Det är skillnad på folk och folk

Men också på bidrag och bidrag. I EU debatterar man bidragen till olönsamma och klimatskadliga kolgruvor. Det bidragssystem som skulle upphöra 2014 föreslås förlängt till 2020 men parlamentet vill kompromissa och säger 2018. De som främst har nytta av det är Polen och Tyskland och i det senare fallet har ämnet diskuterats i decennier. Ett historiskt beslut togs en gång att fasa ut det vid millennieskiftet (kallat Jahrhundertvertrag) men det är numera historiskt i en annan mening.

Sedan finns ett annat bidrag (som egentligen är ett finansieringsstöd för att starta upp en teknikutveckling) i de s.k inmatningstarifferna (feed-in tariffs). Dessa har visat sig vara framgångsrika för att just få fram ny teknik i större volymer och till pressa dess kostnader. Men dessa tariffer är också under debatt bl.a. efter det att man i Spanien tvingats reducera dem kraftigt. Det sker i sin tur eftersom man i Spanien låtit stödet gå via statsbudgeten under det att man i Tyskland låter elkunderna betala.

Eftersom inmatningstarifferna är en “lärinvestering” som i slutänden levererar konkurrenskraftig teknik så är den i Tyskland gjord för att spegla lärkurvan. Nu sägs det att man i USA vill göra samma sak men göra stödet volymsberoende och inte tidsberoende, vilket verkar vara en god idé.

Men skillnaden mellan kolstöd och teknikstöd förbryllar ändå. Det förra är till för att försena en avveckling och det senare för att påskynda en utveckling. Hur kommer det sig då att industrin gillar det förra mer än det senare? confused

Är Trigeneration pĂ„ gĂ„ng igen?

De nordiska lÀnderna har varit föregÄngare nÀr det gÀller att utnyttja brÀnslen klokt i energiomvandlingen och kraftvÀrmen (cogeneration) Àr en framgÄngssaga. För nÄgot decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nÀmligen trigeneration. Man skulle kunna fÄ bÄde el, vÀrme och kyla ur en anlÀggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit nÄgon stor hit (Ànnu) men det kanske Àndras nu nÀr EESL i Indien trÀder in pÄ scenen. Och det kanske Àr naturligare att ett land med sÄ pÄtagliga behov av kyla i en allt vÀrmare vÀrld Àr de som knuffar pÄ. De ser en marknad som Àr lÄngt ifrÄn försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen kÀnns det kul med tanke pÄ att jag försökte knuffa för det hÀr för mÄnga Är sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tÀnkte dÄ pÄ att vi i Sverige har avsevÀrt kunnande pÄ omrÄdena el, vÀrme och kylteknik. Kanske Àr det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom pÄverkas av att det Àr företag som tillhandahÄller effektiviseringsteknik som gÄr bÀst pÄ börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv