Companies rarely die from moving too fast, and they frequently die from moving too slowly.

McKinsey skriver, med referens till ett fall från mediavärlden, om hur man blir en vinnare på omvälvningar (Winner on disruption). Fallet utgår från hur redan existerande och dominerande företag (incumbants) kan hantera en situation som hotar deras ställning. Därav citatet ovan, om att agera i tid, och illustrationen nedan.

Det känns inte avlägset att koppla detta till energivärlden och Sverige. Det finns nu ganska många vittnesmål om att denna bransch står inför avgörande möjligheter till förändring inom kort och behöver anpassa sig snabbt.

Visst behöver de, som det heter i debatten, “långsiktiga spelregler”, men det de minst av allt behöver är att lyssna på sina låtsas-tillskyndare som pratar om “förtida avveckling”. I vart fall om de vill komma ut på andra sidan som vinnare och inte dö sotdöden tillsammans med den gamla teknik vissa av dem omhuldar.

Vad är väl en bal på slottet? Den kan vara trist och tråkig och - alldeles underbar!

Brian Motherway från Irland och som just börjat på IEA skriver i en kolumn för eceee att effektvisering borde vara mera tråkigt. Så att bankerna kan hantera det:

Bankers like boring – a simple, safe prospect to lend money to. This means clarity and certainty, not messy calculations of rebound effects or degree days. Energy efficiency needs to be able to deliver solidly on what it promises.

Och att det naturligtvis skall vara mera upphetsande så att politiker och kunder kan gilla de förslag de får.

Det är en lysande sammanfattning och som klippt ur Askungen när hon sitter och längtar till balen på slottet.

För att sedan få fram budskapet i sin dubbelhet kan man titta på tio förslag om Nudging som Cass Sunstein samlat. Där låter han “Default Rules” (Grönt som riktmärke) ta en framträdande plats och det går att göra på ett sätt som både attraherar kunder och banker!

Så snygga upp dig Askungen nu sticker vi iväg på den tråkigt underbara balen!

IRENA rapporterar om jobbutvecklingen för förnybar energi världen över och den är “explosiv”. Enbart i USA har denna sektor gått om den traditionella (fossilbaserade) industrin med råge räknat i antal arbetstillfällen visar The Guardian.

Inte helt överraskande så är det globalt sett solcellerna som leder stort, se bild nedan. En annan intressant detalj är att sysselsättningen verkar könsutjämnande!

Another contrast, according to the Irena report, is the greater proportion of women employed in renewable energy compared to the wider energy sector. Irena found 35% of renewable energy sector jobs were held by women, compared to 20-25% in the wider energy sector

Men observera att vi i denna studie saknar effektivisering som också är starkt ur sysselsättnings- och itjämningssynpunkt.

Tänk om man kunde få läsa i DN att “Under överskådlig tid klarar sig inte Sverige utan kraftfull effektivisering” dvs motsvarande det de idag skriver om kärnkraften? Det lär väl emellertid inte hända inom “överskådlig tid”  .

Vad som är överskådlig tid är ju i och för sig beroende på betraktaren men får man tro den skrift, NETP, som lanserades av Nordiska Rådet i samverkan med IEA nyligen så är det ändå möjligt inom något decennioum, se bild 1 nedan. Kan det vara turbulensen i tidningsvärlden som minskar DNs perspektiv på vad som är överskådligt?

En mera värdig uppgift för DN kunde ha varit att propagera för att utnyttja den lönsamma potentialen för effektvivisering och som vida överträffar all energitillförsel i ekonomiska termer. Det visar den studie som gjorts av Energy Efficiency Watch och som nu föreligger i sin helhet. I det paketet ingår en ovanligt välmatad broschyr som visar några av höjdpunkterna. Däribland en jämförelse av hur olika styrmedel fungerar, se bild 2 nedan. Intressant att se att de som oftast förespråkas av olika ekonomer såsom beskattning och mätning ligger i botten av effektvitet.

I broschyren finns även några korta fallstudier som är värda att begrunda. Även av DN!

Bild 1: Kärnkraftavveckling enligt NETP 2016
———————————-

Bild 2: Styrmedel i EU 28 från Energy Efficiency Watch

En viktig möjlighet att skapa effektreserv i eltillförseln är det som kallas Demand Response(DR), eller på svenska flexibilitet, så att vissa delar av användningen kopplas ifrån när priser och driftläge så motiverar. Metoden används med stor framgång på många håll i världen inte minst i USA. Främst i länder och i system som har svag överföringskapacitet.

Regeringen har i en ny förordning lagt fast att effektreserven skall vara miljövänlig och det är svårt att tänka sig något bättre än flexibilitet (DR). Det borde dessutom vara ganska lätt att åstadkomma eftersom potentialen är betydande och (som mycket annat som rör effektivisering) praktiskt taget orörd.

I en kartläggning som gjordes av LBNL i USA 2006 och som använde dåvarande nordiska studier menade att det nordiska systemet hade en DR-potential på 12000 MW varav Sverige hade 4000, se bild 1 nedan. Möjligen kan man undra över att den kartläggning som gjordes av Nordiska Rådet 2014 landar på en lägre nivå, se bild 2 nedan.

Många av DR-åtgärderna har riktat sig mot stora kunders möjligheter men det är framförallt småkunderna som kan vara en ny stor resurs med modernare ICT-möjligheter. Detta har studerats av IEAs DSM-Programme i två projekt, Micro Demand Response and Energy Saving och Smart Grid Implementation: How to engage consumers. Det är inte bara en fråga om teknik utan också om hur man kan göra möjligheten attraktiv för användarna, se bild 3 nedan.

Bild 1: Potential för DR (flexibilitet i efterfrågan) i Norden.
——————————————————-

Bild 2: Potential för DR enligt Nordiska rådets studie.
—————————————————

Bild 3

Då har vi fått se (som det verkar) en påtaglig tillnyktring i den Nordiska versionen av Energy Technology Perspectives, NETP 2016, jämfört med dess föregångare NETP 2013. Vid en först snabbläsning ser vi att energieffektviseringen tycks slå igenom mycket kraftigare (se bild 1 nedan) men framför allt att den tidigare “insmugglade” kärnkraftexpansionen (se bild 2 nedan) tagits bort.

Det verkar också som om skrivningarna om effektvisering fått mycket mera plats och framförallt substans.

The CNS requires a dramatic change in the composition of primary energy supply, coupled with aggressive energy efficiency policies that substantially reduce demand.

Men det är en sak att säga “aggresive” och en annan att göra det! Eller hur energikommissionen?

Bild 1: NETP 2016
————————————————

Bild 2: NETP 2013

Det är svårt att se det som inte syns. Särskilt tydligt (oops!) blir det för energieffektivisering när den skall ställas mot utbyggnad för ny energitillförsel. Effektivisering sparar pengar och döljer sig inomhus när nya tillförselanläggningar genererar intäkter och står synliga i landskapet. Något som IEA noterade förtjänstfullt i sin WEIO 2014.

Energy efficiency currently lacks the attractiveness of investment in clean energy supply, such as renewables, reflecting different policy frameworks and a set of specific barriers, including small transaction sizes and verification and measurement issues. In contrast to traditional energy-supply investment, energy efficiency investments offer expectations of future cost savings rather than an asset generating a specific cash flow.

En observation som ytterligare understryks i en artikel om hur jättarna Deutsche Bank och Societe General startar upp finansiering för effektvisering och där en (i den nyvakna?) branschen uttalar sig.

Energy efficiency has had difficulty getting finance from banks because they’re used to financing something they can see

Men även om det är bra att de tunga aktörerna släpper till stora pengar så behövs det något för de mera vardagliga situationerna och i New York har man lanserat “Pay as you save” för att finansiera mindre renoveringar. Britterna har varit och nosat på samma ide i sin Green Deal men sedan krånglade de till det i onödan. Vem blir först i Sverige att göra det rätt?

Och då talar vi alltså inte om kärnkraft utan om lagringsteknik! Enligt en artikel i GTM (Green Tech Media) så håller vi just på att lämna den första generationen, som de kallar 1.0. Teknikerna är flera t.ex. litium-jon batterier, kondensatorer, svänghjul, tryckluft, flödesbatterier, islagring m.fl. Nu är vi på väg in i system 2.0 med mera kraftfulla lösningar och med mera sofistikerade beställare, t.ex. energiföretagen som tidigare varit återhållsamma därför att marknadsförutsättningar och -regler saknats.

Erfarenheterna från denna “generation” kommer att visa på flera värdeströmmar (se bilder nedan) och inte bara handla om energilagring utan även att till exempel kapa belastningstoppar och hantera frekvensreglering. Därmed kommer man att bereda väg för den tredje generationens lagringsteknik som redan börjat spira. Här är det de stora energiföretagen som inriktar sig på lagring i systemet och som gör det för att balansera sin användning av förnybar energi i stor omfattning som agerar.

The Storage 4.0 phase will begin in the early 2020s. During this period, a spectrum of available storage system products, their associated low LCOS, and fully evolved market designs will create an environment where deployments exceed 50 gigawatt-hours per year. Storage will be ubiquitous.

Ett tecken på sannolikheten i denna bedömning kan vara att Lazard, som under flera år bedömt och rapporterat om hur gränslinjen för olika energisystem förflyttats. De har visat att förnybar energi succesivt vinner terräng. Nu har de gjort en första version av bedömning för olika lagringssystem!

————————

—————————
Bilder ur “L A Z A R D ’ S L E V E L I Z E D C O S T O F S T O R A G E ANA L Y S I S — V E R S I ON 1 . 0”
LCOS = Levelized Cost of Storage

I en översikt över läget för kärnkraften i världen noteras bland annat att tekniken går baklänges kostnadsmässigt när all alternativ förnybar teknik och effektivisering går framåt (minskar sina kostnader).

As nuclear technology has matured costs have increased, and all the present indications are that this trend will continue…....As it stands, only China’s non-free market may allow for a truly rapid build-out of nuclear plants

Det är Kina och Ryssland (se bild nedan) som är de nya dominanterna. Ryssland har säkert upptäckt att deras starka ställning som olje- och gasexportör inte är långsiktigt hållbar och hittat ett nytt halmstrå.

Men man undrar över hur Energimyndigheten tänkt när de i ett av sina scenarior (Forte) lägger in sex nya kärnkraftreaktorer till 2050 och föreslår att de skall bekostas av hushållen med en “atompremie”?! Är inte detta vad man brukar kalla att “Throw good money after bad”?

Men för att göra de redan pinsamma ekonomiska kalkylerna för kärnkraften ännu mera problematiska så börjar nu rapporterna om hur det går med nedmonteringen av gamla anläggningar att komma. Av de 157 redan uttjänta anläggningar som finns i världen har endast 17 skrotas helt. Och det har inte varit billigt. Så inte nog med att vi sopar avfallet under mattan för tusentals år, det finns dessutom de som vill bygga nytt utan att ens veta vad det kostar för de allra närmaste generationerna att ta hand om eländet!

Som om inte allt detta är bekymmer nog så rapporteras att det under många år fuskats med gjuteridetaljer från franska tillverkare som sitter i befintliga svenska anläggningar.

Och det finns politiker som använder ordet “ansvar” när de propagerar för mera kärnkraft! 

Samtidigt som IEA har visat att kärnkraftens roll i ett klimatperspektiv är i bästa fall mycket marginell.

Det anas i en studie från Chatham House. Orsakerna är naturligtvis de låga priserna på världsmarknaden, tuffare krav på utsläpp som gjort stora delar av de reserver bolagen har oanvändbara (se bild nedan) samt bolagens tokiga affärsstrategier, sammanfattar man i The Guardian.

De är piskade för sin överlevnad att ändra affärsmodeller och bli mindre i storlek, samt mera diversifierade i val av produkter. Om inte så:

If they do not change their business model, what remains of their existence will be nasty, brutish and short.

Att köpa energieffektivisering över disk är inte lätt. Därför pågår nu inom ramen för ICP (Investor Confidence Project) ett arbete att försöka skapa protokoll som gör förslag, beräkningar och anbud lättare att jämföra. ICP har just släppt sitt första försök till ENERGY PERFORMANCE PROTOCOL - PROJECT DEVELOPMENT SPECIFICATION (PDS).

I en presentation säger man:

The Investor Confidence Project Europe is pleased to announce the release of the ICP Europe Project Development Specification (PDS). The PDS identifies and presents a clear set of guidelines and engineering best practices, from baselining through measurement and verification, that can be applied to create standardised and verified Investor Ready Energy Efficiency™ building renovation projects.

Det verkar lovande! För den som är intresserad av att veta mer så ordnar de en workshop i Barcelona den 16-17 Juni.

Tyskland tar nu nästa steg i sin energiomställning med en storsatsning på effektvisering (Deutschland macht’s Effizient) och de förklarar bland annat genom att knäsätta EUs motto “Efficiency First”. Ministern Sigmar Gabriel förklarar vad de vill åstadkomma:

“By investing in energy efficiency technologies, we will modernise our country, strengthen innovation and the competitiveness of our economy, reduce our dependence on imported raw materials and … create sustainable jobs for our future employees.”

Det skall innebära att man till 2050 skall ha minskat primärenergianvändningen med 50%, ökat andelen förnybar energi i systemet till att vara 60% och minskat koldioxidutsläppen med 80-95%.

Den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige ligger troligen i deras starka betoning av modernisering (innovationer och uthålliga jobb) snarare än bevarande av existerande industristruktur. Sedan får vi väl se om det är bättre att leda en utveckling eller att stå kvar och stampa på samma ställe.

En nästa övertydlig illustration till detta får vi när Konjunkturinstitutet (KI) kommenterar Miljömålsberedningen delrapport i ett inlägg i SvD. De vill inte att Sverige tar någon ledande roll därför att vi inte vet vad andra länder kommer att göra. Deras påståenden vill därutöver göra gällande att det finns någon stabil ekonomisk vetenskaplig konsensus ifråga om de samhällsekonomiska konsekvenserna vilket inte är fallet.

Miljömålsberedningens ordförande vederlägger deras påståenden i sin replik vilket samtidigt utgör ett inlägg som mera visar på den framtidsinriktade tyska vägen. Han visar också att det finns betydligt större ekonomaukoritet (exempelvis Nicholas Stern och New Climate Economy) att stödja sig på än KIs (lite provinsiella) utläggningar.

PS: Om Du vill följa det tyska energisparprogrammet finns det en sammanfattning över de olika delprogrammen på engelska. (Ännu inte uppdaterad med det senaste utspelet)

Den 1 Juni släpper IEA sin årliga publikation Energy Technology Perpectives, ETP. Denna gång kommer den att fokusera på kommuners och städers roll i energiutvecklingen, ”Urban Energy Systems”. Men redan en vecka tidigare kommer man att släppa en nordisk version av ETP. Man önskar att det vore goda nyheter, men….

Senast detta hände var när man 2013 gjorde en nordisk särutgåva av ETP och det var märklig läsning. Mest påtagligt i att någon hade valt att skruva på siffrorna. IEAs antagande om en stadigt sjunkande kostnad för kärnkraften från en redan låg nivå (4600 USD/kW till 4000 USD/kW mellan 2010 och 2050) hade i den nordiska version intecknats på den låga nivån redan 2010. Därmed blev Norden en stabil exportör av kärnkraftsel till övriga Europa i scenariot, se bild nedan.

Dessa spår inger förundran (om inte rentav förskräckelse). Får se vad som händer denna gång. 

Energin i Norden enligt NETP 2013

E3G gör en snygg liten uppställning där de slaktar några myter som de flesta av oss trott varit avlidna och balsamerade sedan länge. Men efter att ha tagit del av några samrådsövningar där bland annat svenska “intressenter” medverkat och luftat sin syn på att det inte behövs några speciella åtgärder, särskilt inte inom EU, så inser man att okunskap och ovilja kan hålla liv i gamla lögner länge.

Här återges myterna i förkortad form, känns de igen?. I E3Gs dokument, som kan laddas ned som pdf, finns också motsvarande sanningar!

MYTH: “We are doing enough already”
The International Energy Agency (IEA) estimates that an eightfold increase in current levels of energy efficiency investment is needed across the economy to 2040 to keep the EU on track to the ‘well below 2°C’ goal.

MYTH: “We have done as much as we can”
Almost half of the EU’s cost effective energy saving potential has been ignored by only setting the 2030 target at ‘at least 27%’.

MYTH: “It pays for itself, so there’s no need to regulate”
Huge barriers or market failures stand in the way, such as split incentives or the disincentive caused by high upfront costs. This affects consumer choices.

MYTH: “It’s too hard”
Well designed energy efficiency policies can have a big impact…..a car that is 25% more fuel-efficient typically saves its owner €5000 over its lifetime.

MYTH: “Pushing for more will crash the ETS”
The success of the EU Emissions Trading Scheme (ETS) will not depend on the EU’s progress on energy efficiency. ….more than 70% of future efficiency improvements to 2030 will come from sectors outside the ETS.

Det spännande att se paradigmskiften utspela sig rakt framför de egna ögonen. Solceller, som för vissa är (ja ni har hört det förut) en Hawaiigrej, vinner insteg på många olika delmarknader. I USA börjar ett företag sälja tjänster till energiföretag så att dessa kan göra bättre nytta av de tillgångar som finns spridda runt om hos deras kunder och samarbetspartners. Det handlar både om hårdvaruinstallationer och mjukvara, se bild nedan.

I samma riktning går det att det franska oljebolaget Total köper upp batteriföretaget Saft! Tydligen har de en aning om hur framtiden kommer att te sig! 

Total är dock inga noviser på området diversifiering. De har investerat 500 miljoner dollar årligen i förnybar energi så de vet nog vart de är på väg.

Klipp från säljmaterial från SolarCity och som visar hur man hanterar topplaster.

Det har skrivits spaltkilometrar om det men ändå händer så lite med investeringar i lönsam effektvisering. Nu anar dock Clean Energy Finance Forum att klimatet förbättras - Marknaden tinar upp säger de och hänvisar till en amerikans rapport.

Artikeln de skriver är bra men rapporten är mest en upprepning av gammalt önsketänkande. Vill man se mera aktion skall man titta på vad ICP (Investor Confidence Project) har för sig och i vilket EEF medverkar.

IEA noterade problemet med investerarnas bristande insikter i sin WEIO 2014 där de skrev:

• In contrast to traditional energy-supply investment, energy efficiency investments offer expectations of future cost savings rather than an asset generating a specific cash flow.”

Det är inte lätt att lära gamla hundar sitta men ICP har i alla fall ett träningskoncept.

There might be cheaper and more effective ways of achieving environmental goals than taxes and regulations. Detta citerades ur en uppsats av Elke Weber på denna sida häromdagen. Ett synsätt som kommer från den gren av ekonomin som brukar kallas beteende-ekonomi (Behavioural Economics) och som ofta gensäger det synsätt som vanligen företrädes av svenska myndigheter när de funderar kring styrmedel för energi, klimat och miljö.

Vi får ytterligare en ledtråd från samma gren av ekonomisk kunskap när en avhandling från San Diego tittat på hur miljöengagerade människor reagerar på vilka insatser de är beredda att göra själv. Forskarna finner att man får bättre respons när människor uppmanas att agera samfällt än när budskapet görs individuellt. “Vi” är mera engagerande än “Du”! - Making climate change all about ‘you’ doesn’t work for anyone.

Det är absolut nödvändigt att bryta den klassiska nationalekonomiska hegemonin i Sverige och få till stånd något som liknar Britternas Behavioural Insight Team, BIT. Och få en nationell samordnare för energieffektvisering. Om vi vill ha resultat vill säga. Och det vill vi väl?

Det bör inte ha förbigått någon att IEA, International Energy Agency, har blivit en av de främsta förespråkarna för en omställning av energisystemet för att vi skall klara en uthållig framtid. Det märks särskilt på deras material om effektivare energianvändning, se bilderna 2 och 3 i den framställning som gjorts för Miljömålsberedningen.

Nyligen gjorde IEAs chef en presentation inför G7 mötet i Japan där han uttryckte att “Action on energy efficiency must begin to match its potential”, (Energy efficiency policies are being introduced in more countries and sectors; they continue to slow demand growth, but more can be done). Det skulle resultera i en rejäl omställning (tillsammans med förnybar energi) som visas i bild nedan.

Då skall man lägga märke till att potentialen för effektvisering är ännu större men man har inte från IEAs sida vågat ta den till fullt utnyttjande i sina kalkyler!

Scenarierna i Energimyndighetens presentation, se bild nedan, är väl och idérikt beskrivna och kan ge upphov till en fruktbar diskussion. Men är de jämförbara och framförallt är de genomförbara?

En viktig aspekt är nämligen också hur de bedöms av oss läsare. Hur väl utvecklad är vår egen kognitiva kapacitet att förstå vad de innebär ifråga om genomförbarhet? Detta är ingen kritik mot rapportförfattarna men en observation baserad på läsning av Elke Webers uppsats “Doing the right thing willingly” där hon pekar på de begränsningar vi alla har när det gäller att tolka information relaterad till miljöåtgärder och där det råder osäkerhet om utfallen och där fördelarna ofta infaller i framtiden medan kostnaderna kommer nu.

Detta är något som särskilt de läsare som tillhör våra beslutsfattare bör fundera kring. En gissning är att scenariot Forte kommer att ges företräde eftersom det har klara likheter med det system vi har idag och det är därmed lättare att relatera till. En annan gissning är att detta scenario delas ut i särtryck på Svenskt Näringslivs julfest !

Weber noterar att “Conventional policy interventions are not using the full range of goals that motivate behavior .....(and) do not utilize the full range of processes that people use to decide on a course of action”. Jämför med det som vi kallar PLUS-värden (multiple benefits) och “nudges”. Energimyndighetens rapport nämner båda dessa men i en diskussion om scenariornas genomförande bör man ta steget fullt ut och visa hur de kan bidra till en omställning, För Weber noterar också ”...there might be cheaper and more effective ways of achieving environmental goals than taxes and regulations”

PS Elke Webers uppsats finns i “The behavioral Foundations of Public Policy” som är redigerad av Eldar Shafir.

Energianvändning 2050 jämfört med dagens, Forte - 100%, Legato - 65%, Espressivo och Vivace - 85%

Energimyndigheten har nu lanserat sin studie om hur energisystemet kan se ut efter 2020. Eller rättare sagt hur olika det kan se ut eftersom de visar fyra olika scenarier. Det är intressant läsning och man anar att författarna haft ganska kul när de tillåtit sig att spekulera i hur man med olika utvecklingsinriktningar och prioriteringar i samhället kan utforma framtiden på olika sätt.

Metoden är inte ny. Shell gjorde redan i slutet av förra seklet (det är inte så länge sedan) och har sedan följt upp i samarbete med World Energy Council med två huvudinriktningar till 2050(kallade Jazz och Symphony). Men det oaktat så är det en bra metod eftersom den innebär att man kan studera olika element i utvecklingen. För läsaren är det också en nyttig övning i att tänka igenom vad det är för krafter som verkar i olika riktningar och hur de kan påverkas.

Energimyndigheten lånar också sin framställning från musikens värld och betecknar sina scenarier med musiktermerna Forte (stark), Legato (sammanbundet), Espressivo (utrycksfullt) och Vivace (livligt). Det leder väl tanken i symfonisk riktning och där ett verk kan vara sammansatt av olika delar, i olika satser. Redan i inledningen börjar man nämligen undra över beskrivningen av Forte och Legato där den förra sägs prioritera låga priser, säker tillgång och jobb och den senare för minskad miljöpåverkan och global rättvisa. Utgör dessa båda inriktningar ett motsatspar? Går det inte att säkra miljö och rättvisa med låga priser (eller snarare kostnader) och säkra jobb - göra dem båda till en helhet?

Scenariot Forte innehåller dessutom tydliga inkonsistenser. Man säger sig prioritera låga och stabila elpriser men det skall ske genom en utbyggnad av kärnkraft med både generation III och IV! (Ordet var billig sa Bill, det var ett billigt ord sa Bull, skärp er sa elaka Hans). Förklaringen tycks ligga i att elkunderna skall ta kostnaden (dock inte industrin) och betala en “atompremie” (deras eget ord)! Samma metod som Energiewende i Tyskland men där användes pengarna till teknikutveckling av förnybar energi så att kostnaden för den succesivt sjönk. Det som kallas lärinvesteringar vilket knappast lär föreligga för kärnkraften.

Det är dock glädjande att man så starkt betonar behovet av energieffektivisering

Energieffektivisering möjliggör ett hållbart energisystem
I våra scenarier är energieffektivisering, i till exempel byggnader och industrier och genom minskad bränsleanvändning i fordon, en viktig faktor i omställningen till ett hållbart energisystem. Genom energieffektivisering i energisystemets alla delar kan energianvändningen och energiförluster minska kraftigt, vilket även bidrar till att minska energisystemets miljöpåverkan.

Därför skall vi inte (just nu) peka på att man från myndighetens sida flera gånger slirat på detta. Vi tar det en annan gång!

Däremot kan man påminna om namnet på Pizzerian i Mosebacke Monarki och som också hade ett musikaliskt tema “Allegro ma non troppo” (Livligt men inte för mycket)