Årets Davos

Förgröningen av näringslivet fanns trots allt med på ett hörn av World Economic Forum i Davos. I form av en rapport om investeringsbehovet och några förslag till hur man skall få ut mer. Inga sensationer men välskrivet, bra illustrerat (se bild nedan) och bra att det finns med i resonemanget.

För det är stora åtaganden som behövs:

Approximately US$ 296 billion per year in incremental energyefficiency investment is needed in the buildings sector to 2030
—The IEA estimates that more than US$ 13 trillion overall needs to be invested in energy efficiency over the next two decades in the buildings sector. This will be crucial to reduce the demand for producing new energy.
—New buildings will need to meet stringent energyperformance requirements, while existing buildings will need retrofits with longer paybacks; this raises the importance of financing mechanisms,

 

image

C’mon IEA - var är perspektivet?

Nu är vissa delar av IEA ute och cyklar! Sedan 2006 har organisationen givit ut två publikationer som givit två olika perspektiv på energiutvecklingen. World Energy Outlook, WEO, har studerat trender och energibelsut för att se vart världen är på väg. Succesivt har man också byggt på med specialanalyser för till exempel regioner, tillväxtekonomier och ämnesområden såsom växthusgaserna (och deras konsekvenser) samt nu senast en lysande studie av potentialen för lönsam energieffektivisering och hur den skall kunna uppnås. I den skisseras att minst 15% energiminskning i Europa är lönsam och kan nås före 2035 (se bild nedan). Det är enligt IEA WEO en försiktig bedömning.

En annan IEA publikation är Energy Technology Perspectives, ETP, vars syfte är att visa upp vad tekniken skulle kunna åstadkomma - hur den utvecklas och kan förbättras. Men den senaste utgåvan visar brister i all synnerhet vad gäller analysen av marknadens lärande och teknikförbättring. Man talar mycket om lärandet men man hanterar det inte analytiskt korrekt. Naturligtvis vill man i ETP också som kollegorna bakom WEO göra något lite extra och har kommit på att man kan göra regionala studier och fått de nordiska länderna att betala för en Nordic Technology Perspectives, NETP.

I den hävdar de att man kan uppnå 7% energibesparing till 2050 vilket bland annat Ny Teknik noterar som otillräckligt. Vi måste istället förlita oss på koldioxidinfångning, CCS, i stor skala. Och vad mer? - Kärnkraft förstås!

Och det kanske var det som var syftet med studien, för som det heter på sidan 74:

“Even though such a considerable expansion of nuclear power may be feasible and in line with current climate policy, the future of nuclear power is controversial. A development with a less optimistic view on the future of nuclear power is likely to affect several of the findings presented in NETP.”

Eftersom effektivisering inte fanns med i deras bild så kan vi ju börja där för att minska deras optimism. Men IEA som organisation bör nog fundera över om de inte skulle försöka få mer ordning på sina budskap om de vill behålla sitt varumärke i gott skick.

 

 

 

image

Banta, äta nyttigare och spara hushållspengar samtidigt.

Är det möjligt? Nej säger Konjunkturinstitutet, KI. Gör Du det så sker det till priset av din hälsa!

Nåja egentligen talar de om målen för effektivisering (banta), förnybar energi (äta nyttigare) och koldioxidutsläpp (spara hushållspengar) och de hävdar att man inte kan nå dessa samtidigt utan att hälsan (ekonomin) försämras. I deras rapport säger de att:

1. Målen för energieffektivisering- och förnybarhet leder till mer omfattande minskning av växthusgaser än den minskning som följer av utsläppsmålet. Detta kan endast motiveras av att det finns andra syften än minskade utsläpp av växthusgaser.

2. Genom att sätta mål för förnybarhet och energieffektiviseringen läggs fördyrande restriktioner för vilka kombinationer som bättre skulle kunna utnyttjas för att uppnå utsläppsmålet.

På 1 kan man säga “Än sen då?” Sparmålet är satt som ett etappmål 2020. Vi måste nå MYCKET längre och ju förr dess bättre.
På 2 kan man säga “Det var nytt”. Vi har en lönsam effektiviseringspotential som är enastående stor och som ligger outnyttjad och när det gäller förnybar energi så kan det hända att de tidiga anläggningarna är dyrare men blir snabbt billigare på grund av “marknadens lärande”.

Men KIs analys är starkt förenklad både genom sin tidsavgränsning och sitt synsätt (kunnande?) när det gäller energisystemförändringar. Man har flytt in i en matematisk modell där t.ex. beteendeförändringar och utveckling av affärsmodeller inte syns. I denna modell bor den ekonomiskt rationelle individ som enligt Richard Thaler bara finns i läroböckerna.

Till viss lycka har Naturvårdsverkets representanter i KIs utredning påpekat (sidan 69) dessa missbedömningar, men vad har Energimyndigheten gjort? Håller de med?

World Economic Forum och effektiviseringen

För några år sedan skrev de en rapport som hette “Accelerating the agenda” vilket kan vittna om en insikt även om accelerationen sedan dess varit blygsam. Att accelerera från noll är ju inte så förpliktigande. I deras paket ingick också en översikt kallad “Towards a more energy efficient world”. Men sedan dess har frågan verkat vara avförd från dagordningen.

I den första rapporten finns emellertid några intressanta iakttagelser gjorda i samband med intervjuer (se bild nedan). Bland dem rekommendationen (6) att fokusera på beteendeekonomi. En närmare koll visar att deras egen insikt i ämnet är mycket rudimentär men det är ju alltid en början. Något att accelerera från?!

image

Kvalitet kommer inifrån

Häromdagen skrev Gunnar Rundgren en debattartikel i Svenska Dagbladet. Inte om energi eller effektivisering utan om vårdfrågor. Men det var en betraktelse som har största betydelse också för oss energinördar eftersom den utgår från frågan om hur man skapar kvalitet i en verksamhet.

Vi har ju sett hur olika system tas i bruk för att leda och följa upp hanteringen av energi och effektivisertingen. Ofta baseras de på eller utnyttjar olika kvalitetssystem för att ge stadga och riktning åt förändringsprocesserna. Det är bra - men är det tillräckligt? Eller är det som man ibland säger - ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för framgång?

Gunnar Rundgren skriver nämligen i sin artikel:

Kvalitetssystemen bygger på åsikten att folk presterar bättre om de blir tillsagda vad och hur de skall göra något i stället för att ha frihet och motivation att förstå varför.

Simpelt men sant. Om man inte är motiverad (förstår varför - vill åstadkomma kvalitet - är stolt över det man gör - får cred) så är risken stor att man skapat ett system med checklistor men utan innehåll.

Idéhistorikern Sven-Eric Liedman talar om skillnaden mellan information och kunskap. Vi kan ha mycket information men sakna kunskap därför att vi inte kan sätta informationen i ett sammanhang. Vi har ingen egen relation till den.

Samma spår är Wijkman och Rockström inne på i sin bok “Bankrupting nature” när de resonerar om Ervin Laszlos distinktion mellan awareness och knowledge. Vi måste se till att all information och awareness transformeras till kunskap för det är först då den kan bli till varaktig handling - till kvalitet!

Det talas ibland om behovet av eldsjälar. Det minskar inte bara för att man är informerad och ISO-certifierad. Kvalitet kommer inifrån.

“Super-credit” bilindustrins Ave Maria.

Inom EU arbetar man på ett förslag för bilindustrin som innebär att biltillverkarna skall få tillverka några fordon med högre koldioxidutsläpp om de tillverkar några andra med lägre. Ett sätt tjäna på gungorna vad man förlorar på karusellen är det väl tänkt, men förefaller mera att vara en variant av den katolska bikten. När Du syndar så får Du väga upp det med några böner - några Ave Maria. Sedan är allt bra igen.

Naturligtvis vill bilindustrin ha färre Ave Maria för grövre synder och striden böljar just nu. Frågan är om det blir bättre av att Irland är ordförandeland för EU detta halvår? Det finns emellertid ett motförslag inom EU-Parlamentet och där man också lyfter fram att striktare krav leder till flera nya jobb.

Är det någon som skruvar på siffrorna?

IEA producerar inte bara sin årliga World Energy Outlook, WEO, utan även en vartannatårlig översikt över energiteknikens möjligheter kallad Energy Technology Perpectives, ETP. Det är en bra översikt som kan vara till stor hjälp för att bedöma hur och med vilka tekniska lösningar som energisystemen kan förbättras och förbilligas. 

Men det är risk för att analysen brister eller rentav saknas. Efter att ha sett årets utgåva av WEO och dess föredömliga hantering av effektiviseringsmöjligheterna så är ETP en besvikelse.

IEA publicerade i början av detta sekel ett banbrytande verk om hur man kunde bedöma teknikutvecklingen med lärkurvor ” Experience Curves for Energy Technology Policy”. I ETP 2008 publicerade man så kallade “Lärhastigheter (LR)” som anger hur mycket kostnaderna för en viss teknik minskar när marknaden fördubblas. Men man förmådde inte riktigt hantera och anlysera sitt eget material.

I ETP 2012 finns ett flertal referenser till marknadslärande men man manvänder inte sitt eget underlag och framför allt håller inte siffrorna. Man anger hur investeringskostnaderna för olika sorters tillförselteknik skall kunna utvecklas (se tabell nedan) och man nämner lärhastigheterna från 2008. Men det håller inte ihop! Kärnkraften skulle för att minska från den låga nivån 4600 USD/kW till den ännu lägre nivån 4000 USD/kW behöva öka från dagens installerade kapacitet på 350 GW globalt till bortemot 8000 GW!!! Dvs vi skulle få en värld som enbart försörjdes av kärnkraft!

Det verkar snarare om någon håller på att skruva på siffrorna än att någon faktiskt räknade.

image

Energiewende

Som bekant håller Tyskland på att ställa om sitt energisystem. Inte minst i den svenska debatten görs påståenden om att detta kommer att ske till priset av ökad kolkraft och koldioxidustläpp. Detta är nu inte sant (se bild nedan) och man kan läsa in sig lite mera på hur det hela skall gå till i en rapport (på engelska) från Heinrich Böll Stiftung.

I den förklarar man hur det ligger till med kolkraften idag:

For a number of reasons, however, coal power consumption has temporarily increased:
1. The decision to shut down eight nuclear power plants came suddenly, and industry has not yet
had time to replace the missing capacity, so power providers have no choice but to fall back on
existing power plants.
2. The economic downturn within the EU has reduced energy consumption, thereby indirectly
reducing carbon emissions and making the price of carbon – and hence, the price of coal power
– lower (see Emissions trading).
3. In 2011 and 2012, a few new coal plants went online that had been planned and constructed
many years before the nuclear decision.

Ännu mera material finns på en särskild websida.

image

Det finns mer än ett sätt att simma

Energinyttoansvar. Det är innebörden av energieffektiviseringsdirektivets artikel 7 vars första punkts första stycke lyder:

Varje medlemsstat ska inrätta ett kvotpliktsystem för energieffektivitet. Detta system ska säkerställa att energidistributörer och/eller företag som säljer energi i detaljistledet, som utses som kvotpliktiga parter enligt punkt 4 och som bedriver verksamhet inom de olika medlemsstaternas territorium, senast den 31 december 2020 uppnår målet med en ackumulerad energibesparing i slutanvändningsledet…

Det skulle alltså innebära att företagens fokus ställdes om från att bara avse volymen av försåld energi till volymen av energinytta hos kunden som på så sätt skulle slippa betala för förluster och få mera valuta för pengarna.

Vissa delar av branschen tycker inte att detta är en bra idé. Metoden är emellertid på frammarsch och det finns ett antal olika sätt att omskapa affärsmodellerna på det sätt som EU föreslår. Bland annat i USA finns ett antal olika metoder som man använder i de olika delstaterna vilket framgår av en rapport från LBNL, se sammanfattning nedan. Men amerikanska regleringsmyndigheter är ofta mycket tuffare än europeiska. Och de kan hantera flera simsätt.

 

image

Du har tre veckor på dig - sedan kostar det 100 Euro mer

Den 3-8 juni ordnar eceee sin vartannatårliga “summer study” där front-kunnandet i Europa samlas under några dagar för att berätta för varandra det senaste om effektivare energianvändning. Genom att anmäla sig före den 8 februari får man rabatt. Det vore slöseri att inte utnyttja den. (Är (eller blir) man medlem så får man ytterligare rabatt med 100 Euro). För egen del räckte rabatten att betala även resan!

Det enda slöseri som vore värre skulle vara att inte vara med om detta tillfälle att förkovra sig och sin personal och att knyta nya kontakter som skapar nya idéer och nya affärer. I år firar man 20-årsjubileum:

This is the only place where you can find energy efficiency people from all the different worlds (industry, consultancies, universities, etc.) and fields (engineering, social sciences, economy, finance, lobbying, etc.). And the organisation of the conference makes it the best place for real exchanges between everybody. When you come back home after the conference, you get enough new ideas to work on for the two years before the next one!”

 

 

Kinesiska protester mot miljöproblem

Det finns en viss lyhördhet i Kina för protester. Åtminstone i den mån som det gäller saker som förorenar och som syns och hörs, till exempel de senaste dagarnas djupa smog eller jorderosionen vid de gigantiska dammbyggena.
image

Om det sedan är så att miljöprotester är “apolitiska” och främst framförs av den urbana medelklassen kan väl ifrågasättas. Det finns vissa strömningar som tyder på att de styrande insett kraften/risken i miljöpolitiken. I en norsk rapport undrar man om det gamla slagordet “To get rich is glorious” från Deng Xiaoping kan ersättas med det modernare “To get green is glorious”.

Internationellt >< Amerikanskt

I slutet av 2012 blev det uppenbart för fler amerikaner att klimatfrågan är en realitet. Det var stormen Sandy och att media i större utsträckning rapporterar om den globala uppvärmningen utan att falla ned i den vanliga gropen “å ena sidan - å andra sidan”. Business week var väldigt tydlig (It’s global warming - stupid) och Huffington Post mera grundlig.

Så det är inte underligt att se att Barack Obama överväger initiativ på området och att han förbereder ett toppmöte i frågan. Men om det blir som tidigare så lanseras ett antal nya projekt som svävar fritt från all pågående etablerad internationell aktivitet.

Visst är det bra att något görs och att stora länder vill vara med men det är inte bra när det leder till duplicering och Jenka-projekt (två hopp fram och ett tillbaka). I USA vill man gärna tro att internationellt=amerikanskt. Och tyvärr så hänger många andra länder (ja även Sverige) med eftersom de amerikanska initiativen brukar få beteckningen “High level”. Vem vill inte umgås med Obama?

Skulle inte avregleringen gagna konsumenten?

Man blir lite skraj när man läser artikeln i Offentliga Affärer om det som kallas diskretionär förvaltning och elförsäljning. Mellan tre och fem miljarder kostar det samhället i onödan sägs det.

Parallellerna man drar med banksektorn är dock slående. Även där möts vi av försäljningsmetoder som går ut på att skapa bilden av att säljaren är vår vän och rådgivare och inte just - säljare.

O hädiska tanke - att ett visst mått av reglering och krav på transparens inte är så dumt? I USA är regulatorerna mycket tuffare i de flesta delstaterna.

The fault lies not with economics, but with economists.

...säger Harvardekonomen (!) Dany Rodrik:

The problem is that economists (and those who listen to them) became over-confident in their preferred models of the moment: markets are efficient, financial innovation transfers risk to those best able to bear it, self-regulation works best, and government intervention is ineffective and harmful. They forgot that there were many other models that led in radically different directions. Hubris creates blind spots.

I en intervju vid ett besök i Stockholm utvecklar han bland annat genom att säga: “Politikerna borde lyssna mindre på ekonomerna – som ofta har bristfälliga kunskaper om historia och institutioner.”

Det faller inte helt osökt i tankarna att flera “tunga” institutioner, som också får (söker?) rubriker för sina kategoriska synpunkter är ekonomtunga. Till exempel Riksrevisionen i sin kritik av infrastruktursatsningar. De kan ha rätt i sin kritik - men det kan också finnas aspekter som de inte har tagit hänsyn till och inte heller kan.

Vi kanske borde sätta in både ordet “journalisterna” och “vi” där det står politikerna ovan?

 

 

Reta inte EU-kommissionen

Just nu överväger de att ingripa mot 19 av medlemsländerna för att de inte uppfyllt byggnadsdirektivets krav. Det är bra! Och det sänder en stark signal (som det heter) till dem som funderar på att fuska med effektiviseringsdirektivet.

Euractiv visar vad som gäller steg för steg:

* 9 Jan. 2013: Deadline for threshold raising energy performance certificate requirement on public buildings from 1,000m squared, to 500m squared
* 2014: EU pledged to review progress towards energy efficiency 2020 targets and consider binding measures if it is too slow.
*  9 July, 2015: Deadline for threshold raising energy performance requirement on public buildings to 250m squared.
* 1 Jan. 2019: Deadline for all new public buildings to become near-zero CO2 emitters
* 2020: Deadline for EU states to meet voluntary obligation to reduce energy output by 20%, measured against 2005 levels.
* 1 Jan. 2021: Deadline for all new buildings to become near-zero carbon emitters

Deras lista över hur arbetet med implementering av det senaste direktivet inger farhågor. Det verkar inte som om EU-länderna visar någon större entusiasm.

