Klockrena nischmarknader

för nya uthålliga energilösningar har upptäckts och bearbetas av telekom-industrin i anläggningar i Namibia och i Indien. Hur kan vi hänga på och förse dessa superstora, men urfattiga marknader med en teknik som både de och vi behöver? Hittar vi lösningen så har vi också utvecklat framtidens energisystem inte bara för de fattiga länderna utan även för oss andra.

Tiden snart i LED.

LED-belysningen vinner stadigt terräng. Nisch-applikationer som trafikljus, ficklampor och pannlampor är redan kunkurrenskraftiga både i pris (kostnad) och i funktion. Och snart också i vardagsbruk. Men ännu återstår ett utvecklingsarbete för en del av lösningarna är nog så otympliga även om de blir bättre för varje dag. För att nu inte tala om priset! Över 500 SEK för en 9W som ersätter 75W är i skarpaste laget.

 

Monthy Pyton och klimatet. Typ!

I Storbritannien kan man konsten att utnyttja halsbrytande humor. Nu senast i en kampanj för klimatåtgärder och särskilt genom att sätta fokus på (onödigt) resande. Kolla själv vad “Pingviner mot klimatförändringar” säger!

image

Teknikupphandling eller avlatsbrev?

Flygbolaget Virgins ägare Sir Richard Branson har utlyst ett pris på nära 200 millioner kronor till den som kan finna en lösning på klimatproblemen. Han drar själv parallellen med det pris som ställdes ut i 1700-talets början till den som kunde ge en lösning på hur fartygen till sjöss kunde bestämma sin position. Tävlingen vanns (efter 60 år!) av John Harrison som uppfunnit en klocka som fungerade med stor precision.

Men flygbolaget satsar också på rymdturism så det finns berättigade frågor om man bryr sig om planeten eller man bara försöker avleda intresset och köpa sig förlåtelse (avlatsbrev).

Potentialer som spön i backen

Det publiceras massor av uppskattningar över effektiviserinsgpotentialer. Web-siten Leonardo publicerar och efterlyser sådana studier (på engelska). Har Du kännedom om någon sådan eller söker så kan detta vara rätt plats.

Primus inter pares

Biskopen går i spetsen - den främste bland likar Likaväl som det finns syndare ifråga om klimat och resvanor så finns det helgon. I detta fall anförda av biskopen i London! Och det finns en församling i vardande. Drygt 10% av Britterna säger att de måste minska sitt resande av just klimatskäl.

Politisk ovillighet har ett pris

Hur många gånger har ni hört att våra insatser skall vara kostnadseffektiva? Och ofta är frågan om sådana bedömningar (i pengar enbart) inte är “beside the point”. I en studie gjord för EUs miljödirektorat presenteras COPI, Cost of Policy Inaction, en metod som har ett bredare anslag. Kostnads- nyttoanalysen (CBA) har en plats i val av alternativ men inte enbart. Men ändå är det just det vi hör nu när t.ex. bilindustrin talar om förlust av jobb. Det är fel jämförelse! Valet är mellan förlust av jobb (som kommer att ersättas med andra) och förlust av livsbetingelser.

image

Om Du vore Europas president?

BBC har producerat ett datorspel där Du som Europas president kan styra och ställa med ekononomi, bostadspolitik, klimatinsatser mm. Men Du måste tänka inte bara på försörjningsfrågorna utan också på din popularitet så att Du inte blir bortröstad. 

Återanvändning av politiker

Storbritanniens premiärminister förbereder sitt kommande liv som milö- och klimataktivist i supertungviktsklassen. Al Gore, Michael Gorbachov och Bill Clinton har tidigare visat att man kan återanvända gamla presidenter. Men i Blairs fall kanske man bör kolla bagaget inför hans nästa resa så att det inte följer med något radioaktivt material!

EU-parlamentet morrar

..åt kommissionen i klimatfrågan och vill på alla punkter gå längre med högre mål och snabbare åtgärder! Det lilla (?) molnet på himlen är en skrivning som gläntar på dörren för mera kärnkraft men också för ökad satsning på koldioxidinfångning, CCS, genom att man skriver om ultra-low or non-CO2 emitting technologies. Se hela texten från pressmeddelandet nedan!

——————————————————————————————————————————————-
Climate change: tougher targets needed, say MEPs
Environment - 14-02-2007 - 15:20

In a resolution on climate change, Parliament calls for a range of clear and binding measures to tackle the problem in the medium and long-term. The resolution is the EP’s response to the Commission’s paper “Limiting Global Climate Change to 2 degrees Celsius - the way ahead for 2020 and beyond”, published in January. Tackling climate change is on the agenda of the EU’s spring summit and is a priority of the German Council presidency.


MEPs believe the EU’s strategy on climate change should be based on two key objectives: to limit the average global temperature increase to 2°C above pre-industrialisation levels; and to undertake overall emission reductions for all industrialised countries of 30% in comparison with 1990 levels by 2020, with a view to achieving a reduction in the order of 60-80% by 2050.

The resolution regrets the lack of clarity of the Commission’s “energy and climate package” with regard to the target for greenhouse gas (GHG) emission reductions for 2020 and demands an overall reduction of 30% for all industrialised countries, to have a reasonable chance of attaining the EU objective of limiting the average temperature increase to 2°C. It adds that the EU should base all its internal policies on the target of 30% by 2020. 

Parliament stresses that energy policy is a crucial element of EU global strategy on climate change and that diversification of renewable energy resources and a switch to the most energy efficient technologies has great potential for emission reductions.

Greater energy efficiency offers a huge potential for emission reductions, so MEPs want the Commission and Member States to adopt ambitious measures in this field and to consider going beyond the Commission’s proposed 20% reduction target.  They also urge greater use of combined heat and power, given the inefficiency of many existing power plants. 

Well-balanced national tax/levy systems can also help improve energy efficiency. An EU-wide tax system to promote a low carbon economy should also be considered.

Energy consumption is increasing most in the transport sector and road transport contributes to roughly 25% of the Community’s CO2 emissions. Steps are needed to boost public transport, introduce binding measures for the transport sector, including aviation, and encourage more integrated and greener public transport.  Aviation and maritime transport emissions should be included in post-2012 international commitments. 
Given the urgent need to reduce CO2 emissions from cars, MEPs call on the Commission to impose a binding target of 120 grams per kilometre by 2012 for new passenger cars marketed in the EU.

Parliament notes the proposal of a binding target to increase the level of renewable energy in the EU energy mix to 20% by 2020 as a good starting point but believes this should be increased to 25%.  It also points to the absence of binding targets for individual sectors and urges such targets notably for electricity generation, heating and cooling.

The Commission’s proposed binding minimum target for biofuels of 10% of vehicle fuels in 2020 is noted, but MEPs believe a figure of 12.5% would also be realistic and desirable.  They stress the importance of sustainable production of biofuels, but add that this must not be at the expense of food production nor aggravate deforestation. They therefore call for mandatory environmental and social certification of biofuels.

With a reference to the Stern Review, MEPs underline the economic, social and health costs of inaction, which would cause damage corresponding to 5-20% of global GDP per year, whereas the cost of a sound climate policy and investment in clean technologies is put at between 0.5% and 1% of global annual GDP up to 2050.

The resolution also calls for targets to be set for ultra-low or non-CO2 emitting energy technologies, so as to supply 60% of electricity by 2020.  Lastly, it states that cutting global emissions must not lead to other threats such as nuclear proliferation or terrorism; nuclear power should therefore remain excluded from CDM/JI or other mechanisms aimed at rewarding emission reductions in developing countries.

Är kvinnliga presidenter bättre…

....på energi och uthållighet? Tarja gör klart att uthållighet och kärnkraft inte hör ihop, Segolène (punkt 60-68) vill ersätta kärnkraft med förnybar energi och skapa nya jobb, och Hilary vill ta av oljebolagens vinster för att finansiera bättre energilösningar. Eller är det bara en synvilla? Angela sade också mycket positivt om ren energi tills hon blev ordförande (president) i EU.

Finska ledare och kärnkraften!

Finland satsar på kärnkraft. Sägs det! Och det är många i Sverige som tittar (eller åtminstone tittat) längtande på vårt grannfolk och önskat att även Sverige satsade på samma sätt. Men hur är det egentligen? För några veckor sedan sade den finska industrins mest kraftfulle ledare, Nokias Jorma Ollila, att effektivsering är viktigare. Och nu säger den finska presidenten, Tarja Halonen,  att kärnkraft är som aspirin! Det botar för stunden men är ingen långsiktig lösning. Låt dessa finska ledares sak bli vår!

Revolution på banken

Barclays bank har givit ut en rapport om vad investerare bör fokusera på i framtiden. Och det är starka ord när de säger att vi har en “energirevolution” framför oss och att det inte bara är nödvändigt att ha energiomställningen (och klimatfrågorna) för ögonen för att möta framtiden, se sammanfattning nedan. Man påpekar att den som satsar på energisektorns omställning kommer att tjäna pengar på det.

För egen del köper de grön energi från EdF (låt oss hoppas att den är grön och inte bara koldioxidfri), samt erbjuder sina kunder investeringspaket för energiomställning.

Viljan är god men när man ser sammansättningen av företag som ingår i portföljen så får man ändå fråga om bankirerna är tillräckligt kunniga.
Gamesa i Spanien (tillverkare av utrustning för vindkraft och solenergi)
Florida Power and light (kärnkraft, olja och gas, men även vissa satsningar på effektivisering)
Scottish and Southern Energy (drugt 80% av kapaciteten är kolkraft och gas)
Iberdrola i Spanien (stora i förnybar energi särskilt vind)
Fortum (C:a 1/3 förnybar energi på värmesidan, drygt 50% kärnkraft på el)
Archer Daniels Midland Company (säger sig vara “the world leader in BioEnergy”)
Praxair (som sysslar med gasframställning och gas-system)
Air Products and Chemicals Inc.
—————————————————————————————————————————————————————-


Chapter 1 ? The energy revolution
We examine the relationship between the energy market and climate change policy. Our thesis is that the energy infrastructure of the global economy is prone to radical restructuring in the years ahead, a process that could be described as an energy revolution.

The driving forces are twofold. First, the spiral higher in energy prices since 2002 has revealed that current energy supply is likely to prove insufficient in light of current demand trends. The world therefore needs a sizeable increase in capacity to accommodate the energy ambitions of both industrialised and industrialising economies. Second, public opinion in the OECD has reached an inflection point on climate change, with the political path now open for establishing an international agreement on emissions reduction.

We discuss the difficulty of simultaneously increasing energy supply by 50% over the next 25 years, while also lowering dependency on hydrocarbons, which currently provide 80% of the world?s energy needs. The likely effects on asset markets and modes of financing are expected to be sizeable and could dominate other fundamental factors. Investors need to place the nexus of climate change policies and energy scarcity at the centre of their asset allocation process. We conclude that the impending energy revolution may ? contrary to consensus expectations ? prove highly stimulatory for the global economy.

En ny världsorganisation för miljö (och klimat)

Det höjs, särsklit franska, röster för att skapa ett nytt FN-organ för miljö. Idén är inte ny utan såg först dagens ljus under Lionel Jospins tid som fransk premiärminister men stöds nu också av president Chirac. I Mr Barrosos sammanfattning ser man att det är omfattande uppgifter man har att ta sig an. Motståndare sägs vara USA, Kina och Ryssland, en märklig trojka!

Stora ord och fett fläsk

fastnar inte i halsen. Ett gammalt talesätt men ständigt giltigt. Alla dessa länder och ledare som skall bli bäst i världen och vara föregångare och ta krafttag i klimatarbetet. Fast bara inte just nu, och inte om det drabbar vår industri, och, och, och .....

Tysk bilindustri vill inte minska koldioxidutsläppen till 120 g/km och då ställer den eljest så pådrivande statsministern upp. Inte för miljön utan för industrin! Men visst går det att göra sådana fordon.  Nu blev det 130 g/km i dagens beslut men det är dags för oss konsumenter att rösta med plånboken i dessa frågor. Marknaden för stadsjeepar har säckat ihop så kanske innebär dagens beslut att man gjort upp räkningen utan vär(l)den.

Och det är inte bara i Tyskland som fläsket är fett och orden stora. Det händer även längre norrut. Den svenska regeringen, både den nya och gamla, som SNF påpekar, vrider sig plågat under kraven som ställs av EU-kommissionen.

Att vilja men inte kunna

I en artikel i The Independent finns en målande beskrivning av hur fel det kan bli. Det är nog så för många av oss. Vi vill och vi önskar men vi kan inte. Vi behöver hjälp som rent av är tvingande! Det finns inte en chans att vi alla i varje ögonblick av livet skall vara fullständigt kapabla att göra helt rätt övervägande av hur vi skall vara klimatkorrekta.

Förebilder och idoler

Vi försöker likna dem i stil, klädsel och uppträdande. De är ju människor precis som vi, fast tjusigare. Men inte ens George Orwells citat från Djurfarmen att “alla är jämlika men vissa är mer jämlika än andra” räcker för att beskriva den omedvetenhet/förakt som vissa kändisar visar inför klimathotet. Kvällstidningarna, som ju i stor utsträckning fokuserar på kändisars olater, men också på klimatfrågorna, kanske skulle följa upp The Guardians titt på kändisarnas res(o)vanor. Donatella Versace, Tom Cruise (“emissions impossible”), John Travolta, David Beckham med makan Victoria, Roman Abramovich och Michael O’Leary (Ryanair) är några som nämns.

Juryns utslag: Skyldig!

Att vi (människor) är skyldiga till klimatförändringarna är inte precis någon överraskning. Mera förvånande är kanske att juryn (IPCC) kunde enas när det finns så många motstridande krafter. Till exempel de organiserade förnekarna som försökt köpa forskare för att urholka IPCCs slutsatser. Organisationer med nära kontakter till ett oljebolag som nyligen rapporterat sin största vinst någonsin. Och aldrig trodde man väl att någon i USAs ledning skulle försöka framställa landet som obetydligt! Men det gör energiministern Sam Bodman när han pekar på att USAs utsläpp bara är en mindre del av de globala!

Uttrycket “efter oss syndafloden” duger fortfarande. Fast numera i bokstavlig bemärkelse.

image

Näringslivets hjältar

är av olika kaliber. Och Jorma Ollila är väl i supertungvikt om någon. Skapare av det mest framgångsrika IT-företaget Nokia och tillika ordförande i Shell! När så många andra ojar sig över hur de drabbas av klimatåtgärderna och ser kärnkraft som enda utväg då är det värt att notera att Olilla vill gå snabbare fram och sätter effektivisering i första rummet. Han har inte heller mycket till övers för George Bush och om någon skulle vilja ha ekonomisk rådgivning, vilken av de båda herrarna väljer man då?

Afrika ett lackmustest

Kan Afrika bli världens första “rena kontinent” i energihänseende? Frågan ställs i januarinumret av Africa Business där man har en specialrapport om “Energy and Sustainability”. Och vi övriga borde ställa oss samma fråga när det gäller den teknikutveckling som EU vill stödja. Kan vi tillhandahålla teknik som passar Afrika? Både för uthållighetens skull och för att nå den marknad i botten av pyramiden som Stuart Hart visat på (se figur).

I Africa Business ställs några obehagliga frågor som vi måste besvara på ett konstruktivt sätt. Främst: Varför skall världens fattiga betala för industriländernas synder och förbjudas ta del av det industrialiserade samhällets “välsignelser”? Kan vi besvara detta genom en teknikutveckling som sprider välstånd utan att ytterligare bidra till att smutsa ner och skapa avfallsproblem; Då är inte svaret en teknik för oss och en för dem. Och då har vi klarat lackmustestet!
image

Blir vi vad vi Àr eller Àr vi bara vad vi var?

VĂ€rldsbanken gör en sammanstĂ€llning över hur olika lĂ€nder i vĂ€rlden klara av omstĂ€llningen till uthĂ„llig energi i en publikation kallad “RISE: Regulatory Indicators for Sustainable Energy

För svenskt vidkommande Àr lÀsningen inte helt uppmuntrande. PÄ den sammanvÀgda tabellen över alla indikatorer (sid 7) hamnar vi pÄ 17 plats och nÀr det gÀller energieffektivisering Àr det riktigt illa (se bildklipp nedan). Det enda som kan vara till nÄgon glÀdje Àr att vÄrt gamla, tyvÀrr avlivade, program för effektivisering i industrin, PFE, citeras med gillande i box 3.4 pÄ sidan 113. DÀr sÀgs att programmet inte överenstÀmde med EUs regler, men det var inte till fullo klarlagt och dÄvarande svenska regering tog inte fighten.

Det Àr vÀrt att skumma genom den hÀr publikationen inte bara som kalendermaterial utan mer att se om man kan fÄ nÄgra nya idéer och uppslag.

Läs mer

Månadsindelade arkiv