Låt oss tala om något annat!

SOMMAREN ÄR ÄNTLIGEN HÄR!  cool hmm
Och då kommer aktiviteten på denna sida att minska. Men avsikten är att varje vecka göra en liten betraktelse i anslutning till förslaget om hur EUs direktiv för effektivisering (Direktivet.pdf) skall implementeras enligt regeringens förslag och jämföra detta med den modell som gjorts av Koalitionen för energieffektivisering.

Här kommer den tredje som handlar om artikel 7 - Kvotpliktsystem och alternativa styrmedel: Låt oss tala om något annat!
Om Du hörde någon kommentera en pågående fotbollslandskamp med att säga att “Sverige kommer nog igen i tredje perioden” skulle Du kanske fundera över vederbörandes insikter i spelet. Man talar om något annat än det som sker.

Man får samma känsla när man i regeringsförslaget om Effektiviseringsdirektivet får läsa Energimyndighetens argument (sidan 59) mot “kvotplikt”. Detta heter inte kvotplikt i originalet, utan “Energy Efficiency Obligations” som närmast kan översättas med “Energinyttoansvar” därför att man vill att företagens affärsmodeller skall omorienteras att fokusera på energins nytta (ljus, kraft, värme) istället för energin (kilowattimmarna). Att kalla detta kvotplikt är redan det ett försök att tala om något annat.

Energimyndighetens argument om samhällsekonomisk effektivitet förutsätter en välinformerad rationell aktör (kund) som inte finns i verkligheten. EUs förslag inriktas på att användarna skall få valuta för pengarna och slippa köpa energi som inte levererar fullt ut. EU menar att de affärsmodeller vi har idag behöver omformuleras och kompletteras. En idé som också stöds av IEA i deras World Energy Outlook 2012, av IEA DSM Agreement med flera och som kanske vad det lider kan spridas även till de nordligare breddgraderna. Myndighetens argument är irrelevanta och går på tomgång. Kan man hoppas på den uppfinning som visas i Berglins teckning nedan?

Det som man borde tala om när det gäller att förklara att energieffektivisering är en underutnyttjad resurs är istället det som kallas “Begränsad rationalitet” (Bounded rationality). Ty det är så med oss människor att även om vi har alla förutsättningar att agera samhällsekonomiskt optimalt så gör vi inte alltid det. Det bör vi inte blunda för genom att byta samtalsämne! De slitna argumenten om samhällsekonomisk effektivitet är tvärtom de som hindrar oss från att uppnå sådan effektivitet!

Men det är allvarligare att det inte finns något motsförslag. Man säger bara att “En alternativ strategi skall väljas”! Det är allvarligt eftersom man ju redan med den argumentering som nämns ovan vill säga att vi i Sverige vet bättre. Det är naturligtvis inte fel att vara emot EUs huvudalternativ men det kräver att man istället kan redovisa sitt eget alternativ. Och det är synnerligen allvarligt att så inte sker eftersom den mängd energi som skall sparas väsentligen skall komma från åtgärder som regleras av artikel 7. Man hänvisar istället till ett förslag från Energimyndigheten som remitterats tidigare och som nu är under beredning inom regeringskansliet.

Man hade hoppats att den ganska disparata katalog som Energimyndigheten tillhandahöll skulle ha kunnat plockas ihop till något mera överskådligt men i väntan på detta får vi hålla oss till de bedömningar som gjordes av EnergiEffektiviseringsFöretetagen, EEF (se nedan). Det fanns flera intressanta inslag i de “paket” som Energimyndigheten plockat ihop. Men det är också allvarligt att man räknat ned det svenska åtagandet genom imaginära skatteeffekter och räknat upp genomslaget av de åtgärder/paket man har.

image
Ur Uppsala Universitets broschyr “Stoppa Onödan”.
———————
image
FIGUR: Artikel 7 bygger på en stegvis uppbyggnad till den avsedda energisparnivån med 1,5% per år under 7 år. Enligt Energimyndigheten skall detta ge en sammanlagd (kumulerad) av drygt 75 TWh. Detta är ett tal som inte säger oss särskilt mycket om vi inte översätter till vilken nivå av årligen besparad energi det handlar om vilket är c:a 19 TWh 2020 motsvarande c:a 5 % av landets nuvarande energianvändning per år. De olika paketens bidrag av denna mängd visas i procentsifforna vilket enligt energimyndigheten skulle innebära att man sparar med råge dvs drygt 100% av de 19 TWh man siktar på.

En mera försiktig bedömning visar på att man klarar kanske 8 TWh bland annat eftersom skatteeffekten är ett rent räknestycke baserat på att EU-länderna har olika skattesatser. Denna del av paketet ger alltså inte något som helst bidrag.
—————————

Föreslagna paket
Vi konstaterar att förslagen i utredningen bygger på ”lite mer av det vi redan har”. Effekter av åtgärder kan bli betydligt större med en helhetssyn och en mer genomgripande
effektiviseringsstrategi. Olika åtgärder kan samverka och då ge mer. Byggregler, teknikupphandlingar, offentlig upphandling, energirådgivning och program för näringsliv och offentlig sektor hänger ihop!

Offentlig sektor
Paketet för offentlig sektor antas kunna leverera c:a 20% av det åtagande som redan kraftigt reducerats genom långtgående antagande om tidigare skatte‐effekter vilka är tveksamma eftersom
det är en bokföringspost snarare än ett reellt åtagande. Här resonerar man om ett utvidgat rapporteringssystem som kan omfatta även transporter och utebliven ökning av användningen(!). Man resonerar också om att befintligt stöd till kommuner skall utgå om de binder sig vid vissa mål om vilka det sedan sägs att de inte får vara för höga så att de blir avskräckande.

Stödet till kommuner och landsting har likheter med PFE i den meningen att stödet i stor utsträckning innebär att de får möjlighet att bygga upp en verksamhet som innehåller element av
energiledningskaraktär. Det borde emellertid vara mera självklart i kommunerna att en sådan verksamhet redan finns på plats och används eftersom man både har en lag om kommunal
energiplanering och man har att vara transparent inför kommunmedborgarna.

Det behövs kraftigare medel än enbart att utvidga omfattningen till ytterligare några kommunala verksamheter (park‐ och gatubelysning, idrottsanläggningar och VA‐verk) som föreslås. EEDs
intention är att offentliga sektorn skall vara marknadsledande när det gäller renoveringstakt och renoveringsdjup.

Detta kan stöta på problem i kommunerna och kan fordra institutionella förändringar när det gäller, t.ex. finansiering och energitjänster, men fordrar att relevanta och höga krav ställs så att de
lönsamma åtgärderna också realiseras.

I sammanhanget berörs energirådgivningen i ett särskilt dokument om hur den kan utvecklas. Detta innehåller några intressanta och spännande möjligheter. Energirådgivningen behöver bli mera katalytisk och mera medverkande till att medborgare och verksamheter kan finna lösningar som innebär effektivare användning. För detta behöver man skapa mötesplatser lokalt och regionalt och man behöver skapa möjligheter att ta del av erfarenheter i närområdet.

Energimyndigheten har tidigare skapat möjligheter för rådgivare, energikontor och företag (EnergiEffektiviseringsFöretagen – EEF) att skapa sådana tillfälliga mötesplatser kallade Energiinsikt. Detta initiativ kan utvecklas.

Fastigheter
Detta paket bedöms vara relativt litet i sammanhanget och motsvara c:a 13 %. Det förvånar eftersom energianvändningen i befintliga fastigheter är den stora knäckfrågan. Samtidigt är detta ett område där omställning tar tid. Dock skall det som sjösätts inför den kommande sjuårsperioden sättas in i ett större, mera långsiktigt sammanhang som inte ens antyds här.

Man föreslår att förstärka och utvidga fastighetsnätverk utgående från erfarenheterna från BEBO och BELOK samt att se till att landvinningar i dessa projekt omsätts i bred praktisk handling. Detta är mycket bra!

Dessa båda nätverk är startade för att bedriva teknikupphandlingar. En metod som skulle kunna utvecklas ytterligare och omfatta flera grupper av medverkande både för att driva fram de
nödvändiga produktförbättringarna och vidga upptagningen på marknaden.

Energideklarationer skall vara skarpa. För att få igång en nödvändig energiomställning föreslår vi att åtgärdsförslagen skall baseras på varje byggnads verkliga förutsättningar och efter besiktningar samt att åtgärdsförslagen skall visa hur man halverar byggnadens energianvändning. Med denna information kan ägaren sedan göra bedömningar om vid vilken tidpunkt och på vilket sätt man skall gå till väga för att göra ändringen kostnadseffektiv.

