God Jul och Gott Nytt År!

image
med hjälp av UNICEF.

Vi ses igen efter trettonhelgen. Under tiden kanske ni vill fundera över var vi står idag när det gäller energianvändningen vilket visas i skriften “Synthesis: Energy Efficiency Trends and Policies in the EU. Vårt hemland ligger inte så bra till och svaret på frågan är inte att vi varit duktigare vad gäller ekonomisk utveckling (BNP). Andra har varit bättre både i det avseendet och i energieffektivisering (se bild nedan).

image

Framtidens energitjänster

Vi behöver ett fundamentalt nytänkande inte bara hos myndigheterna utan även hos leverantörerna för att åstadkomma den omstrukturering som behövs för att göra verklighet av de potentialer som finns. Det är populärt att tala om de “lågt hängande” frukterna och att raljera med dem som inte plockar dem trots att de hänger framför näsan. Men vi behöver också jobba med skördemaskinerna det vill säga de företag som gör energinyttan tillgänglig. “Energitjänstemarknaden” behöver utveckla sina affärsmodeller-

Användaren söker energins nytta (ljus, kraft, värme, kyla) vilket man får av kombinationen energi + den installation/apparatur som man har. Installationerna kan ha olika verkningsgrad (=vara mer eller mindre effektiva). Användarna har mycket olika förutsättningar för att göra goda val.

Det behövs ett bredare utbud från effektiviseringsindustrin och som bättre matchar den mångfald av kundkategorier som finns, från små till stora, från rena lekmän till kompetenta. Även många kompetenta saknar kapacitet och tvingas i sitt dagliga värv prioritera andra arbetsuppgifter än att hushålla effektivt.

Det innebär att flera produktleverantörer måste identifiera ”energitjänster” som en affärsmöjlighet för dem och forma allianser med (var-)andra.

Utveckling av affärslösningar bör också sökas i en horisontell integration (kombination av tekniker för effektvisering och även kombination med t.ex. lokal energiförsörjning). Därutöver kan man behöva utveckla former för tillhandahållandet så att trygghet och funktion säkerställs över en längre tidsperiod vilket kan ske genom auktorisation, servicekontrakt, delning och kollektiv upphandling etc.

I bilden nedan görs ett försök att skissa olika utvecklingsvägar:
1. INNEHÅLL, så att man tar hänsyn inte bara till delar av installationen (t.ex. isolering, belysning, motorer) utan gör paketlösningar som kan leveraras vid olika tidpunkter men succesivt kompletteras. Att man vid något tillfälle också tar hänsyn till energileveransen, kanske med lokal försörjning, helt eller delvis.
2. FORM, så att man efter att ha fått “hårdvaran” på plats också ser till att den fungerar och justeras. Men även att man kan engagera sig i lösningar som siktar på delning (av till exempel lokala energianläggningar) och kretslopp (genom att kanske se till att reparationstjänster ingår). Vissa telefonföretag gör affär av att byta ut till senaste modell och det kanske kan vara intressant även i vår bransch? Inte så att den gamla skrotas utan uppgraderas?
3. TID, så att man efterhand som situationen medger ser till att underhålls- och ombyggnadstillfällen utnyttjas. Varken Rom eller det uthålliga samhället byggs på en dag!

image

Energins Tulipanaros?!

Det är lika bra att erkänna att vi har ett STORT problem med effektvisering. Det är detsamma som när det gäller uttrycket tulipanaros. Det är lättare att säga än att göra. I EU har man i arbetet med Energiunionen ställt en tulipanaros i utsikt men det verkar som om de kört fast. De förefaller dock medvetna om problemet eftersom de själva sagt att det fordras ett genomgripande nytänkande (fundamentally rethinking) på området.

Vi skall inte låtsas att det är lätt men inget av det som EU-kommissionen hitintills visat upp är i närheten av en lösning. Det fordras att man som nämnts tar ett större grepp och ser till hela energisystemet och hur dess delar fungerar utan att hoppas på att någon enskild insats (styrmedel), t.ex. priserna, på något mirakulöst sätt skall lösa problemet. Det behövs en hel verktygslåda och en vettig plan att arbeta efter.

Myndigheter (och departement) måste börja agera utifrån en mera realistisk uppfattning om hur marknadens aktörer fungerar. ”Beteendeekonomin” bör vara utgångspunkt för att aktivt söka finna former för hur incitament (nudges) utformas så att effektivisering blir den första och prioriterade åtgärden. Erfarenheterna från Brittiska BIT bör stå som modell för att utforma ändamålsenliga styrmedel.

Alternativet är att vi bygger ut energitillförsel som fordrar stora resurser men som fortsätter att försörja en överstor energianvändning där en alltför stor del inte ger tillräcklig nytta.

Myndigheterna bör samordnas bättre i sin utövning genom att man tillsätter en nationell samordnare för effektvisering. Denne skall årligen rapportera till regeringen hur det samverkande arbetet med energiomställningen fortskrider.

När det sedan gäller de enskilda delarna så finns det faktiskt hos Britternas BIT en bra plan att arbeta med så att styrmedel kan vinna anklang hos mottagarna genom att mera rikta sig till deras intellekt än att ta omvägen över plånboken (se tabell nedan).

image

Fullt och helt inte styckevis och delt

Uttrycket lär vara från Ibsens drama Brand: “Var det du är och var det helt och icke styckevis och delt” men kan appliceras på energieffektvisering. Ett av de mest framträdande dragen för vår bransch är nämligen fragmentiseringen. Ingen bryr sig och ingen tar ansvar för helheten. Man hoppas (!?) att genom uppdelning av ansvaret där alla var och en för sig gör så gott de kan så skall slutresultatet bli “optimalt”. En romantisk inställning som särskilt kommer till uttryck i uppdelningen i ett antal myndigheter som agerar utan någon koordinering och som när de tillfrågas vill göra gällande att en “korrekt” prissättning löser problemet. Nyligen framförd av Energimyndigheten i ett yttrande där de också påstår att energieffektvisering kan vara negativt för energisäkerheten!

Nu efter Parismötet kan man möjligen hoppas att kravet på återkommande redovisningar av vad varje enskilt land gör och hur de lyckas också leder till en tillnyktring i Ibsens anda. Myndigheterna måst dels samverka bättre och dels bättre förstå hur den där mystiska kunden fungerar i verkligheten vilket avviker från de vanliga läroböckerna.

1. Kunden har liten möjlighet att respondera på prissignalen eftersom den i sig är komplicerad. För el har man olika priser på distribution och energi från olika leverantörer vilka skall sammanvägas.
2. Även med den bästa information i världen kan den övervägande majoriteten av användare inte sätta samman ett fungerande paket av olika effektiviseringsåtgärder från olika teknikområden och jämföra dem
3. Även med ideal information så tolkar användaren den utgående från högst begränsad erfarenhet och blir beroende av förenklade beslutsregler (tumregler, hörsägen etc.) vilket visas av den ”beteendeekonomiska forskningen”.

Även om den professionella “kunden”, såsom energiföretagen, i allt väsentligt fungerar ekonomiskt rationellt så gäller detta inte för majoriteten av oss andra som förväntas utgöra den marknad som faktiskt skall genomföra åtgärderna. Vi som i vår ignorans bara vill ha ljus, kraft och värme och som varken är civilekonomer eller -ingenjörer och som gör våra kalkyler genom att jämföra med grannen.

 

Gårdagens nyheter!

Nu efter Parismötet känns det lite avslaget att prata om en studie som heter “HOW ENERGY EFFICIENCY CUTS COSTS FOR A 2-DEGREE FUTURE”. Det kanske redan är dags att revidera med en upplysning om 1,5 grader istället? Men gårdagens nyheter är relevanta även med den nya målsättningen eller kanske ännu mera eftersom de ger viktiga upplysningar om hur mycket vi kan tjäna på den omställning vi står inför.

Studien illustrerar att det är effektvisering som är huvudspåret (se bild 1 nedan) och att det finns stora pengar att tjäna inte bara för klimat och miljö utan i ökad välfärd mätt som BNP (se bild 2 nedan). Fördelarna finns i alla de studerade regionerna och tillsammantaget är det stora summor på spel.

The total societal costs in the energy-efficient pathway are 2.5 – 2.8 trillion USD (constant 2005) lower than in the energy-intensive pathway in the period 2015 – 2030 (excluding transaction costs). The energy savings of the energy-intensive pathway still result in net cost savings of 1.2 – 1.6 trillion USD compared to the BAU scenario for the same period, with annual savings of approximately 0.2% of the global GDP in 2030. Both pathways are thus more than able to cover any transaction costs associated with EE.

Mötet i Paris ger ju grund att tro att transaktionskostnaderna kan hanteras eftersom alla är beredda att ställa upp.

 

image
BILD 1
——————————
image
BILD 2

Berlin september nästa år

eceee ordnar sin “industrial summer study” på ny plats och med nytt koncept.

Industrial Efficiency 2016, 12–14 September 2016, die Kalkscheune, Berlin

1. Policies and programmes
2. Sustainable production design and supply chain initiatives
3. Energy management: the nuts and bolts
4. Technology, products and systems
5. Business models and financing: established practice and innovative approaches

Vad skall Du göra? Först skriv in datumen i din kalender och sedan fundera över om Du vill göra en presnetation. Skicka in din “abstract”!

Utan spaning ingen aning

Det finns få frågor som så kan bringa folk i luven på varandra som den om mätning av energi och vatten eller (ännu värre) koldioxid. Är det lösningen på alla problem eller leder det till sedernas förfall?
Nu finns det kanske en medelväg när man försöker verifiera resultat av ätgärder och IEA DSM projekt 16 har ett förslag som presenteras och diskuteras i ett webinarium torsdagen den 16 december kl 15-16.

Measurement & Verification (M&V) is a prerequisite to assess the quantitative outcomes and performance of energy, water or CO2 saving measures and to translate ‘NWh’ into savings cash flows for financing and other purposes. Task 16 proposes simplified M&V approaches for electricity, heat, water or CO2 saving measures in combination with so called quality assurance instruments to verify the functionality and quality of ECMs, but not necessarily their exact quantitative outcome. We would like to introduce the concept and discuss applicability and limitations of these approaches.

PS: IPMVP has recently formed subcommittee to explore further options based on the Task 16 paper

.

Surrealistisk klimatpolitik

Det bästa i den surrealistiska konsten är den som visar bilders bedräglighet. Ett vackert exempel är Magrittes “Ceci n’est pas une pipe” (Detta är inte en pipa)
image
Och därför är det nästa surrealism i kubik när ledande energiföretag i Europas kallar sig Magritte-gruppen och lägger ett förslag om att slopa stöd till förnybar energi och istället satsa på prissättning på koldioxid.

Inte så att det är något fel i att sätta ett pris på koldioxid, tvärtom, utan i att det ena inte utesluter det andra. Och att det ena (pris på koldioxid) inte genomförs så lätt utan har stora hinder vid införande och användning.

Ett bra sätt att visa hur sådan prissättning kan gå till i verkligheten görs av CDP i en skrift som heter “Carbon Pricing Pathways” (vägar till pris på kol). Där visar de att det är en process att nå fram till en effektiv prissättning. Det finns olika nivåer i priset och beroende på nivå är styreffekten olika (se bild nedan).

Vägen är heller inte snitslad utan kan gå åt pipsvängen (avsiktlig vits) om man gör fel. De visar också, vilket är ännu viktigare, att kolpris behöver kompletteras med andra åtgärder eftersom det ensamt inte löser hela och inte alla problemen.

När man läst detta är man mindre benägen att lita på att bilden är verklighet! Den riktige Magritte har visat det.

image

Stresstesta banker för deras klimatrisk

En “Think-tank” i Storbritannien föreslår att banker och finansiella institutioner skall “stresstestas” avseende sina möjligheter att hantera klimatrisker. Deras rapport har det passande namnet “The known unknowns”.

Idén är bra eftersom det skulle ge oss vanliga kunder och dödliga en möjlighet att förstå vilka risker våra pengar löper. Men visst ger det en kuslig känsla att de som tar bra betalt för att hantera våra slantar och som ofta motiverar att de skall ha höga bonusar för sitt enormt kvalificerade arbete kanske inte riktigt förstår vad de sysslar med? Eller är läskunniga? grin

RETHINK var ordet sa Bill

När kommissionen i februari i år skulle informera om ambitionen med den så kallade energiunionen löd det så här:

’‘It is necessary to fundamentally rethink energy efficiency and treat it as an energy source in its own right, representing the value of energy saved. As part of the market design review, the Commission will ensure that energy efficiency and demand side response can compete on equal terms with generation capacity.’‘

A Framework Strategy for a Resilient Energy Union with a Forward-Looking Climate Change Policy Energy Union Package, COM(2015) 80 final

När de nu i november rapporterar (under den stiliga rubriken “State of the Energy Union”!) så kan vi läsa om hur de skall gå framåt:

There are still numerous barriers to reaping the full potential of energy efficiency, such as information failures and a shortage of dedicated financial tools. This leads to a limited uptake of energy efficiency opportunities, products and technologies.

Ursäkta snälla kommissionen men det där är inte RETHINK det är OLD HAT! Vi vet att det finns informations och finansieringsproblem och det är viktigt att tackla dem men det måste ske på ett sätt som påverkar spelreglerna på marknaden. Det kanske behövs:
* en uppgradering av certifikatsystemet (Energy Efficiency Obligations) eller
* prioriteringar av effektvisering vid investering och drift (Least Cost Planning) eller
* hur hänsyn tas till PLUS-värden av effektvisering (Multiple Benefits) eller
* att adressera användare med hjälp av beteendeekonomins metoder (nudges) eller
* en utvidgning av energitjänstebegreppet så att kunder får en “helhetsservice” som inkluderar anskaffning och drift av installationer samt lokal energiförsörjning eller
* en reglering och market design som garanterar att effektviseringens plats i systemet som RAP har visat
....eller….eller något som ryms under ordet “fundamentally”!

RETHINK men tänk utanför den gamla lådan tack!

Effektiviseringens PLUS-värden

Om man följt IEAs publikationer har man också stött på några som handlar om “Multiple Benefits”, eller på svenska PLUS-värden, som följer med när man effektviserar. Det handlar om förbättrad produktivitet i industrin, miljö och föroreningar, minskade hälsoproblem i byggnader, klimatpåverkan, osv osv.

IEA räknar upp inalles 15 olika sådana värden. De visar också att i vissa tillämpningar kan PLUS-värdena vara substantiellt högre än energibesparingen. I industrin kan pay-offtiden halveras, och i byggnader kan hälsoeffekterna ha 4 gånger högre värde än investeringen i effektvisering. Det är två exempel de ger.

Nu har ACEEE i USA gjort egna analyser som verifierar IEAs men de har också tittat närmare på vad energiföretagen tjänar i minskade kostnader för transmission och distribution samt i kundhantering när kunderna gör effektiviseringar (Recognizing the Value of Energy Efficiency’s Multiple Benefits). Inte heller där är det småpotatis! I Bild A nedan visas hur olika företag kan tjäna på att slippa nätförstärkningar och i Bild B visas hur olika kostandsposter i kundadministrationen kan påverkas.

Visst talar det för att vita certifikat skulle innebära en förtjänst för både kunder och leverantörer!?

image
Bild A: Minskade nätförstärkningar hos olika företag
——————————————
image
Bild B: Minskad kundadministration hos olika företag

Vart är vi på väg?

Det finns inte en framtid utan flera! Och ett sätt att titta in i de framtiderna och välja vilken man tycker är bäst eller kolla vart vi är på väg är att kolla JRCs foresightstudie.

In view of the many current unsustainable resources use and environmental degradation trends, ensuring future success requires reducing the negative emissions and environmental impacts of economic activities, decreasing resources use to get back into the range of natural sustainability while creating new opportunities for people to make a decent living. This foresight study aimed at developing long-term visions for eco-industries (Horizon 2035), identifying relevant trends and drivers, highlighting implications for EU policies and describing realistic and desirable possible futures

Det är ganska kul och den är rikt illustrerad så ibland räcker det att titta på bilderna (se exempel nedan). Tyvärr finns det ingen garanti att man blir klokare, det är lite som att titta i kataloger och skyltfönster. Man vill ha lite av varje. Men det är garanterat kul läsning för helgerna som kommer.

image

Energieffektvitet det första bränslet

Så sades det när man för några månader sedan lanserade en framtida Europeisk Energiunion. Men sedan har det varit tyst om hur detta skulle se ut och gå till. Av naturliga skäl eftersom det tar lite tid att sätta ihop ett fungerande program av sådan dignitet. Ambitionen är dock tydlig:

’‘It is necessary to fundamentally rethink energy efficiency and treat it as an energy source in its own right, representing the value of energy saved. As part of the market design review, the Commission will ensure that energy efficiency and demand side response can compete on equal terms with generation capacity.’‘

A Framework Strategy for a Resilient Energy Union with a Forward-Looking Climate Change Policy Energy Union Package, COM(2015) 80 final

Men därför är det också viktigt att vi nu får en rapport från ett av EUs forskningsorgan JRC med titeln “Securing Energy Efficiency to Secure the Energy Union”. En rapport som dessutom inleds med ett förord av ingen mindre än Nicholas Stern.

Rapporten ger också några ledtrådar om vad som behöver göras, till exempel:
* A framework for De-risking Energy Efficiency Investments (DEEI) is needed to ensure that energy saving compete on equal terms with generation capacity Så att investerare kan förstå att pengarna gör mer nytta och minst lika bra avkastning när man satsar på effektvisering-
* Investing in the development and deployment of low-carbon technologies should enhance the competitiveness of EU industry. Så vi kan göra klart att minskning av energianvändningen när onödiga förluster tas bort inte minskar välfärden utan ÖKAR den.

Resultatet när man lever upp till deklarationerna om att göra effektvisering till första bränslet ses i figuren nedan.

 

 

image

Det haglar

Utspelen i samband med klimatförhandlingarna är många. Hoppas att de flesta också är seriösa och inte bara mediespinn för att få rubriker. Intressant att flera har en hoppfull ton som är i linje med vad vi tidigare sett i den rapport som menade att när ländernas uttalade vilja i de åtaganden som görs (INDC) så är detta en startbana för att lyfta teknikutveckling och implementering. Men som vi vet, det räcker inte att säga Halleluja man måste göra det också!

Euractiv säger att man kan förvänta sig en kapprustning ifråga om Cleantech och lutar sig mot en studie från Oeko-Institut i Berlin där man kartlagt vad några av de större och viktigare länderna har på dagordningen (se bild nedan). Den visar ju också tydligt att det finns expansionsutrymme för innovationer.

Samma källa rapporterar också att de tunga elefanterna som har några miljarder över, som Gates och Zuckerberg, är beredda att satsa dem på ny fossilfri teknik. Gates är mest intresserad av “solar chemical technology, flow batteries and solar paint”.

Och vår egen statsminister är inte sämre när han deklarerar att han vill se en grön industriell revolution. Ja tack gärna säger vi.

Vi skall kanske minnas talesättet att vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser. Men också att vår herre är särskilt förtjust i botfärdiga syndare. Halleluja!

image

Dior eller H&M?

Ja så är det igång. Klimatmötet i Paris. Vad det nu kommer att leda till. Vi sitter vid ringside och tittar storögt på de stora elefanternas dans.

Men eftersom det är i Paris kan man fundera över hur sofistikerade lösningarna kan göras, blir det Haute Couture eller vackrare vardagsvara - Dior eller H&M?

För energieffektvisering spelar det stor roll. Vi behöver utveckla H&M-produkten och göra effektvisering till något man kan köpa över disk, det vill säga som EnergiEffektviseringsFöretagen (http://www.eef.se) fixar. Effektvisering behöver anpassas till olika kunder och inte bara vara något som sitter på slimmade mannekänger.

Sverige har gjort sig ett rykte i världen på nya näringar och vi är en stormakt inom musik och dataspel, men även på konfektion. Och låt oss inte glömma “undret från Älmhult” (IKEA) eller fixaren från Insjön (Clas Ohlson). De inspirerar och vi borde kunna göra det även på en produkt som världen ropar efter - effektivare energianvändning.

Att vara bättre är inte tillräckligt bra!

Det är lätt att bli självgod när man ser vad som händer i USA. “Är de inte kloka? Det är tur att vi tar energi- och klimatfrågorna på allvar här hos oss!” Men gör vi det? Är det inte snarare så att vi bara känner oss bättre när vi jämför med Trumpgänget- men att vara bättre är inte att vara bra!

IEAs och IRENAs nya rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System” är tydlig - Nu handlar det om tunga lyft. Alla resurser måste utnyttjas fullt ut! Både effektvisering och förnybar energi i kombination. Inte den ena eller den andra utan BÅDA! Som i figuren nedan som IEA DSM-Programme använder.

Men EUs vinterpaket med dess revision av byggnadsreglerna säger annorlunda. Där har något ljushuvud kommit fram till att om man i byggnader använder förnybar energi så behöver man inte effektvisera! Även om kåken läcker som ett såll! Det rimmar inte alls med IEA och IRENA när de säger “A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050…. the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.”

Och de attityder som vi visar upp här hemma är lika bekymmersamma. På Energimyndighetens seminarium häromdagen så luftade representanter för Svenskt Näringsliv sin återkommande ståndpunkt att “det behövs inget tak för energianvändningen, det räcker med att vi blir bättre (effektivare) i förhållande till BNP”. Visst! Om vi bara hade oss själva att ta hänsyn till men resten av världen då? Många av de länder som vi har att konkurrera med i de växande ekonomierna kommer att bygga sin produktion med den allra mest resurssnåla tekniken eftersom de börjar från scratch. Hur skall vi då kunna konkurrera med dem när vi bara blivit bättre men de har blivit BRA (=BÄST)?

Läs mer

Månadsindelade arkiv