Hanterbar höjning sa Bill

Björn Lomborg tycker att en havsnivåhöjning på dryga halvmetern är “hanterbar”. Möjligen kan befolkningen på Maldiverna, i Bangladesh och Florida ha en något annorlunda syn (se National Geographics översikt). I Florida kanske de dessutom kan flytta till någon annan plats så det löser sig. Och som en kommentator har sagt (OBS med ironi): “Ingen har någonsin dött av ett medelvärde. - Stormen Katrina höjde väl årsmedelvärdet av vindstyrkan i New Orleans med några meter per sekund. Och slår vi ut utsläppen från Fukushima på alla jordens kärnkraftverk blir det väl inte så farligt! I princip kommer du aldrig att väckas av väckarklockan – den höjer ju bara medelvärdet av alla nattliga störningar med någon futtig decibel… “

IPCCs rapport visar att i alla scenarier från de med begränsade utsläpp till de där utsläppen är ohämmade så blir uppvärmning och havsnivåhöjningar avsevärda - även som medelvärden (se tabell nedan). Scenarierna innebär alla en ökad energianvändning i världen, se figur nedan.

Men i problematiken finns en stor gåta! Hur kan det komma sig att pressen väljer att låta några tusen forskares arbete som kanaliseras via drygt 200 författare från nära 40 länder och som behandlar över 50000 kommentarer för att få fram en rapport balanseras av 1 (en) persons synpunkter som om de båda inläggen vore likvärdiga? För ett decennium sedan, när osäkerheten både om ämnet och intressekonflikterna var större kunde man förstå det. Men nu? Finns det en politisk agenda? Tänker Bull säga “Höjningen kan hanteras”? Och Elaka Måns?

image
Tabell. IPCC scenarier och konsekvenser 2013
———
image
Figur. Representative Concentration Pathways, RCP som används av IPCC

Klmatdebattens försåtsminör

Inte oväntat yttrar sig Björn Lomborg först i kören av dem som vill kasta skuggor över klimatpanelens nya rapport. Vi närmare studium säger han ingenting men låter med glidningar och antydningar oss förstå att det finns de som vet bättre än den samlade vetenskapen. Undrar vem han tänker på?  cheese

Glidningarna görs genom att säga att vi vet ganska väl vad IPCCs rapport innehåller: “tack vare omfattande läckor”. Rapporten har tillkommit bland annat genom att stora delar av materialet varit tillgängligt för granskning under lång tid så att man kunnat lämna synpunkter”. Genom att prata om läckor skapas bilden av hemlighetsmakeri. Fiffigt men fel.

Sedan fortsätter han med att påminna om korrekturfelet där år 2350 blev 2035. Utrett och förklarat för länge sedan, men gångbart om man vill få IPCC att se ut som mindre vetande. Förargligt men försåtligt.

Lomborgs påstående om IPCCs rapport att: ”...innebörden av vad de kommer att säga är lika intressant som det de inte kommer att berätta.” är logiskt sett halsbrytande men tjänar som grund för ett antal påståenden. Några säkert deriverade ur IPCCs rapport men med en innebörd som är mera dunkel:
* om havsnivån att det blir en ”.. hanterbar höjning med 40–62 cm vid århundradets slut.”
* om temperaturen att “den blygsamma globala uppvärmning världen nu upplever till största delen är positiv.” och “Den globala uppvärmningen blir ett betydande problem först mot århundradets slut när den orsakar en nettokostnad – en beräkningsmodell förutsäger att detta sker runt 2075.”
* om Europas kostnader för att bekämpa klimateffekterna: “Kostnaden, beräknad som ett genomsnitt av de främsta makroekonomiska modellerna, är 1600 miljarder kronor årligen”

Sådär mal det på. Skulle man önska något så vore det kanske att Lomborg själv läckte lite underlag så att hans utsagor kunde bedömas. Hans argumentation läcker som ett såll. Om det uppstår en nettokostnad först mot århundradets slut hur snabbt växer den sedan och varför skall vi sitta och vänta på att underskottet skall manifesteras?

När man bara har en hammare

Talesättet är att när man bara har en hammare så ser all problem ut som en spik. Men att behandla trallskruv med hammare är en dålig idé. Det går bättre med skruvdragare.

Denna bild ur det dagliga livet på 2000-talet jämfört med förra seklet kommer osökt när man läser KVAs senaste funderingar kring elproduktion. Om man är fostrad i en värld av stora kraftverk kan det vara svårt att se att energiförsörjningen kan arrangeras på annat sätt.

Men vad gör man då när energisektorns skruvdragare ännu inte finns i verktygslådan? Jo man uppfinner den. Man utvecklar de analysmetoder och affärsmodeller som behövs för energins trallskriuv (effektivisering och småskaligt och förnybart).

Detta har UNFCC funderat kring. Snart kommer kanske KVA också dit?

Après nous le déluge

“Efter oss syndafloden” sade Madame de Pompadour. Hon var klarsynt och ärlig får man medge. Men kan man säga detsamma om de som nu rustar för att förneka klimatproblemen? Förnekelse är ju varken det ena eller det andra. Däremot är de förmögna därför att de backas upp av människor som nog har samma syn som den gamla Mme Pompadour men inte riktigt törs stå för det.

Bevisen för att det är både klokt och LÖNSAMT är överväldigande, men svårigheterna skall inte underskattas, sägs i många rapporter nu senast denna från Imperial College i London (Halving global CO2 by 2050, technologies and COSTs):

Achieving energy efficiency is economically highly attractive, but at the same time very challenging, as it will require the encouragement of very high vehicle and building design standards, as well as the replacement of older, less efficient industrial plant technologies with those using best available techniques (BAT).

Hektiska möten i “Jorden är platt”-sällskapet

I slutet av denna vecka kommer den första i en serie rapporter om klimatförändringarna. Sedan kommer de i ström under det kommande året. Det kommer emellertid också troligen att leda till en serie möten bland olika fraktioner av skeptiker. De som fortfarande undrar om inte jorden är platt. Sveriges radio har emellertid föregått dem genom att titta på några alternativa förklaringar till att klimatpåverkan är ett verk av oss människor och visar att - nej just det - det finns inga alternativ.

Om man får döma av utkasten så kommer delrapporten från arbetsgrupp 3 (WG III) i april 2014 att höra till de mest intressanta med kapitel 2 “Integrated Risk and Uncertainty Assessment of Climate Change Response Policies”. Där kommer man att ta upp frågor om hur rationella vi är i vårt beslutsfattande, i hög grad baserat på Kahnemans “Tänka snabbt och längsamt”, och hur detta kan ge bättre beslutsunderlag och bättre Policies.

Klimathotets verkliga innebörd - Fikapausen hotad!

I USA tar sig presidenten nu an kolindustrin och skärper utsläppskraven rapporterar Huffington Post.

För att läsarna skall lättare kunna ta till sig vad klimathotet innebär har de i artikeln en bildvisning där man redovisar 19 aspekter på vad klimathotet verkligen betyder. Där blandas stort med smått och fakta med emotioner både i text och bild. Och till sist briserar bomben - kaffet är hotat! Vilket visas med att Starbucks nu engagerar sig i klimatarbetet för att rädda fikat.

Som Hasse och Tage sade: “Men man hoppas att barnen ändå får sig en kopp”  smile 

Jo det ligger tusenlappar på gatan!

Ni kan säkert den gamla historien om nationalekonomen som vägrar att tro det och kan motivera med att: “Om det gjort det så hade redan någon plockat upp dem”. Även bankmän kan ha samma sorts reflexer och till exempel hävda att effektiviseringsprojekt är för riskfyllda att satsa på.

Nu rapporterar The Guardian att man i USA börjat plocka upp tusenlapparna och att det är riskfritt.

Deras förklaring till att det inte sker i större utsträckning är nog mera sann - Effektivisering är inte tillräckligt upphetsande.

Alla pratar om vädret…..

...,men ingen gör något åt det, brukar det heta. Eller är det så att vi faktiskt gör något, men som inte är så bra?

World Resources Institute, WRI, har gjort en tidslinje över extrema vädersituationer världen runt.

Om sedan väder och klimat hänger samman så finns det vissa tecken just när det gäller extrema vädersituationer som uppträder mera frekvent och är mera “våldsamma”.

Grön energi skall lyfta fransk industri

I Frankrike har man lagt en plan som visar 34 olika näringsgrenar där fransk industri vill satsa och bli ledande, däribland förnybar energi. Andra viktiga områden har med transporter och kommunikation. Elflygplan till exempel! Eller nya höghastighetståg med fart uppemot 350 Km/h och med bara 20-30% av dagens energianvändning. I planen talar man om 450 000 nya jobb.
image


Man tar också initiativ inom EU-samarbetet till att satsa på energiomställning och se till att det finns exklusiv finansiering.

EU kommissionären i otakt med sitt direktorat

Nu uttalar han sig till och med för “fracking” det vill säga den metod som innebär att man förstör mark och grundvatten i jakt på skiffergas. Hans motiv är att det skulle göra Ryssland nervöst (att inte få sälja sin naturgas).

Eceee har studerat den typ av argument han för fram avseende Europas konkurrenskraft (sammanfattas nedan). Om Oettinger verkligen göra ryssarna nervösa borde han satsa på det som hans direktorat jobbar mest med, nämligen effektivisering. Men det är en tröst att hans dagar som kommissionär är räknade.

The paper lays out a strategic framework for increasing the competitiveness of Europe:
1.Map out and harvest the existing cost-effective potential for energy efficiency, based on life-cycle costing analysis. This will reduce the bills and costs for energy for enterprises as well as individual consumers, and take the pressure off the problem of import dependency and uncertainty about future price increases;
2.Develop the methodology for implementation of energy efficiency in programmes that encourage new business models, smarter systems and a more holistic approach in dealing with the market and the customers. Behavioural economics is a key element;
3.In this process to ensure that technologies and applications for appliances, equipment design engineering, and systems development are put in place and made fit for penetrating global markets while meeting domestic market needs. European industry strengthens its role as leaders, both regarding innovation, and understanding the needs of the users of the services provided by energy and energy-related products;
4.Fine-tune these activities for a roll out of distributed generation with renewables in smart grids, as well as full regard to passive technologies; and
5.Position Europe as a market leader in sustainable energy and resource efficiency for the long haul.

Det finns för många recept på köttbullar!

Varje svensk familj förlorar årligen stora summor pengar och massor med tid när de letar efter råvaror i olika mängder och butiker. Om vi hade ETT svenskt köttbullsrecept skulle butikerna kunna hålla färdiga standardpaket för våra köttbullslagande familjer som skulle slippa shoppa runt och slippa all oro att det blev fel. Och naturligtvis skulle vi kunna ta en sådan princip med EN lösning vidare till många andra områden och på så sätt leva billigare och mera förutsägbart.

För det kan ju inte bara gälla byggnadskrav som bostadsministern skriver om i DN? Där säger han att byggkostnadsutredningen visat att kommunernas krav leder till högre boendekostnader. Men NEJ det har den inte! Den har antagit (inte visat) att byggkostnaderna (inköpspriset) kan öka men inte ens funderat över boendekostnaderna (som inkluderar driftkostnader).

Det är välkommet att ministern aviserar att byggkraven generellt sett skall skärpas. För som vissa kritiker sagt så har kommunerna tvingats kompensera för de låga kraven som svenska byggregler har. Men de krav som kommunerna framfört i funktionella termer (kWh/m2) är alldeles normala företeelser i en marknadsekonomi och just genom att de är funktionella driver de på teknikutvecklingen. Ministern vill göra gällande att små företag inte kan klara sådana krav med god ekonomi. Ser man på en sammanställning över lågenergibyggnader runt om i landet finns det dock alla sorters företag som visar att de kan och att det är lönsamt. Kraven sporrar!

Och morsans köttbullar slår allt!

Vik hädan finansministern!

En av förklaringarna till att Tyskland har blivit ett solcellernas Mecka är att stödsystemet utformats så att det är köparna och säljarna av elproduktionen som gör upp sinsemellan och att finansministern med sin statsbudget inte är inblandad. I Spanien gjorde man tvärtom och naturligtvis föll systemet i bitar när statsbudgeten blev ansträngd. Finansminsitrar bör hållas borta från energifrågorna så långt det bara går.

Regeringsförslaget med skatterabatt för viss solcellsel innebär tyvärr att man går mera på den spanska än den tyska linjen. Man avgränsar dessutom stödet på ett sätt som knappast gör hembränd el till en folkrörelse utan snarare till en exklusiv hobby för blankett-freaks när man klipper av det raka röret mellan köpt el och såld el och tar omvägen över deklarationsblanketten.

Förslaget kanske också har statsvetenskapligt intresse. Utredningen som ligger bakom är nämligen på remiss i ytterligare en månad!! surprised Så vad är det vi ser här? En reflex av intern maktkamp i regeringen eller…..??

EU på väg mot bättre nationalräkenskaper

Man har ett projekt kallat “GDP and beyond” där man nu i utredningsarbetet tagit fram ett förslag till att komplettera BNP-redovisningarna med mått på miljöpåverkan och på sociala förhållanden. I ett annex illustrerar man sambanden mellan olika perspektiv och användningar av existernade on nya mått. INTRESSANT!

 

Kan Sverige göra en bättre deal?

I Storbritannien har man en alldeles utmärkt ide i det som man kallar Green Deal. Fastighetsägare skall kunna få kompetent hjälp och finansiering i ett paket. Kritiken är emellertid hård mot att det går alldeles för långsamt och en av förklaringarna lär vara att finansieringen inte är så lätt och förmånlig som förespeglats.

det hindrar inte att idén är bra och varför skulle inte Sverige kunna förbättra den?

Börjar energiomställningen i Kina bära frukt?

I The Guardian säger man att emissionerna kommer att nå en topp 2027. Då skall både effektiviserings och satsningen på förnybar energi innebära att man bromsat upp den negativa utvecklingen. Men det är fortfarande många år kvar!

Europas effektiviseringspolitik spretar

De olika länderna har mycket olika ambition och tillvägagångssätt rapporteras från Energy Efficiency Watch. Rapporten baseras på ett omfattande material med flera hundra intervjuer.

“In some member states, the recognition of the economic, social, political and environmental benefits of energy efficiency drives ambitious legislation and funding programmes,” the report says, “whereas others just do the bare minimum required by the European Directives (and sometimes even less than that).”

Ja det är inte säkert att man vill veta till vilken grupp vi hör (se bild nedan)?

image

Stockholm i klimatcentrum

Om bara några veckor släpps en del av IPCCs nya klimatrapport i Stockholm. Det kan vara bra att ställa in antennerna redan nu. En av de intressanta aspekterna är att man i riskanalysen tar direkt hänsyn till de problem vi individer har i beslutsfattande genom att bygga på Daniel Kahnemans beskriviningar i bästsäljaren “Tänka snabbt och långsamt”

Gillar finansministrar inte energieffektivisering?

Det kan väl inte vara så illa att det är inkomstbortfallet från skatten som gör att finansdepartementen (och deras chefer) har så påtagligt svårt att ta till sig möjligheten att spara energi. Renovate Europe har studerat hur mycket det kan handla om i Tyskland (se bild nedan). Men de har också sett till hur mycket man kan spara i subsidier för annan energi. Och ännu viktigare vilka andra positiva effekter som effektiviseringen har på samhället

image

Elbilar är som hundar

De stannar och nosar på nästan varenda stolpe. Vilket är ett problem säger JRC i en rapport där de studerat hur elbilar far fram i olika länder. Därför, menar de, vore det bättre om man kunde ladda hemma i lugn och ro och “smarta elnät” kunde designas så att man inte fick för markanta belastningstoppar.

Energieffketivisering handlar om kall öl (också)

I USA föreslås skärpta krav för butikernas kylanläggningar som en följd (sägs det) av Obamas exekutiv-order om klimatåtgärder. Men som ACEEE visar i sin artikel handlar det ytterst om att hålla ölen kall!

Grön omställning en drivkraft för Danmark

“Regeringen har sat 800 mio. kr. af til grøn omstilling. Det giver mulighed for at sætte konkrete initiativer i gang, der kan følge op på regeringens mål og sikre fortsat udvikling af den grønne omstilling, som vi står midt i”, siger klima-, energi- og bygningsminister Martin Lidegaard.

Regeringen har derfor udstukket en ambitiøs kurs for en grøn omstilling af Danmark. Med energiaftalen skabes over de kommende år den mest omfattende omstilling af energiforsyningen i verden. Regeringen fortsætter de massive investeringer i et grønt Danmark ved at afsætte i alt 0,8 mia. kr. yderligere frem mod 2017 til at styrke den grønne omstilling. Så skriver man i sammanställningen av statsbudgeten.

En stark komponent i dessa energiavtal är energiföretagens medverkan, med bland annat så kallade “vita certifikat”. Alltså det som man i Sverige anser vara ett hot snarare än en möjlighet!

Månadsindelade arkiv