Vi ses igen den 12 januari 2015!
Glöm inte webinariet den 14 januari kl 15. “Behavioural changes are necassary to get the full impact on energy efficiency. What works and what doesn’t”
Anmälan på http://www.leonardo-academy.org/course/details.php?id=289

När glödlamporna fasades ut så lämnades utrymme för några interimistiska lösningar så att tekniken för de riktigt goda lösningarna (som Nobelprisvinnaren LED) skulle hinna utvecklas. Ett sådant tillfälligt alternativ är halogenlampor, men även de skulle fasas ut var det tänkt.

Var det tänkt ja! Men nu varnar belysningsindustrin (åtminstone den Europeiska) att det kan bli lampbrist! Hu - ransonering, mörka stugor, svartabörshandel med lampor kanske? Nej det är ännu värre! man kommer att förlora tiotusentals jobb om man inte får sälja halogenlampor i åtminstone 4 år till. Utfasningen måste skjutas från 2016 till 2020.

Orsaken till deras oro är en studie där bland annat eceee och svenska Energimyndigheten medverkat. Den refereras i The Guardian där man trycker på att det handlar om miljarder Euro i utebliven besparing. Coolproducts har också jämfört med kommissionens material där man ställer sig tvivlande till uppgifterna om förlorade arbetstillfällen.

Det kan vara så att man söker respit för att kunna överbrygga att man inte uppmärksammat teknikskiftena i tid?! Luxreview skriver:

Traditional lighting companies have struggled as they enter the LED business while also grappling with costs of their legacy technologies like incandescent, fluorescent, metal halide, mercury vapour, and high pressure sodium.

“What we will gain from more ambitious energy efficiency goals in the EU” är namnet på en rapport som eceee gjort och där man granskar EUs konsekvensanalys inför klimatbeslutet OCH kombinerar detta med IEAs analys av de mervärden som följer av effektivare energianvändning.

Av rapporten framgår att satsningar på mera effektiv användning inte, som tyvärr en del beslutsfattare tror, en belastning på ekonomin utan istället att man får flera ekonomiska fördelar, till exempel lägre kostnader, ökad BNP, ökad sysselsättning, minskat importberoende och bättre miljö. Därför undrar eceee’s ordförande i en kolumn om inte fler vill vara med att dela på denna “räkmacka”?

Det kan möjligen beror på att det inte är så många som orkat plöja igenom alla de sidor som dessa texter handlar om. Grattis i så fall, eceee gör det lättare att se sammanhangen nu!

PS Och Du som läser detta! Bli medlem i eceee så får Du deras material direkt i din egen mailbox. Bra va?

Det är kanske trivialt, men visst måste man väl kunna lära av sina erfarenheter om man vill kallas smart? I New York provar man ett system kallat Di-BOSS ( Digital Building Operating System) där en viktig parameter är att systemet minns vad som hänt vid tidigare situationer då vädret skiftat och reglersystemet reagerat. Eller som det heter med en klatchig formulering “It forecasts into the future, from the past”

Byggnader, med sitt innehåll, är också individer och det är smartast om de kan fungera med hänsyn till det.

Ni kanske minns visan av Nils Ferlin?
“När skönheten kom till byn då var klokheten där,
då hade de bara törne och galla.”

Raderna kommer för en när man läser hur några av våra beslutsfattare ser på Energiewende.

Men deras profetior (förhoppningar?) verkar förhastade när de dissekeras i en text som återges av Japan Renewable Energy Foundation. Den texten är ett svar på en svartsynt betraktelse i Financial Times.

Trenden att kolet går tillbaka kraftigt i Tyskland och att ny förnybar energi ökar visas i Fraunhofers statistik, se exempel nedan. Men frågan är om man tar intryck?

“Ack, klokheten är en gubbe så framsynt och klok
att rosor och akvileja förfrysa. “
heter det i visans sista vers.

Det känns som om vi som sysslar med energiomställningar och ser affärsmöjligheterna måste krypa närmare varandra och lysa upp mörkret. En energikommission skulle inte vara så dumt så att det förb-e och enformiga tjatandet om kärnkraften skulle kunna tas bort från agendan. Men det ser dystert ut.

Vill man se lite på möjligheterna rekommenderas referatet från Energirådgivarnas kongress (med bilder och allt). Eller presentationerna från kampanjen Renovate Europe där man kan se lite exempel och annat som bygger upp anden.

Dags att någon stiger in i detta ensliga hus!

I Storbritannien har man en idé om att vanligt folk skall kunna köpa effektvisering över disk och betala på avbetalning kallat Green Deal. De har emellertid haft vissa svårigheter varav några är självförvållade. Man hade sagt inledningsvis att finansieringen skulle vara förmånlig men det visade sig att någon tydligen sett en möjlighet att trissa upp räntorna.

Samtidigt verkar det ha funnits för lite medel allokerade till programmet så att många som ville ta del inte fick möjlighet. Nu tar man nya tag och innan någon dömer ut det den här gången får man be dem också fungera över hur lång tid det tar för en ny produkt att vinna insteg på marknaden!

Climate Change Performance Index (CCPI) publiceras och visar att Sverige ligger på andra plats efter Danmark (se utsnitt i bild nedan). Det kan ju kännas bra nu när vi går in i förhandlingsåret som förhoppningsvis skall krönas med ett nytt avtal i Paris 2015.

Men ta det ändå med en nypa salt. Det är ett viktat index där även ländernas intentioner vad avser klimatpolitik viktas in med en procentsats. Inget fel i det, tvärtom, men man har ju sett ett och annat glättat papper med snygga bilder förr!

I stora drag är det nog rättvisande. Om inte annat syns det på att Australien ligger långt ner. Där är ju inte heller intentionerna så imponerande.

Samordningsrådet för smarta elnät har överlämnat sin rapport till regeringen. Den heter “Planera för effekt! ” och man konstaterar inledningsvis att framtidens elsystem kommer att behöva vara mera flexibelt än dagens och att kundernas medverkan på marknaden kommer att öka. Det är smart.

De ser också en relation till energieffektivisering och skriver;

Även möjligheterna till energieffektivisering påverkas av olika smarta elnätslösningar. I ett framtida elsystem blir effektbehov minst lika viktigt som energibehov. Och det kommer att få betydelse för hur energieffektiviseringen bör utformas och samordnas med olika möjligheter för efterfrågeflexibilitet.

Det är smartare.

Men hur den relationen ser ut verkar mera dunkel. Råden går mest ut på att kunderna skall göras medvetna om energiförhållanden via smarta mätare ”...användningen (skall kunna) anpassas till brist- och överskottssituationer i elsystemet….” (avsnitt 4.2.7). Myndigheterna skall förbättra möjligheterna genom kunskapsspridning.

Så kallat smarta nät kan nog bli mycket bättre än så! Kunderna behöver inte bara informeras utan också lite “nudging” och de system som de har installerade kan hjälpa dem med olika sorters styrning som inte enbart beror på elsystemets situation utan på lokala förutsättningar. Släcka när det är tomt i rummet, ändra temperatur beroende på behov, stänga av när produktionen ligger nere osv.

Människors vilja och förmåga beror inte enbart av elsystemet eller av informationen vilket ”IEA DSM TASK 23 The role of the demand side in delivering effective Smart Grids” visat. Se bild nedan.

Vi måste ta hänsyn inte bara till elsystemet utan också till människorna. Det är smartast!

Energimyndigheten har nu kommit med sina föreskrifter om hur energikartläggningar enligt EU-direktivet om effektviserings skall genomföras. Det är bra men man bör komma ihåg att om man skaffar en karta gör man det i ett bestämt syfte. Åtgärderna skall också genomföras. Ett, kan det tyckas, trivialt påpekande, men efter att under snart 40 år sett hur kartläggningar gjorts för företag, kommuner och byggnader känns det nödvändigt. Det har blivit mycket papper i bokhyllorna under årens lopp utan att åtgärderna genomförts. Bryt trenden!

Eceee har nyligen sammanställt erfarenheterna av just industrikartläggningar och här finns mycket som kan både inspirera och vägleda. The guide ... reviews the impact of audit programmes and what our experience of audits tells us about how industrial companies work, the real-world barriers to energy efficiency and how policy-makers might overcome them. Det kan därför vara en god ide att ägna en timme på onsdag 10 december kl 15-16 och lyssna på författaren, Peter Mallaburn, i ett webinar som anordnas av IEA DSM-University: Taking Stock – 40 years of Industrial Energy Audits.

Ett annat gott tips är att kolla in webinariet som hölls för en månad sedan: Customized, Systemic, Strategic – the way to succeed with energy efficiency in industry. Det är Catherine Cooremans som visar hur man får industrin att gå från ord till handling, från råd till dåd. Hennes webinarium finns inspelat och kan avlyssnas men det finns också stödjande dokumentation att ladda ned. Gör det!

Det meddelar Tysklands “superminister” Sigmar Gabriel när förslaget antas av förbundsdagen. Ett förslag till energisparplan som baseras på formeln kunskap-stöd-krav (Informieren – Fördern – Fordern). Planen är lite mera utstofferad än det utkast som tidigare läckt men inget nytt sensationellt har tillkommit.

Till det som förtydligats är dock att det nu finns en överenskommelse mellan regeringen och representanter för den tyska industrin om hur de 500 nya industrinätverken skall skapas och fungera. Man skulle kunna säga att det innebär att energikartläggningar inte fastnar i bokhyllan när de väl är gjorda, men också att man aktiverar den delen av industrin som annars inte skulle berörts.

I sammanhanget har man också presenterat ett rapport om hur Energiewende framskrider på olika områden. Här syns både ambition och vad man uppnått (se figur nedan) vilket illustrerar varför man nu lägger mer ved på brasan (avsiktlig vits), man ligger helt enkelt efter planen.

Och det som man nu gör i Tyskland kommer att påverka Sverige också. Genom kravet att minska utsläppen av koldioxid (40%) kommer framförallt äldre kolkraft att behöva stängas. Vattenfall - det kanske är dags att göra som E.ON! Ni hade chansen med Uppdrag 2000 men det tåget har gått. Skapa ett nytt Uppdrag för effektvisering och förnybart!

Har proppen gått ur tunnan nu? Först bildas ett nätverk för nudging (knuffar) och sedan kommer en utredning från Naturvårdsverket.

I utredningen ägnas ett avsnitt åt effektvisering med exempel från olika länder. Det är en bra början. Man saknar emellertid att man kopplar ihop behovet av knuffar med de “snedvridningar” (biases) som vi har i vårt tänkande och som gör att begreppet ekonomisk rationalitet blir irrelevant. I våra vardagsbeslut litar vi oftare på gamla tumregler än gör rationella överväganden.

Utredningen nämner översiktligt några av arbetena från beteendeekonomer (Kahneman, Thaler, Sunstein) men här behövs mer för att vi skall kunna komma underfund med hur man skall kunna “knuffa” rätt.

E.ONs nya strategi är intressant men är det en tvärvändning som Ny Teknik skriver eller det en omvändelse under galgen eller ett sätt att blanda bort korten? Det beror lite på vad man väljer att se.

Sett till varumärket är det nog en rejäl omkastning när man delar upp sig i två bolag och bara det ena kommer att heta E.ON. Operationen beskrivs i ett strategidokument där det framgår att alla de besvärliga tillgångarna för elproduktion kommer att föras till ett nytt bolag vars namn ännu inte är känt eller bestämt. Med hänsyn till tillgångarnas karaktär som osäkra och miljöförstörande kan man nog gissa att namnet inte lätt kan associeras med det som man nu vill skydda.

Beträffande varumärket så är det också intressant att se att det i stora stycken följer de idéer som lades fram i en rapport från Eurelectric och kommenterades på dessa sidor för lite drygt ett år sedan. Den delen är nog mest att se som en kvittens att de uppfattat vad framtiden kräver.

De är inte de första men åtminstone hittills de största. Nu väntar vi på nästa! Någon som är beredd?

Under årens lopp har man ofta fått sig itutat att den industrin fattar rationella beslut vad gäller sin resursanvändning. I all synnerhet när industrin är konkurrensutsatt på en global marknad. Och alldeles särskilt gäller rationaliteten i den energitunga industrin. Om man vågar sig på att ifrågasätta detta visar man bara hur okunnig man är om industrins villkor.

Man blir därför inte så lite förvånad när man i Svenska Dagbladet kan läsa om hur ett stort energitungt företag låter sin ledning resa i tjänsten med privatjet till en kostnad som är nästan 50 gånger högre än businessklass.

Nåja, nu kan det bara vara så att man är avundsjuk. Män som styr världen har ju bråttom och behöver kanske lite extra bekvämlighet för att fatta de tunga och viktiga besluten. 

Men är det ändå inte lite betänkligt att samma företag som dessutom vill göra “Hållbarhet” till en kardinalfråga i sin framtoning genom just dessa resor agerar tvärtemot vad de själva säger. Utsläppen är monumentala!

Rationalitetsmyten har fått sig ännu en törn.

Framtidens energisystem är annorlunda. Det skrämmer en del som är rädda för att ljuset skall slockna och industrin stanna. Föreställningarna om de olyckor som kan inträffa när det inte blåser är spridda ända upp i de högsta kretsarna i landet.

Men vi kan nu lugna alla vad gäller de tekniska frågorna. Nätverket 100% Förnybart hade ett seminarium nyligen där de flesta av farhågorna vederlades. För er som inte hade möjlighet att vara med finns nu presentationerna tillgängliga.