Ett snabbt och konsekvent genomförande bör belönas med nedsättning av energiskatt och fastighetsavgift.

Byggnormerna måste vara tydliga, skarpa, och framförhållande för att göra det möjligt att både formulera krav vid ny‐ och ombyggnad, men också följa upp och rätta till i efterhand. I Europa skall
nya byggnader vara ”nära noll‐energihus” till 2020 och Sverige vill minska energianvändningen i byggnader till hälften år 2050

Halvera byggnormen till högst motsvarande 50 kWh per kvadratmeter. Det finns exempel även i Sverige som visar att även ombyggnader kan göras så att man når dessa nivåer. Kommunerna måste kunna driva på marknadens utveckling genom att ställa krav på utformning av byggnader inklusive deras energiprestanda.

Effektivisering är inte svårt ‐ det är bara komplicerat. Vi behöver nya affärsmodeller som kan erbjuda helhetslösningar på villkor som förenklar för vanligt folk att finna kunniga leverantörer och vi
behöver finansieringsmöjligheter som ger samma möjligheter till förenkling. I Storbritannien provar man nu ett system, “Pay‐as you save”, med effektivisering på avbetalning.

Näringsliv
Det framgångsrika PFE‐programmet indikerar att det finns en stor potential i industrin och som kan tas fram. Det föreslagna paketet antas svara för 25% av resultatet och innehåller flera spännande uppslag.

Paketet skall byggas upp av tre delar: (1) Energikartläggningscheckar, EKC, (2) PFE Light och (3) PFE Plus, där EKC redan finns men kan byggas ut både kvantitativt och kvalitativt, PFE Light riktas till företag som redan börjat effektivisera och PFE Plus till företag som redan deltagit i det existerande PFE‐systemet.

Beträffande kartläggningscheckarna gäller samma iakttagelse som gjorts ovan om deklarationer att de måste få en funktion som säkerställer planmässiga insatser under en längre tidsperiod.

I tilläggsdokumentet som sänts ut sägs att syftet är att öka kunskapsnivån om potentialer vilket vi finner vara en mager ambitionsnivå. Eftersom resultat är produkten av potential och acceptans
borde väl ambitionen snarare vara att öka acceptans (genomförande). Energieffektiviseringsutredningen från 2008 visade att just acceptansen är den springande punkten. Den uppnås inte enbart med ökad kunskapsnivå.

Vi tror att nyttjande och etablerande av olika kluster är en bra metod. Jämför vad vi tidigare sagt om energirådgivningen och behovet av att skapa förebilder och mötesplatser. På samma sätt anser vi att certifiering innebär en stark signal till användare om var kompetens finns.

Hushåll och energibolag
Detta paket bedöms klara bortemot 20% av åtagandet. Vi hävdar att det är viktigt att nya affärsmodeller, som EEF företräder, är absolut nödvändiga om vi skall få bred acceptans på marknaden och kunna göra ”negawattimmen” konkurrenskraftig mot megawattimmen. Några av våra medlemmar har också utvecklat sådana modeller i samverkan med energiföretag och vi bedömer detta som en viktig utvecklingsväg där man kan finna många nya spännande tillämpningar.

Dessa tillämpningar skall emellertid inte enbart riktas till hushåll utan även näringsverksamhet. Många små näringsidkare har samma problem som hushållen att finna tillförlitliga leverantörer.

We don’t have time for a meeting of the Flat Earth Society

Orden är president Obamas och speglar att hans tålamod med klimatförnekarna har tagit slut. Han fällde dem när han presenterade sin klimatplan häromdagen och annonserade att han också kommer att bruka sina befogenheter att i stora stycken kringgå kongressen där hans motståndare blockerat klimat- och energiinitiativ. Men USA har drabbats av omfattande orkaner, tornados och bränder som antas att till frekvens och styrka vara relaterade till klimatförändringar och har gjort opinionen mera mottaglig för att vidta åtgärder.

Han nämnde också att den omtvistade oljeledningen Keystone som skall ta kanadensisk olja från tjärsandsfält till USA ligger risigt till om det inte kan bevisas att den har miljöfördelar. Hur nu det skulle gå till?

I talet (här i sin helhet) lyfte han också fram de positiva aspekterna på jobb och affärsutveckling. Frågor som säkert kommer upp också i Almedalen i veckan som kommer. Där finns säkert svenska medlemmar av PJS, “Platta Jorden Sällskapet”, representerade!

Det går en vålnad genom klimatdebatten

Och den skrämmer slag på de mest renläriga i ekonomkåren. “Hu” säger de, “hur skall det gå om man har flera mål?” - “Det skall väl räcka med ett emissionsmål! - Det är ju växthusgaserna man skall minska. Inte behöver man väl också mål för effektivisering och förnybar energi?” För i dessa ekonomers värld agerar alla människor ekonomiskt rationellt och agerar samfällt för allas bästa.

Men människor har en envis förmåga att agera kortsiktigt och inom de ramar de behärskar. Tyvärr (eller lyckligtvis?)! Om samhället ställer upp flera mål har vi större möjlighet att flera av oss agerar med de resurser vi har och känner oss bekväma med. “Hu” säger de igen. “Då kan dessa mål råka i konflikt med varandra!” Ja kanske, men var inte oroliga, vi kommer att hinna korrigera både mål och handlingar. Och ytterst är det väl så att det är bättre att göra för mycket än för litet när det gäller klimatproblemen?

Hans Nilsson och Anders Wijkman noterar att redan Shakespeare lät sina rollfigurer berätta om att livet kunde vara mera komplicerat än vi vanligtvis vill tro. Shakespeare visste en hel del om både vålnader och om människor. Frågan är om han också förutsåg den neoklassiska nationalekonomin?  wink

Den motvillige modellen

SOMMAREN ÄR ÄNTLIGEN HÄR!  cool hmm
Och då kommer aktiviteten på denna sida att minska. Men avsikten är att varje vecka göra en liten betraktelse i anslutning till förslaget om hur EUs direktiv för effektivisering (Direktivet.pdf) skall implementeras enligt regeringens förslag och jämföra detta med den modell som gjorts av Koalitionen för energieffektivisering.

Här kommer den andra som handlar om artikel 4 - En nationell strategi för renovering av byggnader och Artikel 5 Offentliga sektorns byggnader: Den motvillige modellen
Kravet är att man skall skaffa en långsiktig strategi så att effektiviseringspotentialen utnyttjas till fullo i alla slag av byggnader. Offentliga sektorn skall vara ett föredöme och agera “vägröjare” för effektiviseringsmarknaden. En bra tanke, men vi ser att förhandlingsprocessen som gav oss direktivet gröpt ur innehållet på flera ställen.

I begynnelsen fanns både en önskan att öka renoveringstakten i länderna och den finns kvar (3% av beståndets yta varje år), men kravet på “djuprenovering” har ersatts av miniminivån enligt byggnadsdirektivet. Och den kan bli nära nog vad som helst eftersom den bäddats in i allmänna krav på “kostnadseffektivitet” som inte kan vare sig genomskådas eller preciseras. Kostnadseffektiviteten beror nämligen främst på förutsättningarna för renoveringen. Är det fråga om enstaka kompletteringar eller om åtgärder vid en totalrenovering? Även enstaka kompletteringar kan vara lönsamma mm de görs succesivt och planmässigt till exempel som följd av en byggnadsdeklaration.

Nu har vi till all lycka i Sverige en kalkylmetod som tar hänsyn till både helheten och det längre tidsperspektivet och som utvecklats av BELOK med stöd av energimyndigheten. Denna metod måste vara den självklara utgångspunkten för att avgöra både vilka objekt som skall renoveras, hur mycket och när.

I regeringens förslag säger man “pass” vad gäller den nationella strategin eftersom en sådan håller på att utarbetas av myndigheterna och skall vara klar först den 1 november. Men man kanske kan hoppas att denna kommer att använda BELOKs synsätt.

När det gäller offentliga sektorns roll är resonemanget trevande eftersom man väljer en (tillåten) alternativ strategi med hänvisning till att ägandet av de statliga fastigheterna är koncentrerat till två myndigheter. Det kanske spelar mindre roll eftersom kravet på totalt resultat är detsamma. I texten förs ett ängsligt resonemang om kostnadseffektivitet och det är värt att påminna om att hela syftet med direktivet är att man skall ta sig an den stora lönsamma potentialen. Vi har ett system med byggnadsdeklarationer och det finns sedan länge en väl genomarbetad statistik hos Energimyndigheten om energianvändning. Den visar på en stor spridning i fastighetsbeståndet (se diagram nedan). Den indikerar både att det bör vara ganska lätt att finna de stora slösarna och att gå betydligt längre än de blygsamma 20 GWh som regeringsförslaget anger.

Problemet är inte att man skall råka överinvestera i effektivisering utan i att skapa förutsättningar att vidta åtgärder genom att, som Belok anger, göra en kartläggning och en totalkalkyl samt att förvaltningarna kan finansiera åtgärderna med de budgetrestriktioner som de ofta har. Detta är viktigt för att man skall kunna vara den förebild och modell som man vill vara (enligt punkt 7.3 i förslaget) och att detta skall kunna anammas av kommuner och landsting som man också har för avsikt (punkt 7.4). Även hos kommuner och landsting har man bra koll på utgångsläget genom UFOS statistik.

Så det finns ingen anledning att vara ängslig utan istället se detta som en chans som EU har gett oss!

image

Rim utan reson

SOMMAREN ÄR ÄNTLIGEN HÄR!  cool hmm
Och då kommer aktiviteten på denna sida att minska. Men avsikten är att varje vecka göra en liten betraktelse i anslutning till förslaget om hur EUs direktiv för effektivisering (Direktivet.pdf) skall implementeras enligt regeringens förslag och jämföra detta med den modell som gjorts av Koalitionen för energieffektivisering.

Här kommer den första som handlar om artikel 3 - Ett vägledande mål: Rim utan reson
Det svenska förslaget uppfyller EUs krav till formen men inte till innehållet. Eftersom målsättningen att minska energianvändningen med 20% är satt för kollektivet så kommer man i den granskning som skall ske 2014 att bedöma om länderna bidrar till eller motverkar måluppfyllelsen (Figur 1).

Sannolikheten är att Sverige snarare blir en belastning än en tillgång och att vi därför får bakläxa. Sveriges målformulering innebär nämligen att vi tillåter oss gradvis högre energianvändning med ökad ekonomisk aktivitet. Vilket är märkligt eftersom energianvändningen i alla sektorer utom transporter legat nära nog konstant under de senaste 40 åren trots markant tillväxt.

Vårt hopp att klara vår andel av målet står därför till att vår ekonomiska utveckling (mätt i BNP) blir svag! Vid högst 1% årlig tillväxt kanske vi klarar det men om den skulle stiga över 2% spricker det och vid 3% är det en smärre katastrof (Figur 2 och 3).

Så även om vi uppfyller formen så innebär målformuleringen om energiintensitet att substansen saknas. Det är rim - men ingen reson!

image
FIGUR 1: Översikt över ländernas målsättningar och konsekvenser.
———————
image
FIGUR 2: Sveriges bidrag till EUs mål beror på den ekonomiska utvecklingen
———————
image
FIGUR 3: Sveriges BNP-historia talar inte för att vi skall klara vår andel

PFE 2.0 i Betaversion

Vid årets eceee presenterade Catherine Cooremans ett nytt system som är under införande i Schweiz (2-459-13_Cooremans.pdf). Det bygger på att företag gör energikartläggningar men att företagen först testas med avseende på sin kapacitet att faktiskt genomföra effektiviseringsåtgärder på ett meningsfullt sätt.

Cooremans har under lång tid studerat företagens sätt att behandla effektivisering och särskilt hur man ser på den ur strategisk synpunkt. Det gör att hon också har en mera sofistikerad syn på vad det är som utgör hinder i företagen och man kan säga att den metod hon nu har blivit mamma till i Schweiz är ett sätt att både detektera hindren, karakterisera dem och röja undan dem.

Chapeau!

Detta borde kunna inspirera till efterföljd i Sverige så att vi efter att ha snubblat med PFE kan få ett nytt system.

Direktivläsarguide för sommaren

Nu när förslaget till svensk implementering av EUs effektiviseringsdirektiv kommit behöver man definitivt en guide för att inte gå vilse i alla undantagsregler och korsreferenser.

Guiden är inte alltid så mycket lättare den men den bygger åtminstone på att “effektiviseringskoalitionen” kollat upp alla lösa ändar. Till guidens fördelar hör också att man visar strukturen och delarna på ett överskådligt sätt (se bild nedan, där man tyvärr inte varit så bra på att välja färger).

Och precis som i boken “Liftarens guide till Galaxen” så finns det ett enkelt svar. Inte 42 som i boken utan 20 (%)  grin

image

Life-cycle cost var mormors grej

Hon brukade nämligen säga att “den som köper billigt - köper dyrt” och menade att bättre kvalitet håller längre och därför blir billigare i längden. Hon hade många andra kloka ord att förmedla och gjorde det ofta i ordspråkets form. Hade någon frågat mormor om vilken återbetalningstid som var lämplig skulle hon nog bett vederbörande fara och flyga.

Mycket av det vi uppfostrats med på detta sätt kan vara nyttig lärdom också när vi funderar på energieffektivisering. Ordspråken kan fungera som snabbkopplingar för mana till eftertanke om vad som står på spel och för att komma runt en del av de psykologiska hinder som står och lurar oss i fel riktning. Det var grundtanken för bidraget till årets eceee:
1. Text (1-242-13_Nilsson.pdf)
2. presentation i pdf (Proverb_pdf.pdf).

Det bedrägliga med ordspråk är dock att de kan gå i båda riktningarna. De kan både utmana en felaktig uppfattning och stödja den, men de kan alltid bli till nytta för att lossa “tankens band”.

Slowfox på modet igen?

Kan det vara inverkan av de senaste årens trend med dansprogram som underhållning på TV? Det fanns ju en dans som hette slowfox och detta at dra fötterna efter sig och röra sig långsamt är ju något som särskilt kännetecknar åtgärderna för effektivisering. Nu senast när det gäller införandet av byggnadsdirektivets krav på “nära-noll-energi byggnader”. Det finns en diger genomgång som visar huvuddragen (eller bristen på) i ländernas åtgärder.

Men en mera ingående analys väntas kring midsommar av åtta länder, däribland Sverige, och det skall inte vara någon uppbygglig läsning sägs det. Och tänk alla dessa tal vi får höra om hur våra länder satsar djärvt för framtiden och för industriell utveckling. Man undrar bara var? Eller är det så att alla valt samma längsamma dans och inte vill genera sina partners?

Vi KAN klara 2-gradersmålet.

Det är IEA som upprepar sitt budskap om effektivare energianvändning från WEO 2012. Det hänger på 4 åtgärder säger de:

1. Targeted energy efficiency measures in buildings, industry and transport account for nearly half the emissions reduction in 2020, with the additional investment required being more than offset by reduced spending on fuel bills.
2. Limiting the construction and use of the least-efficient coal-fired power plants delivers more than 20% of the emissions reduction and helps curb local air pollution. The share of power generation from renewables increases (from around 20% today to 27% in 2020), as does that from natural gas.
3. Actions to halve expected methane (a potent greenhouse gas) releases into the atmosphere from the upstream oil and gas industry in 2020 provide 18% of the savings.
4. Implementing a partial phase-out of fossil fuel consumption subsidies accounts for 12% of the reduction in emissions and supports efficiency efforts.

Detta nämns i en specialrapport som väl kan sägas föregå WEO 2013 som kommer senare i år. Eller är det så att WEO som tidigare utgavs vartannat år numera kommer varje halvår? En faktor 4-effekt?

Skiffergas i Europa - en dimridå

EU-kommissionen har anordnat en remissrunda om skiffergas och det förfaller som om motståndet är starkt om än ojämnt fördelat över Europa (se bild nedan - ju rödare ju argare).

Men fortfarande envisas man med att kalla detta ytterst konventionella fossila bränsle för “okonventionellt”. Denna benämning är bara ett billigt marknadsföringstrick där det enda okonventionella är den osedvanligt miljöförstörande metoden för utvinning.

image

Vad rätt Du tänkt fast det blev fel

ACEEE har gjort ett mätinstrument så att länder kan göra bedömningar av hur energieffektiva de är. Så säger de när de marknadsför en ny publikation och metod.

Det var snällt men - nej tack! Det är en hyfsad lista över saker som har betydelse för effektiviteten men själva mätinstrumentet är dubiöst. Redan den först bedömningen visar att de är på fel spår. Det är nämligen energiintensiteten (BNP-dollar per Ton olje-ekvivalent (TOE)). Det innebär att Island ligger risigt till därför att de har en hög energianvändning när de utnyttjar sin geotermi.

Så igen ACEEE - tack, men när vi bedömer världen som helhet skall vi försöka undvika att mäta de andra med oss själva som ideal.

Solen stannar i Sahara

Med vissa mellanrum får vi läsa att framtidens energi i Europa skulle komma bland annat från solexploatering i norra Afrika. Tekniskt spännande men också en möjlighet att knyta ekonomierna samman för ömsesidig nytta.

De senaste årens recession tycks ha dämpat dessa förhoppningar och projektet att hämta el från Sahara bleknar bort. Synd för nog verkar det vara avsevärt klokare än att utvinna skiffergas!

 

Förmatch till den stora striden

Just nu pågår en diskussion om EU kommer att nå sina effektiviseringsmål till 2020 eller inte. Men frågan är om den bataljen inte mera är ett sätt att positionera sig inför nästa uppgift nämligen att definiera vad som skall hända efter 2020? Euractiv har undersökt frontlinjerna och har också nyttiga länkar där man kan utröna i vilka skyttegravar de olika intressenterna befinner sig.

Detta är nyttigt att veta inte minst eftersom starka grupper försöker hävda att vi inte behöver några mål utan skall klara oss med - ja vad? - god vilja? Det vore som att hoppa höjd utan ribba och låta den som är mest högljudd få bestämma vem som vinner.

Vad blir bättre än A+++?

Det Europeiska systemet att med bokstäver, pilar och färger visa vilka apparater som är mest energieffektiva har diskuterats länge. Frågan blev akut för några år sedan när teknikutvecklingen för vissa hade fört upp alla i topp. Det fanns ett behov att utvidga klassificeringen och vi fick A+, A++ och A+++.

Nu har man undersökt hur väl konsumenterna förstår märkningssystemet och redovisat i en rapport från CLASP. För i någon framtid riskerar vi ju att allt är A+++ och vad gör vi då? J, säger undersökarna, justera om skalan så att vi får tillbaka A-G.

Grundmodellen är nämligen bra och folk förstår den över hela Europa trots alla skillnader vi har i språk, utbildning, erfarenhet, preferenser och så vidare. Vi i Sverige kan bara hålla med. Efter att behövt utstå Boverkets modell för märkning av byggnader som deklarerats är det klart att begriplighet måste sättas högre på önskelistan än elegans i bild.

Transparens och frivillighet - Dagens avlatsbrev?

Tanken att köpa sig syndernas förlåtelse har kanske inte helt försvunnit. Det har kanske bara blivit mera sofistikerat och åtminstone på miljöområdet fått nya benämningar. En studie av de företag som är mest synliga när det gäller att visa upp och tala öppet om sina utsläpp kanske inte har helt “rent under”. Det säger en ny studie som presenteras i dagarna.

“The conventional wisdom is that greater transparency will lead to a drop in emissions for all types of substances,” says the report’s lead researcher Alex Campbell, “But this same logic does not work for carbon.”

Av den korta sammanfattningen framgår (eller snarare antyds) att när man säger sig ha en öppen redovisning så lyckas man flytta fokus bort från själva utsläppen och istället sätt blicken på andra saker som må ha betydelse men inte minskar utsläppen. Skickligt - avsiktligt - bedrägligt ?

Gogols Riksrevisorn - en gengångare?

Det kändes darrigt redan från början när Riksrevisionen deklarerade att PFE programmet inte hade levererat som man hävdat och varit den framgång man sagt (och vi hoppats). Deras analys, med val av en kontrollgrupp som inte är (helt) relevant, och deras utsagor om påverkan på utsläpp av koldioxid, var inte övertygande.

Deras rapport har nu granskats av forskaren Christian Stenqvist i Lund som är väl förtrogen med PFE och farhågorna besannas. Stenqvist visar att Riksrevisonens studie utelämnat stora delar av energianvändningen från beräkningarna, att relatera energianvändningen till produktionsvärde (och inte volym) skapar bedömningsproblem och att resonemanget om hur styrmedel påverkar är otillräckligt. 

Det hela reser en fråga som tyvärr är befogad (och lite kuslig). Kan man inte lita på Riksrevisionen? Och varför tog inte granskarna kontakt med erfarna bedömare som de i Lund för att diskutera metod och resultat?

Gogol visade i sin pjäs Riksrevisorn att man skall vara försiktig med att lita på överheten. Det gällde då och det gäller nu.

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv