Washington har blivit som gamla Kreml

Nu meddelar en, som man säger, “senior official” från Vita Huset att USA kan tänka sig att göra bindande åtaganden ifråga om utsläpp av växthusgaser. Fast med tillägget att det kan göras bara om andra viktiga länder (läs Kina och Indien) också gör det.

Den mest talande kommentaren till utspelet är - tystnaden! Ytterligt få kommentarer har gjorts med undantag från några från miljöorganisationer samt en BBC-genomgång av argumenten. Det är ingen som värderar utspelet som trovärdigt pga de förbehåll som ges och de tolkningar som görs av andra avtalstexters innebörd.

Men i Bryssel har man hört en viktig distinktion. Miljökommissionären Mr Dimas ”... detected a second change in the US line: its call for developing countries to take on “similar” commitments to industrialised countries, rather than “the same” commitments”! Ett nytt fall av den s.k. Kremlologin, d.v.s. konsten att tolka små ordvändningar och vem som ses tillsammans med vem.

 

Skogen och träden

EU förbereder ett nytt paket efter det om klimatfrågor och nu skall det handla om uthållig konsumtion/produktion, SCB Action Plan, som aviserats till april 2008. Folk med insikt i processen hävdar att planen just nu tenderar till att bli alltför inriktad på detaljer på bekostnad av helheten, mera träd än skog alltså.

Svenska Naturskyddsföreningen har engagerat sig djupt och bl.a. gjort en rapport om hur man accelerar “förgröningen” av produkter. Tyvärr har den ett drag av att vara statisk betraktelse i stället för dynamisk. Det syns tydligast i att man saknar teknikupphandling som medel, men nämner s.k. top-runner standard. Konsekvensen blir att produktutveckling sker på leverantörens villkor och inte på användarens.

EUs “Miljömyndighet”, EEA, har också sammanställt en rapport på temat “Time for Action” och som innhåller en hel del spännande infallsvinklar, bl.a. kartor över hur olika intressenter kan aktiveras ytterligare (se figur nedan). Det dynamiska perspektivet är emellertid även här undertryckt. Användarnas roll reduceras till att välja bland det som finns, men utvecklas inte till att påverka det som borde finnas.

Nåja allt sådant här kan påverkas och det är ännu tid till april att slå ett slag för åtgärder som sätter användarna i förarsätet.

image

Nu, nu, nu

“Vi avgör vår framtid här och nu” skriver författaren Bengt Ohlson. Och detta är den insikt som växer fram ur de senaste årens rapporter om vad som händer om vi inte gör några viktiga ändringar i vårt sätt att leva. För att citera Ohlson ytterligare när han inskärper att ansvaret är vårt eget och att stunden är - NU: “Inte när-jag-får-råd. Inte när-politikerna-drämmer-näven-i-bordet. Det kommer de aldrig att göra.” Tyvärr, men så förefaller det att vara.

Och om vi vill ha ytterligare bevis på att vårt välbefinnande inte består i att få, köpa eller göra mer av samma sort så tillhandahålls detta material i Worldwatch Institutes årsbok 2008 kapitel 4 (se ockå bild nedan). Vi har redan nått “lyckotröskeln” och det med råge.

image

Bred Dansk energiuppgörelse gör slut på Jantelagen

Nu slår de till igen i Danmark och gör ett avtal som bl.a. innebär en reell minskad energianvändning med 4% år 2020 jämfört med 2006. Uppgörelsen går tvärs över hela den politiska skalan. Ett av de uttalade syftena är att se till att Danmark förblir världsledande ifråga om effektivisering och förnybar energi. Jantelags-jurister göre er icke besvär! Kan det vara så att Jantelagen blivit föremål för ett nordiskt samarbete? Den uppfanns av en dansk (Sandemose) som bodde i Norge men tillämpas mest i Sverige?

Det som förbryllar i uppgörelsen är synen på vätgasfordon (brintbiler) som ju inte precis är ett sätt att hushålla med den el som man med möda fått från t.ex. vindkraften. Men politiska paket är ofta presentförpackade med bubbelplast.

Senfärdighet är ingen dygd

....men verkar ha blivit religion i den svenska hållningen i klimatfrågan. Troligen påverkat av profeter inom regeringskansliet som predikat att vi skall vänta. Fast utan att klargöra väntandets fördelar. Denna hållning har också upprört ärkebiskopen.

Vi skulle kanske begrunda vad en motsatt inställning kan innebära. Danskbaserade företag har idag 35 % av världsmarknaden på vindkraft och sysselsätter 10 000-tals människor i en tekniskt avancerad bransch med stor framtidspotential. Vi som är tillräckligt gamla minns hur svenska energidebattörer häcklade det danska vindkraftinitiativet när det drog igång. Skall vi bli kvar på åskådarläktaren även i nästa race?

image

Etanol grumlar tanken.

Det vet vi väl alla som någon gång fått ett glas för mycket. Och visst kan etanol grumla även (bränsle)tanken. Ganska länge har diskuterats relationen till jordbruket och matproduktionen. Nu tillkommer frågan om vilken sorts mark som utnyttjas vid etanolproduktionen och vad som händer när man förändrar dess nyttjande. Worldwatch Institute drar slutsatsen att de nya studierna accentuerar behovet att gå snabbt till andra generationens produktion baserad på cellulosa-råvara.

(Obetald annons)——————-
Worldwatch har i sin senaste årsbok “State of the world 2008” tagit ett grepp på hela komplexet med innovationer för ett uthålligt samhälle. Boken innehåller många läsvärda uppsatser som speglar vidden av en omställning. Inte bara teknik utan betydligt mer än så.

Bättre går det år från år.

I en studie av världens 500 största och världsomspännande företag kan man se att klimatåtgärderna vinner terräng. Det går kanske inte så snabbt men det sker. Det finns riktigt intressanta skillnader mellan företag i olika världsdelar (se bild).

Den mest rapporterade åtgärden är energieffektivisering. Bra så, därmed inte sagt att det effektiviseras tillräckligt, men ett öppet sinnelag är åtminstone en god början.

image

The prince of Wales

Höll ett eldande tal i klimatfrågan till EU-parlamentet häromdagen. Det är alltid en fröjd att höra välvårdad engelska och ännu mera när det sker i en angelägen fråga och med goda “punch lines”. Han fick stående ovationer och berömmande ord även från inbitna republikaner.

Han talade särskilt om effektivisering och uttalade en förhoppning om “..... the “biggest public, private and NGO partnership ever seen, to tackle climate change…”. Detta som en kommentar till att marknadsmässiga lösningar behövs men inte kan klara hela problemet!

Vad är så speciellt med svenskt näringsliv?

Undrar man igen efter att sett McKinseys rapport om hur lönsamt det är, och vilka konsekvenser det har att investera i effektivisering. Lönsamma investeringar (med mer än 17% internränta) kan minska den projicerade ökningstakten i global energiefterfrågan från 2,2 % per år till 0,7 % per år, Bild 1. En ökning som inkluderar de snabbväxande asiatiska ekonomierna visst, men skillnaden mellan dem och de gamla industriländerna ligger mera i frågan om vilken typ av effektivisering som är lönsam än i frågan om att det är lönsamt, Bild 2.

Så när man läser Svenskt Näringslivs reaktioner på EUs klimat-paket och om vilket elände detta kommer att innebära för vårt stackars land måste man undra. Är vi verkligen mycket före de andra industriländerna eller är det som Pehr Gyllenhammar säger i en intervju nyligen att regeringarna behöver lägga mer press på industrin? Kan det rentav vara som det Churchill sagt om Amerikanerna, att:  “De alltid gör rätt saker….. men först när de uttömt alla andra möjligheter”?

image
BILD 1
image
BILD 2

Plakatpolitik?

I spelet kring klimatfrågorna hävdas från vissa håll, och med stor ihärdighet, att kärnkraften skulle vara lösningen. Ett synsätt som dock på förtjänstfullt sätt bemötts av Christian Azar. Frågan är om de som för fram kärnkraften i de politiska sammanhangen inte främst gör det som plakatpolitik i förhoppningen att många väljare inte orkar sätta sig in i sakfrågan utan bara hör ett “lösenord” som de känner igen. Ny kärnkraft är sannerligen varken billig eller särskilt populär även om många kan fås att “välja” den i desperation när inget annat förefaller stå till buds.

