Thursday, August 21, 2014

Varför är “Mutatis mutandis” så svårt?

ACEEE har gjort en studie av hur man i olika sammanhang beräknar potentialer för effektivare energianvändning. Inte helt oväntat så beror omsorgsfullheten på omständigheterna. Ibland behöver man mängder av data och upplysningar om vem som drar nytta och vem som betalar. Ibland kan man göra en snabbkalkyl på baksidan av ett kuvert. Naturligt!

Men det finns ett förhållande som man kanske inte bör överse med lika lätt. Det är att man nästa alltid glömmer bort de sidoeffekter (oftast positiva) som effektvisering har på t.ex. produktivitet, arbetsmiljö, bekvämlighet med mera. Det som på engelska kallas Non-Energy Benefits (NEB). De kan vara svåra att kvantifiera men de kan vara betydande.

......utility’s program costs are supportive of incorporating participant NEBs into the calculation. At various times, a number of states have attempted to measure and include these types of benefits, but the near-universal practice these days is to ignore them in the calculation…...

Inte så sällan beror det på att kalkylerna antar att den enda effekt som finns är att energianvändningen minskar vilket skall ställas mot att investeringen ökar, allt annat lika, eller ceteris paribus som ekonomerna vill säga. Kalkylen borde istället göras “mutatis mutandis” det vill säga att allt ändras som behöver ändras. Något som författaren till dessa rader påpekat länge.

Wednesday, August 20, 2014

Vem snodde 500 miljarder €? (fortsättning)

Den förnybara energins insteg på energimarknaderna har (och kommer att ha) stor betydelse för energipriset genom att körordningen (på engelska merit order) påverkas. Den körordning som innebär att den produktion som har lägst rörlig (marginal-)kostnad väljs först. I det avseendet är det svårt att slå sol och vind!

Pöyry har visat på ett enkelt sätt i en utredning hur detta fungerar så att det ökade lågkostnadsutbudet pressar priserna, se bild 1 nedan. I samma utredning visar de också på bedömningar av de stora ekonomiska konsekvenserna både för prisnivå och för totalkostnader, se bild 2 nedan. Det finns några tyska studier som visar på att dessa storlekordningar med besparingar på miljarder Euros är för handen, men veterligen finns ingen svensk eller nordisk motsvarighet.

Naturligtvis upprör dessa, för konsumenterna i grunden positiva konsekvenser, sinnena hos dem som hoppats få sin fortsatta utkomst av gammaldags teknik. Kanske har deras tillgångar därmed minskat så dramatiskt i värde som The Economist säger, men det är inte första eller sista gången i världshistorien som ett teknikskifte ändrar marknden.

Men det finns anledning att vara observant på oönskade konsekvenser. Förhållandet kan ha negativ inverkan på finansieringsmöjligheterna både för nät och produktion. Prispressen kan bli så hård att det inte genrereas medel för att betala de investeringar som behövs för den produktion som har låga rörliga kostnader men betydande fasta. Elforsk tar upp detta i en av sina nyare rapporter.

Men om The Economists kalkyl stämmer så blev det ju ändå 500 miljarder över?!

 

image
BILD 1
——————————
image
BILD 2

Tuesday, August 19, 2014

Vem snodde 500 miljarder €?

För snart ett år sedan hade The Economist den oroande rubriken “How to lose half a trillion Euros”. Man anade att någon blivit snuvad på sina surt förvärvade tillgångar och undrade oroligt vem skurken och den förfördelade var. Det visar sig att det var folk vi känner väl - energiföretagen och den förnybara energiindustrin!

.....the growth of renewable energy is undermining established utilities and replacing them with something less reliable and much more expensive

.

Egentligen är det en ganska vacker beskrivning av vad som händer när ett gammalt paradigm ersätts av ett nytt. Det gamla etablerade energisystemet med sin affärsmodell möter ny teknik och affärsmodellen börjar vittra sönder. Var det inte det som Schumpeter kallade kreativ förstörelse? Energiföretagen fick med den etablerade prissättningen (marginalkostnad och “energy only”) innebar ett stadigt och säkert kassaflöde. Men med tillkomsten av en större mängd produktion med låg marginalkostnad sjönk priserna på marknaden, se The Economists bild nedan. Visst sjunker värderingen av energiföretagen samtidigt men är det ett problem att varans pris sjunker när ny teknik gör det möjligt? Är inte det bra för konsumenterna?

Är den nya tekniken mera osäker (less reliable)? - Knappast!
Eller dyrare? - Nej inte det heller!
Men den utmanar etablerade aktörer och tvingar till nytänkande.

The Economist kunde ha satt en annan rubrik, t.ex. “Customers will save billions with renewable energy”

Fortsättning följer!

image

Monday, August 18, 2014

EU-kommissionen tackar nej till högre sysselsättning

Men också till ekonomisk tillväxt och minskad sårbarhet med lägre import av fossila bränslen. Kommissionens egen analys visar att med 40% effektivare energianvändning skulle man få bättre ekonomisk utveckling men lägger sig ändå på en lägre nivå (30%) med motiveringen att man får svårt att få medlemsländerna att ställa upp (på att få det bättre!). Politik är inte alltid det möjligas utan snarare det löjligas konst!

I kommissionens analys har man använt två olika modeller, GEM-E3 (en allmän jämviktsmodell baserad på neo-klassisk ekonomi)  och E3ME (en “post-Keynesiansk modell), för att “ringa in” utfallen i ekonomin beroende på vilka olika antaganden eller samhällssyn man har. Som synes av bilderna nedan innebär det att man med den enda modellen kan förvänta sig en högre ekonomisk tillväxt och med den andra riskerar en liten tillbakagång om man satsar på högre effektvisering (40%) än lägre (30%). Man kan också se att oavsett modell kan förvänta sig en markant högre sysselsättning. Den ledande frågan borde då vara: “Vad är det Europa behöver nu?”

Svaret finns i kommissionens egen rapport: “The potential savings to be made on fuel import bills could instead be invested in other areas of the EU economy – leading to economic growth and job creation.”

Men EU-kommissionens bedömning att medlemsländerna inte fattar galoppen är nog riktig. Det framgår bland annat av det svenska inlägget från tidigt i somras (SEviews.pdf) där man i magistral ton meddelar sin positiva attityd men också avslöjar att man inte förstått det grundläggande problemet att vi använder mer energi än vad vi behöver. I det svenska regeringsinlägget refereras helt korrekt ett antal källor som visar den stora outnyttjade ekonomisk potentialen för effektvisering, men man landar i ett helt orelaterat påstående: “EU energy policy should be designed based on the goal of reducing greenhouse gas emissions as superior…...It is central that EU’s energy efficiency policy does not hinder economic growth, but rather strengthens the EU’s competitiveness.” Om man använder en bild kan man säga att läpparna rör sig men det hörs inget.

Nu finns det en klockartro på sina håll att problemet istället skall lösas med hjälp av handel med utsläppsrätter. Då bortser man från att denna handel inte är ett sätt att minska utsläppen utan ett sätt att fördela kostnaderna mellan olika aktörer. Och även här finns ett klarsynt påpekande från kommissionen “....these savings could not be driven by the EU Emission Trading Scheme alone and more
policies will be needed in the non-ETS sectors post 2020.”

Så det vore högst befogat att medlemsländerna och inte minst Sverige kunde ta sig samman och se att effektivisering också är en klimatåtgärd som dessutom ger injektion till ekonomisk utveckling och sysselsättning.

image

Tuesday, August 12, 2014

Kvävs passagerare på snabba tåg?

Det lär ha varit ett av problemen som experterna brottades med i järnvägens barndom. Några hävdade att om tågen gick snabbare än 30 km/tim skulle luften rusa ut ur vagnarna och passagerarna kvävas till döds. När man ser en del av diskussionen kring förnybar energi och dess roll i energisystemet undrar man ibland om det inte är samma diskussion som förs igen. Ty visst är det så att man får ingen el från vindkraft när det är stiltje och inget från solceller på natten! Senast luftas argumentet, och vändes till kärnkraftens fördel, i The Economist med utgångspunkt i just detta (självklara) förhållande.

The trouble, as Paul Joskow of the Massachusetts Institute of Technology has pointed out, is that levelised costs do not take account of the costs of intermittency.* Wind power is not generated on a calm day, nor solar power at night, so conventional power plants must be kept on standby—but are not included in the levelised cost of renewables.

Om det nu inte vore för att vi pratar om ett annat SYSTEM, ofta med stor geografisk utbredning, där den nya förnybara energin är en komponent och är fördelad på många inmatningsställen, och där det finns en viss grad av “smarthet” i de sammankopplande näten. Det handlar alltså inte om att ersätta EN inmatning (kraftanläggning) med EN annan. Det är ett annorlunda system och nej luften rusar inte ur vagnarna och inte heller slocknar ljusen.

Nu leder inte observationerna om vindstilla nätter med automatik till kärnkraft utan behöver ytterligare argument vilka man fått i en utredning från Brookings institute. En utredning som granskats närmare av Amory Lovins och där han finner att de data som används i Brookings studien är “lite egna”. I Forbes sammanfattar han:

How does Dr. Frank reach his contrarian conclusions? By using, apparently unwittingly, obsolete data and incorrect methods. He assumes wind and solar power half as productive and twice as costly as they actually are, gas power twice as pro­duc­­­tive as it actually is (but with no methane leakage or price volatility), and new nuclear power at half its actual total cost and con­struction time and one-fifth its actual operating cost. He also posits a need for new U.S. generating capacity and bulk electricity storage, but no efficiency oppor­tuni­ties worth mentioning. His strange method of assessing reliability suggests little under­standing of how power grids integrate, and their operators analyze, renew­ables.

Det är med andra ord den gamla vanliga visan igen, men räkna med att ni kommer att höra dessa “nya rön” från The Economist citerade på olika ställen i debatten den närmaste tiden.

PS: Tusan vet om man vågar åka tåg!?

Monday, July 07, 2014

TIME OUT (förhoppningsvis)

image
Men titta gärna in någon gång då och då även under sommaren. Resten av Europa håller öppet även i juli och det kommer säkert att hända något av intresse!

Passa på och njut av den flödande energin, Förhoppningsvis som sol men vind och vatten kan inte uteslutas och ett strövtåg i bioenergin rekommenderas oavsett väder.

http://www.fourfact.com

Friday, July 04, 2014

Uthållighet fordrar engagemang

CERES som är en tung amerikansk organisation, som arbetar för uthållighet i industrin och som ligger bakom kampanjen om “clean trillion dollar” for förnybar energi och energieffektvisering, har gjort en detaljerad “roadmap” för företagen (se skiss nedan).

De följer nu upp hur arbetet framskrider i en rapport som visar att det i huvudsak går framåt.

In some cases, companies have substantially accelerated and broadened their sustainability efforts. These companies are providing real leadership and demonstrating that sustainability isn’t a luxury, but rather an essential strategy for building long-term shareholder value.

Det skulle vara kul att få se något sådant refererat på ett systematiskt och konsekvent sätt också i svensk press som “tjatar” vinster och bedömningar från “analytiker” i det oändliga men som undviker att tala om på hur stabil grund dessa företag står. Kanske skulle dessa analytikers intresse öka om de tog del av rönen från CERES?

A growing number of companies are incorporating sustainability performance into executive compensation packages.

För bonusar brukar dra till sig intresse och i bästa fall även engagemang!  LOL
———————————-

PS Både engagemang och lönsamhetskalkyler tycks vara något som är beroende av utsikterna till bonus? Regeringen har tidigare avfärdat höghastighetståg som varande “robust olönsamt”. DN noterar i sin ledare 3 juli: “Varför har höghastighetsbanor, som ledande regeringsföreträdare tidigare så bestämt avfärdat som samhällsekonomiskt olönsamma, plötsligt blivit en bärande del av en satsning som påstås lyfta Sverige?”

Kanske regeringen också kan fundera över kalkylerna de gjort avseende energieffektvisering och hur man i EU bäst skall tillgodose denna? Bonusen som vinkar (fortsatt regeringsinnehav) kan vara en drivkraft till insikt? För oss andra är bonusen att effektvisering lyfter Sverige!

image

Thursday, July 03, 2014

Det kostar på att vara uppkopplad

Drygt 500 miljarder kronor per år, enligt IEAs beräkningar. Och energianvändningen för all vår elektronik för kommunikation, övervakning, spel, nöjen, spel osv. stiger snabbt, men kan hållas i schack (se bild nedan). Den onödiga användningen motsvarar redan mer än hela elanvändningen i Kanada!

Europa är lite på spåret genom sitt Ecodesignarbete men det krävs att fler hänger på och att man går lite längre. För den funktion vi vill ha hotas inte av att vi använder bättre teknik och att vi använder den på ett bättre sätt.

Det är inte rocket science att hindra utflödet av onödig energi men det fordrar att flera parter samverkar, enligt IEA:

* Policy makers, in developing policies and measures for different parts of the value chain to engage in energy efficiency and ensure that the pre‑conditions are in place to develop and implement energy efficient devices and systems, can provide incentives and establish market drivers

* Standard development organisations and intellectual property providers create the foundations and tehnical standards to enable and support energy efficient software and hardware solutions.

* Software and hardware developers design solutions that can be used by manufacturers of devices.

* Device manufacturers bring together software and hardware solutions, thereby determining the energy performance and energy efficiency features of devices.

* Network designers establish the terms on which devices can connect to networks and how they need to operate to be part of a network; they also ensure that network communication supports energy efficiency in all connected devices.

* Service providers that provide Internet or other digital services to end users manage bulk purchases and deploy large quantities of devices; they can be instrumental in creating a market for more energy efficient devices.

* Telecommunications industry ensures the development and implementation of network design that supports energy efficiency.

* Consumers can, with proper guidance, make energy efficient purchasing decisions and adjust the settings of their devices to reduce energy consumption.

image

Wednesday, July 02, 2014

Konkurrensen handlar om framtiden inte gårdagen

“Tänk om vi ställer så hårda krav på Europas (och Sveriges) industri att de flyttar sin produktion till länder där kraven är lägre?” Har ni hört den sången förut? Den ingår i samma sånghäfte som det batteri av utredningar som nyligen presenterades och som ville visa att vår energianvändning måste öka och att förnybar energi är otillräcklig.

Problemet är att det är gamla örhängen som handlar om hur det (kanske) var förr i tiden. Vill man se hur det blir i framtiden kan man titta i The Economists senaste utredning “Asia Rising” där man visar Asiatiska satsningar på miljöteknik och energi. Det är den framtid vi har att konkurrera mot. I The Economist heter det bland annat:

Policy support for renewable energy in Europe has fallen away, but is strong in Asia. European austerity programmes resulting from the global financial crisis in 2008 have reduced government support for renewables. Conversely, many Asian governments are aggressively pushing the cleantech sector to reach the scale needed to be commercially viable.

Kanske vår industri flyttar men i så fall är det inte troligt att detta beror på att kraven är lägre i Asien utan på att de har modernare, snålare, miljövänligare (och därmed billigare) teknik. Vi hoppas kunna konkurrera ut framtiden med gårdagens lösningar. Det funkar inte! Självstympning kan inte vara ett alternativ!?

Tuesday, July 01, 2014

Björn Lomborg - del av en lärkpastej?

Lomborg framträder ungefär var annan månad i full frihet hos Svenska Dagbladet och presentars då som: “Bjørn Lomborg är chef för Copenhagen Consensus Center och adjungerad professor vid Copenhagen Business School.” Det låter ju fint för en klimatförnekare och pressen känner sig ju på något konstigt vis skyldig att släppa fram motsatta ståndpunkter i lika proportioner alldeles oavsett att det råder en klar obalans mellan de båda sidornas vetenskapliga underbyggnad.

Kanske spökar det gamla receptet på lärkpastej? I det använde man 50% lärkkött och 50% hästkött, dvs en lärka och en häst.

Nu visar det sig också att Lomborg har mäktiga sponsorer. Inga mindre än Koch Brothers. Grabbarna som är stenkonservativa och stenrika (över 100 miljarder dollar!) på fossilbränslen. Nog har de råd att avlöna en professor!

Så frågan är varför han skall vara en del av lärkpastejen i Svenskan?

Monday, June 30, 2014

Gryende insikter men nattståndna slutsatser

Konjunkturinstitutet kör sin gamla favorit i repris i sin senaste rapport: “Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare “. Det är lika fel som tidigare och dessutom lite förvånande eftersom de själva redovisar gryende insikter om hur marknader faktiskt fungerar. Man kan läsa på sidan 6-7:

.....det kan finnas flera anledningar till varför vi använder för mycket energi i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Dessa utgörs exempelvis av att:
1. Energipriserna inte reflekterar alla samhällsekonomiska kostnader
2. Hushåll och företag saknar information om åtgärder/besparingspotentialer
3. Hushåll och företag hindras, eller inte uppmuntras till, att vidta åtgärder på grund av regelverk och incitamentsstrukturer
4. Transaktionskostnaderna är onödigt höga
5. Individer rationaliserar och förenklar sitt beslutsfattande på grund av be-gränsad kognitiv kapacitet vilket kan slå mot energieffektivisering.

Lik förb—-t fortsätter man att låtsas som om aktörerna på marknaderna enbart styrda av priser (som korrigeras av någon överjordisk insikt hos våra styrande) fattar helt korrekta beslut som leder till “optimala” lösningar. Är det inte dags att släppa söndagsskolans föreställningar snart? Nu när man ändå har gläntat lite på dörren mot verkligheten!

 

Friday, June 27, 2014

Energi nog för Almedalen

Var lugn för att energifrågan kommer att dryftas i Almedalen och reflekteras i media. De väl timade rapporterna från “tunga institutioner” de gångna veckorna kommer att följas upp i (sannolikt) höga tonlägen.

Men det kommer att erbjudas “motgift” i Visby. 100% Förnybart anordnar två seminarier på torsdagen 3 juli med början vid 2-tiden.

Förnybarhetsrådet tar en hel dag i anspråk onsdagen den 2 juli med början 9.30.

Båda evenemangen kommer att följas upp med rapporteringar på websidor och i twitter.

EnergiEffektviseringsFöretagen har gjort en “fusklapp” för att de medverkande i debatterna skall ha fakta och konsekvenser av energieffektivisering (det första bränslet enligt IEA). Så att detta skall kunna tränga fram i det väntade flödet av diskussioner om olika sätt att tillföra energi.

Och väldigt lägligt har det också kommit ett inlägg om effektvisering i SvDs lilla energikampanj denna vecka.

Så misströsta inte - det finns alternativ!

Thursday, June 26, 2014

Världsbanken visar vägen

Insikten om att våra vanligaste ekonomisk resonemang är otillräckliga tycks epidemisk. Nu presenterar Världsbanken en rapport där man gjort mera ingående studier av vilka olika förhållanden som påverkas vid en förändring och har enligt SvD kommit upp med en enkel handlingsplan:

1. Identifiera alla ekonomiska, sociala och miljöfördelar ett projekt har.
2. Välj den rätta modellen för att beräkna vad fördelarna är värda.
3. Identifiera vilka ekonomiska verktyg som passar bäst för att nå målet och vilka konsekvenser för den övriga ekonomin dessa har.
4. Mät vilka fördelar som uppnåddes när projektet genomförts och presentera det på ett relevant sätt för de grupper som berörs.

Det handlar alltså inte längre enbart om att kalkylera “allt annat lika” (ceteris paribus) utan att “allt ändras som skall ändras” (mutatis mutandis).

Resultaten blir också spännande (se exempel nedan) där inte enbart energi- och klimatförhållanden visas utan även till exempel påverkan på jordbruket. Och allt talar för effektivare energianvändning!

image

Wednesday, June 25, 2014

Dags att offra några ekonomiska modeller?

Nicholas Stern och en kollega Simon Dietz varnar för att de ekonomiska modeller vi har är otillräckliga och att vår syn på vad klimatförändringarna verkligen för med sig i kostnader är för naiva. Konsekvenserna kan bli värre och komma snabbare än vad vi tror när vi tittar i de vanliga kristallkulorna. Deras papper föreligger i en arbetsversion där man varnar:

There is a problem in using the language of benefit-cost analysis, if it is interpreted in its common and narrow, marginal, fairly undynamic way, and where risk is also treated narrowly. Climate-change policy raises major questions of the strategic management of potentially immense risks and where different paths will have different endogenous learning and discovery.

IPCCs arbetsgrupp 3 antydde dock detta när de presenterade sin rapport nyligen och sade att kostnaderna för att undvika klimatkatastrofer var mycket låg men också att kostnaderna var svåra att bedöma. Ekonomen Joan Robinson lär ha sagt att forskningens kapital består av summan av alla ännu icke vederlagda teorier och nu visar Stern och Dietz på ett område där vi måste komma vidare. Det finns några teorier kvar att slakta.

Det känns så mycket mera nödvändigt efter att ha tagit del av de gångna veckornas alster från olika svenska intressentgrupper. Några av dem uttrycker sin djupa tro på behovet av effektvisering men bara så länge det innebär att de får använda mer energi. När man ser på hur de försöker underbygga sin argumentation är det tunt och tanken på att en kommande svensk energikommission skulle byggas upp kring dessa närsynta betraktelser är tung att bära.

 

Tuesday, June 24, 2014

Effektivsering ger fler jobb (mm)

.....bättre miljö, högre ekonomisk aktivitet, lägre kostnader, minskad import av fossilbränslen och högre säkerhet visar EUs egen konsekvensanalys. Ja det antyddes redan tidigare men nu håller man på med en uppdatering och visar ännu tydligare att högre ambition för energieffektvisering har många fördelar. Detta framgår av en rapport i vardande men som läckt ut. Man kan ju undra vad den svenska regeringen väntar sig utöver detta när de envist avstår från att sälla sig till kören av insiktsfulla politiker inom EU. Hur mycket bättre kan det bli?

I EUs arbetsdokument har man ökat målsättningen för effektvisering från 25% (EE25) till 40% (EE40) 2030. Man har låtit andelen förnybar energi förbli på nivån 27% men man får med automatik en ytterligare begränsning av växthusgaserna till 45%.

Det är också intressant att se att sysselsättningen ökar i de flesta sektorer även några av de som i Sverige är mest högljudda för att “slippa” effektvisera mer än ett minimum, se bild nedan!

Vad är det då för “drakoniska” åtgärder som behövs? Man modellerar med en ökning av renoveringstakten i byggnadsbeståndet, en minskad diskonteringsränta (vilket motsvarar att man närmar sig LCC-kalkylens krav), ökad acceptans av bästa tillgängliga teknik (BAT) samt teknikupphandlingar för att förbättra tekniken, ökad fjärrvärme, minskade överföringsförluster, samt förbättringar av fordonstekniken. Inte helt olikt de krav som fördes fram i studien från IVA men där man var mycket mera återhållsam vad gäller genomslaget.

EUs modelleringar är med säkerhet mera utvecklat än de svenska. Så varför inte ta chansen till en bättre framtid, ekonomi och sysselsättning när det dessutom finns (en viss) samstämmighet om åtgärderna och när det är gratis?

image

Varför är “Mutatis mutandis” så svårt?

ACEEE har gjort en studie av hur man i olika sammanhang beräknar potentialer för effektivare energianvändning. Inte helt oväntat så beror omsorgsfullheten på omständigheterna. Ibland behöver man mängder av data och upplysningar om vem som drar nytta och vem som betalar. Ibland kan man göra en snabbkalkyl på baksidan av ett kuvert. Naturligt!

Men det finns ett förhållande som man kanske inte bör överse med lika lätt. Det är att man nästa alltid glömmer bort de sidoeffekter (oftast positiva) som effektvisering har på t.ex. produktivitet, arbetsmiljö, bekvämlighet med mera. Det som på engelska kallas Non-Energy Benefits (NEB). De kan vara svåra att kvantifiera men de kan vara betydande.

......utility’s program costs are supportive of incorporating participant NEBs into the calculation. At various times, a number of states have attempted to measure and include these types of benefits, but the near-universal practice these days is to ignore them in the calculation…...

Inte så sällan beror det på att kalkylerna antar att den enda effekt som finns är att energianvändningen minskar vilket skall ställas mot att investeringen ökar, allt annat lika, eller ceteris paribus som ekonomerna vill säga. Kalkylen borde istället göras “mutatis mutandis” det vill säga att allt ändras som behöver ändras. Något som författaren till dessa rader påpekat länge.

Läs mer