Vi har fortfarande en förvånande slapp inställning till energianvändningen. Ungefär som om Vår Herre på sjätte dagens afton skulle ha sagt: “Ja sedan var det energin - använd så mycket ni har lust till. Jag bryr mig inte”. Om han sade det så lade han nog till: “Men om ni slösar så att det leder till klimatproblem då blir jag lömsk. Och då får ni med EU-kommissionen att göra!”

Fort men fel

Nu har den äntligen kommit på svenska. Boken som visar hur vi tänker och att det ofta(st) är fort men (inte sällan) fel. Det är Daniel Kahnemans bok Tänka snabbt och långsamt.

“Vi är snabbtänkta men lättlurade” säger SvDs recensent och det är en bra sammanfattning. Man får hoppas att boken får stor spridning men också leder till eftertanke särskilt när vi skall utforma åtgärder för att öka energieffektiviseringen. Ty det är INTE så att det saknas (ekonomiska) incitament för att spara energi. Men det är så att incitamenten inte uppfattas. De filtreras bort i vårt snabba tänkande och når aldrig fram till den (långsamma) analysen.

Sedan kan man undra hur lång tid det tar innan dessa insikter når fram till några av våra tunga beslutsfattare. Många av dem tänker bara fort och tar sig aldrig tid till att tänka efter.

Eller får aldrig tid eftersom bland annat media kräver av dem att alltid ha ett snabbt svar. Fort men fel aktas högre än långsamt och rätt?

 

Effektiviseringens Wasa?

I Storbritannien har man åtgärder genomförda och betala med sina besparingar enligt en femstegsmodell.

Ett problem verkar dock vara första steget. Man måste göra en diagnos och ambitionen var att den skulle vara kostnadsfri och en del av paketet, men det verkar som om leverantörerna av åtgärderna inte är med på noterna. I så fall kan ambitionen bli en effektiviseringens Wasa. Skeppet alltså - inte kungen!

Billiga råvaror är en dröm som tagit slut

Att världsekonomin har ett drag av pyramidspel eller kedjebrev där man försöker få någon annan att ta notan senare är inte någon avancerad tanke. Men det är mera sällan företagsrådgivare som Boston Consulting Group (BCG) uttrycker det så rakt på sak. Andreas Cervenka ger en ögonblicksbild av deras nya rapport där de ger tio råd för hur man skall slippa att bli den som sitter med Svarte Petter när nästa omgång av skojeriet dras igång.

Samtidigt skall sådana här råd läsas med viss försiktighet. Som Paul Krugman varnar för gör man alldeles för lätt analogier med privatekonomi:

For an economy is not like a household. A family can decide to spend less and try to earn more. But in the economy as a whole, spending and earning go together: my spending is your income; your spending is my income. If everyone tries to slash spending at the same time, incomes will fall — and unemployment will soar.

BCG-rapporten överraskar lite grann med sin varning för att fortsätta låtsas som om råvaror skall framgent vara billiga. En tydlig udd mot dem som blivit i gasen ( grin )av möjligheterna till fracking och utvinning av skiffergas. Deras råd nummer åtta handlar nämligen om nödvändigheten av satsningar på effektivisering och förnybar energi.

 

 

Nöjd med att slösa

Det är den logiska konsekvensen när Svenskt Näringsliv undrar om det är ett självändamål att minska energianvändningen. Man gjorde det i polemik mot det tidigare utkastet till direktiv från EU.

I deras text gör de en helt riktig iakttagelse om energieffektiviserings som ett sätt: “att med minskad energianvändning få ut samma eller större nytta som tidigare.” Man konstaterar till och med att: “Vi vet dock att lönsam energieffektivisering trots allt inte alltid sker”. Men det är ju just det som är den ena haken. EU har bedömt att den lönsamma potentialen är MYCKET stor (c:a 30%) och då blir det ju ett självändamål om man vill ha god ekonomi i sin verksamhet. Också demonstrerat av IEA i WEO 2012 med all önskvärd tydlighet.

Den andra haken är att det är uppenbart att det är en överanvändning av energi som är orsak till klimatproblemen. Det finns alltså kostnader som inte syns i företagens kalkyler även om de vore aldrig så effektiva. Då bör både minskad energianvändning och övergång till förnybar energi vara ett gemensamhetsmål (om nu ordet självändamål skaver).

För svenskt näringsliv (företeelsen) bör det snarare vara så att den teknik som behövs (både ny och sådan som redan finns i rikt mått) för att minska energianvändningen och öka förnybarheten är framtiden. Det borde Svenskt Näringsliv (organisationen) hälsa med entusiasm snarare än skepsis.

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv