Gör om - gör lätt

Energieffektviseringen har kört fast. Det är dags att ta nya tag och se över styrmedlen som fortfarande baseras på gammaldags tänkande om hur människor fungerar och agerar. Gör Om och Gör Lätt(-are). Här kommer 16 förslag.

Enligt läroböckernas traditionella ekonomiska teori, kommer energieffektiviseringar av sig själv när de blir lönsamma. IEA har dock visat att fortfarande om 20 år kommer mer än 2/3 av potentialen inte att vara nyttjad, trots privatekonomisk lönsamhet!  ”Det behövs nya politiska initiativ”, säger de.
Nobelpriset i ekonomi 2017 till Richard H. Thaler satte fokus på att människor inte med automatik beter sig ekonomiskt rationellt. Det är dags att vi riktar oss till de riktiga människorna istället för textboksfiktionerna. Det måste bli lätt(-are) att göra rätt.

Ta hjälp av modern ekonomisk forskning
(1) Vi beter oss olika om vi upplever att vi redan äger någonting eller vi står i begrepp att förvärva samma sak. När vi talar om effektivisering föreslår vi att man byter ut saker man har i ett hem eller i produktionen. Den vi talar med känner sig bekväm med det man har och att det fungerar. Varför skall man byta till något konstigt?

(2) Vi tjatar om att förändringen skulle innebära en vinst. Men det vore bättre att visa att det innebär en förlust att INTE göra förändringen. ”Du tjänar på att byta lampor” säger vi istället för ”Du förlorar på att INTE byta lampor”. Vi lyssnar mer när det gäller att slippa en förlust!

Produkt- och installationsdesign
(3) Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även displayer för att kontrollera belysning eller matberedning i kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

(4) Design kan även gälla installationer. I Storbritannien ökade acceptansen för vindsisolering när man erbjöd vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

(5) Ordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(-are) att hantera.

(6) Man skulle också kunna följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar. Detta kan uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden

Planerande och handlande
Helt genomförd effektvisering är en längre process – en helhet. Thaler talar om att vi har flera ”jag”. Vårt bästa jag planerar, men vårt vardagsjag tar över när tiden går. Det är en konflikt mellan “planning” och “doing”. I prismotiveringen liknar Vetenskapsakademin det vid hur Odysseus måste bindas vid masten för att inte lockas av Sirenernas sång och segla i kvav.

(7) Thaler har lanserat modellen ”save more tomorrow” där man inriktas på att spara mera, inte nu men vid nästa löneförhöjning. Det borde kunna utvecklas även för energieffektivisering!? Man gör mindre avsättningar till ett energisparkonto som ges förmånligare villkor och kanske skattesubvention som lockelse? Kopplat till byggnadsdeklaration eller energikartläggning. Den gamla “Bygga/Bo-dialogen” var faktiskt inne på det temat.

Var köper man en effektivisering?
Energieffektivisering är bedrägligt! Effektivare energianvändning kan åstadkommas med många olika kombinationer av produkter samt involvera många olika leverantörer av varor och tjänster från många (ofta små) företag. Den kan ha flera andra positiva effekter och värden.

Blotta tanken på att enskilda individer skall kunna balansera alla dessa på ett tillfredställande sätt är ”mäktig”. Både kunder/användare av energi och de leverantörer som kan tillhandahålla lösningarna är i vardagen fullt upptagna med mycket annat. Vi har ”begränsad bandbredd”. Lösningen kan vara att på olika sätt skapa ökad trygghet så att tankar och oro kan avlastas.

Det behövs kunniga(-re) aktörer, det måste bli lättare att välja rätt och olika åtgärder måste bringa tryggheten att lösningen är på väg.

(8) Auktorisation
Man bör säkerställa att leverantörer av varor och tjänster har den nödvändiga kunskapen och dokumenterade erfarenheten. EEF håller på att utveckla sådan.

(9) Paketlösningar i byggsats
Byggnadsdeklarationerna och kartläggningarna bör vara ”instegshjälp” så att man får ett åtgärdsprogram.

(10) Varudeklarationer med spets
Produktspecifikationer skulle kunna kompletteras så att det angavs vilka andra modeller och prestanda som kan övervägas eller vilka andra åtgärder som passar samman.

Exempel: Gör paket av motor och varvtalsreglering till motorn eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt ”andra kunder har också köpt xxxx”

(11) Effektivisering ingår
Företagen borde adressera kundens egentliga problem (som inte alltid är energieffektivisering) och visa hur den egna produkten kan lösa problemet och ge effektivisering på köpet!

(12) Förutse och förbered kommande åtgärder.
Åtgärder kan motivera att man också gör sammanhängande saker. Byggnadsåtgärder, med höga ställkostnader, kan motivera att andra genomförs nu istället för att komma tillbaka senare,  “Köp 2 betala för 1”

(13) Vita certifikat
I många länder har man ”Energy Efficiency Obligations” för energiföretag som får dem att tänka på effektvisering som alternativ till att bygga ut kapacitet. För distributionsföretagen borde detta vara intressant när de överväger problemen med effekt i bristsituationer. Det påverkar också deras kundrelationer. En amerikansk butiksägare mötte energiföretaget som erbjöd förbättrad belysning med orden: ”Äntligen kommer ni med något positivt istället för bara räkningar”

(14) Gör erbjudandena mera spännande.
Många vill få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare.

(15) Dra nytta av grannarna.
Industrinätverk är ett sätt att nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

(16) Röj en gräddfil för energieffektivisering
Öka renoveringsgraden och –djupet genom att samla alla goda krafter både i finansiering, stöd och kompetens.
Samhällets alla resurser samlas för att visa att renoveringar för uthållig energianvändning är det mest önskvärda. Ett bättre samarbete mellan myndigheter, finansiärer och utförare skapar en gräddfil för energieffektvisering.

Ta nya tag
Det mest slående i debatten om energieffektiviseringar är att potentialen tycks inlåst. Inte därför att möjligheter saknas utan därför att vi väljer att titta åt fel håll.

Klimatförnekarnas personalfest

Alla intresseinriktningar har sina sammankomster, för att fira eller för att stärka varandra i anden. Så också klimatförnekarna (även om de föredrar att kallas skeptiker). Tidskriften Effekt rapporterar om deras möte i Mölndal nyligen. Intressant läsning som ger också oss, som inte delar deras synpunkter, insikter om deras tänkesätt.

Är “avregleringar är ett dj-a sk-t?

...som vi baxat ända hit!” Om man nu skulle travestera förre finansministern Feldts skaldekonst.

Vi har ju nu under några decennier fått leva med ett antal avregleringar på energimarknaderna (men även på finansmarknaderna, vård, skola och omsorg). I samtliga fall har vi fått höra att dessa skall ge större valfrihet, bättre service och lägre kostnader. Och i praktiskt taget alla kan vi notera att valfriheten fåtts till priset av högre kostnader, dubiös service, sämre kvalitet och ökade risker. Vi har också tvingats acceptera att vinsterna ökar men främst tillfaller några få. I USA trumpetar fortfarande den nya administrationen avregleringarnas lov men vi har ju också sett att Trumps världsbild tillhör det förgångna. 

I Sverige har nyligen Elektrikerförbundet granskat avregleringarna och funnit att de inte har något positivt för kunder och anställda. Sammanfattningsvis säger de att resultatet är:
* farligare jobb inom energibranschen.
* sämre standard på elanläggningar och lägre kvalitet på det materiel som används.
* högre kostnader för hushåll och industri.
* ett försämrat samhällsskydd.

I Storbritannien har, enligt The Guardian, de största elbolagen satt i system att överdebitera sina kunder.

Någon som är förvånad?  mad

Är Trigeneration på gång igen?

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

image

Klimateffekterna i USA är inte “fake news”

Princeton visar i en ny rapport att städerna i USAs torra regioner kommer att bli obeboeliga innan det här seklet är över (se bild nedan).

Naturligtvis är botemedlet att reducera utsläppen av växthusgaser men en lindring i nöden kan vara effektivare luftkonditionering och den utrustningen kan komma från Indien! Ett land som också har erfarenhet av värmeböljor. EESL (världsmästarna i effektvisering) håller på att ta fram de bättre aggregaten.

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Röj en gräddfil för energieffektivisering

För ett tag sedan lades ett förslag till hur man skulle kunna samla alla goda krafter i ett bättre samarbete mellan myndigheter, finansiärer och utförare för att skapa en gräddfil för energieffektvisering.

Ytligt sett ser det ut som en variant av PPP (Public Private Partnership) och det kanske man kan kalla det men just det begreppet är väl inte så bra som argument när vi nu har sett både Arlandabanan och Nya Karolinska vilka båda har tveksamma (milt uttryckt) egenskaper. Kanske vi kan kalla det PPPP istället där ett extra P får stå för Progessiv. Men låt förslaget få tala för sig själv:

The proposed market framework is proposes to address all the barriers to energy renovation at the same time including the up-front cost barrier, the split-incentive and ownership’s changes barrier, the lack of technological solutions to deliver ZEB, the burden of energy renovation work which last for months and the behavioural change of industry leaders. 

The implementation of a such framework requires 2 policy changes and 2 market changes.

From policy perspective, the two major changes relate to a) bundling existing public finance into one source of financing which will provide loans at low-interest rates to compagnies instead of incentives to individuals. These loans should be provided only for companies delivering ZEB renovation while today incentives are given to individuals for shallow renovation work. Having a clear ZEB target will eliminate the existing shallow renovation market and providing b) loans to cluster of companies will address the up-front cost barrier.

From market perspective, the two major changes include c) building cluster of companies which will propose energy renovation kits delivering ZEB. The cluster of companies should also develop long-term energy renovation contracts which would d) link the energy renovation to the properties instead of individuals. This will allow to overcome the split incentives and the ownership’s changes barriers.

En intressant tanke som tydligt avser att komma ifrån det “räddhågsna” smårenoverandet som kan bli följden av en enskild person saknar kunskap och förmåga att ta ett större grepp och som därtill fordrar att samarbetande företag (med auktorisation) går på djupet och gör det långsiktigt. Och eftersom det är ett tydligt behov av att renoveringarna både går snabbare och djupare löser det ett viktigt samhällsproblem.

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Djävulen bor i genomförandet (Effektivisera mera sedan)

Till de mera utmärkande dragen för effektviseringen är att det är en längre process. Kunden är i grunden positivt inställd men känner sig vilsen inför vilka åtgärder som skall vidtas och när. Det måste passa in i en längre händelsekedja.

Nobelpristagaren i ekonomi 2017 Richard Thaler talar om att vi har flera ”jag” som har att ta ställning till det hela. Vårt bästa jag planerar, hoppas och önskar men vårt vardagsjag tar över efterhand som tiden går och handlar inte som vi önskat (jämför bild nedan). Det är en konflikt mellan “planning” och “doing”. I sin prismotivering liknar Vetenskapsakademin det vid hur Odysseus låter sig bindas vid masten för att inte lockas av Sirenernas sång och segla i kvav.
 
Rådgivares och analytikers propåer med livscykelanalyser påverkar i bästa fall bara i utgångsläget. Det är en bra vägledning för våra “bästa jag” men vi måste komma upp med en handlingsvariant för våra “vardags-jag”

Thaler har studerat problemet särskilt i förhållande till pensionssparandet och lanserat modellensave more tomorrow där man får sparare att inrikta sig på att spara mera när de får nästa löneförhöjning. Man försätter sig i ett mentalt tillstånd att spara mer på ett sätt som inte känns så svårt just nu.

Något liknande borde kunna utvecklas även för energieffektivisering!? Kanske kan man göra mindre avsättningar till ett energisparkonto som ges förmånligare villkor och kanske skattesubvention som lockelse? Allt kopplat till byggnadsdeklaration och/eller energikartläggning. Den gamla “Bygga/Bo-dialogen var faktiskt inne på det temat. Det är dags att väcka upp det igen!

image

En energieffektiv olympiad

Framgångar i idrott bygger på en enda princip ENERGIEFFEKTIVITET!. Det är ju uppenbarligen så att den som använder sin energi på bästa sätt också vinner.

ACEEE beerättar lite om hur man i Korea också tillämpat den principen på transporter (tåg och elfordon), belysning (LED) och byggnader i själva arrangemanget i år.

Faktaskygghet eller -resistens eller bara -skugga?

Vad är det som gör det så svårt att ta till sig budskapen om miljö- och klimatproblemen och att AGERA så att vi åtminstone reducerar dem? Är det vårt sätt att behandla fakta eller är det något djupare i vår mentala utrustning?

En omtyckt tes är att “fakta talar för sig själv”, men det är nog mera så att fakta inte talar alls om ingen hjälper till med översättningen av vad fakta betyder.

image

Ett exempel på nyttiga fakta som kommer att ha svårt att nyttja är boken “Come on” av von Weizsäcker och Wijkman. Den är mycket innehållsrik men den behöver flera olika uttolkare innan dess innehåll kommer till sin fulla rätt. Det är kanske Du som kan och skall göra det?

Effektiviseringen hänger på småföretagen

I Storbritannien har man undersökt vem det är som gör jobbet med energieffektvisering och funnit att det är de lokala småföretagen som är den viktigaste länken. Catrin Maby berätta hur i ett webinarium den 22 februari kl 15.

Installer Power: unlocking low carbon retrofit in private housing

22 Feb 2018 @ 15:00 CET

There is huge untapped potential in the trigger-point opportunities to include energy improvements in other work offered by the general home repair, maintenance and improvement market, a thriving market for which there is an ongoing demand, not typically dependent on public sector stimulus. Including energy efficiency and micro-renewables measures at the same time as other works can help address barriers such as cost and disruption. Qualitative data was collected from building trades people (UK), to gain a different perspective on this issue from that usually heard in policy circles, from an industry dominated by micro-enterprises active at a local level.

———————
Eftersom många har en “romatisk” uppfattning om att effektvisering händer av sig själv när tiden är mogen är Catrins forskning en viktig tankeställare.

Avregleringar hotar kundernas val

Den högsta sanningen för USAs nuvarande ledning är att avregleringar skall hjälpa företagen. Donald (the stable genious enligt honom själv) skryter med att för varje ny reglering skall minst två gamla tas bort. Man behöver inte fundera så länge för att komma underfund med att ett sådant instrument är lite trubbigt. Många regleringar är ju snarare en hjälp för företagen att skapa bättre och lika villkor för konkurrens.

Men frågan är om det inte är ännu viktigare att skapa bättre regleringar än att avskaffa dem? Cass Sunstein (som skrev Nudge tillsammans med Richard Thaler) skrev för några år sedan en bok som hetter “Simpler. The Future of Government” där han bland annat visar att regleringar skall göra det lättare att göra rätt.

Så i den mån Trump och andra av hans sort har en poäng så ligger det snarare i att rregleringar kan vara onödigt krångliga. För företagen borde emellertid alternativet inte i första hand vara att ta bort dem utan göra dem bättre så att kunderna kan välja rätt. Solceller och effektviseringen kan vara vackra exempel.

Byggnadsrenovering med blåslampa

I EU finns ett intressant projekt (iBRoad) som syftar till att ta fram individuella handlingsplaner “roadmaps” för byggnadsrenoveringar för att få upp takten och öka djupet i renoveringarna.

iBROAD intends to explore, design, develop and demonstrate the concept of individual building renovation roadmaps (iBROAD), as a tool outlining deep step-by-step renovation plans with customised recommendations for individual buildings (iBROAD-Plan), combined with a repository of building-related information

I ett första steg har man nu karltlagt situationen i ett antal länder, bland annat Sverige. Där kan vi utläsa att renoveringstakten i Sverige är väsentligt lägre (0,88%), se bild nedan, än de målsättningar som EU ansatt på 2-3%.

Det finns också expertnoteringar om situationen i de länder som studerats och även om de ibland förefaller självklara är det ofta bra att få dem svart på vitt:

The main barriers for energy efficiency improvements are the high cost of renovation and the uncertainty of which measures to implement.

image

Det går inte att backa in i framtiden

Eurostat visar med statistik från 2016 att energianvändningen ökar istället för att minska (se bild nedan).

Statistiken finns redovisad på landsnivå och det är en ojämn fördelning. Sverige klarar sig med ett nödrop men det är inge succehistoria att skriva hem om!

Det behövs nya initiativ! Och det är nog inte av den karaktär som vissa företrädare på debattarenan haft, typ: flyga mer så vi kan förorena mindre! gulp

PS Men det invektiv hon använde för sina motståndare kan nog användas för henne själv! Ett gott exempel på kretslopp?  cheese

image

Får man plocka lingon utan F-skattesedel?

I EU pågår en översyn över de direktiv som gäller för energiföretag och deras ansvar på marknaden. Det har nu lett till en diskussion om var gränsen går mellan energiföretagens ansvar när de har stora solcellsparker, mindre kollektiv som skaffar gemensamma anläggningar och ända ned till enskilda personer som sätter upp några celler på taket.

I Euractiv skriver man till och med att det handlar om en kontrarevolution till energiomställningen “Beware the clean energy counter-revolution” De menar att hela upplägget är nyliberalsistiskt tes-tuggande:

....justification is as simple as liberal economic theory. “Providing exemptions to some market participants means discriminating against others, which fundamentally undermines the market structure,”

Det verkar vara en sorts diskussion som vi hade i Sverige för några decennier sedan om beskattning när man plockade bär för hushållsbruk eller den sorts diskussioner som brukar användas i juridiska prep-kurser om vem som är skyldig när man tappar en låda apelsiner vid lossning i hamen. Rätt skall ju vara rätt!

Eller borde det snarare vara så att (om vi skall klara energiomställningen) det skall vara lätt att göra rätt?  cheese

 

 

På rätt väg men med snigelfart

Agora har gjort en sammanställning av hur elmarknaden i Europa utvecklas och sammanfattar att det är både ojämnt (när man jämför från år till år) och långsamt. Se också bild nedan.

...whilst the energy transition in the power sector is generally heading in the right direction, a lot of work remains to ensure its implementation is as effective, cheap, secure and fair as possible

Inte oväntat så är det effektviseringen som saknas i bilden!

image

Blir effektivisering lättare med kretslopp?

I en rapport om hur väl vi använder jordens resurser (jämför bild 1 nedan), The CIRCULARITY GAP report, hävdas att återanvändningen (kretsloppsandelen) av allt materialflöde är 9,1%.

Intuitivt känner man att mera fokus på kretslopp gör hela energiomställningsprocessen mera komplicerad, men det är kanske fel!? Så här skriver de i rapporten:

The transition to circularity is therefore a means to an end. As a multi-stakeholder model, a circular economy has the ability to unite a global community behind an action agenda, engaged and empowered both collectively and individually.

Och det är kanske rätt? Ju fler vi är tillsammans som det heter i den gamla schlagern. För det är många moment i strategins delar som arbetar i samma riktning, (se bild 2 och tabell som följer):

Prioritise Regenerative Resources: Ensure renewable, reusable, non-toxic resources are utilised as materials
and energy in an efficient way.
Preserve and Extend What’s Already Made: Maintain, repair and upgrade resources in use to maximise their
lifetime and give them a second life through take-back strategies, where applicable.
Use Waste as a Resource: Utilise waste streams as a source of secondary resources and recover waste for
reuse and recycling.
Rethink the Business Model: Consider opportunities to create greater value and align incentives through
business models that build on the interaction between products and services.
Design For the Future: Adopt a systemic perspective during the design process, to employ the right
materials for appropriate lifetime and extended future use.
Incorporate Digital Technology: Track and optimise resource use and strengthen connections between
supply-chain actors through digital, online platforms and technologies.
Collaborate to Create Joint Value: Work together throughout the supply chain, internally within
organisations and with the public sector to increase transparency and create shared value.

Och så här står det i rapporten:

The Club of Rome compared development scenarios for five EU member states and found that renewable energy and energy efficiency alone can reduce greenhouse gas emissions 50%. When adding circular economy strategies that number would increase to 70%.

image
BILD 1
————————
image
BILD 2

2,05×10^30 kg/m³

Romklubben fyller 50 år 2018. För att celebrera detta har Ernst von Weizsäcker och Anders Wijkman gett ut en bok med titeln “Come On” med undertiteln “Capitalism, Short-termism, Population and the Destruction of the Planet”.

Det är en ganska tunn bok, cirka 200 sidor, men den är tät! Den är uppbyggd efter den gamla principen att berätta om sakernas tillstånd (narratio) och sedan berätta om varför/hur problemen skall lösas (probatio). Enkelt och rejält i tre kapitel.

1. C’mon! Don’t Tell Me the Current Trends Are Sustainable! Pages 1-61
2. C’mon! Don’t Stick to Outdated Philosophies! Pages 63-100
3. Come On! Join Us on an Exciting Journey Towards a Sustainable World! Pages 101-204

Illustrationerna både i text och bild är slående, men just denna styrka är också ett problem. För många läsare är de grundläggande frågorna och svaren säkert kända men bredden är nog ändå en överraskning.

Det är nog författarnas avsikt - att vi skall se att problemen inte är isolerade till något enstaka område och att vi skall kunna fixa det med lite smarta lösningar utan någon egentlig ansträngning. Men här ligger också deras problem. Hur skall vi kunna ta till oss och omsätta deras tunga och täta budskap i handling? På det sättet bör boken ses som ett startskott snarare än en manual. Budskapet är tätt och kan bli till ett svart hål utan någon riktig gravitationsvåg som skakar om oss!

Nu förbereds dock presentationer som skall ge oss en chans att lite lättare tränga in i materialet. Den första i ett seminarium den 13 februari “Klimatet, kvartalsekonomin och kapitalismen” som också kommer att spelas in och bli tillgänglig på video. Men det kommer att behövas mera!

PS Densiteten för ett svart hål med Jordens massa är 2.05×10^30 kg/m³. Det är rätt mycket cheese

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv