Mjukgörare för effektivisering

eceee publicerar en översikt över olika sätt att göra villkoren för effektivisering i byggnader lite lättare och där man hämtat exempel från olika länder och världsdelar. “Mjukgörarna” handlar om finansiering genom t.ex. lån, återbetalningsvillkor och metoder, energitjänstepaket och liknande. Åtgärderna handlar om all slags teknik och för både nya och befintliga byggnader (se bild nedan).

Ett annorlunda inslag i denna skrift är att man kommenterar exemplens användbarhet som modeller i andra miljöer (transferability). Läsaren får alltså lite hjälp när man finderar på hur tillämpliga t.ex. Kinas, Estlands och USAs erfarenheter är hos oss själva. Överföringen av Tyska KfW till Sverige är kanske mera uppenbar.

image

Ibland vill man göra som Galbraith

Människor är lyckligtvis komplicerade varelser. Det visar sig inte minst när vi i vår vardag skall ta ställning till en massa saker att göra eller inte göra. Sendil Mullainathan och Eldar Shafir visar detta på ett underhållande och spännande sätt i sin bok “Scarcity” och som recenseras i The Economist. Ytligt sett handlar boken om fattigdom men de visar att vi alla kan uppvisa samma beteenden i olika situationer. Vi får för lite “bandbredd” för att klara oväntade och komplicerade frågor. Författarna visar att samma mekanismer gäller t.ex. i sjukhusadministration och NASAs rymdfärder. Men också att mekanismerna kan hanteras och bli utgångspunkter för nya lösningar.

När man lägger undan deras bok och tänker på de ekonomer, inte minst de svenska, som envist hävdar att eftersom människor är rationella och “vinstmaximerande” då får man lust att göra som Galbraith. Sända ett diskret meddelande genom att vifta med pek- och längfinger. Ett meddelande som (på mera vårdat språk) betyder, “Tack det räcker nu”!

The best short tale he told was the time he served on FDR’s revue board in charge of regulating big business profits & having to listen to their reps pleading for exemptions. He would sit there listening calmly while rapidly twiddling the first two fingers of his right hand. Those bold enough to enquire about this were told a story of a party of ants that had found a tasty pile of bovine dung, which the ants rolled up into a moving ball rolling toward their anthill; upon seeing this lethal gift heading straight for her ,the ant queen rapidly waved her antennae to say”stop this bullshit!”

För praktiskt taget överallt härskar den märkliga synen som neoklassisk ekonomi är byggd kring. I ett inlägg i The Guardian sammanfattar man:

....look around at most of the major economics degree courses and neoclassical economics – that theory that treats humans as walking calculators, all-knowing and always out for themselves, and markets as inevitably returning to stability – remains in charge. Why? In a word: denial. The high priests of economics refuse to recognise the world has changed.

I denna världsbild finns till exempel ingen potential för förbättringar av energianvändningen för den är redan utnyttjad. Om människor inte utnyttjar de möjligheter som man kan visa på beror det på att de inte vill (har andra preferenser) eller inte anser att det är värt uppoffringen av tid och möda. Alltså (vilket skulle bevisas) är alla lönsamma åtgärder redan genomförda. Mullainathan och Shafir har en mera mänsklig syn på ämnet!

Ett pris för energi - men vilket?

I Storbritannien har man försökt förenkla prissystemet för uppvärmning med gas. Och visst vore det bättre med ett (rörligt) pris för energi i stället för den myriad av olika priser som man betalar nu. Men det blev tydligen rysligt fel i England. Ett pris tyckte de var en bra idé men det blev ett fast pris! En konsument hävdar att han efter att ha försökt gör sitt hem energisnålt fick en räkning som ökade med 583%!

Det är nog ingen stor skillnad på svenska och engelska beslutsfattare. De flesta av dem ser mest till energiföretagens intressen. Få se hur det går med nettodebiteringen i Sverige! Den som håller på att göras om ett obegripligt skatteavdrag.

Glöm 20/20/20 - kom ihåg 40/45/55

Formeln 20/20/20 avsåg målen 20% effektivare energianvändning, 20% förnybar energi och 20% mindre utsläpp av växthusgaser till 2020. Nu är det dags att blicka längre fram och mot 2030. Då gäller motsvarande tal 40% effektivare energianvändning, 45% förnybar energi och 55% minskade utsläpp av växthusgaser. Det var konklusionen av ett seminarium om Europas möjligheter till omställning för en tid sedan.

Vi talar, precis som för målen till 2020, om LÖNSAMMA åtgärder som betalar för sig själva, ger ekonomin större motståndskraft mot överraskningar i priser och bränsletillgång smat ändå pengar över i plånboken att skapa större och mera utbredd välfärd. I en liten sammanfattning utvecklar man lite mera i detalj hur delarna hänger ihop. Även att målen om effektivisering och förnybar energi påverkar varandra (antytt i bild nedan).

Nu vet vi ju att det finns de som säger att det räcker med ett mål och det är utsläppen av växthusgaser. Det är antagligen samma människor som bara kollar Finnkampen på text-TV för att se vilket land som fick högst sammanlagda poäng. Och som om man tog med dem till tävlingarna skulle bli mycket förvånade att man tävlade i olika grenar. Och ännu mer förvånade att hopparna i stav och höjd hade fått ribbor att hoppa över. Dessutom att ribborna låg på olika höjd!

image

Vilken del av ny teknik är svår(-ast) att förstå?

Pressen förmedlar att Vattenfall säger nej till subventioner av förnybar energi. En representant för företaget hänvisar till Tyskland där man byggt “...vindkraft och solceller på platser där efterfrågan och tillräcklig överföringskapacitet saknats.”

Jaha, undrar man, var ligger Harsprånget och Forsmark? Inte är de väl så värst nära efterfrågan. I det ena fallet utnyttjar man resursen där den finns och i det andra fallet måste man lokalisera så att störningarna inte blir alltför svåra. Även om kraftföretagen inte alltid anser att störningen av kärnkraft är så besvärlig. Under min tid på dåvarande Stockholm Energi hade jag på mitt arbetsrum en tavla som var gjord av ett idématerial som hette “Kärnkraft i Värtan”!

Världen över håller man på att anpassa sig till ny teknik med bland annat smarta nät och till att utnyttja kraftresurser lokalt (distributed generation). Har man inte berättat detta för Vattenfall? Sådan lokal produktion är ofta förnybar och uthållig i ordets verkliga bemärkelse och kan lokaliseras mycket nära efterfrågan i bebyggelsen.

Och så det här med subventioner. Investeringar i tekniklärande är inte subventioner utan lärinvesteringar! Detta visas av IEA in en bok skriven av professor Clas-Otto Wene.

IEA har fortsatt att beskriva vilken sorts stöd som behövs i olika delar av teknikutvecklingen och nu senast i en rapport om hur man finansierar energieffektivisering. Tyvärr använder man det politiskt influerade uttrycket “subsidies” (se bild nedan) men det visar ändå hur man i olika skeden måste använda olika instrument. Utsläppsrätter har sin plats men det är sent i kedjan och passar den redan etablerade tekniken.

Visst vore det bra om Vattenfall kunde få ett “Uppdrag 2020” och börja arbeta med utvecklingsfrågor istället för att bara vara en i gruppen av företag som önskar att i morgon skall vara som i går!?

 

image

Energikommission - Ja Tack!

Svenskt Näringsliv föreslår att man skall tillsätta en energikommission. I radions Ekonomieko säger man att man vill ta reda på hur mycket energi vi behöver så att energisystemet kan anpassas till behovet. En representant för Metall instämmer.

Det låter ju bra! Det har ju hänt så fruktansvärt mycket på effektiviseringsområdet både vad gäller teknik, planering, affärmodeller, energitjänster, energistyrningssystem, motivation och incitament. Nu har vi förutsättningar att verkligen skapa ett uthålligt, effektivt och ekonomiskt klokt system!

Men läser man texten så börjar man undra igen? Det är inte energikostnaderna (mängd multiplicerat med pris) som står i fokus utan enbart priset. Och sedan blir man ännu tydligare:

Svenskt Näringsliv anser att de hinder som finns för ny energiproduktion måste ses över eller tas bort. Det gäller bland annat effektskatten på kärnkraft och fastighetskatten på vattenkraftverk, skatter som minskar investeringsviljan. Dessutom bör subventioner av förnyelsebar energi successivt fasas ut.

Så det är nog ingen kommission för att utröna energibehovet man vill ha. Det är nog samma gamla visa som skall gå i repris. Man samlar några som skall “passräkna” så att det stämmer med antalet reaktorer som man vill ha. Hå hå ja ja!

Helt om i ledet - Effektivisering skall gå först!

Under ganska många år nu har energieffektivisering benämnts som det femte bränslet (Fifth Fuel) efter kol, olja, kärnkraft och “alternativa bränslen”. Det kanske stämmer om man räknar i den ordning de kom in på arenan och på allvar i debatten. Men det är ju precis tvärtom när vi tittar på kostnader och uthållighet. Då kommer effektivisering utan konkurrens först.

Detta tar IEA nu ad notam. De har tidigare gjort markandsrapporter för de andra “bränslena” men ger nu ut en första sådan rapport och pekar på att effektivisering stått i skuggan men bör komma först.

I rapporten sägs att effektiviseringsmarknaden globalt är av storleksordningen 300 miljarder dollar årligen vilket Euractiv noterar. De sätter också in det som sägs i ett EU perspektiv. I IEAs presentation uppdaterar man de siffror man jobbat med tidigare och som sätter den gjorda effektiviseringens betydelse i jämförelse med de vanliga bränslena vilket faktiskt inte är småsmulor (se bild nedan).

I publikationen finns gott om illustrationer och exempel av hur effektivisering är en innovativ bransch i sig själv världen över. Skall man vara kritisk så skulle man kunna säga att det är inte mycket nytt och inte mycket framåtpekande i analyserna. Då har deras egen World Energy Outlook 2012 varit mera spännande när det gäller att visa sammanhang, betydelse och riktlinjer.

Vill man ha mera framåtriktad spaning kan man följa IEAs DSM-program på web eller facebook. Men det är viktigt att IEAs sekretariat nu säger om det är - Effektivisering kommer först! Det bör påverka regeringskanslierna världen över. (Ja utom i Sverige där vi redan har genomfört allt som är lönsamt cheese )

image

Människor och effektivisering

Som vi alla (borde) vet(a) så finns det en stor potential för energieffektivisering. Det finns gubevars några, inte helt obetydliga vad gäller makt och inflytande, motståndare kvar där man hävdar att alla lönsamma åtgärder redan är genomförda. Ett av de ljus som får dessa troll att spricka kommer från den gren av ekonomin som kallas beteendeekonomi. Det är dessa ekonomer som tar hänsyn till hur folk vanligen tänker och agerar.

Hitintills har de inte synts så mycket i det praktiska livet om man bortser från några Nobelpris (Akerlof, Kahneman och nu Shiller) men de börjar formera sig som uppdragstagande företag. I Ideas 42 finner man både Daniel Kahneman, Richard Thaler och Sendil Mullainathan i styrelse och som rådgivare. Ett av deras arbetsområden är energieffektivisering och ett arbetsprov finner man i Hunt Allcotts paper “Social Norms and energy conservation”. Där har han studerat hur företaget OPWER kommunicerat för att effektivsera användningen.

Och alltså visat att människor som redan gjort allt som (de ansåg) var lönsamt kunde göra lite till. Hoppsan!

Mobilisering i byggnadssektorn

IEA har tittat närmare på hur man på olika sätt kan få mera fart på effektiviseringen i byggnader och redovisar erfarenheter från ett antal olika länder där man jobbat med olika sätt att finansiera och motivera med ekonomiska instrument:

.....clustered into four categories, each of which has specific advantages in some contexts:
Fiscal instruments:
o taxes
o tax reliefs
Financial measures:
o loans
o grants
Trading schemes:
o emissions trading schemes
o white certificates
Direct investment:
o public procurement
o public investment in R&D
o investment in public infrastructure.

Det tyska exemplet och dess effekter på sysselsättningen är kul. Man redovisar (se bild nedan) 14-19 jobb per investerad million Euro (motsvarande 1,6-2,2 jobb per million SEK).

image

Japanska insikter om energi och kärnkraft

I en ledare i New York Times återger man med gillande skeenden i Japansk politik. Den förre premiärministern och kärnkraftförespråkaren Koizumi har tänkt om, 180 grader!

Han har dels kommit fram till att kärnkraft inte är billig utan dyr och att den inte behövs för industriell utveckling - tvärtom! Och han har särskilt noterat att avfallet är ett STORT problem efter det att han varit på studiebesök i Finland.

En hållning som har ytterligare stöd i erfarenheterna av hur Japans energianvändning utvecklats efter Fukushima. Den förre premiärministern har formulerat sig i en programatisk form om hur Japan kan ta en ledarställning i utvecklingen. Måste man ha katastrofer innan detta blir en insikt även i Sverige?

Mr. Koizumi makes a compelling argument that if the ruling Liberal Democratic Party were to announce a zero nuclear policy, “the nation could come together in the creation of a recyclable society unseen in the world,” and the public mood would rise in an instant

.

Bristande “bandbredd” kräver nya affärsmodeller

I en intressant artikel i New York Review of Books recenserar Cass Sunstein, en av författarna till boken Nudge, en bok (Scarcity: Why having too Little means so much) som handlar om hur vi i många situationer kan komma att tappa fokus på de problem vi ställs inför. Vår “bandbredd” räcker inte till för att hålla tillräckligt många saker i huvudet och framför allt inte till för att vara så rationella som vi borde vara och som det allmänt antas att vi är.

Därmed får också föreställningen om “homo economicus” en rejäl törn och i dess följd tankarna på att alla lönsamma åtgärder redan skulle vara genomförda eller att det räcker med att skapa de formella förutsättningarna på marknaden. Det behövs mera styrmedel, “knuffar”, fantasi, ja rentav intelligens för att vi skall kunna utnyttja möjligheterna (potentialen) till fullo.

Vad vi framför allt behöver göra är att skapa bättre förutsättningar för energianvändarna att göra de rationella valen. Vi måste utveckla produkten (effektivisering) och sättet att tillhandahålla den genom att ha bättre erbjudanden - affärsmodeller. Idag lägger vi hela bördan att välja, beräkna och kombinera en myriad av olika åtgärder på en stackars kund som inte rimligen kan fånga hela komplexet av olika åtgärder. Effektivisering är inte svårt men komplicerat.

I vissa fall påstås att kunderna är lata, ointresserade eller dumma därför att de inte väljer ett alternativ som är uppenbart bättre för dem. Men vi som erbjuder tjänsterna och produkterna - vi anstränger oss inte tillräckligt för att göra effektiviseringen mera tillgänglig och lättbeställd. Så vem är lat och dum?

En av medförfattarna till den recenserade boken visar i en underhållande kvartslång föreläsning på webben att vi har mycket kvar att göra och på många områden. Men först måste vi skärpa oss och försöka förstå hur riktiga människor fungerar och inte hur de gör i världsfrånvända ekonomiska modeller.

 

Hotellservice i Fukushimas närhet

Det är inte ovanligt att hotellen sätter upp meddelanden om dagens väder. Men i Fukushimas närhet finns det viktigare saker (se bild nedan).

image
Members of the hotel staff in Iwaki welcome guests behind a sign showing the levels of radiation at the hotel’s lobby and rooms

Energy efficiency as a resource - Vita certifikat på amerikanska

ACEEE, The American Council for an Energy Efficient Economy (systerorgansiation till eceee) hade nyligen en sammandragning för att visa vad som händer och vad som kan göras när energiföretagen medverkar med energitjänster. Detta rapporteras föredömligt snabbt i ett dokument vars slutsats är att energieffektivisering är den mest miljövänliga men också den billigaste och minst riskfyllda resursen när energisystemet behöver anpassas.

Programmet med länkar till presentationerna finns också redan tillgängligt och där finns mycket spännande att se. Det kanske mest är en hype men förkortningen DSM (Demand Side Management) håller på att ersättas av IDSM där I står för “integrated” och innebär att man adderar lokal energitillförsel (Distributed Generation, DG) till den laststyrning (Demand Response) och energieffektiviserings (EE) som traditionellt ryms i DSM-begreppet. IEAs DSM-program har haft detta perspektiv i flera år men om medicinen slinker ner med ett annat namn så OK:

Synd att detta inte är tillämpligt i Sverige eftersom vi redan gjort allt som är lönsamt och eftersom vita certifikat anses vara marknadsfrämmande!  tongue rolleye

Det är effektiviseringen som släpar efter

EUs Miljömyndighet, EEA, har kollat hur det går med de tre målsättningarna att minska utsläppen av koldioxid, öka andelen förnybar energi och öka effektiviseringen. De goda nyheterna är att inget land missar alla målen, men de dåliga är att särskilt effektiviseringen slirar. Det är bara Bulgarien (!), Frankrike, Danmark och Tyskland som har en chans att klara effektiviseringsmålet. Sverige ligger långt ned på listan (se tabell nedan).

I allt elände är det kanske en god nyhet att till och med EU-ordföranden, van Rompuy, nu efterlyser en strategi för hur man skall åtgärda befintlig byggnader och att han dessutom hänvisar till att detta skulle skapa två miljoner nya jobb:

....deep renovation of existing buildings has also the potential to stimulate innovation, to improve health and to create about two million new direct jobs in the Union by 2020.

image

Uthålliga energiligan

The World Energy Council, WEC, gör årligen en översyn över hur världens länder fungerar ur energisynpunkt. Det är ett omfattande material där man ser på självförsörjning, tillgänglighet och uthållighet. De kallar det “Trilemma”. Sverige placerar sig högt i listan och ges “värdigheten” AAA i ett system som liknar klassificering av kreditsäkerhet (se bild).

De rapporterar också om energieffektivisering och säger att det går helt åt fel håll (New report to highlight alarming slowdown in energy efficiency improvements) när de aviserar en rapport som ännu inte är tillgänglig. Det finns emellertid en press-release där man utvecklar temat lite grann men av vilken det framgår att man fallit i en gammal “ekonomfälla” och vill göra gällande att samhället rangordnat alla investeringsobjekt och redan åtgärdat de billigaste:

The rate of energy efficiency has decreased in the last decade, especially in developed countries, which have already used the “easiest” measures and must now think of innovative measures: this is particularly the case in Europe for the renovation of existing buildings.

Men bortsett från denna lilla lapsus visar och understryker rapporten att energieffektivisering tjänar flera politiska syften för en sund ekonomi. Vilket troligen gäller även i Sverige även om vissa vill göra motsatsen gällande.

image

The New Climate Economy

Ibland växer nya internationella initiativ som svamp ur marken. En dag står de där och nästa är de borta. Ibland syns de ibland bara anar man dem genom en svag doft. Ett av de senare heter Global Commission on the Economy and Climate och poppade upp vid ett FN-sammanträde för två veckor sedan och man har både Sverige och Norge som faddrar. Både Lena Ek och Jens Stoltenberg syns på bild.

Kärnan är emellertid att man drar samman kompetens från sju olika forskningsinstitutioner världen runt, bland dem SEI. Och visst känns det spännande när man ser att Nicholas Stern är med i gänget och har skrivit en liten bakgrundstext där han drar upp vissa huvudlinjer. Ännu mera spännande blir det av att Daniel Kahneman är med i deras rådgivande grupp.

De skall presentera en rapport om ett år där de behandlar följande:

•Examine the relationship between core economic goals, such as growth, investment, employment, poverty reduction and income distribution, and policies towards climate risk and mitigation
•Create a common, rigorous and unbiased understanding of the relative risks and opportunities of low- and high-carbon economic trajectories
•Explore the possible pathways to a lower-carbon, more climate-resilient economy, and the choices and trade-offs involved in such a transition, including the speed of change
•Analyse how such trade-offs can best be managed, both through public policy, and through the private actions of businesses and investors
•Examine the implications for both core economic objectives and wider social outcomes such as improved health, energy security and food security, especially in the poorest countries

Det låter mera lovande än mycket annat som synts i svampskogen. Fast något undrande är man ändå till att Vattenfall är med på ett hörn? Tänk om det förebådar ett Uppdrag 2020?

Det är en god affär att minska sina utsläpp

KPMG räknar med att: DISC_CDPt = β0 + β1CNCRNt + β2STRNGt + β3PROPDISCLt + β4 SIZEt + β5MFt + β6BMt + β7LEVt + β8IIt + β9FRNSALEt+ β10EPAt + β11ASSETt + β12LIABt + β13OPINCt + εt.

Vilket i slutändan visar att:
1. Öppenhet om utsläppen lönar sig
2. Företag som har stora utsläpp minskar sitt marknadsvärde. För att vara exakt 212000 USD för varje 1000-tal ton kol de släpper ut.

The study finds that the median firm value of firms that disclose their carbon emissions is about US$2.3 billion higher than the median value of matched non disclosing firms

KPMGs studie är välformulerad och lättläst. Formeln ovan finns i en not, men medge att det ser mera imponerande ut med den!?

Sedan finns den gnagande frågan kvar? Gäller detta i Sverige? Här har ju alla lönsamma åtgärder genomförts som ni vet. LOL

Effektivisering är inte bara lite smålönsamt och trevligt

Studies show a range of employment effects from energy efficiency investment whose impacts average about 17 to 19 jobs generated for every EUR 1 million spent on efficiency interventions. These jobs result from the direct creation of posts as well as new employment further up the production chain as efficiency provides consumers new savings that they can spend, bolstering overall economic activity.

Det är IEA som skriver detta i en artikel där man konstaterar att effektivisering är mer än bara det som syns på räkningen.

In industry, efficiency not only raises profit through lower operating costs, it can also provide consistency and improvement in quality and output. Studies suggest that the multiple benefits in the overall industrial sector may be worth up to 2.5 times the value of energy savings.

Men detta gäller ju som vi alla vet inte i Sverige! Här lever vi nämligen i en perfekt marknadsekonomi där alla lönsamma åtgärder redan är genomförda. Men det kan ju vara bra för andra länder. tongue rolleye

Energieffektivisering den glömda miljardindustrin

Energy efficiency is also the largest clean-tech market worth €720 billion globally in 2010 and growing annually by 10%.

säger the Coalition for Energy Savings i sin genomlysning av spelet om EUs målsättning för 2030.

De fortsätter med att visa på vad denna miljardindustri sparar:

By realising its cost-effective energy savings potentials, the EU would achieve over €239 bllion in annual net savings in 2030 and around €500 billion in 2050

Men det är klart det gäller inte i Sverige! Här lever vi nämligen i en perfekt marknadsekonomi där alla lönsamma åtgärder redan är genomförda. Men denna miljardindustri kan ju vara bra för andra länder. tongue rolleye

Balans i debatten?!

Det är inte bara svenska medier som tycker att klimatskeptikernas synpunkter väger tungt. BBC i England tycks också anse att de 1000-tals rapporter som IPCC granskat och samnfattat genom drygt 250 författare skall “balanseras”. Det kanske blir som i bilden nedan.

image

Beteendeekonomin gör entré

I IEAs DSM-programme tar man nu i anspråk mera modernt kunnande om hur männsikor agerar när de har möjlighet att göra ett val att effektivisera eller inte. Enligt gällande simplistisk kunskap som bland annat tillämpas i stor omfattning av våra myndigheter så väljer man effektivisering om det är lönsamt. Eller som det heter i en rapport till regeringen så sent som i år:

I en perfekt fungerande marknadsekonomi behövs därför inga statliga ingripanden i termer av åtgärder för energieffektivisering. Skälet är helt enkelt att alla sparåtgärder som är lönsamma redan gjorda.

Nu visar man i IEAs arbete, se under rubriken “Risks and Rewards and the Impact on Smart Grids”, hur man kan välja mycket olika beroende på hur möjligheten presenteras. Det är skönt att det finns de som har vidare vyer än regeringens rådgivare!

Säg NEJ!

Det är förståeligt att man inte ännu hunnit vare sig läsa eller smälta IPCCs rapport om klimatet men det verkar absurt att den politiska apparaten skulle rulla på oförändrat och i all synnerhet att alla förhalningsstrategier från vissa delar av industrin skulle göra det. Nu senast den tyska bilindustrin som vill dra ut på skärpta utsläppskrav och dessutom hävda att det skulle ha med konkurrenskraften att göra.

Sätt ner foten och säg NEIN! Och gör det med hänvisning till just konkurrensförmågan. De företag som kan visa upp produkter som fyller högt ställda krav kommer att klara sig bättre på framtida marknader. Och 95 g/km är inte ens högt ställda krav! Har tyska ingenjörer blivit så mycket sämre?

Folk är ändå bara människor

En av de saker som oftast irriterar oss är att energianvändare inte lyder sina plånböcker! De ekonomiska teorier som trumpetas i oss dagligen är att när det finns en möjlighet att göra vinst så tar vi den. Möjligtvis inte på stört men förr eller senare!

Ändå visar IEAs analyser att fortfarande 2035 (om cirka 20 år) så har energianvändarna fortfarande inte realiserat mer än en tredjedel av den lönsamma potentialen till besparingar i sina hem och på arbetsplatserna. Fortfarande “föredrar” vi att använda energi som vi inte behöver - trots att våra plånböcker blir tunnare av det!

Mystiskt! Eller ändå inte?

Den Irländska energimyndigheten, SEAI, har gjort en studie av hur folk beter sig ställda inför möjligheten att energieffektvisera. Det visar sig att majoriteten mycket väl känner till att de har sådana möjligheter (se bild nedan) men - det tar tid att komma till skott!

Så vi kanske skulle sluta förarga oss och istället utveckla vår förmåga att ge folk bättre möjligheter att få *** ur vagnen! Framför allt måste vi sluta att vänta på att det händer av sig själv!  smile

Läs mer

Månadsindelade arkiv