Effektivisering och utnyttjande av fjärrvärmens kraftvärmeunderlag är väsentligt billigare och har en enorm potential. Argumentet att “...svensk kärnkraft är den mest kraftfulla insatsen vi kan göra för att befria atmosfären från växthusgaser”, som ofta upprepas av en ledande morgontidning, är taget ur luften. Det som ny svensk kärnkraft skulle kunna vara bra till är att förebygga snarare än befria. Den skulle kunna (observera konjunktiv):

1. Hindra att framtida kraftutbyggnad skulle ske med koldioxidemitterande bränslen, vilket förefaller osannolikt i all synnerhet som effektivisering, kraftvärme och elvärmekonvertering är mera effektivt och lönsamt
2. Ta bort fossilbränslen från transporterna förutsatt att vi får tillräckligt många och tillräckligt bra “plug-in hybrids”. Detta är en intressant möjlighet men dessa kan inte “intecknas” ännu och frågan om andra drivmedel är inte avgjord.
3. Tränga undan fossilbaserad kraftproduktion i andra länder. Detta är också en möjlighet, men i så fall bör kärnkraftsproduktionen lokaliseras dit och inte hit.

Det vore synd om man genom att mana fram gamla spöken (kärnkraft eller undergång) och förse dem med modern skrud (klimatargument) hindrade oss från att ta till de bättre lösningarna.

 

 

Effektiviteten har inte försvunnit helt….

...från EU-kommissionens planer. I policy-planen för 2009 finns implementeringen av “Energy Efficiency Action Plan” med. Och eftersom Sverige har ordförandeskapet andra delen av 2009 så kanske det finns anledning att börja förbereda sig. EU-parlamentet har avfyrat skarp kritik mot den liggande (i ordets alla bemärkelser) planen. Så både kanslihuset och myndigheterna borde ta en rejäl titt på den nu redan. Vore inte det en triumf om Sverige kunde bli det land som fick föra denna i hamn?

PSST! Ett litet tips! Börja öva på hemmaplan så blir det enklare att visa de andra! En effektiviseringskommission är MYCKET mera givande än en ny kärnkraftdito!

U-länders tekniksprång (leapfrogging)

Teknikutvecklingen och teknikspridningen går allt snabbare, se bild. Som en följd av globaliseringen och i viss mån som en förutsättning för densamma. Detta ger upphov till förhoppningar om att särskilt U-länder skall kunna hoppa över mellansteg i utvecklingen. Hela komplexet studeras i en rapport från Världsbanken. Ehuru möjligt finns det ändå begränsningar och även om mobiltelefonen erbjuder ett sentida exempel så bedömer The Economist att det bara är på energiområdet vi kan hoppas på något liknande. Och det är småskalig elektricitet baserad på sol och biomassa.

En realitet är ju att mycket av den teknik som används i världen inte är ny utan snarare är förbättringar av gammal teknik. Och det är gott så för, precis som The Economist påpekar så behöver stora delar av världen fungerande sophämtning och avlopp snarare lap-tops. Och för oss själva kanske vi kan fundera över hur många lap-tops vi egentligen behöver?!

 

 

image

Nygammal vals

I pågående arbeten kring bl.a. EU-direktiv och kring klimatfrågor har införts en del nya begrepp som inte är allmänt kända och som kan leda till viss osäkerhet.

? Ett av dem är Primärenergi med vilket avses att man vill beräkna hur stor mängd energi som totalt behövts för att få fram den nyttiga energin. Detta innebär att man beräknar den samlade verkningsgraden från energikällan och att energianvändningen räknas upp med en ?viktningsfaktor?, som utgör inversen av totalverkningsgraden.
? Ett annat är Marginalenergi som används mest för att visa att den el som används i ett system som är sammankopplat, som det europeiska, har konsekvenser för HELA systemet. Fokus ligger på vilket bränsle och vilken omvandlingsteknik som används. Det omstridda exemplet är att ändrade elanspråk i Sverige kan påverka produktion med kolkondens i Europa och därmed har stor betydelse för koldioxidutsläppen.
? Köpt Energi som används i byggreglerna tar inte hänsyn till primärenergianvändning, med märkliga konsekvenser för systemet som helhet. Det kan leda till att man använder mera elenergi på marginalen (med höga tal för primärenergi) och mindre bioenergi (med låga tal för primärenergi)
? Koldioxidinnehållet från bränsleanvändningen (primärenergin) vilket naturligtvis har stor påverkan.

Användningen av all dessa nya begrepp leder ibland till begreppsförvirring. Rimligen utgår vi från Energianvändningen i slutledet  d.v.s. den energi som man själv kan påverka genom direkta egna åtgärder (man minskar intensiteten). Som regel kan man ju inte själv påverka primärenergin eller bränslevalet som ligger i leverantörens händer.

Alla dessa begrepp har relevans och sin plats i en diskussion, men räkna med att det kommer att dras en och annan vals när olika intressegrupper vill visa varför deras energibegrepp är det rätta. Naturligtvis skall vi både effektivisera (minska intensiteten), välja bra omvandlingsteknik (med låg viktningsfaktor) och bränsle med litet/inget kolinnehåll! Men eftersom ekvationen kommer att ge utrymme för att fuska så bli inte förvånad när det sker. Bli förb-d istället!!

image

Intelligenta elnät

I presidentvalskampanjen i USA för båda huvudkandidaterna på den demokratiska sidan fram s.k. “smart grids” intelligenta elnät, som en viktig fråga. I Europa förefaller intresset, åtminstone från politisk sida, vara mycket svalare trots att de tekniska möjligheterna förefaller mycket attraktiva. Ökad intelligens i elnätet kan emellertid ha flera funktioner (se figur) och det kanske är svårt att greppa vilka som är viktigast eller om de kan kombineras. Intelligenta nät skulle kunna innebära att man:
1. Skapade bättre förutsättningar för att arbeta med småskalig energiproduktion (Distributed Generation) OCH med bättre lasstyrning (Demand Response)
2. Rationalisera kundarbetet genom bättre avläsning och information men också erbjuda nya tjänster till kunderna.
3. Skapa möjlighet för bättre drift och framförallt att kunna förhindra stora störningar. Ett område där ABB har en stark ställning.


EU har ett arbete på gång i sina “Technology Platforms”
I USA har man bildat särskilda industrigrupperingar för att befrämja utvecklingen.

image

Kina drar ifrån ett kol

En av hörnpelarna i den drygt tre år gamla Kinesiska Energisparplanen var att ersätta gamla ineffektiva kolpannor med moderna och bättre. Glädjande nog gör man det också och räknar med att stänga 13 GW trots ett underskott i effektbalansen med 70 GW. Lägger man därtill att den aviserade ökningen i förnybar energi också är hög så blir det Kina som drar fram den nya tekniken till fronlinjen. En omorganisation är också att vänta i administrationen, säger ryktena, och det bör knappast leda till sänkta ambitioner.

President Bush gör en inte besviken

Säga vad man vill om USAs president men han lever upp till alla de förväntningar man kan ha om honom! Tyvärr är de negativa, men man blir i alla fall inte överraskad. Nu skär han ner anslagen till effektivisering och förnybar energi med 27%!

Sedan måste man också beundra den ihärdighet med vilken han undviker att göra några som helst åtaganden i klimatfrågan, men samtidigt får det att låta positivt. En god “spin-doktor” är värd sin lön. Eller vad sägs om att “USA är berett att anta bindande mål så snart som alla andra också gör det”. De enda som kan matcha sådan tillbakahållenhet måste vara de svenska ekonomer som hävdar att Sverige inte skall gå före i klimatfrågorna eftersom det är billigare att låta andra (fattigare länder) göra det åt oss.

Det förlovade landet

är Norge. Fullt av naturrikedomar och som de tycks kunna använda precis rätt. Först oljan innan dess olämplighet blev uppenbar. Och nu vindkraft (se bild nedan). Det framgår av en ny utredning om den norska energiforskningen och som innehåller en hel del andra aptitretande och spännande saker som t.ex osmotisk kraft! Så den lilla nyheten om norsk kärnkraft baserad på Thorium kanske kan läggas till arkivet och stanna kvar där?

image

Ulv i fårakläder

Skam den som ger sig och om man inte lyckats övertyga om sin ofarlighet på annat sätt så kan man ju byta kostym från vargdräkt till lusekofta. Hur skall man annars tolka det norska utspelet om att bygga kärnkraft baserat på Thorium som bränsle i stället för Uran? IAEA har studerat möjligheterna och det är inga imponerande ansträngningar som redovisas vilket väl närmast talar till Thorium-förslagets nackdel. Om det vore så bra så borde man väl testat flera anläggningar? Det hävdas ta 15-20 år innan man ens har en protyp i möjlig kommersiell skala.

En vilktig invändning mot kärnkraft överhuvudtaget är dess kostnader i jämförelse med andra koldioxidfria alternativ. Det norska argumentet att vind och sol inte är konkurrenskraftiga i stor skala på ännu 60-70 år är taget ur luften när man ser vilken kostnadsutveckling och vilka potentialer just dessa alternativ har.

I Lissabon där dansa de

på Kungens röda slott, sjunger man i Karlfeldts dikt. Och de har anledning! Presidenten (som numera har hand om slotten) har låtit göra en energideklaration som visar att man kan spara 40% och få investeringen återbetald på mindre än tre år (se nedan)!

Vad gör den svenske kungen, vad gör statsministern, vad gör Boverket? Hallå!

His Excellency the President of Portugal Prof. Cavaco Silva has just announced the results of an Energy Audit to the 10 historical public-buildings included in the Presidential Palace (18 000m2), named ?Palácio de Belém?, where more than 300 people work.

With the energy efficiency measures recommended in the Report and which will be fully implemented, it will be possible in the Palace, during this year, to reduce the energy costs by 40% relative to 2007; and to reduce the emissions of greenhouse gases by 30%, relative to 2007. 

Measures include:

1.    Installation of a solar thermal system (surface 50m2) for water heating;
2.    Installation of a mycrogeneration photovoltaic system (5KWp) to produce electricity;
3.    Conversion of the consumptions from fuel to natural gas;
4.    Reduction of the stand-by consumptions;
5.    Renewal of the natural gas boilers;
6.    Renewal of the heating, cooling and ventilation systems;
7.    Set up a thermal isolation in the covering of the buildings;
8.    Replace windows (double glass and energy efficient equipments);
9.    Renewal of the lighting system (more than 1200 light bulbs were already replaced for more efficient ones);
10. Training actions on Rational Use of Energy.

These measures will require an investment of 176 000? with a 2,8 years pay-back.

“It is proven: energy efficiency is environmentally and economically compensating. It is time each one of us, in his home or at work, undertakes the change in behaviour that is indispensable to fight climate change, in the name of the next generations. The State must give the example with an environmentally friendlier public procurement. As President of the Republic I wanted to give the example. I sincerely hope this good example is repeated in other public offices?, the President Cavaco Silva said.

Krut och döda hökar

Effektivisering av energianvändningen kostar på! Det kostar tid och eftertanke när vi börjar fundera över vårt sätt att använda energi samt vad vi kan göra för att förbättra den. Pengarna vi behöver lägga in är småsummor och framförallt får vi tillbaka dem snabbt. Men denna tid tycks vi aldrig få eftersom vi spiller så mycket av den på att köra repris på en 30 år gammal diskussion - Kärnkraftdiskussionen. Men det är att spilla krut på död hök. Kärnkraften är, trots vissa försök att påstå motsatsen; dyr, en bransch på tillbakagång och oönskad av folket.

Kostnader: Det finska exemplet Olkiluoto 3 med sina skenade kostnader (60% över budget såvitt känt), visar att talet om billig kärnkraft tillhör det förgångna. För Finland är det mera relevant att fråga hur mycket effektivisering man skulle fått för de 15 miljarder man betalar i merkostnad.
Kärnkraftbeställningarna: Är förvånansvärt små trots den fördel den tillmäts ur klimatsynpunkt. Ett förhållande som kanske något hänger samman med just höga kostnader. IAEA rapporterar 34 reaktorer med totalt 27 GW (7% av den totalt installerade) vara under konstruktion. Av dessa har 10 st inget planerat startdatum. Branschen verkar snarare vara på tillbakagång än under utveckling.
Opinionen: Det görs gällande att majoriteten av svenska folket önskar kärnkraft. Mja, tittar man närmare på vad den senaste undersökningen frågade och vad folket svarade så är det väl snarare tvärtom! Men att hälften av dem som räknades som kärnkraftspositiva ansåg att man kunde leva med den kärnkraft vi har.

Så nog spills det mycket krut (och trycksvärta) på den döda höken kärnkraft. Förmodligen mer beroende på att diskussionen är lättare att föra i termer av för/emot något påtagligt än i termer av att identifiera effektiviseringsmöjligheter och att realisera dem! Si där - en utmaning för oss effektiviserings-freaks.

 

Ditt eget kraftvärmeverk

Det har talats om hembränd el i egna mikro-kraftvärmeverk i Storbritannien länge. Nu tar E.ON ett steg till i ett samarbete med Energetix och Brittiska gasföreningen har uppskattat den Brittiska marknaden till 540 000 enheter per år 2015. Centrica (spin-off av British Gas) tar en liknande väg men satsar tillsammans med Cerespower på bränsleceller rapporterar The Guardian.

The race is on!

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv