Det är lätt att bli miljonär!

Det är egentligen bara en fråga om vilken valuta man väljer. Koreanska Won (då går det lätt) eller Brittiska Pund (en något marigare uppgift). På samma sätt kan det vara med besparingsmålet enligt EUs energitjänstedirektiv. Där har man lagt fast att länderna skall spara 9% energi under en 9-årsperiod (2007-2016). Men tyvärr har man också sagt att man kan få tillgodoräkna sig tidigare insatser, ända tillbaks till 1995.

Energimyndigheten har sedan tittat på hur detta kan “tolkas” beroende på hur man räknar. Och svaret kan bli att antingen har vi redan klarat en del av uppgiften eller att vi rent av överträffat den med råge! Så det beror på räknemetod (val av valuta om man är miljonär eller ej)!

Nu finns en utredning tillsatt som skall “knäcka frågan” och man avundas dem inte den uppgiften, men önskar att den i vissa stycken blir irrelevant! Åtminstone i avseendet om att pricka de 9 procenten med träffsäkerhet. Senare tiders händelser har väl visat att 9% till 2016 är klart i underkant oavsett hur man räknar. Miljöministerns olika uttalanden har också andats ambitionshöjning.

Skrivet av Hans Nilsson, 2007-05-31.

(0) KommentarerPermalink

Nya tag med emissionshandeln!?

Det Europeiska handelssystemet ETS har ju kollapsat för den innevarande perioden och man förbereder sig som bäst för den kommande (2008-2012). Inför denna period har man försökt komma till rätta med de alltför generösa tilldelningarna som sänkte systemet (och priserna) i period 1. Och det fanns flera länder som försökte kapa åt sig mer. Även Sverige men man vek ner sig ganska snabbt.

Nu ryktas om att man kommer att dra åt tumskruvarna ytterligare i period 3 genom att länderna inte längre själv får sätt sina tak. Redan nu är den rätten något beskuren genom att kommissionen måste godkänna det som länderna föreslagit. Frågan har i alla fall diskuterats seriöst inom en grupp som arbetar med nytt klimatprogram för Europa.

EU-länder subventionerar kolindustrin

Det är svårt att tro att det händer överhuvudtaget, men nästan ännu svårare att tro att det skall upphöra 2010 som de säger i yttrandet över den senaste översynen. Tyskland, Spanien och Ungern har kostnader för kolproduktionen som är dubbelt så höga som världsmarknadspriset. Och därför subventioneras de! I Tyskland kallades denna subvention en gång i tiden “Jahrhundertvertrag” vilket antydde att det skulle upphöra vid senaste sekelskiftet.

Att EU anser att de inte skall riva i getingboet det om det bara är tre år kvar är dock mera försteåeligt, men en avveckling som berör åtminstone två stora länder i EU!??

The medium is the message

Marshall McLuhans uttryck från 60-talet kommer osökt i tankarna när man ser att McKinseys rapport, om att åtgärder för effektivare energianvändning både är billiga och kraftfulla, blir citerad bl.a. av landets statsminister. Det är ju inte direkt några statshemligheter att det vilar en stor outnyttjad och lönsam potential i våra hem, köpcentra, kommunalkontor, industri, idrottsanläggningar m.fl. platser där vi lever och verkar. Men låt inte detta bli en skugga över rapporten, den är väldokumenterad och välillustrerad så att sambanden upplevs tydligt.

Det ligger också en stor styrka i deras konstaterande att marknadskrafterna ensamma inte förmår realisera potentialen, men deras översikt av policy-åtgärder är i tamaste laget. Det finns bättre genomgångar i t.ex Energirådgivarnas rapport “Mera Verkstad”, men den åtnjuter inte samma höga prestige som en McKinsey-rapport. Det gör den emellertid inte mindre värd - bara billigare!

Ett grönare näringsliv - vardå?

Tidningen The Economist har på uppdrag av det Brittiska näringsdepartementet undersökt affärslivets attityd till klimatåtgärder. Det är ingen uppmuntrande läsning på det hela taget (undantag finns). Affärslivet ligger i otakt med allmänna opinionen men det mest oroväckande är att man inte ser åtgärderna som en möjlighet att utveckla företag och produkter utan bara ser dem som en reaktion, en nödvändighet, för att behålla sitt namn och rykte. Man anser dock inte att kostnaderna är avskräckande, men man väntar på att staten skall ta initiativet.

Den attityd som herrarna Gore och Blood redovisade för uthållig företagsamhet är väsensskild från denna återhållsamma försiktighet och miltals från rubrikerna i affärstidningarna - ännu så länge!

Tidsfristen krymper

Snabbare än vi tror säger WWF. Vi har bara 5 år på oss att vidta de nödvändiga åtgärderna. Det är de dåliga nyheterna. De goda är att det finns energi i överskott för att klara uppgiften. Deras bränslemix (se bild) för år 2050 innehåller inte ny kärnkraft men väl fossileldning med koldioxidinfångning (CCS). De stora tillskotten i mixen är effektivare energianvändning i industri, byggnader och transporter.
De understryker ytterligare den synpunkt som framfördes av den danske energiministern vid IEA-mötet att det behövs ledarskap samt co-ordination ifråga om strategier och investeringar för att nå målen.

image

Villfarelser till höger och vänster

Statsministern har i sitt framträdande inför den amerikanska kongressens kommitte för energioberoende och global uppvärmning helt riktigt konstaterat att världens länder måste agera samfällt för att nå de önskade resultaten. Men samtidigt försökte han göra gällande att det finns en motsättning mellan regleringar och marknadsåtgärder

Göran Grejder gjorde i en artikel i DN i sin tur gällande att marknadskrafterna var starka och nödvändiga men att “Att gränsen för tolererbara utsläpp måste vara en fysisk gräns, inte en prisfråga”. Han menar att marknadsdoktrinen håller på att ta över.

Göran, det är i (politiska) överenskommelser som den fysiska gränsen för utsläppen av växthusgaser sätts, senast tillämpat i Kyoto. Sedan använder man marknaden för att dirigera insatserna där de åstadkoms bäst (och billigast). Fredrik, det behövs regleringar för att marknadskrafterna skall kunna sättas i arbete där de gör verklig nytta och inte skapar BNP på naturens bekostnad.

Behovet av just denna blandning framgår med enastående tydlighet i IPCCs rapport från Bangkok (avsnitt E sidan 28). Så låt inte detta bli en tvistefråga utan låt oss istället koncentrera oss på hur denna önskade samverkan mellan länder skall komma till stånd.

Återställare för EU-märkningen

För en tid sedan överraskade vitvaruindustrin genom att kräva mera kraftfulla samhällsåtgärder . De får nu, mindre överraskande,  stöd av konumentorganisationen ANEC som verifierar att man på marknaden både finner omärkta produkter och att de märkta inte håller angiven kvalitet . Det är bara Danmark och Holland som enligt ANEC har ordentligt utbyggd kontroll.

ANEC vill ha en återgång till märkningssystemet A-G och vill ta bort extraklasserna A+ och A++ som man upplever som förvirrande.

C40

..är ett nätverk av 40 av världens största städer och med ytterligare några adjungerade, bl.a. Stockholm, som har för avsikt att samarbeta ifråga om klimatåtgärder. Frågan är om de är mer än sin web-site? Deras uppgiftslista är helt rätt (samverka i inköp, utbyte av expertis, skapa instrument för mätning) men hur går det egentligen till när de samverkar?

Kanske befinner de sig ännu i starperioden och att de har Ken Livingston, från London, som ordförande bådar gott. New York visade nyligen på ett kraftfullt initiativ, men är det tillräckligt för ett nätverk?

Laststyrning (Demand Response, DR)

har stora fördelar framgår av en rapport från Risö i Danmark där man försökt kvantifiera fördelarna i det danska perspektivet. Synd att rapporten inte ordentligt går igenom vilka åtgärder som behövs för att få fart på marknaden. Som vanligt nämns mätarna och (mindre vanligt) att det kan finnas marknadsaktörer som inte är så intresserade av att priserna systematiskt kan hållas tillbaka. Det senare har också noterats i utredningar i USA.

Bra dock att man visar att DR har speciella fördelar genom att kunna reagera snabbt i driftstörningslägen. Snabbare än varje tänkbart tillförselalternativ.

Nya initiativ eller gamla favoriter?

OECDs energiministrar har nyligen träffats i Paris som de gör vart annat år. Efter dessa möten kommer några omsorgsfullt slipade uttalande som ofta har det goda med sig att de blir vägledande för det gemensamma arbetet under en period. I år gjorde särsklit EU-kommissionären ett utspel om behovet av en global överenskommelse om effektivisering. Det är lysande! MEN.. ett sådant förslag måste vara skarpt och inriktat på GENOMFÖRANDE (implementation) för att tillföra något nytt.

Pieblags förslag går emellertid på tomgång och mynnar ut i att IEA skulle kunna vara ett exekutiv-organ med studier och uppföljningar som uppgift. Tack! Vi har redan ett berg av studier, det som behövs är action! Det finns inom IEA möjligheter att skapa sådan kraft om man utnyttjar sina s.k. Implementing Agreements till fullo, men det har inte hänt ännu i någon avgörande omfattning.

Och detta förhållande har noterats av den Danske energiministern som gjorde ett inlägg som också publicerats i Financial Times, se också nedan.

International opbakning til Flemming Hansen på energiminister-műde

Transport- og energiminister Flemming Hansen fik i dag opbakning fra en række andre lande til sit krav om en ny kurs for Det Internationale Energiagentur (IEA) - OECD-landenes samarbejdsorganisation på energiområdet.

Flemming Hansens kritik faldt på et műde mellem de 26 landes energiministre. Den danske transport- og energiminister gjorde sig til talsmand for, at IEA i sine analyser og prognoser nytænker omfanget af udfordringer for energisektoren. Det gælder både spűrgsmålet om forsyningssikkerhed, nűdvendigheden af markante CO2 reduktioner, energieffektivitet og stærkt űget anvendelse af vedvarende energi. Det budskab blev direkte stűttet af England, Irland, Finland og Sverige.

Transport- og energiminister Flemming Hansen siger:
- Verden står overfor enorme udfordringer på energiområdet - meget mere komplekse end i 1970’erne. I dag handler det både om energipriser, CO2 udledninger og forsyningssikkerhed, herunder reduceret afhængighed af import fra individuelle lande og regioner. Jeg har i dag sendt et tydeligt signal til IEA, om at vi har brug for at IEA lever op til den udfordring. Og jeg er glad for at jeg fik opbakning til mine synspunkter.

- Danmark og EU er nu kommet i front med et stærkt og ambitiűst energiudspil med vægt på  vedvarende energi og energieffektivitet. Men EU kan ikke alene lűse verdens energi- og klima problemer. Her har vi brug for IEA som brobygger til de andre industrialiserede lande, herunder Rusland, men også Kina, Indien, Brasilien. For at lűfte den opgave må IEA fűlge med tiden. 

-  IEA laver prognoser, som viser hvad der sker, hvis vi ikke ændrer vores forbrug og produktion af energi. Uændrede energivaner betyder, at vi bliver mere og mere afhængige af importeret olie- og gas, at vi vil udlede bekymrende meget CO2 og blive mere űkonomisk sårbare overfor stigende energipriser. IEAs analyser viser også, at eksisterende politikker kun vil forbedre situationen marginalt.
- IEA mangler at vise os, hvordan vi for alvor kan ændre energisektoren i bæredygtig retning.  Vedvarende og energieffektivitet forbedrer både miljű og forsyningssikkerhed . Den erkendelse mangler vi endnu at se slå gennem i IEA.

- IEA har betydelig gennemslagskraft i energiverdenen. Det billede som IEA tegner giver vigtige signaler til investorer, til industri og regeringer. Kan IEA vise vejen og rådgive om hvordan investeringerne i vedvarende energi forbedrer forsyningssikkerhed og miljű, så er det meget vigtigt budskab at få ud til verden - især uden for EU.

Uthålliga investeringar

Al Gore jobbar inte enbart med opinionsbildning utan också rent praktiskt med att finna uthålliga investeringsobjekt. I en intervju tillsammans med sin kollega, David Blood, från företaget Generation görs en del intressanta observationer om uthålligt företagande. Bland annat att man gått från “negative screening”, dvs sållat bort företag baserat på etiska kriterier enbart till “positive screening” där man söker de som är bäst i klassen och där uthålligheten är en integrerad del av företagets strategi. På samma sätt har Alliance to Save Energy resonerat när det gäller effektiviseringsarbetet i företagen.

De positiva investeringarna ligger också i företag som har ett långsiktigt perspektiv (i motsats till t.ex. kvartalsfokuseringen och kortsiktiga bonusprogram) och ser möjligheter i förändringen i stället för att bara undvika risker, d.v.s. samma resonemang som Stern-rapporten har.

En undring bara. Intervjuaren gör sig lite lustig över att sållningen på etiska kriterier innebar att man sållade bort företag som exploaterade laster (sin-business) som t.ex tobaksindustrin och menar att det är föråldrat. I Al Gores film är just denna typ av sållning viktig eftersom hans syster dog i lungcancer och familjen då övergav tobaksodlingen. Har de sett filmen?

Ett nytt utvecklingssteg för el från solen.

Ett företag i Californien har kombinerat solceller med rörliga reflektorer och hävdar att de radikalt kan minska kostnaderna genom att minska kisel-användningen med nästa 90%. Redan greppet visar att “lärkurvan” existerar och att en marknad i tillväxt föder nya innovationer. I detta fall hävdas att de kan minska kostnaderna med 50% och vi närmar oss då snabbt den magiska gränsen en USD per watt.

Gilla Småland

Det är svårt att inte gilla ett stort svenskt möbelvaruhus med ursprung i Småland. I all synnerhet deras nya kampanj som görs tillsammans med WWF. Och denna gång verkar det som om de också ser till belysningsarmarturerna vilket de inte varit så noga med tidigare.

Är det den omvittnade Småländska entreprenörsandan eller rent av “snålheten” som gör att de alltid är lite före? Ett annat exempel är Växjö kommun som i många år redan arbetat för att bli fossilfri. I just det fallet har man också visat total politisk enighet från vänster till höger vilket lett till inte bara omfattande miljösatsningar utan ockå tillväxt bl.a. i miljöindustrin.

Energimärkning av byggnader leder inte till åtgärder!

sägs det i en studie publicerad i Energy Policy. Studien visar sig emellertid baserad på 10 intervjuer med nyblivna husägare i Belgien och lika många i Danmark. I bästa fall får man anta att det är ett missförstånd av ämnet.

I en Österrikisk studie har man konstaterat att 40 000-50 000 hus besiktigades varje år i Danmark och att mer än 45% av husägarna hade vidtagit åtgärder redan under första året, men att det inte skedde enbart p.g.a. energimärkningen. Man törs nog anta att de inte helt ignorerade råden de fått i märkningen. I en IEA-studie noterades också för några år sedan att det Danska märkningsprogrammet lett till omfattande åtgärder, men vid tillfällen då det passade fastighetsägaren.

Och det är precis så det skall vara - ett stöd och inte en piska!

Svenska företag dåliga på energibesparingar

Säger revisionsfirman Lindebergs Grant Thornton i en rapport där företag i 32 länder undersökts. Sverige kommer på 25 plats (!) på en lista som toppas av s.k. “emerging markets” där man är mera observanta på resurserna och knappheten.

image

Svensk “vägkarta” för miljöteknik

Jo det finns faktiskt en sådan! Tillgänglig åtminstone på EUs web-sidor men kanske bortglömd i Sverige. I den finns t.o.m. noterat att man skall överväga teknikupphandlingar baserat på goda erfarenheter från energimyndigheten.

Någon vägkarta (roadmap) i mera strikt mening är det inte men ändå ett intressant dokument att arbeta vidare med.

New York, sustainable city!!

USA är inte homogent i sin syn på miljö, energi ochuthållighet. New Yorks borgmästare Michael Bloomberg har annonserat att “The big Apple” skall bli den första uthålliga staden och han underbygger sin intention med ett 127-punktsprogram. Som innehåller bl.a. biltullar och kommunal energiplanering!! Det senare genom en nyinrättad energistyrelse för kommunen (se nedan). Planen beräknas genomförd under en 25-årsperiod.

Stockholm? Hallå!!

image

IPCC-rapporten är inget Valium!

IPCCs rapport är lugnande men får inte leda till avslappning. Miljöministern tycks i sin kommentar andas ut en aning (det kostar inte så mycket, tekniken och metoderna finns), men säger också att rapporten “motiverar till handling”. Frågan är emellertid om hans kollega energiministern delar den uppfattningen när hon minskar anslagen till effektivare energianvändning och slaktar teknikupphandlingen(inga anslag till marknadsintroduktion efter 2007, se sid 3)?!

Och det är just sådana kombinationer av marknadsåtgärder för existerande och ny teknik, s.k. marknadstransformation, som IPCC avser i sin formulering om “portfolio of technologies” (punkt 19 sidan 24)! Miljövårdsberedningen har också tagit upp dessa frågor men talar tydligen fortfarande för döva öron.

image

Återhämtning av utsläppsmarknaden

Den Europeiska handeln med utsläppsrätter har havererat säger en del. Och det är klart att om priset ligger under en Euro per ton så är inte signalen till utsläppsbegränsning stark. Världsbanken spår en återhämting i nästa period, 2008-2012, med ett pris av storleksordningen 12 Euro per ton.
n
Rapporten har också intressant information om hur den frivilliga marknaden (där en del kol-cowboys försöker skinna folk) utvecklas. Den är i stark tillväxt men fortfarande är effektiviseringsprojekten få. Alltför få!

Dagens IPCC-rapport kanske kan ge mer inspiration till effektiviseringar. Sammanfattningen innehåller mycket skåpmat men har flera kataloger av åtgärder som är nyttiga.

image

Varning för kol-cowboys!

Financial Times varnar för “carbon-offsetting cowboys” - kolbanditer, som utnyttjar företags och individers goda vilja att stoppa klimatförsämringarna. Lite liknar det den vilda jakten på projekt där människor med (allt för stora) förmögenheter sätter pengar i vilda idéer i förhoppningen att det skall göra nytta för miljön. Det är ju lite ruskigt att det, precis som i vilda västern, drar till sig bedragare. FT nämner tre huvudproblem:
* Rent lurendrejeri (med projekt som inte finns)
* Projekt som skulle genomförts ändå
* Dubbelräkning (sådant som säljs mer än en gång)

Finlands statsminister skeptisk till kärnkraft!

Matti Vanhanen säger i en notis som återgivits i några finska tidningar, att Finland inte får bli något kärnkraftparadis (se notisen nedan). Han sällar sig därmed till några andra framstående Finländare såsom presidenten Tarja Halonen och förre Nokia-chefen Jorma Ollila.

I svenska media skapas ibland intrycket att Finland är helt inriktat på, och okritiskt till, ytterligare kärnkraftutbyggnad. Som en självklar följd skall därför Sverige också bygga vidare menas det. Finland har emellertid bara hälften så mycket kärnkraft i sitt system som Sverige (25% mot 50%), så analogin är svag. Finland kan bygga mer innan de försatt sig i samma svåra position som vi, om nu det skall vara något att sträva efter.

Vanhanen: Utbyggd kärnkraft inte självklarhet Centerns ordförande statsminister Matti Vanhanen är fortfarande reserverad till en utbyggnad av kärnkraften.

Vanhanen säger i centerns internettidning Apila att nya kärnkraftverk inte är någon formalitet. Elbolagen bör alltså inte räkna med att varje sökande automatiskt får tillstånd och att man kan börja göra affärer på att sälja el till världen.

Vanhanen säger att regeringen med tanke på samhällets bästa som helhet.
Besluten beror på Finlands eget elbehov och projektens inverkan på andra former av elproduktion, speciellt förnybar energi.

Vanhanen sällar sig till de grönas kritik mot kärnkraften. Enligt den håller Finland på att bli ett “kärnkraftsparadis”. Tre olika kärnkraftverksprojekt bereds för närvarande i Finland.

­ Finland har som nästan enda land fattat beslut om slutförvaring av kärnavfall. Det får inte leda till att vi får projekt bara för att det är lätt att få tillstånd, säger Vanhanen. (FNB)

Uthållig Internationell solidaritet

Uthållighet handlar ytterst om att om man inte skall bedriva rovdrift på jordens resurser. Vanligen tänker vi på att det är naturresurserna som vi skall värna, men naturligtvis gäller det även andra. Människor framför allt. I Råd och Rön nr 4 redovisar man hur ett antal av våra vanligaste leverantörer av datorer sköter sig i tillverkningen i låglöneländerna. Det är ingen munter läsning!

Vi gläds naturligtvis som konsumenter att våra hem blir alltmer utrustade med kraftfull elektronik som blir billigare för varje dag som går. Men någon betalar priset med sina liv och sin hälsa!
Skrivaren av dessa rader är åtminstone nöjd med att (av en slump) ha valt det mesta av sin datorutrustning från den leverantör som klarar sig bäst i Råd ochRöns redovisning, även om de inte är helt perfekta.

Och det är Hewlett Packard, “HP”, vilka skiljer sig klart från den sämsta som har det snarlika namnet “Packard Bell”.

Energikonferenser - en affÀrsidé eller en problemorientering?

Efter att ha sett igenom nÄgra av de program för energikonferenser (inklusive Almedalen) som flutit in i mailen under Äret kan man bara undra om alla de som anordnar energikonferenser, bland annat nÄgra av vÄra större medieföretag, gör det för att analysera vad som Àr pÄ gÄng eller om det bara Àr en affÀrsmöjlighet? Programmen innehÄller vÀsentligen presentationer frÄn vÄra vanliga (stora) energiföretag dÀr deras synpunkter oftast Àr vÀl kÀnda pÄ förhand och deltagaravgifterna Àr svettiga för vanliga smÄföretagare.

Det Àr Ä ena sidan inte svÄrt att förstÄ. Det handlar mest om en förlÀngning av en gammal problembeskrivning dÀr energifrÄgan varit synonym med val av tillförselÄtgÀrd och -brÀnsle. Det vill sÀga sÄ som den behandlas av nuvarande ledning i USA. En ledning som ju nyligen visat att deras vÀrldsbild Àr formad i en svunnen tid.

MÄlgruppen för dessa konferenser verkar ocksÄ vara frÀmst de stora etablerade energiföretagen dÀr man inte blinkar för att punga ut med stora belopp för att fÄ vara med. AlltsÄ ett ganska sÀkert affÀrskoncept för arrangörerna.

Men om man istÀllet skulle Àgnat sig Ät de verkliga energifrÄgorna och den riktigt kritiska och avgörande nÀmligen energianvÀndningen dÄ skulle programmen se annorlunda ut. IEA sade för nÄgot Är sedan:

While renewable electricity, electric vehicles and biofuels will continue to get attention, if the world is to have any hope of meeting the Paris Agreement – not to mention getting on a 2 degree pathway – energy efficiency will have to lead the way.

Detta hamrar man in i IEAs Ärliga markandsrapporter (se bild nedan) och det kommer man att göra Àven i den som kommer om nÄgon mÄnad! Undrar nÀr konferensarrangörerna skall upptÀcka detta? Eller de Àr nöjda med att tjÀna pengar pÄ att diskutera gÄrdagens problem question

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv