Effektivisering - varför bry sig?

Jo vi vet att man kan tala sig blå för effektivisering men ändå pratar människor (mest) om energitillförsel. Det är inte helt onaturligt eftersom de flesta (av oss) förknippar “nytta” med energi och det är svårt att mana fram en bild av vilken “nytta” (ljus, kraft eller värme) vi är ute efter. Men ändå....!?

För det är effektviseringen som är den viktigaste delen av framtidsbygget. Senast visat i en Brittisk studie om energisäkerhetThe Security of UK Energy Futures

The paper points out that improving the UK’s energy efficiency and rolling out demand reduction technologies, particularly in the form of demand-side response services, could help reduce the country’s exposure to risks such as price shocks and energy shortages.

Bilden nedan visar hur grundligt man gått till väga. Men försök inte utläsa hur ur bilden!  wink Man måste gå in i rapporten för att förstå detaljerna men det kan det vara värt!

Så varför bry sig - Jo det blir både säkrare, billigare och bättre med effektvisering!

wink image

I teknikskogen lurar trollen

Washington Post skriver att det finns ett stort hot/angrepp mot USAs infrastruktur men ingen i allmänheten tycks bry sig.

One curiosity of the cyber-age is that the American public seems relatively unconcerned by what, arguably, is the biggest threat from the Internet: attacks on the nation’s “critical infrastructure” — the electric grid, payment networks and water systems, among others.

I ett PM beskriver en myndighet i USA hur attacken läggs upp i sju steg. För det otränade ögat ser det inte ens ut att vara särskilt svårt.

Vi har alla låtit oss förtrollas av de nya möjligheterna till kommunikation i det moderna samhället och fascineras av hur vi kan hitta kunskap från hela världen med ett litet knapptryck (som här!). Men få av oss har tänkt på de faror som knapptryckandet kan medföra. Vi ser skönheten i tekniken men anar inte trollen. Förrän nu när erfarenheterna från manipulationerna i den politiska världen börjat uppdagas.

I energivärlden är angreppsrisken mot infrastrukturen uppenbar men ändå låter vi oss fascineras av allt vad “smart” teknik kan erbjuda - i smarta nät och smarta uppkopplade prylar. Men det kan bli värre! En rapport talar om att nästa steg efter det smarta nätet (smart grid) är ett nät där artificiell intelligens gifts in i molnet (cloud) med det fysiska nätet till ett nervnät (neural grid), se bild nedan!

IEA har nyligen varit inne och nosat på avigsidorna i digitaliseringen. Men det behövs nog också att vi (=allmänheten) börjar fundera och oroa oss. Trollen är verkliga!

 

 

image

Kola av hemma

Ja det handlar om “decarbonisation” alltså. Och om att lösningen finns närmare än Du tror. Det visas i en sammanställning av CAT (Carbon Action Tracker). Påverkan är remarkabelt stor, se bild nedan. Och det är gratis!

Energy efficiency of buildings is one of the key short-term measures that will enable deep and rapid decarbonisation. Based on measures that can be achieved at net zero costs for consumers and substantial co-benefits, it is an obvious business case with tremendous opportunities for both manufacturers as well as customers.

image

Är ett förbud mot Dieselbilar det värsta som kan hända Stockholm?

Vissa kommentarer till förslaget att förbjuda sådana fordon i framtiden går på temat att det skulle vara fel (hot mot valfriheten?) att sätta stopp för dem.

Men då bör man betänka att det finns ännu värre hot och att det kan behövas fler och tyngre ingrepp. Så här skriver man i Big News Network med utdrag ur en studie som granskat det framtida klimatet i Europa och noterat att drygt 570 städer kan förväntas någondera av a) Värmeböljor, b) Extrem torka eller c) Översvämningar. Samt att några (däribland Stockholm) kan drabbas av flera av fenomenen

Stockholm and Rome could expect the greatest increase in numbers of heatwave days,

För den som inte är rädd att få sin nattsömn förstörd finns hela rapporten “Future heat-waves, droughts and floods in 571 European
cities” att ladda ned.

 

Blockchain som nyttighet?

Som tidigare rapporterats så är “blockchain” just nu det som kittlar fantasin i energivärlden mest. Att det kan vara förödande för energisystemen har också noterats men förhoppningsvis gäller det mest i samband med de så kallade kryptovalutorna där ju syftet väsentligen är att sopa igen alla spår så att skumraskaffärer kan fortsätta ske i de mörkaste webhörnen.

För dem som har ärligare avsikter kanske instrumentet kan utvecklas till något nyttigt. IEA DSM-samarbetet visar i sitt senaste nyhetsbrev hur det skulle kunna se ut (se också bild nedan).

image

Smart gatubelysning

Euractiv hävdar att en kombination av LED och “internet of Things” (IOT) kan spara över 20 miljarder per år.

Det låter som en idé värd att pröva men kan man garantera att inte till exempel “främmande makt” som är lagd åt “mörksens gärningar” lägger sig i?

Geoengineering (eller ingenjörens roliga timme)

Eco-Business visar upp några “roliga” exempel på hur man föreslagit att med “avancerad” teknik hindra eller minska jordens uppvärmning. Här är allt från ideerna att med olika medel hindra solinstrålningen genom att spraya kemikalier i atmosfären till att täcka delar av havet med plast för att öka reflexionen. Läs och le!

Och kolla sedan i bilden nedan var man bäst dämmer ett flöde, före, i eller efter kranen!

image

Har man glömt effektviseringen - igen?

I The Independent kan man läsa nyheten om “bildliga” kraftstationer, virtual power plants.

Virtual power plants are the talk of the town: provide extra electricity by merging multiple energy resources into one….take a whole host of small, individual, controllable, distributed energy resources such as battery systems, hot water systems, electric vehicle chargers, air conditioners and pool pumps, and aggregate them into something far larger and more useful.

Men stämmer det? Är inte “virtual power stations” just bildliga? Därför att de var ett sätt att samla ihop energieffektivisering på ett sätt som ersatte kraftanläggningar. Så här hette det för några år sedan i en rapport från RAP.

A VPP is a bundle of demand-side programs designed to yield load reductions in amounts, timing, and durations that very closely resemble—and are as predictable and substantial as—a conventional power plant.

Inget fel i att samla ihop decentraliserade resurser men det verkar vara ett tidstecken att effektviseringen försvinner - igen!

 

Är blockchain något reellt eller bara ett magiskt ord?

I det som vi kallar DSM University har det nu under 4 års lopp producerats nästan 40 webinarier med material som finns inspelat och kan laddas ned med tillhörande publikationer och bilder. Ganska mycket kommer från svenska källor. Kolla gärna!

Men när man går igenom statistiken så finn det ett webinarium som slår alla rekord. Särskilt i nedladdningar och det är det som kallas “Peer-to-peer energy trading using blockchains ”.

Alla andra titlar laddas ned i sakta mak med en typisk ökning av 10-15% per halvår. Men inte det som handlar om blockchain där är vi nu uppe i över 500%! Det är klart att det är kul att ha hittat en vinnare men tanken att det kanske bara är en dagslända trycker på?!


Bör skall vara skall (såvitt ej annat framgår av texten)

Uttrycket fälldes av den legendariske elinspektören Georg Ljung i en diskussion om tolkningen av elföreskrifterna. Ett bra rättesnöre i många sammanhang och inte olikt hur en annan oldtimer (från EPRI i USA) sett på energieffektivisering: ” We should use less electricity where we can, so we can use more electricity where we should.

RAP (Regulatory Assistance Project) har länge hävdat och vidhåller att “effektvisering är svaret” men är öppna för att det kan komma fler frågor.

Diskussionen om vad energieffektivisering egentligen skall vara bra för kan dra nytta av de “gamla” mästarnas attityder.

Effektivisera energianvändningen där Du kan så Du kan använda energi där Du måste. (“Bör skall vara skall”)

Energieffektivisering vid skiljevägen

Som bekant har IEA under en följd av år trummat in budskapet att effektvisering är en resurs som underskattats (se bild nedan). 2017 höjde man röste ytterligare och sade att vi nu står vid en skiljeväg och att det behövs mera krafttag från regeringarna. Ta reda på vad de menar genom att lyssna in på webinariet den 22 mars!

Webinarium DSM University
Key findings from the IEA’s Energy Efficiency 2017 report

22 Mar 2018 @ 15:00 CET
Anmälan här

The IEA collects and analyses data to determine key international trends relating to energy efficiency. At the forefront of this work is the IEA’s annual Energy Efficiency Market Report, which highlights key global trends and indicators of energy efficiency. The 2017 report, entitled Energy Efficiency 2017, also includes analysis on energy efficiency policies and finance, trends in major economic sectors, the impact of energy efficiency on energy security and a special country focus on Indonesia, the largest energy consumer in Southeast Asia. This presentation will discuss the key findings from the 2017 report, including the major benefits from efficiency to economies, households and the environment.

 

image

Får man inte gunga så vill man åka mera karusell!?

Det dyker upp med jämna mellanrum, om än mera sällan nuförtiden, påståendet att energieffektivisering inte gör någon nytta eftersom om man blir effektivare (kWh per nytta) så kommer vi bara att nyttja mer. Den energi vi sparar kommer att brukas till annat så det lönar sig inte. Ge upp!

Nyligen publicerades i en Kanadensisk tidning en undergångsvision: “The Curse of Energy Efficiency - The more ‘efficient’ our technology, the more resources we consume in a downward spiral of catastrophe.” Artikeln tar ut svängarna så man skall förstå att man blir lurad om man vill göra någon nytta genom att anstränga sig. Och det är väl ett bra sätt om man vill bli publicerad!?

Artikeln stödjer sig bland annat på en studie av Elizabeth ShoveWhat is wrong with energy efficiency?” som dock är betydligt mera nyanserad. Hon avslutar med:

It is concluded that if carbon emissions are to be reduced on any significant scale, then it is essential to consider the meanings and levels of service and the types of consumption and demand that efficiency policies support and perpetuate.

Eller annorlunda uttryckt - När vi effektiviserar skall vi också ägna en tanke åt vad det är vi vill ha och vad som är viktigt. Jag har bekanta som menar att deras LED-ljusslingor i trädgården är energieffektiva! Visst men bara om de annars skulle använt glödljus (och det skulle de inte vad jag vet).

Så konklusionen måste bli att effektivisering (utan eftertanke) kan förfela sina syften men det är ingen naturlag som gör att det är så.

Kan negativism vara positiv?

European Academies Science Advisory Council, EASAC, har granskat möjligheterna (eller snarare omöjligheterna) med koldioxidutsläppen och målsättningarna i en rapport “Negative emission technologies: What role in meeting Paris Agreement targets?”.

Studien refereras i Euractiv där man noterar att koldioxidinfångning kan ha en roll, i synnerhet i kombination med bioenergi (BECCS) och skapa “negativa” emissioner, se bild nedan. Men deras dystra bild är att tiden håller på att löpa oss ur händerna.

image

Att vara flykting kräver energi

Därför är det bra att Sustainable Energy for all både tar upp frågan och engagerar sig i den och att de lösningar de tillhandahåller bygger på förnybar energi i första hand.

De rapporterar om ett solenergiprojekt i Jordanien som bekostas av en IKEA-fond för flyktingar. grin

Alla är inte lika goda kålsupare

Och alla har inte kommit förbi stadiet att påstå att sanningen ligger “någontans mitt emellan”. I synnerhet inte när det gäller klimatfrågorna där klimatförnekarna fortfarande kallar sig (och kallas) klimatskeptiker. Det engelska uttrycket “both-siderism” är träffande.

The Guardian tar upp det i en artikel som behandlar en ny bok där Steven Pinker sägs ha fallit i fällan. I samma tidning är Georg Monbiot ännu tydligare i sin kritik när han säger “You can deny environmental calamity – until you check the facts”.

Ryska energiintressen i EU

Vad kan det vara som motiverar Rysslands framstötar mot Bulgarien (nuvarande ordförandeland i EU)? Bulgarien är kraftigt beroende av Ryssland för olja, gas och kärnkraft. Och den ryska kompetensen på angelägna områden som effektivisering och förnybar energi är mindre än försumbar.

Viljan tycks finnas men knappast förmågan.

Stridslarmet om EUs effektvisering tilltar

Det är aldrig lätt att skilja på signalerna när olika stridande drabbar samman. Peter Englund berättade i en av sina böcker om hur det gick till i de gamla fältslagen med krutrök, larm från vapen och hästar, trumpetsignaler som skulle mana att gå fram eller retirera. Det var nog mera en slump vem som vann. Frågan är om det är mycket annorlunda nu när striden står i EU om energieffektvisering.

Det rapporteras om att vissa krafter går så långt att de anser att “Effektivisering bara är en slogan” och alltså inget att bry sig om. Trots att det är en bärande princip i EU-kommissionens strategi, se text här och bild nedan.
The tabled package pursues three main goals:
• Putting energy efficiency first
• Achieving global leadership in renewable energies
• Providing a fair deal for consumers

Påståendet om slogan får dock mothugg i en artikel i EUractiv som uppmanar oss att inte låta oss luras. Bra - men vi måste nog själva agera så att inte våra folkvalda går på en nit, och naturligtvis se till att det väljs folk som inte motarbetar EUs strävanden och klimatarbetet. Sådana brukar gärna hävda att de representerar folket! Och de larmar mycket!

 

 

image

Energidoldisar med makt och på uppåtgående

Vi får mycket och oftast bra information om läget när det gäller energi från gamla kända organ som t.ex. IEA. Men det finns flera “nykomlingar” eller sådana som svidat upp sig och som är intressanta. En av dem är SEforALL, Sustainable Energy for all. Bakom dem ligger främst FN och Världsbanken.

De producerar mycket intressant och komprimerat material som gör att man kan både avläsa tillståndet och trenderna globalt. Och en av produkterna kallas “Heatmaps” vilka kan laddas ned som PDF.
* High Impact Countries
* Clean Cooking
* Electrification
* Energy Efficiency
* Renewable Energy

Eftersom de är komprimerade så försvinner naturligtvis en hel del av de analytiska finesserna men det är ibland bara bra. IEA som gärna vill framställa sig själv som den överlägsna källan kanske borde ta efter?

Och för svenskar kan det vara värt att fundera över att vi inte märks bättre på effektiviseringskartan (se nedan)! För det kan väl inte bero på att karteringen av effektivisering görs av en organisation i Danmark?

image

En restaurang utan kock

Hur skulle man reagera om man, hungrig som en varg, klev in på en restaurang, fick en snygg matsedel med flera olika läckra matförslag och vid beställningen fick veta att man kan gå ut i köket själv och sno ihop vad man vill ha?

Det är inte helt olikt den situation vi möter på energimarknaden, och som våra myndigheter anser är i sin ordning. Det finns, säger de ibland, “inga marknadsimperfektioner” som hindrar oss från att fixa till vårt egen effektiviseringslösning. Behovet av professionell hjälp från till exempel installatörer (kockarna) bortser man från.

Låt oss titta på hur det kan gå till i verkligheten! Catrin Maby visar både praktik och teori i sitt webinarium för DSM University.

Retrofit example: the tenant, the landlady and the energy-wise builder
•Leaky flat roof, tenant contacted local builder
•Builder suggested insulating at same time…..and why not loft area too? Landlady said ‘yes’
•Builder then suggested PV too
•Contacted PV company, and arranged for tree trimming
•Local advice hub did Energy Performance Certificate (required to get Feed in Tariff)
•Builder put in Thermostatic Radiator Valves and ‘chimney balloon’ to raise the energy rating to meet minimum required standard for Feed in Tariff

Result: Cold leaky house is now warm, dry and generating electricity……….

Det började med hunger (läckande tak), servitören gav förslag (isolering när man ända var igång) och varför inte en dessert (solceller) och tog beställningen till kockarna (som fixade anrättningen). En bra illustration till den verklighet där det finns många delar i kedjan och MÅNGA av dem är små (specialist-)företag som måste koordineras.

I de flesta länder inklusive Sverige så är det de många små företagen in byggnads- och installationsbranschen som är de nödvändiga kockarna som kan hålla effektiviseringsrestaurangen igång och ge de “hungriga” kunderna den näring (och glädje) de behöver. Men var är de i den senaste utredningen om “Energilandskapet i förändring”? Där heter det:

Vem är en mindre aktör?
De mindre aktörerna är en heterogen grupp, bestående av hushåll, bostadsrättsföreningar och små och medelstora företag inom alla branscher. De har i vissa avseenden olika förutsättningar men förenas av att de, i normalfallet, saknar kunskap och professionell kapacitet att agera inom energiområdet.

Ingen kock inom synhåll där!

Hur gör den riktiga marknaden?

Det finns stor risk att Du missade DSM University session om hur den riktiga marknaden med småföretag agerar och fixar energieffektvisering hos vanliga små kunder. Du har chansen igen eftersom föreläsningen finns inspelad och bilderna kan laddas ned.

Catrin Maby ger både översiktliga principiella exempel (bild nedan) och små solskenshistorier ur verkliga livet. Något att både fundera över och kopiera!

image

Effektivisering tycks (för vissa) vara totalt obegripligt!

Det syns när man försöker ta del av läget i trialogen mellan EU-kommissionen, Parlamentet och Rådet (council) om effektiviseringsdiretivet (EED). The Coalition for Energy Savings har gjort en mycket bra sammanställning där positionerna klarläggs.

En sak är tydlig och det är att det ÄR INTE BRYSSEL (kommissionen) SOM ÄR PROBLEMET UTAN MEDLEMSLÄNDERNA I RÅDET (illustreras i bilden nedan). Kom ihåg det när valdebatten går igång i Sverige och när (som det brukar vara) populistpartierna går igång om att begränsa Bryssels makt.

Hur det slutar? - Det är nog lättare att gissa utgången av Mello!

image

Bilden avser ställningarna vad gäller artikel 7 i EED och visar ganska bra hur maktspelet i EU brukar se ut. Parlamentet är den drivande kraften och Rådet är de som bromsar.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv