Friday, January 30, 2015

Kodakifieringen kommer snart också till energibranschen

Michael Liebreich intervjuas om det nya världsrekordet i låga priser för solcellsanläggningar och det är ju intressant i sig.

Men det blir ännu intressantare när man efter c:a 7.30 i intervjun börjar tala om hur företag utvecklas under teknisk konkurrens och när nya tekniska lösningar börjar dyka upp. Då nämner han kodakifieringen (the Kodak moment). När ett företag ser att den nya tekniken kommer men man ändå inte agerar annat än möjligen för att försöka stoppa den. Plötsligt en dag så är det över.

Detta kommer snart att hända också i energibranschen. Man kan kämpa emot (som säkert några kommer att försöka i energikommissionen) eller hänga på. När man kommer till c:a 11 minuter i intervjun är det som att höra en förutsägelse för ett av sammanträdena i kommissionen när den etablerade industrins företrädare begär ordet!

Thursday, January 29, 2015

Tänk probabilistiskt!

Men allra helst, tänk ut ett annat sätt att säga det. Vi behöver nämligen ett sätt att beskriva framtiden så att den blir begriplig och attraktiv.

Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så väldigt att leda, ingenting så osäkert om framgång, som att införa en ny tingens ordning; ty den som försöker har nämligen alla dem till fiender som drog fördel av den gamla ordningen och han har endast ljumma försvarare i dem som drar fördel av den nya.

Citatet tillskrivs Machiavelli och hans bok Fursten. Det är inte alldeles korrekt utan snarare en sorts sammanfattning av bokens idé. Och det passar alldeles utmärkt på hur man argumenterar på vissa håll inför energikommissionen. Gammal teknik är bra - Ny teknik är osäker. Vad skall vi göra en kall natt när det inte blåser? Man vädjar till vår ryggmärg snarare än till hjärnan.

Så hur skall vi kunna beskriva en framtid där energisystemet byggs på uthållig förnybar energi så att det blir begripligt? Det verkar inte helt rätt att säga som i presentationen från Danmarks tekniska högskola “Tänk probabilistiskt”, se bild nedan.

Och vad skulle jag själv ha sagt om någon tittat på min ungdoms önskelista inför julen (brevpapper, kamera, biobiljetter och grammofonskivor) att i framtiden kan Du fixa allt det här bara med hjälp av din mobiltelefon! Så vad skall Du ha de här sakerna till? Skulle jag trott på det och skulle jag ha ändrat på mina önskningar?

Så snälla - hjälp till att forma den nya berättelsen om framtidens energisystem så att Machiavellis gamlingar kan förvisas till det muséum där de hör hemma.

 

image

Wednesday, January 28, 2015

Davos talar till oss

Även om det inte känns helt seriöst att en grupp som flygs in i 1700 privatjet diskuterar global uppvärmning och ojämlikheten i världen så kan det underlag som presenteras för dem vara av intresse. En av rapporterna heter “Future of Electricity” och har bland annat en illustration av hur elmarknaden utvecklas, se bild nedan. Det är nära kunderna som det mest spännande händer.

I rekommendationerna känner man igen alla de gamla vanliga paradfraserna MEN det smyger sig in lite nyheter i ordsvallet. T.ex. det som här markeras med kursiv fetstil:

* Plot the most efficient pathways to policy objectives. Incentivize “no regrets” investments such as energy efficiency technologies, demand response services, and the upgrading of network and generation plant efficiencies. Exploit the most efficient renewable resources within and across borders

* Ensure clear, effective signals: Provide a clear, stable market signal on carbon pricing to incentivize decarbonization. Reward efficiency, reliability and flexibility, encouraging predictable, dispatchable, fastresponding supply to complement growth in demand response solutions in balancing increasingly volatile supply and demand. Recognize in network tariffs and regulatory frameworks the value of reliable grid capacity

Framtidens system kommer att byggas kring kunden!

Och vad gäller rapporterna i övrigt så finns många som ser spännande ut, kolla bara! Så det saknades inte lektyr på vägen hem i privatjettarna.  smile

image

Tuesday, January 27, 2015

BULB Fiction

Visst vill man väl tro att saker som kallas Eco också är gröna, miljövänliga och allt annat som man förknippar med särskilt bra ur hållbarhetssynpunkt. Men det tycks inte gälla lampor och särskilt inte vissa tillverkares produkter. Bulb Fictions som Coolproducts så fyndigt får till det (se bild nedan).

Coolproducts redovisar att lampor som ligger i de lägsta klasserna (C och D) enligt EUs märkningssystem, nu när glödlamporna plockats bort, ändå säljs med beteckningen Eco. Det verkar dessutom ha ett samband med vissa tillverkares svårigheter att anpassa sig till den tekniska utvecklingen och att hänga kvar med gamla lösningar längre.

Det kastar också ett visst återsken över den sorts politik där man utnämner gammal teknik som en “brygga” över från svunnen tid till framtid vilket sker alltför ofta. Bryggor tenderar att förlängas i det oändliga.

image

Monday, January 26, 2015

Kapacitetsmarknader är för fegisar

Den som säger det är den tyske energiministern Sigmar Gabriel. Och han tillade: “Power plant operators are only interested in capacity payments so that they can “conserve surplus capacities at the cost of electricity consumers,”

Det är bra att det sägs eftersom ett antal av de stora företagen på den svenska marknaden också luftat sin önskan att få pröjs för att hålla reserv vilket är ett bekvämt sätt att tjäna pengar utan större ansträngning.

Detta kan vi läsa i Euractiv som också ger en sanbbkurs i vad det handlar om.

BACKGROUND
“Capacity mechanism” describes a system in which power generation capacities are rewarded through financial compensation.

Supporters claim this model will prevent possible blackouts, such as on days with high demand and low wind and sun.

Under this model, compensation for secure supply is meant to help cover the costs of conventional power stations - mainly gas and coal.

Nej alternativet med EOM (Energy Only Markets) är inte heller utan problem eftersm prisvariationer kan vara svåra att förutse och att hantera men idag har vi helt andra möjligheter än i kraftsystemens barndom och det är kunderna som kan agera med laststyrning och smarta applikationer både för användning och tillförsel.

Om man hade en mera elak läggning skulle man kunna påpeka att idén med kapacitetsmarknader har drag av planekonomi cool smirk

Friday, January 23, 2015

En spade är en spade och en bubbla är en bubbla

OK detta är, tillsammans med kolumnen hos eceee, den sista klagokommentaren om artikelserien i veckans nummer av The Economist.

Det verkar nästan otroligt att de lyckas missa det uppenbara nämligen att fossilbränslena är till stor del oanvändbara. Christiana Figueres på UNFCCC är dock tydlig. “En bubbla är en bubbla

Någon gång skall det väl bli klart även för affärstidningarna, eller….?

Thursday, January 22, 2015

Financial Times lägger bitarna i rätt ordning

Financial Times är inte mindre fixerad vid förenklade ekonomistiska lösningar än sin kollega The Economist, t.ex. när det gäller att låta skatteinstrumentet lösa alla förekommande problem och oförmågan att se hur ny teknik fordrar en lärprocess på marknaden. Men de har i alla fall fått bitarna i rätt ordning som syns,

Another relatively easy step is to nudge the economy towards more efficient use of energy, through regulatory action or design standards. Investments in energy efficiency can yield double-figure returns: lagging a loft, replacing electric bulbs or turning off lights in unused buildings can pay for themselves within three years, and without a cent of subsidy.

Avoiding a dangerous degree of global warming will eventually require much tougher steps. For example, to stop carbon-intensive production merely shifting towards the environmental laggards, radical steps such as a global carbon tariff may one day be needed. This makes it all the more important that the easier ways of cutting emissions are exhausted first.

Ja det är att börja i rätt ände även om ambitionsnivån när det gäller åtgärder verkar lite låg.

 

Wednesday, January 21, 2015

Guldkornen i bråten

The Economists specialrapport om energi och teknik innehåller en hel massa bråte som passerat bäst föredatum med råge även om det piffats upp för att se dagsaktuellt ut. Det är ju märkligt att läsa i en tidning, som har ordet “ekonomi” i titeln, att det inte finns någon brist på fossila kolväten, men att prisfallet skapat ekonomiska problem för energiföretaget. Att någon kraft (obestämt vilken) anser att dessa kolväten skall stanna kvar i marken pga uppvärmningsrisken, “...prompted calls for most of the world’s remaining hydrocarbons to be left in the ground”. Detta utan att våga (?) skriva ut det uppenbara att dessa fossiltillgångar representerar NOLL i värde för sina ägare!

Men det finns ändå guldkorn. Ett är illustrationen av energiflödena i USA, se figur nedan, där man ser att 60% är förluster i omvandling och överföring. Bearbetar man den figuren genom att notera att användningen kan göras effektivare med 50% så ökar förlusterna till bortemot 80%. Det finns alltså en hel del att arbeta med.

Ett annat guldkorn är illustrationen (”Take your pick”) som visar att effektvisering är den överlägset billigaste resursen tätt följd av vind.

Avsnittet om effektivisering (”Invisible fuel”) kallar effektvisering för “Fifth Fuel” i stället för “First Fuel” som det döptes om till av IEA för drygt två år sedan. Där kan man återigen se att man inte riktigt hänger med i svängarna på tidningen trots att man annars flitigt nyttjar hänvisningar till IEA. Man har ju också sorgfälligt missat IEAs tidigare skrivningar om teknikutveckling och marknadslärande i “Experience Curves for Energy Policy”.

Avsnittet om nya affärsmodeller (”All Change”) är på tok för fokuserat på lasstyrning (“Demand Response”) och missar de mera spännande modellerna som kommit fram till följd av “Energy Efficiency Obligations” och som inte enbart handlar om belastningens tidsförlopp utan om energins nytta. Väcker inte E.ONs omgörning lite intresse?

På sista sidan händer äntligen något nytt när man skisserar ett förnyelseförlopp i fem steg:
1. Överskott av förnybar energi
2. Förbättrad lagring
3. Distribution och lokal energi med kundinflytande
4. IT och smartare utnyttjande
5. Finansiering (med nya affärsmodeller)

Men det var mycket grus på vägen dit!

image

Tuesday, January 20, 2015

Varde ljus

Så pampig lyder titeln på den första artikeln i The Economist specialrapport om Energi och Teknik i senaste numret. Rapporten kan laddas ned gratis tack vare sponsring från Accenture, ett företag som skrivit en hel del bra saker om hur energimarknaden förändras. Hade de haft tillgång till rapporten först hade de kanske tvekat!?

Den verkar nämligen vara ett hopkok på olika intervjuer från alla sidor i energidebatten men där författaren inte själv förmått värdera det som sägs och sätta in det i ett större sammanhang. Framför allt är man riktigt okunnig om hur ny teknik kommer in och tar plats på marknaden. Att “lärinvesteringar” behövs och ligger bakom de prestandaförbättringar och sjunkande kostnader som syns för både vind och sol.

Det blir parodiskt tydligt när man skriver: “....subsidies for primitive green technology, such as the current generation of solar panels, have been a “colossal mistake”. It would have been much better, he argues, to invest in proven technologies such as electrical interconnectors (linking Britain and Norway, for example) and support research into new kinds of solar power,...” Det som skymtar fram är tron på att det finns en direkt koppling mellan forskning och marknad så att när man forskat fram det nya så kan den tekniken kliva rakt in på marknaden och ta över.

Skälet att man hamnar där är troligen att man lyssnar på (och citerar) Dieter Helm som för några år sedan skrev om klimatproblemen och fick följande recension i The Guardian:  “I was left wondering what planet Helm was inhabiting and could I possibly move there? There, greens are in control, taxation is not contentious and is more efficient and easier to introduce and harmonise than traded instruments, border taxes can be introduced without the need to even consider the possibility or implications of trade wars, gas prices are cheap and not adding anything to consumer bills, and there are plenty of new exciting technological breakthroughs just around the corner that can be brought to market without first going through any kind of cost reduction curve.”

Just det! Har man bara ett schysst trollspö så klarar vi nog klimatkrisen också.

Fortsättning följer! Risken är nämligen stor att The Economists syn och värderingar kommer att åberopas och sätta ribban i debatten.

Monday, January 19, 2015

Låt oss anta att vi har ett trollspö

Det finns flera historier om hur ekonomer löser problem och som börjar med orden “Låt oss anta”. Nu verkar det som om The Economist i sitt senaste nummer visar att det inte bara är en historia utan verklighet. Men låt oss börja med deras alldeles korrekta uppmaning att “Fånga Dagen” nu när oljepriset sjunker kan man ta bort alla subventioner vars syfte varit att hålla energipriset lågt där de förekommer världen över. Man kan till och med göra som de säger omvända tricket att spara in skattepengarna från subventionerna och vända dem till skatteintäkter. Världens chans alltså!

Men sedan börjar det glappa!

De konstaterar att priset för renare energikällor också är i fallande (...the price of cleaner forms of energy is also falling…) men har inte förstått att detta sker till följd av massiva riktade insatser för ” marknadens tekniklärande” (..In Europe the giveaways are a little different—billions have gone to wind and solar projects…). Och ännu värre de har gjort egna tolkningar utan att kolla Tysklands energistatistik (... Germany’s rushed exit from nuclear power ended up helping boost American coal and Russian gas….)

De hävdar att man genom skatter kan styra om från fossilanvändning till andra energislag men om de skattehöjningar de argumenterar för är avsedda att ta tillvara det ekonomiska utrymme som prissänkningarna ger så står vi ju bara kvar på samma gamla kostnadsnivå som var otillräcklig för att minska fossiltörsten. (With petrol and natural gas getting cheaper by the day, ..... Higher taxes would encourage conservation, dampen future price swings and provide a more sensible way for governments to raise money.)

Och ännu märkligare blir det när de vill exploatera dyrare och mera miljöskadliga fossilresurser samtidigt som fossilpriserna sjunker! (America should approve Keystone XL and lift its export restrictions, while European politicians should make it much easier to exploit the oil and gas in the shale beneath their feet.)

Det verkar som om The Economist är offer för det som kallas “solution bias” det vill säga att när man inte gillar lösningen så förnekar man och omformulerar problemet. För om man bara har ett bra trollspö så löser man det nog.

Friday, January 16, 2015

EOM 2.0

Energikommissionen är snart här och positioneringarna har börjat där olika parter markerar vad de tycker är viktigt. En fråga som med säkerhet kommer att aktualiseras är organisationen för elmarknaden där man med hänvisning till leveranssäkerhet kommer att hävda att det behövs en “kapacitetsmarknad”, dvs särskild ersättning för dem som med kort varsel kan starta upp anläggningar.

Då kan det kännas tryggt att veta att denna fråga redan är utredd med stor grundlighet i Tyskland och man har kommit fram till att det inte behövs! Man vill istället reformera dagens “Energy Only Market” (EOM), där all ersättning baseras enbart på energileverans och inte effekt, med bland annat bättre möjligheter till styrning av belastningar (Demand Response). Man kallar det EOM 2.0 och menar att eventuella effekttillskott kan upphandlas centralt, se bild nedan.

Ny Teknik hade nyligen en artikel där samma frågor sammanfattas och där den tyska linjen närmast motsvaras av den lösning som bär numret 2.

För den intresserade så finns mera detaljer i en utredning som tyska regeringen tillhandahåller.

Den riktiga kortversionen lyder emellertid “EOM har dött, leve EOM”. Låter väldigt otyskt i sin korthet! grin

image

Thursday, January 15, 2015

Ett helt zoo av okända djur

Energieffektviseringens plusvärden (multiple benefits) har på ett föredömligt sätt beskrivits av IEA och startskottet har därmed gått för att bättre kunna kartlägga hur dessa “okända djur” skall kunna fångas och tämjas.

Senast har ACEEE i USA gjort en översikt över vad det kan handla om och hur man kan utrusta expeditionen till denna del av djungeln.

* Make the full range of energy efficiency benefits more transparent to business investment decision makers.
* Stimulate the market for energy efficiency solutions by improving business-sector understanding of—and thus demand for—energy efficiency and its benefits.
* Expand the body of knowledge that can be used to promote energy efficiency to business facilities.
* Refine the cost–benefit evaluation of economic and societal benefits resulting from energy efficiency programs.
* Improve the determination of energy efficiency rebates and incentives offered by utilities and similar program authorities

Den listan skulle nog också den kommande svenska energikommissionen kunna titta på.

Wednesday, January 14, 2015

Bromssträckan blir kortare

Vi har 15 till 25 år på oss att sluta använda fossila bränslen enligt en studie från University College London omnämnd i New Scientist. Om vi menar allvar med 2-gradersmälet alltså.

image

I detaljerna visas att möjligheterna att använda det som finns kvar har en geografisk aspekt men det ändrar inget i totalresutatet.

När får vi se detta avspeglas i affärssidornas bedömningar av vilka aktier som är värda att köpa och vilka som inte är det? 

Tuesday, January 13, 2015

Kan ovanor bli omvanda?

Glöm inte webinariet den 14 januari kl 15. “Behavioural changes are necassary to get the full impact on energy efficiency. What works and what doesn’t”
Anmälan på http://www.leonardo-academy.org/course/details.php?id=289. När detta skrivs finns 250 anmälda varav bara 13 från Sverige.

I politiska sammanhang är man ganska förtjust i att tala om “awareness raising” och det är inte så få broschyrer som har tryckts för att göra oss vanliga dödliga mera medvetna, men utan att fundera över underliggande psykologiska orsaker eller vilka instrument som verkligen får oss att ändra våra dagliga rutiner. Information! - Brukar stridsropet vara utan att man funderar över att våra vanor oftast i sig innebär ett motstånd mot informationen! Det är de andra som måste ändra sig! - Inte jag!

Det finns bland annat något som kallas för licenseffekten och innebär att vi människor kan ta informationen till intäkt för att förstärka våra ovanor istället för att ändra dem. Visst är vi konstiga djur?

Monday, January 12, 2015

Se upp för den här mannen!

Påven lär vara i full färd med att ta fram en encyclika som behandlar klimathotet och den antas bland annat avse förhållandet mellan vetenskap och religion:

For Francis, our ecological crisis highlights how important the relationship between faith and science is. On one hand, science enriches faith by protecting it from superstition and ideologies. On the other hand, faith helps science to see the deeper human implications of the reality in front of it. One of the terms that will most likely to come from Francis’ encyclical is ‘human ecology,’ which sees our ecological crisis in terms of both our natural as well as cultural and social environments.

Detta lär knappast påverka den amerikanske senatorn Inhofe som hittat sina egna favoritställen i Bibeln för att stödja sin klimatförnekelse, men Påven får nog anses vara en större auktoritet på området bibelförståelse. Och de katolska väljarna i USA kanhända tar intryck.

Påven själv har kanske också anledning att se upp? Några av hans företrädare har fått akuta hälsoproblem när de utmanat gängse föreställningar. Franciskus har ju inte bara visat sig ha synpunkter på klimatet utan även på hur kyrkan styrs och sina kollegors beteende. Kolla soppan Franciskus!

Kodakifieringen kommer snart också till energibranschen

Michael Liebreich intervjuas om det nya världsrekordet i låga priser för solcellsanläggningar och det är ju intressant i sig.

Men det blir ännu intressantare när man efter c:a 7.30 i intervjun börjar tala om hur företag utvecklas under teknisk konkurrens och när nya tekniska lösningar börjar dyka upp. Då nämner han kodakifieringen (the Kodak moment). När ett företag ser att den nya tekniken kommer men man ändå inte agerar annat än möjligen för att försöka stoppa den. Plötsligt en dag så är det över.

Detta kommer snart att hända också i energibranschen. Man kan kämpa emot (som säkert några kommer att försöka i energikommissionen) eller hänga på. När man kommer till c:a 11 minuter i intervjun är det som att höra en förutsägelse för ett av sammanträdena i kommissionen när den etablerade industrins företrädare begär ordet!

Läs mer