Julhälsning 2016

image

Nu tar vi en liten paus och ses igen 2017!

Billigt, billigare, billigast

Lazard har publicerat sin återkommande rapport om hur mycket olika energislag kostar. Och som vi har sett i tidigare versioner av deras analys så fortsätter kostnaderna att sjunka för vind och sol (bild 1).

Om man jämför med kärnkraft (bild 2) så visar det sig att det finns åtskilliga lösningar som är billigare oavsett vilken nivå som kärnkraften ligger på. Reneweconomy noterar också i sin granskning att:

.......storage costs may continue to fall dramatically with increased deployment, citing “industry participants” that predict that the cost of lithium batteries to fall roughly 40% over the next five years.

This could mean potentially replacing peaker plants. “If Industry projections materialize, some energy storage technologies may be positioned to displace a significant portion of future gas-fired peaking generation, potentially enabling further integration of renewable generation,”

Men det finns mycket billigare alternativ närmare till hands visar Cleantechnica (bild 3)!

image
BILD 1
————————
image
BILD 2
———————-
image
BILD 3

Från kostnad till värde

Oscar Wilde lär ha definierat en cyniker som: “En man som vet priset på allting men värdet av ingenting”? Det är ett förhållningssätt som länge präglat diskussionen om energisystemen. Många är de som hävdat att vi med prisets hjälp får all nödvändig information för att vi (=marknaden) skall kunna göra de rätta avvägningarna så att systemet blir optimalt utformat. Energimyndigheten anser att det inte behövs några viktningsfaktorer för att bedöma energi av olika slag eftersom “en väl fungerande energimarknad” löser problemen.

Därför är det inte så lite spännande att IEAs senaste marknadsrapport om förnybar energi har som undertitel “From Cost ro Value” och där man resonerar om Systemvärdet (SV), se också bild nedan:

SV is defined as the overall benefit arising from the addition of a wind or solar power generation source to the power system; it is determined by the interplay of positives and negatives. Positive effects can include reduced fuel costs, reduced costs from lower emissions of carbon dioxide (CO2) and other pollutants, reduced need for other generation capacity and possibly grid infrastructure, and reduced losses. On the negative side are increases in some costs, such as
higher costs of cycling conventional power plant and for additional grid infrastructure, as well as curtailment of VRE output due to system constraints.

SV provides crucial information above and beyond generation costs;.....

image

Det saknas affärsmodeller för effektvisering

Vi måste bli mera fiffiga när det gäller att göra effektvisering attraktivt. Framförallt att “adressera” det som är viktigt för kunden och det är sällan produkten som betyder något utan det produkten gör (se bild nedan). Renske Bouwknegt kommer att berätta mer i ett IEA DSM-University webinarium den 19 januari!

Mind your business, towards a more user centered businessmodel
Thursday January 19 2017 at 1500h (Register here)

Many companies in the energy efficiency business start with a technological focus, even when they offer a service. But after some time, many of them experience a stagnation in the uptake of their business. IEA task 25 shows that a switch towards a more service oriented or user centred focus contributes to a better uptake. This webinar provides the lessons of over a hundred business models in Energy Efficiency and provides some insights on how to become more user centred. 

image

The great American

I Stockholm fanns för några år sedan en restaurang med det märkliga namnet “The great American disaster”. Efter en tid gick de i konkurs och bytte namn till “The great American”. Och när inte det gick längre ersattes den av puben “Golden Days”. Just nu känns det som om vi befann oss i den första fasen av den krogsvängen!

Särskilt när man ser utnämningarna till framtida regering i USA. Det senaste är förre Texasguvernören Rick Perry som energiminister. Den bravad som citeras nu är att han som tidigare presidentkandidat ville lägga ned bland annat energidepartementet men på journalisternas fråga om vilket (av tre) departement som skulle försvinna hade han glömt vilket. Han räknade på fingrarna och kom upp med två för att sedan säga “Oops”!

Att han är klimatfiende är självklart men också att han yttrat tvivel på evolutionsläran. I september 2011 kunde rapporteras:

.....Texasguvernören Rick Perry som i ljuset av en lång torrperiod i april i år utfärdade en proklamation att alla Texasbor oberoende av religion skulle samlas i tre dagar för att be högre makter om regn! Ingen ny ide precis men en variant eftersom regndans tidigare lär ha förekommit i den delen av världen.

Inte ens för trainee-jobb ställs så låga krav!

Preliminärt energibokslut för Obama

Cass Sunstein har gjort en mycket preliminär rapport över Obama-administrationens insatser för klimatfrågorna: Changing Climate Change, 2009-2016: A Preliminary Report” och i redogörelsen ingår en snabb översikt också över energieffektviseringen.

För luftkonditionering och uppvärmning beräknade man att skärpta standarder skulle innebära

....manufacturers would incur about $711 million per year in increased equipment expenses. At the same time, DOE concluded that the rule’s annual benefits — about $2.1 billion in reduced equipment operating costs, about $1.3 billion in reduced CO2 emissions, and about $135 million in reduced nitrogen oxide emissions — easily offset the costs. In total, the Administration projected that these regulations would save consumers $550 billion dollars in their first two decades, and produce energy savings “roughly equivalent to the energy used by all U.S. buildings over one year.”

Liknande resultat har beräknats för ECO-design insatserna i Europa, se bild nedan.

Det är skrivet i stjärnorna (och väl så småningom tillkännagjort på twitter) vad Mr Trump skall göra på området. Det har traditionellt funnits en blocköverskridande rörelse för effektvisering i USA men frågan är om herrn ifråga bryr sig. När frågan senast var uppe i kongressen sades:

“On the bill’s merits — creating jobs, saving consumers money and reducing pollution — it was never a hard sell,” ... “The tough part was convincing Washington to not play politics with a good idea.”

image

Företagens drivkrafter

Oss byråkrater emellan - vi vet ju att företag drivs av viljan att maximera sin vinst och att växa. Så det är egentligen ganska enkelt att påverka. Det är pengarna som styr! Eller….?

En debattartikel i DN, skriven av två företagsekonomer, ger en lite annorlunda vinkel “Företag ska skapa välstånd, inte bara vara vinstmaskiner”. Här kommer ett helt samhälle med:

Resurser från olika intressenter tillsammans, är grunden för företagets produktion av varor och tjänster, men också för att samhället, som omger företaget med anställda, leverantörer, kunder, banker, aktieägare etcetera skall fungera.

Och när helheten tas med så har det konsekvenser:

Politiker, finansaktörer och företagsledare agerar i dag som om företagens roll enbart är att vara vinstmaskiner. Men när missnöjet växer hotas i längden demokratin – risken för en utveckling mot inslag av ”polisstat” när eliten ska försvara klyftorna är uppenbar

Mycket tänkvärt inte minst för oss som grunnar över hur det kommer sig att energieffektvisering inte har mera luft under vingarna trots att det är självklart lönsamt. Är det just fixeringen på lönsamheten och övertron på att det går av sig självt som är problemet? En brittisk studie av mikroföretagarens roll visar att de många småföretagen som skall göra jobbet har mycket att tänka på. De skapar värde-välstånd varje dag! De skulle behöva hjälp med detta i högre grad än att bara behandlas som spelautomater där pengarna och resultaten trillar ut när man drar i spaken.

Utrensningar förbereds i USA DOE?

I inledningsanförandet till Nobelpriscermonin togs upp den växande populismen och särskilt klimatfrågan och att den bemöts med misstro och förakt för vetenskapliga fakta.

Nästan samtidigt publicerar New York Times en artikel som visar att den kommande administrationen i USA förbereder radikala omläggningar i energipolitiken.

Det är i sig inte så konstigt om det inte vore för att man till de anställda sänt ett frågeformulär där man vill ta reda på mera i detalj vilka anställda som varit på klimatmöten och vad de sagt/gjort där.

President-elect Donald J. Trump’s transition team has circulated an unusual 74-point questionnaire at the Department of Energy that requests the names of all employees and contractors who have attended climate change policy conferences, as well as emails and documents associated with the conferences…..

......Several questions signal an intent to downsize the department, including queries about existing vacancies and the number of assistant energy secretaries that are mandated by law. One question requests recommendations to implement a 10 percent budget reduction over the next four years.

The questionnaire also suggests a new emphasis on nuclear power, including queries about supporting the operation of existing nuclear reactors; preventing the premature closing of nuclear plants; increasing research and development of advanced nuclear reactors; and moving forward with plans to license nuclear waste disposal at Nevada’s Yucca Mountain, which was shut down by the Obama administration.

One question touches on the department’s support for “offshore wind,” a particular interest for Mr. Trump, who is fighting wind turbines off the coast of one of his golf courses in Scotland.

 

Är “post-truth” nytt?

Knappast men metoderna har uppdaterats. Läsning av Georg Orwells texter om och från det sena trettiotalet när fascismen rotade sig i Tyskland och Italien och Stalinismen bredde ut sig i Östeuropa visar att sanningen ofta fått vika för skrönor och vinklingar. Men nästan ett sekel senare har de som vill göra sig till förmedlare av sina egna “sanningar” fått nya instrument till sitt förfogande. Men deras fiender är desamma även om benämningarna fått nya namn - “Etablissemanget” har blivit “PK-eliten” och de självutnämnda sanningssägarna kallar sig “skeptiker”. Ett epitet de inte förtjänar!

Klimatförnekarna är ett exempel och de har fått ny luft under vingarna visar en artikel i The Guardian. Ytterligare understött av att Trump vill göra en framstående förnekare, Scott Pruitt, till chef för EPA, den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket.

Att det kan bli verkligt allvarligt visar också att den falska nyheten om “pizzagate” i Washington kunnat leda till massmord.

Men det går att söka tröst hos Orwell när han säger att dessa rörelser aldrig kan vinna. Vi får hoppas att citatet som tillskrivs Lincoln håller (och är sant!).

You can fool all the people some of the time, and some of the people all the time, but you cannot fool all the people all the time.

Vad visste oljebolagen och varför började de mörka?

I senaste numret av New York Review of Books gör man en historieskrivning och analys av hur oljebolagen hanterat frågan om klimatförändringarna. Man siktar särskilt in sig på Exxon och deras aktiviteter.

Det är spännande läsning, snudd på deckare och vi väntar med spänning på andra avsnittet där kanske skurkens motiv avslöjas. Skeendet är hyfsat väl klarlagt men det är inte helt uppenbart varför man trots att man tidigt hade stort kunnande om klimatförändringarna ändå valde att börja sprida tvivel. Fram till 1988 hade de närmast stoltserat med att de låg i fronten när det gällde kunskap om klimatförändringarna. Men då vände de klack:

In August 1988, an Exxon public affairs manager drafted a memo called “The Greenhouse Effect.” He acknowledged that “the principal greenhouse gases are by-products of fossil fuel combustion.” However, he wrote, the “Exxon Position” would now be to “emphasize the uncertainty in scientific conclusions regarding the potential enhanced greenhouse effect.

Var det då som erfarenheterna (och rådgivarna) från tobaksindustrin fick dem att ändra strategi? Artikeln antyder detta och använder bland annat material från Naomi Oreskes som skrivit om “Merchants of Doubts” i en mycket läsvärd bok.

Spännande fortsättning följer!

PS Sedan kan man fråga sig om det finns någon förklaring till varför alla hemmagjorda “skeptiker” sitter och “lajkar” historier om hur “PK-etablissemanget” lurar oss? Skepticism är sunt men förnekelse är farligt.

 

 

 

IEAs Energieffektiviseringsrapport 2016

Den 14 december kl 15-16 kan ni höra Tyler Bryant från IEA presentera årets marknadsstudie för energieffektvisering i ett webinarium för IEA DSM-university. Registrera dig nu så att Du inte missar något. Jag lovar att den är mycket innehållsrik och dessutom visar att IEA fortsätter mot nya höjder på området (se bild nedan).

The Energy Efficiency Market Report is the IEA’s flagship report on energy efficiency trends around the world. Questions addressed in this year’s report include: Are we improving energy efficiency fast enough to achieve our climate goals? Which countries and policies are having the greatest impact and what is the secret to their success? How much is being invested in energy efficiency globally, in specific regions and in the main energy-consuming sectors? How are low energy prices impacting energy efficiency investments? What are the multiple benefits of energy efficiency for the climate, energy security and public budgets? What are the market trends for energy efficiency services and financing?

Rapporten är gratis och kan laddas ned.

image

Att skjuta på rörligt mål

Formuleringen att effektvisering skall sikta på en intensitet (energi per BNP-kroma) innebär att man siktar på ett mål i rörelse. Både energianvändningen och den ekonomiska aktiviteten, BNP, kan förändras. Om BNP-förändringen är (blir) hög blir intensiteten låg (ett tal dividerat med ett stort tal blir ett litet tal). Naturligtvis kan man ange målet som intensitet men man löper risken att det blir svårtolkat. Det är svårt att skjuta på rörligt mål.

* Det gamla svenska målet var att år 2020 uppnått 20% effektivare användning räknat som intensitet. Det målet uppnåddes kring 2012.
* Om BNP-utvecklingen saktar in, vilket långtidsutredningen bedömer, skulle vi nå 30% år 2030
* Om BNP fortsätter i den takt som den gjort under de senaste decennierna skulle vi kunna nå 40% år 2030
* Det nya svenska målet enligt den överenskommelse som nåddes häromdagen skall vi sikta på 50% år 2030. Det är MYCKET bra!
Se bild nedan. Men vi skall komma ihåg att dessa målformuleringar är beroende av BNP-utvecklingen!

Tar vi nu också in energiutvecklingen så har vi ganska länge haft en nära nog konstant energianvändning. Det gör bedömningarna lite enklare. Det är inte orimligt att anta att den ekonomiska utvecklingen kommer att ske med lägre energianvändning. Även om den ekonomiska aktiviteten ökar så kommer strukturen i näringsverksamheten troligen att innebära mindre energianvändning.

Det som verkligen ändrar förhållandena är om vi accepterar EUs mål att minska energianvändningen nominellt med 30%. Något som den nya överenskommelsen antyder! Då skulle vi så att säga följa det rörliga målet med blicken och få lättare att nå målet och rentav överträffa det.

image

Flaskhalsar för energiförnyelse

EUs forskningscenter JRC har undersökt vilka problem som kan finnas i materialförsörjningen för att fixa förnybar energi till en energiomställning, “Assessment of potential bottlenecks along the materials supply chain for the future deployment of low-carbon energy and transport technologies in the EU”, se bild nedan.

En av slutsatserna pekar tydligt på att öka återanvändningen:

The EU resilience to materials supply bottlenecks might improve considerably by 2030 if adequate measures to balance the expected growing material demand are taken. Such measures include an increase in the EU raw materials production, recycling or implementing substitution.

Och (som alltid) är det väl så att effektvisering är det säkrare kortet!?

image

Gör miljonprogrammet till ett miljöprogram

Naturskyddsföreningen har gett ut en skrift där man visar upp de fastighetsekonomiska konsekvenserna av energieffektvisering i fastigheter och som fått titeln “Miljöprogram för miljonprogrammet”. De argumenterar för till exempel ett “energirotavdrag” och visar enkelt hur staten kan påverka kalkyler och ekonomisk motivation för åtgärder.

Det är bra! Men var är miljödelen? För visst finns det en lång rad andra faktorer som (kan) vägas in i överväganden om renovering? Sådan som kallas “multiple benefits” (PLUS-faktorer) och påverkar värdet? Dessa antyds på SNFs hemsida men saknas väsentligen i skriften.

Likaså undrar man om inte lokalt förnybar energi (främst solceller) skulle kunna vara värda att ta med i bedömningen? Kanske redan dags för en version 2.0 av skriften?  rolleyes

Vinterpaketet är här!

Det är som att öppna luckan i adventskalendern. Vad döljer sig i de 1600 sidorna i vinterpaketet? Och vad betyder det för Sverige?

Effektiviseringsmålet för EU som helhet blir 30% (och bindande) räknat från 2005 samt utgår en baslinje som innebär en viss ökad energianvändning. Om vi sätter in det i bilden av de trender vi sett sedan 1993 blir det ungefär som i bilden nedan.

Det okända kortet är BNP-utvecklingen men om vi drar ut rådande trend så får vi, om Sverige följer EU och effektviserar 30%, en intensitet som ligger under 50% 2030 (Grattis till dem som gjorde den svenska överenskommelsen häromdagen!). Men det fordrar att vi bryter den trend av ökande energianvändning som EUs baslinje utgår från. Men det var ju hela idén. Eller hur?

eceee lyfter fram att man verkligen håller fast vid principen “efficiency first” men påpekar att målet för effektvisering kunde satts högre. Trettio procent får anses vara ett minimum.

The Coalition for Energy Savings ger tydliga exempel på vad som står att vinna.

Each additional 1% energy savings matters – it could take 7 million people out of energy poverty, secure 500,000 local jobs, avoid 37 million tons of CO2eq, and cut EU gas imports by 2.6%.

Och man kan nog påstå att de berörda kommissionärerna förstår att det finns en guldgruva rakt under fötterna.

The Vice-President for Energy Union Maroš Šefčovič said: “Today’s package will boost the clean energy transition by modernising our economy. Having led the global climate action in recent years, Europe is now showing example by creating the conditions for sustainable jobs, growth and investment. Today’s proposals touch upon all clean energy related sectors: research and innovation, skills, buildings, industry, transport, digital, finance to name but a few. These measures will equip all European citizens and businesses with the means to make the most of the clean energy transition.”

Commissioner for Climate Action and Energy Miguel Arias Cañete said: “Our proposals provide a strong market pull for new technologies, set the right conditions for investors, empower consumers, make energy markets work better and help us meet our climate targets. I’m particularly proud of the binding 30% energy efficiency target, as it will reduce our dependency on energy imports, create jobs and cut more emissions. Europe is on the brink of a clean energy revolution. And just as we did in Paris, we can only get this right if we work together. With these proposals, the Commission has cleared the way to a more competitive, modern and cleaner energy system. Now we count on European Parliament and our Member States to make it a reality.”

 

image

Under den perioden 1993-2012 ökade BNP, energianvändningen låg ganska stilla och intensiteten förbättrades. Detta visas i trendlinjer i vänstra delen av bilden.
* BNP-trenden har dragits ut till 2030 (övre högra linjen)
* Energianvändningen antas utvecklas på samma sätt som EUs vinterpaket beräknar även i Sverige och ökar därmed något. Det blir referens (baslinje)
* EUs bindande mål att minska energianvändningen med 30% från referensen (baslinjen) till 2030 visas med kraftig grön pil
* Intensiteten (Energi per BNP) visas dels i förhållande till referensen (baslinjen) och dels i förhållande till den effektiviserade lägre energinivån

Märk att EUs 30% minskade energianvändningen gäller hela EU och är inte bindande för medlemsländerna

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv