än de exempel som media tillhandahållit (se bild nedan).

image

Thursday, August 27, 2015

Vad betyder “näringslivsvänlig”?

När media rapporterar om media och alldeles särskilt när de återger rapporter från lobbyorgan så behövs naturligtvis en etikett som gör att vi läsare kan få ett snabbt hum om vad det är och vem som säger vad. Men det finns anledning att fundera över vad vissa av etiketterna egentligen står för. Precis som man ibland behöver kolla innehållsdeklarationen på det som jag plockat på mig i snabbköpet. Det kan ju finnas någon ingrediens som min kropp bör avstå ifrån.

Politico (fd European Voice) skriver om en rapport i tyska Handelsblatt om att Energiewende skulle kosta 28 milliarder Euro och att den kommer från “business-friendly IW Economic Institute”.

Det förefaller som om deras kostnadsberäkningar också innehåller sådana poster som avser återinvesteringar och underhåll i befintligt system samt utelämnar de betydande kostnadsminskningar som gagnat tysk industri till följd av satsningarna på förnybar energi och som påverkat priserna (http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-08-25/why-do-germany-s-electricity-prices-keep-falling-). Men det är symptomatiskt för den rapportering som kommer från dem som lobbar för det bestående. Är det näringslivsvänligt? Vilken del av näringslivet tycker att man skall räkna så här?

Gammal etablerad industri har haft decennier på sig att skaffa sin plats i samhället men den nya är förhållandevis okänd och jobbar för att ta sin plats (se bild nedan). Men är det näringslivsvänligt att föra den gamla industrins talan? Det kanske dags att tacka den för gjorda insatser och istället hälsa den nya välkommen. Det är ju trots allt det som Energiewende handlar om!

I det här fallet tycks det betyda “gammalt näringsliv” eftersom det inte rör frågan om “näringsliv för framtiden”. Hur tror ni att det fossilbaserade näringslivet (bröderna Koch) i USA kommer att rapportera om Obamas initiativ om utveckling av det amerikanska energisystemet? Kommer de att beskriva det som näringslivsvänligt?  tongue rolleye

image

Wednesday, August 26, 2015

Ukrainas sak är (inte så s-) vår

Det borde vara en så kallad “no-brainer” men det tycks ändå ta tid att förstå det uppenbara. Att Ukrainas problem i stor utsträckning har att göra med energi och kan lösas både snabbt och rejält med effektvisering. Men att det inte i första hand är genom att installera mätare (som artikeln föreslår).

Ändå är det (lik förb-t) alltid det förslag som alltid kommer upp när “västexperter” skall föreslå åtgärder för östländer. Jo mätarna behövs men senast SAMTIDIGT behövs åtgärder som kan omsätta mätdata till handling. Typexemplet är att om man saknar ventiler på radiatorerna så är mätarna meningslösa.

Nu finns gudskelov insikten väl utbredd i Ukraina men det hjälper ju inte om “snake-oil salesmen” kommer till assistans med fel produkt.

 

Tuesday, August 25, 2015

Stöd till fossilbränslen på väg ut (oavsiktlig ordlek)

Nummer fyra på IEAs lista över åtgärder som skall göra det möjligt att nå tvågradersmålet är att ta bort allt stöd till fossilbränslen. En fråga som hos oss brukar kännas lite konstig; “Vem gör det och varför?”. Men tänk på hur tidningsrubrikerna brukar se ut här hemma när någon ungefär varje halvår (i budgettider) föreslår att bensinskatten skall höjas!

Det må vara att man i andra länder syndar mera påtagligt men förändringar är på gång. Förenade Arabemiraten (UAE) har nu accepterat att stödet till transportsektorna (av sociala skäl!) skall bort! Kanske har de tagit intryck av den islamitiska klimatkonferensen som satt strålkastaren på behovet av att eliminera fossilbränslena?

Stödet just till transporter i de oljeproducerande länderna är kanske det mest flagranta men även G20-länderna ger avsevärt stöd till fossilmarknaden. Charity (as well as decency) should begin at home!

Monday, August 24, 2015

Den vår den svage kallar höst

“Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kalla höst.” Som Karlfeldt skrev, kanske för att trösta oss när dagarna blir kortare men kan kanske inspirera oss inför den höst som kommer att kulminera med klimatkonferensen i Paris i december.

Med på resan dit kan vi ta IEAs “förhandsutgåva” av World Energy Outlook 2015 där man skisserar ett scenario för klara klimatproblemet inom 2-gradersmålet och brygga över från dagens samhälle till morgondagens. Inte överraskande är energieffektivisering grundbulten i scenariot!

The Bridge Scenario depends upon five measures:
 Increasing energy efficiency in the industry, buildings and transport sectors.
 Progressively reducing the use of the least-efficient coal-fired power plants and banning their construction.
 Increasing investment in renewable energy technologies in the power sector from $270 billion in 2014 to $400 billion in 2030.
 Gradual phasing out of fossil-fuel subsidies to end-users by 2030.
 Reducing methane emissions in oil and gas production.

PS På väg mot Parismötet inträffar, lagom till att IEA släpper årets riktiga WEO, den skånska högtiden då man äter gås. Till vars högtidlighållande Blandaren skaldade om ett alternativ i matväg: “Den gås den svage kalle anka”.

Monday, August 10, 2015

Sommarbilder 4 (Tiden går)

Semestrar kan vara lärorika. Om man till exempel besöker grottorna i Lascaux i Frankrike så kan man beskåda ett bildgalleri som gjordes av några av de första människorna i Europa (Cro Magnon), se exempel i bild nedan. De målades dit för cirka 15-20000 år sedan. Det är cirka 600 generationer sedan!

När man står där med gapande mun och lyssnar på guiden som försöker beskriva hur det var att leva på den tiden och vad man kan utläsa av bilderna. Så kan man också begrunda det faktum att vårt kärnkraftavfall skall slutförvaras i berget cirka 100 000 år - fem gånger (eller c:a 3000 generationer) längre än den tid som förflutit sedan bilderna i Lascaux gjordes.

Vilka funderingar kan framtidens människor ha om oss när de upptäcker vad vi stoppat ner i backen?  red face

image

Monday, August 03, 2015

Alla ljuskällor ger flimmer

Fenomenet är känt och finns även i glödlampor. Vissa av oss människor är känsligare än andra, men visst är det så att LED som dimmas med billig elektronik skapar större problem. Möjligen kan man fundera över om det är “behovet” att dimma belysningen som är den större boven dramat?

Det finns några bra sammanställningar på nätet för den som vill gå mera på djupet. Till exempel denna från CREE eller denna från David Satz.

Krigsrubrikerna i svenska media förefaller något överdrivna.

Thursday, July 30, 2015

Debattrekyl

Jovisst men….
DN debatt väljer att ta upp frågan om den så kallade rekyleffekten (rebound effect) av energieffektvisering. Debattörena fokuserar på behovet att ge den gröna tillväxten ett innehåll men rubriksättaren kan inte motstå frestelsen dramatisera och måla upp bilden att effektvisering skulle motverka sitt syfte. Vilket i och för sig också debattörerna inbjuder till genom att hänvisa till Jevons-paradoxen. En i vissa kretsar omtyckt hänvisning som bortser från att Jevons utvecklade den vid en tidpunkt då fossilbränsle (kol) var det enda alternativet och konsumtionen i samhället lågt utvecklad.

Den här diskussionen skulle ha känts mera relevant om man utgått från ett modernare material, främst IEAs skriviningar om “multiple benefits”. Där tar man upp ett mycket vidare spektrum av både “rekyler” och andra aspekter för både energisystem och ekonomi och i ett globalt perspektiv. Det finns på flera håll i världen ett behov av ökad konsumtion för att bekämpa fattigdom samtidigt som det hos oss finns goda skäl att kanalisera effektviseringens vinster i annan riktning. Och det finns inget skäl att använda mer energi än nödvändigt under några omständigheter!

Så, jovisst men…...debattinlägget känns något nattståndet.

Thursday, July 23, 2015

Sommarbilder 3 (Elnätet, kunden och medborgaren)

På försommaren har media rapporterat om hur elnätsmonopolen fungerar och att prissättningen på de tjänster som levereras lindrigt sagt är “varierande” över landet och mellan företagen. Det är kanske inte så konstigt eftersom den övergripande idén är att den el vi får via näten är en vara (som andra) och att vi är kunder som kan välja att konsumera el, skor, dataspel, teaterföreställningar eller ägg, allt efter våra preferenser och den budget vi har att tillgå. Som människor är vi konsumenter varken mer eller mindre!

Eller är vi inte? Spelar energin också en annan roll för oss? Är den ett medel för samhällsfunktioner på ett nytt och på flera sätt i den moderna världen? Spelar den kanske en roll för oss som medborgare?

Det är frågor som diskuteras i en skrift från The Edison Foundation i USA och där de bland annat illustrerar med bilderna nedan.

Det kanske till och med är dags att fundera över vad det är som regleras av myndigheterna? Det kanske är ännu värre än vi anat? Man pratar mycket om priset men hur är det med funktionen? I DN refererar man en ny bok av David Graeber och säger:

....ju mer marknad, desto mer byråkrati. I sin nya bok “The Utopia of Rules” hävdar Graeber att dagens moderna marknadssamhälle är det mest byråkrattyngda som någonsin har existerat.

Den gamla “koncessionsbyrån” vid dåvarande Statens Energiverk hade 5 tjänster och dagens Energimarknadsinspektion över 100! Då övervakades priser och villkor lokalt eftersom de flesta energiföretagen var kommunägda. Smart!?!

 

 

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt.  cool smile

image
———
image
———
image

Thursday, July 16, 2015

Sommarbilder 2 (Resursekonomi och affärsmöjligheter)

Den här bilden se nedan, är mindre lättillgänglig än den förra, men väl värd att begrunda. Den är tagen från rapporten “Growth Within” som visar hur mycket vi skulle kunna tjäna på att gå över till en kretsloppsekonomi (sidan 17).

Den visar till att börja med att vi använder mellan 50-100% mera resurser än vi skulle behöva (A) för att nå den “nytta” vi strävar efter och att när vi nyttjar det vi producerat så använder vi inte produkterna “optimalt” (B) (y-axeln). En typisk Europeisk bil står stilla 92% av sin livstid!

Vi använder heller inte produkterna så länge som de egentligen skulle hålla (C) (x-axeln) och när vi skrotar dem så återvinns bara en bråkdel av vad som vore möjligt (D).

Det finns affärer att göra här och i sanningens namn så har detta börjat på sina håll. Inte minst vad avser kläder där både plagg och fibrer tas tillvara i second-hand och återvinning. Men det är bara början och ännu så länge blygsamt.

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt.  cool smile

image

Thursday, July 09, 2015

Sommarbilder 1 (Marknadens lärande och utveckling)

Det regnar och är därför ett utmärkt tillfälle att sitta och titta på (lärorika) bilder. Som den här nedan. Kolla hur tekniken har utvecklats under en sexårsperiod! Samma prestanda men väsentliga arbets- och materialbesparingar till följd av erfarenhetsåterföring. Förbättringar mellan en faktor 3-4 i flera avseenden!

Sådant som också fångas i så kallade “lärkurvor”. Det finns mycket mera sådant här att göra när marknaden för energieffektvisering skjuter fart.

Bilden är från ett föredrag som hölls på Skånes Energiting tidigare i år.

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt.  cool smile

image

Friday, July 03, 2015

Är Energiewende global?

Energibranschen möter samma utmaningar och möjligheter världen över även om vi har en tendens att uppfatta dem som lokala. Miniatyriseringen av tillförsel, ökat IT-utnyttjande och smartare användningsteknik är de viktigaste faktorerna. De är globala företeelser och det finns stora möjligheter i att lära av hur de behandlas i andra länder.

I USA har The Edison Foundation samlat tankar på området i en intressant skrift där man organiserat texterna efter utvecklingsmöjligheter för nätet, för kunderna och för regleringen. Precis som “Growth within” kan vara spännande sommarläsning lämpar den här sig för hängmatta och eftertanke.

Ett av bidragen är skrivet av Sverigebekante Lawrence Jones som några stött på genom ett IEA DSM-webinarium om förnybar energi och effektvisering. Han skriver om hur regleringsinstrumentet behöver utvecklas (sid 85). Visserligen främst ur ett amerikanskt perspektiv men det är också något som vi behöver fundera mer kring även om många anser att “reglering” är ett fult ord, men en marknad behöver regler för att fungera.

I Tyskland jobbar man med hur marknaden skall kunna utvecklas och skapandet av en Energiunion i Europa kan knappast ske utan ett regelverk.

——-
Nu tar vi en paus över sommaren och återkommer när det börjar bli dags för kräftorna. Med förbehåll för att eventuella sensationer i mellantiden kan behöva belysas och kommenteras. cool smile

 

Thursday, July 02, 2015

Bättre ekonomi, fler jobb med kretslopp

Alla ni i Almedalen får ursäkta men det viktigaste materialet om energi, miljö, resursanvändning och klimat hittar ni inte där! Det finns istället hos Ellen Mac Arthur Foundation och heter “Growth Witin” och är en rapport om kretsloppsekonomi.

Å andra sidan så lämpar den sig väl för eftertänksam läsning och kan kanske bli ett ämne i sig sjäv nästa år i Almedalen? Den talar nämligen om hur vi kan förbättra vårt samhälle i flera avseenden men att det krävs teknologiska omställningar och nya affärsmodeller. Inte nödvändigtvis ny teknologi men andra sätt att använda den vi har. Man talar om “disruptive technologies” och det hörs inte så mycket från Almedalen om sådana!

Wednesday, July 01, 2015

Renässans för teknikupphandlingen?

Kan vårt “missnöjes vinter vara på väg att bytas ut mot en glorrik sommar” (Richard III) genom detta regeringsutspel? Teknikupphandling var en gång en svensk paradgren!

 

Tuesday, June 30, 2015

Nudge, nudge - see what I mean?

Fores har tagit fram en liten handbok om det som håller på att bli det nya modeordet när man talar om miljöåtgärder nämligen “Nudging”. Det är en mycket bra och ganska kortfattad introduktion som sätter in nudging i ett sammanhang och berättar både om när det funkar och när det inte gör det. Man skriver:

Nudging är inte alltid lämplig och är absolut inte tänkt att ersätta traditionella styrmedel – t.ex. lagar, skatter, subventioner eller omfattande informationskampanjer. Det kan dock vara ett komplement, och ibland en ersättning för vår nuvarande politik i vår strävan efter högre effektivitet när vi skapar en miljö- vänligare värld.

Framförallt berättar de om varför man “nudgar” och gör en liten utflykt i beteendeekonomins värld med litteraturhänvisningar. Detta är nödvändigt eftersom man ibland stöter på attityden att nudging är en sorts trollspö och då man bortser från varför det är nödvändigt att ha ett komplement till vår medfödda och nedärvda brist på rationalitet som annars dominerar styrmedelskonstruktörernas värld.

Själv skulle jag behöva en knuff för att begripa bokens titel (Nudging – det nya svarta inom miljöpolicy?) men jag räddas i alla fall av den grafiska illustrationen.  wink

 

Delningsekonomi och effektvisering

Kan delningsekonomin betyda något för möjligheterna på energiområdet? I vissa avseenden är den redan här (bilpooler, cykeluthyrning, solceller med inmatning på nätet) men kan den visa sig ha fördelar på fler områden? Det finns en intressant svensk rapport som kan ge uppslag.

De exempel som lyfts fram i media är oftast taxi (Uber) och bostadsdelning för semestern men de är långtifrån oomtvistade. Den amerikanske satirikern/komikern Bill Maher är ganska besk i sin kritik i sin show “Real Time”. Och fallet Uber har visat sig innehålla risker vad avser osund konkurrens med etablerad och auktoriserad taxi-rörelse.

Den nämnda rapporten ger genom sin analys mera kött på benen för funderingar än de exempel som media tillhandahållit (se bild nedan).

Läs mer

Månadsindelade arkiv