Att flytta saker kostar kol

IBM noterar att koldioxidutsläppen (och särskilt att utsläppne får ett pris) har en påverkan på logistiken i företaget. De ger en liten inblick i hur olika scenarier kan byggas upp och hanteras i en kort och välillustrerad rapport. Gamla “just-in-time” med varulagret på motovrägarna kan bli kostsamt.

Förbättra (vissa) byggnader mm.

En högt uppsatt svensk energitjänsteman brukade förr i tiden, när han uppmanades att precisera påståenden om vad man skulle vidta för åtgärder i energihänseende, stoppa in ordet “vissa” och förkortningen “mm.”. Inte sällan blev hans uppdragsgivare nöjda med preciseringarna. När man läser IEA:s rapport (djupanalys kallas den t.o.m.) över Sveriges energisituation finner man flera varianter på det gamla tricket.

Ännu mer besvärande är plattityderna, som t.ex. rekommendationen angående energisäkerhet: “Continue to monitor and enforce compliance with security of fuel supply, taking due account of any potential increase in consumption”. För vilket land gäller inte denna rekommendation?

Detta hindrar inte att det finns en del rekommendationer som är av vikt som t.ex. “Give priority to market-based measures in responding to peak demand for electricity”,  men de är tyvärr utspädda med en i övrigt tunn soppa. Bokens värde ligger främst i att den sammanställer en del statistiskt material och har några illustrationer som är centrala. “Men även gravt synskadade fåglar av viss typ lär ju finna fram till enstaka spannmålsprodukter”, skulle man kunna säga för att falla in i IEA:s språkbruk.

Personliga utsläppskvoter

Attraherar det Brittiska parlamentet rapporterar BBC. Det sägs i och för sig bli dyrt att administera men fördelarna bedöms ändå var stora. Särskilt anser man att systemet har fördelar i att kunna påverka människor att ändra sina vanor på ett effektivare sätt än man skulle göra med en skatt. Parlamentsutskottet skall publicera en rapport som ännu inte är klar men man får en rätt god uppfattning av resonemanget från deras protokoll.

Är det en början till statskupp i USA?

G8s miljöministrar har haft ett förberedande möte inför toppmötet som skall äga rum i sommar. Ministrarna enades om att uppmana sina ledare att utsläppen av växthusgaser skall halveras till 2050.  Utvecklingsländerna hade tydligen önskat sig mera tydliga delmål för processen, men det är inte så illa att ministrarna markerat de rika ländernas ansvar som föregångare.

Men med tanke på hur George W. Bush har uttalat sig om att det räcker med att ha nått en topp i utsläppen 2025 så undrar man om miljöministern i USA har jobbet kvar vid hemkomsten. Eller om omställningen redan har börjat. Storbritanniens miljöminister gjorde den reflexionen åtminstone. Är det en staskupp i det lilla vi bevittnar?

Kittla draken på svansen

När Fermi och hans kollegor utvecklade atombomben bedrev de ett experiment som de kallade “tickling the dragons tail” - att kittla draken på svansen. Avsikten var att under en mycket kort stund
komma nära den kritiska massan för en kärnreaktion. Till slut kom man för nära och en av forskarna i teamet dog av strålskadorna.

Frågan är om man håller på med något liknande, men i större skala nu. I The Economist tar man upp frågorna om risken för kärnvapenspridning i kärnkraftens spår och visar att även nationer som vill begränsa vapentillgången inte alltid agerar som de resonerar. The Economists artikel är skriven särskilt mot bakgrund av kärnkraftsutbyggnad i mellanöstern. Och liknar det inte lite resonemanget som ledde till olyckan i laboratoriet? Man skall bara prova att ta ett steg till, och sen lite till och sen lite…....Tills det gått för långt.

Och frågan om risken för kärnvapenspridning har sorgfälligt sopats bort från dagordningen när ett antal länder (främst i Östeuropa) talar för att få behålla sina gamla anläggningar och för att bygga nya.

Mobilisering för gröna jobb

I början av Juli har G8 sitt toppmöte på Hokkaido i Japan och en av de viktigare punkterna på dagordningen är en strategi för uthålliga energisystem (effektivisering och förnybar energi) även om det förefaller som om fokus skiftats något sedan processen satte igång i Gleneagles för några år sedan. OECDs fackföreningsråd sätter inför G(-mötet fingret på att en “förgröning” av energisystement skapar nya uthålligare jobb.

I sin argumentation lutar de sig mot UNEPs rapport om gröna jobb och som aviserades vid Bali-konferensen i fjol. I den finns en bra skiss till strategi och som varje regering borde titta närmare på. Bara att färga om det gamla blåstället till grönt!

Förnybar energi en bubbla?

KPMG har låtit The Economist göra en studie bland mer än 200 ledande befattningshavare vid energiföretag och ett av resultaten är att man befarar att förnybar energi kan bli en finansiell bubbla. Studien visar i övrigt en ganska traditionell bild av hur man ser på energiutvecklingen och dess drivkrafter. Det förefaller vara ett spel för de stora aktörerena och frågor som t.ex. decentraliserad småskalig energiproduktion syns inte i den här bilden.

Är det för mycket snack om potentialer?

Visst är potentialen för effektivare energianvändning mycket stor (och växande). Men vi kanske snackar för mycket om den?! Som om den var huggen i sten och som om det vore ett tecken på efterblivenhet hos användarna att den inte utnyttjas bättre. Eller som om det stod några ekonomiska hinder i vägen och när de väl är undanröjda så agerar den ekonomiskt rationella människan reflexmässigt till sitt (och allas) bästa. Men effektivisering fordrar acceptans och hindren för acceptans kan vara många och legitima.

Om vi istället såg till effektiviseringsresultatet (E) som produkten av Potential (P) och Acceptans (A) så skulle vi kanske bli bättre på att fokusera på hur acceptansen skall kunna höjas. E=P*A och om A=0 så hjälper det inte om Potentialen är stor.

I USA har man studerat några tekniker där potentialen bedöms som stor och ritat om utbudskurvan för effektivisering för lågenergilampor (se bild). Slutsatsen är att det är viktigt att rikta in sig på att öka acceptansgraden och att det inte nödvändigtvis är de ekonomiska argumenten i sig som ä de viktiga utan att finna de situationer och de aktörer som kan åstadkomma en förändring.

image

1. Baseline är den observerade marknadsupptagningen
2. Split Incentive refererar till fallen där den som köper lampan inte är samma person som betalar för elen
3. Product Availability innebär att produkten inte finns tillgänglig
4. Lock-in att produkten inte passar i användarens utrustning
5. Life-time uncertainty att användaren inte riktigt litar på specifikationerna
6. Product Information att vissa användare inte känner till produkten alls
7. Search Cost att man vill kolla upp olika försäljningsställen
8. Consumer preferences innebär att kunden föredrar andra egenskaper hos produkten

Effektiviseringsbranschen en boom (även) i USA.

Effektivisering är redan en omfattande, men underskattad och “osynlig” verksamhet. I USA är den tre gånger större än den konventionella energiindustrin säger en rapport från ACEEE. Men den viktigaste poängen är att den är extremt lönsam (se bild), har högre avkastning och lägre risk, samt att branschen har stor tillväxtpotential. Effektivisering skapar bl.a. omfattande sysselsättning vilket rapporten studerat noga.

Bedömningar av rapporten sätter också in effektivisering i ett strategiskt sammanhang som ett sätt att “köpa tid” för att utveckla förnybara energiresurser.

Branschen både i USA och på andra håll förtjänar uppenbarligen att tas på mera allvar men behöver också mogna och ta form t.ex. genom att funktionen effektivisering ‘produktifieras’.

 

image

Burmas olyckor hopar sig

Inte nog med att Burma lider under ett styre som saknar all insikt om vad situationen kräver. Det förefaller också som om deras (och i någon mån även våra) tidigare gärningar gjort dagens situation värre. Mangroveskogarna som skulle ha kunna dämpa effekten av både cyklon och översvämning har skövlats och kan inte längre ta upp en del av de krafter som stormen medfört.

En del av förstöringen av mangroveskograna kan skyllas på räkodling och det är de jätteräkor som vi själva ställer på bordet vid festliga tillfällen som kommer därifrån.

Decentraliserad energiproduktion tar ett stort steg framåt!

Vi har ju tidigare rapporterat om möjligheten att göra “hembränd el” i små kraftvärmeaggregat och den av Lennart Söder nyligen lämnade utredningen försöker skapa underlag för både detta och för solceller och vind på egna tomten. Men i USA rapporteras om det ultimata steget, hemgjort alternativbränsle till bilen. Man behöver bara vatten, socker och jäst!

Idén verkar bekant och inte helt ny men syftet är annorlunda än det vi känner från Skogsstjärnans tid. Måhända MHF kan stödja den här idén?

Informationsteknologi både problem och lösning.

EU-kommissionen sätter fokus på att informationsteknologin innehåller både problem och möjligheter. Problemen genom sin snabba tillväxt och ofta med funktioner som innebär ytterligare energianvändning för t.ex. “stand-by”, men också möjligheter genom förmågan till styrning. övervakning, kontroll och reglering.

Man startar därför en konsultationsprocess som säkert kan ha stort intresse för svenska aktörer och i den inriktar man sig särskilt på energiproduktion/-distribution, byggnader och belysning. Kanske vi får lite intresse för s.k. “Demand Response (laststyrning) ändå? Lägg märke till att både Finland och Danmark åberopas som föredömen!

Ökade metangasutsläpp

Man rapporterar att metangasutsläppen ökar för först gången på tio år. Metangas är mer än 25 gånger aggressivare som växthusgas än koildioxid.

Några orsaker kan vara Asiens industrialisering eller ökade utsläpp från våtmarksområden. Men det kan vara värre! Det kan vara ett första tecken på att permafrosten håller på att släppa!

En god tjänare men en usel herre.

The Economist funderar i sitt senaste nummer över att effektiviseringen inte är mera omfattande när den är så gynnsam. Frågan är äldre än Hedenhös men tycks förbrylla nya generationer hela tiden. Nu kommer The Economist själv upp med en hel del av svaren i en lång artikel. Men man undrar om det inte skulle gå att vända på frågan. Hur kommer det sig att så många röker när de vet att det är skadligt? Borde vi inte låta dem fortsätta istället för att försöka varna dem och avvärja bruket av tobak? Eller kan det vara så att marknaden är som man brukar säga: “En god tjänare, men en usel herre”.

Solkraft från öknen en övertolkning?

Det har skrivits en del om hur man skulle kunna försörja hela Europe med elkraft från Nordafrika. Det hela tycks bottna i en tysk artikel om koncentrerande solkraftverk och hur liten yta som verkligen behövs för att täcka vårt energibehov. I realiteten finns det mycket mer som talar för en decentraliserad produktionsstruktur och det förringar inte illustrationen.

Koldioxidinfångning ett fåfängt hopp

..säger Greenpeace som gjort en rapport om tekniken (Carbon Cature and Storage, CCS). Låt oss hoppas att de har fel, men frågeställningarna är mycket relevanta. Framförallt gäller det om den överhuvudtaget hinner utvecklas i tid, men även om kostnaderna kan bli försvarbara. Och det är ändå under förutsättning att det fungerar vilket inte är säkert. I EU-Parlamentet har väckts ett förslag som lite liknar teknikupphandling genom att man vill ge extra belöningar till de företag som är tidigt ute med CCS-tekniken och får den att fungera! Klart intressant eftersom kolkraften kommer att vara viktig i många andra länder vare sig vi vill eller inte.

Det skall ändå inte uteslutas att det vore bättre att satsa på att havsbaserad vind och solceller kan utvecklas snabbare genom sådana volymsökningar på marknaden som SHELL projicerar i sina studier. Om vi nu kan överse med att det skulle gynna norska företag!?

TANIA

betyder enligt Shell och deras senaste rapport med framtids-scenarier, There Are No Ideal Answers. I den andan utvecklar de sedan två olika scenarier till 20250 och som båda innehåller en del beska piller (se bild). Dock har båda ett gemensamt och det är en kraftfull förbättring av energieffektiviteten (A step change in Energy Use).

En annan gemensam sak som inte framgår så tydligt i texten är att kärnkraften inte används som “frälsning” utan att förnybar energi spelar en större roll, dock med olika fördelining i de båda framtidsbilderna (se tabell).

Kombinerar vi sedan SHELLs utvecklingstakt för sol, vind och kärnkraft med de uppgifter som IEA har för “lärhastigheter” i sin bok Energy Technology Perspectives 2008 så får vi en ännu intressanatare bild som visar att solceller är den stora vinnaren sett i tidsperspektivet till 2050 och kommer att vara konkurrenskraftig redan kring 2020.

image
———————————————————————————————————-
image
———————————————————————————————————
image

En ny Stern-rapport!

De rika länderna måste gå före med egna åtgärder och med teknik-överföring säger ingen mindre än Nicholas Stern, mannen bakom den banbrytande rapporten. Han har presenterat en ny som heter “Key Elements of a Global Deal on Climate Change” och som just framhåller de rika ländernas (växthusgas-slösarnas) ansvar. I sin rapport säger han också att det är inte så bråttom med att få till stånd en global utsläppshandel även om den också behövs vad det lider! Intressant med tanke på vad vår egen regerings rådgivare påstår!!

Effektivisering ger mångfalt tillbaka

LBNL i USA har undersökt vilka konsekvenser har i industrin och funnit att många av dem inte bara minskar energianvändningen utan också har flera andra fördelar av ekonomiskt värde, se bild 1. Om man summerar vad man sparar i energi och vad man vinner därutöver får man en ny form på den så kallade utbudskurvan för energisparåtgärder (CSC), bild 2.

I den mån dessa resultat gäller också för andra åtgärder än dem i industrin, vilket är troligt, så är den kurva som McKinsey, Svenskt Näringsliv och Vattenfall tidigare presenterar egentligen ännu bättre. Framförallt betyder de att den slutsats Svenskt Näringsliv drog om de brant stigande kostnaderna inte stämmer!

image
Bild 1: Fördelar utöver energisparandet
———————————————————————————————————-

image
Bild 2: Korrigerad utbudskurva för energisparande

Ett Atlas för effektivare energianvändning

Energy Charter som för en rätt blygsam och rent av tynande tillvaro har publicerat en hel del bra material om energieffektivisering. I fjol gjorde man en uppdatering av sitt Atlas för effektivare energianvändning och som täcker mer än 50 länder, främst i Europa. Vad de gör ifråga om stödåtgärder, lagstiftning, uppföljning, mm. Analysdelen är mest deskriptiv och ifråga om förslag till program(struktur) håller fortfarande det 10 år gamla originalet från Aarhus-konferensen bra som utgångspunkt.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv