Det är skillnad på folk och folk

Men också på bidrag och bidrag. I EU debatterar man bidragen till olönsamma och klimatskadliga kolgruvor. Det bidragssystem som skulle upphöra 2014 föreslås förlängt till 2020 men parlamentet vill kompromissa och säger 2018. De som främst har nytta av det är Polen och Tyskland och i det senare fallet har ämnet diskuterats i decennier. Ett historiskt beslut togs en gång att fasa ut det vid millennieskiftet (kallat Jahrhundertvertrag) men det är numera historiskt i en annan mening.

Sedan finns ett annat bidrag (som egentligen är ett finansieringsstöd för att starta upp en teknikutveckling) i de s.k inmatningstarifferna (feed-in tariffs). Dessa har visat sig vara framgångsrika för att just få fram ny teknik i större volymer och till pressa dess kostnader. Men dessa tariffer är också under debatt bl.a. efter det att man i Spanien tvingats reducera dem kraftigt. Det sker i sin tur eftersom man i Spanien låtit stödet gå via statsbudgeten under det att man i Tyskland låter elkunderna betala.

Eftersom inmatningstarifferna är en “lärinvestering” som i slutänden levererar konkurrenskraftig teknik så är den i Tyskland gjord för att spegla lärkurvan. Nu sägs det att man i USA vill göra samma sak men göra stödet volymsberoende och inte tidsberoende, vilket verkar vara en god id�.

Men skillnaden mellan kolstöd och teknikstöd förbryllar ändå. Det förra är till för att försena en avveckling och det senare för att påskynda en utveckling. Hur kommer det sig då att industrin gillar det förra mer än det senare? confused

Skrivet av Hans Nilsson, 2010-11-24.

(0) Kommentarer • Permalink

Sid 1 av 1 sidor

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer


Avancerad sökning

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat