Dansk vägvisning.

Redan innan EU hinner med att presentera sin nya energistrategi slår Danmark till och aviserar sin, påhejade av Storbritannien i ett ömsesidigt stöd mellan länderna vilket innefattar även krav på EU:s minskade utsläpp.

Strategin siktar på en utfasning av den fossila energin och innehåller naturligtvis de vanliga elementen men i ambitiös tappning, t.ex. bioenergi (konvertering av gasledade anläggningar), havsbaserad vind (fördubbling av vindkapaciteten till 2020), effektivare användning (bl.a ökade insatser av energiföretagen), mm.

Millenniemål bara för fattiga?

I all välmening har världen tagit fram de s.k. millenniemålen för utveckling och som har till avsikt att minska (utrota?) fattigdomen i världen. Klokt och viktigt men med det vanliga problemet att vi (de rika) ser på dem (de fattiga) för att hjälpa dem.

Worldwatch Institute har funderat över om vi behöver millenniemål för konsumtion - en riktigt bra idé! Men politisk dynamit.

1. Halve obesity and overweight rates by 2020
2. Halve the work week from the current 40+ hour per week to 20 hours per week. read New Economic Foundation?s excellent report 21 Hours.
3. Better distribute wealth by raising taxes on the wealthiest members of society.
4. Double the rate of use of non-motorized transport (bikes, walking, etc.).
5. Guarantee access to health care for all.

Framtidens basindustri - effektivisering

FNs miljöorgan UNEP har presenterat en stor undersökning om hur man skall kunna skapa en grön framtid för vår plågade planet. I sammanfattningen visas vilka konsekvenser detta skulle få för jobben i energisektorn (se bild nedan) och man kan bl.a. se att effektivisering är en framtidsbransch.

Det blir särskilt tydligt i den delrapport som handlar om byggnader. I figur 3 visar man bl.a. en gigantisk marknad för renoveringar i Sverige men tyvärr inte så stor som det verkar eftersom man satt pilen för Sverige fel. Den rätta finns som exhibit 18 (se nedan) i en underlagsstudie om den globala renoveringsmarknaden.

 

image
——————————-
image

Även strutsar måste se sig om till sist

Först kom energieffektiviseringsutredningen och där lyckades man blunda helt för “vita certifikat”. Sedan kom energimyndigheten med en utredning där man avvisade vita certifikat med argumentet att vi inte har den politiska kontext som sådana fordrar i Sverige

Nu kommer EU snart med ett ny handlingsplan för energieffektivisering och som f.n finns i utkast. För säkerhets skull kallas de nu för energy efficiency obligations.

Requiring white certificate schemes in all member states would “significantly widen the market availability of energy services and could yield estimated savings of up to 100 million tonnes of oil equivalent in 2020,”

, säger de!

Det skall bli spännade att se vad strutsen gör den här gången: Blinka månne?

Åtta presidenter kan väl inte ha fel?

Jon Stewart har grävt i arkiven och funnit bevisen. Är det som det säges i Blandaren? Att det är lättare att säga Halleluja än att göra det?

Dömd till energislöseri.

Med jämna mellanrum kommer diskussionen om energieffektivisering verkligen leder till mindre energianvändning eller om det bara innebär att man använder mer energi eftersom det så att säga blir billigare att slösa. Diskussionen utgår från ett resonemang om rekyleffekt (eng. rebound eller snap-back). Är vi dömda till energislöseri vare sig vi vill eller ej?

Nu senast kommer det i en rapport från Breakthrough Institute där det mest uppseendeväckande är att man kallar det hela för ett “emergent phenomena”. Vad det än är så är det inget nytt! Rapporten refereras i the New Yorker som effektiviseringsdilemmat vilket också kan förvåna ty det är heller inget dilemma!

Det är egentligen mycket enkelt. Om man effektivserar så sparar man alltid energi för ett visst givet ändamål. Det som sedan kan inträffa är att man genom att spara energi också sparar pengar och då kan två saker inträffa:
a) Man tycker att t.ex. det effektiva kyskåpet är så energisnålt att man skaffar flera eller skaffar ett större med motiveringen att det drar ändå inte mer energi än det gamla. Detta förhållande är emellertid marginellt men innebär ändå att man börjat fokusera inte bara på effektivtet utan tillräcklighet (efficiency vs sufficiency). Nödvändigt bl.a. eftersom tillverkarna har en tendens att ta ut den snålare teknikens fördelar i att tillhandahålla större prylar med mer funktioner som ibland inte är särsklit angelägna.
b) Man får mera pengar över som man använder för att köpa andra saker som fordrar energi. Denna effekt är mera påtaglig än den förra och man kan säga att den ökning i “levnadsstandard” som vi sett under de gångna decennierna i Indusrtriländerna beror av ökad energieffektivitet mera än av ökad energianvändning.

Betyder det att vi är dömda till en viss nivå av energianvändning (inklusive slöseriet) vare sig vi vill eller ej? Nix! Men det innebär att vi tänker lite mer när vi t.ex. utformar energipolitiska åtgärder. Ett mycket bra exempel på detta är en uppsats som presenterades vid ACEEE 2010 och som varnar för att tro att tekniken i sig själv klarar energiproblemet. I denna förordar man vad som kallas människofokuserade strategier där man ser tekniken som ett hjälpmedel och inte ett mål i sig.

People-centered strategies may include the adoption and use of energy-efficient technologies but also include tools, support, and motivational elements that encourage energy stocktaking behaviors as well as new routines, habits, and lifestyles. As opposed to strategies focused on the dissemination of technologies, strategies that are focused on empowering people think of technologies as tools that can be employed by households and businesses as one of several means to manage their overall levels of energy consumption.

Hur mycket förlorar Du på att inte effektivera?

Det är inte ovanligt att man argumenterar för att INTE effektivisera därför att återbetalningstiden är för lång. Och inte sällan får man höra att återbetalningen skall ske på kortare tid än två år. Frågan är hur många lönsamma investeringar som fallit för sådant tänkande? Ty det handlar i de flesta fall (inte alla) om självbedrägeri av det slag som i ordspråket heter: “Snålheten bedrar visheten”.

Låt oss titta på ett exempel som hämtats från den utmärkta renoveringshandboken. De har ett fall med tätningar som fordrar en investering på 100 tkr och har en livslängd på 15 år samt en återbetalningstid på drygt 4 år. Om man avstår kommer man att förlora nära 300 tkr under den kommande 15-årsperioden. Om man gör åtgärderna tjänar man c:a 170 tkr under samma tidsperiod, se diagram 1 nedan.

Men vi borde tala mer om hur utebliven effektivisering leder till säkra förluster än att man tjänar på att effektivisera ty vi människor är så funtade att vi avskyr att förlora mer än vi älskar att vinna, se diagram 2 nedan.

image

Diagram 1. Cash Flow (Diskonterat vid 4% ränta och med en årlig realprisökning på energin med 2%).
———————————————————————-

image

Diagram 2: Illustration för Prospect Theory.

Robusthet: EE*(1+1/(1-EE/100))

Formeln för god nattsömn är robusthet, d.v.s. förmågan att stå pall mot förändringar, även plötsliga och överraskande. Energieffektivisering är ett sådant robusthetsmedel eftersom det dels innebär att man slipper betala för den onödiga energianvändningen och dels försätter sig i position att kunna möta prischocker. Man kan bibehålla sin gamla kostnad även när priset rusar iväg. På så sätt skapas ett utrymme med vinst och samtidigt minskad risk för förlust (se nedan). 

En stor del av vår aktiva tid använder vi för att planera det förutsägbara men det som påverkar oss mest är det oförutsedda, det som Nicholas Taleb kallar “de svarta svanarna”. Motmedlet mot dessa svanar är enligt Taleb robusthet.

image

Obama:s budgetförslag

för 2012 innebär en satsning på bl.a. förnybar energi med 50 miljarder kronor vilka skall komma från minskat stöd till fossilenergi.

“Whomever leads in the global, clean energy economy will also take the lead in creating high-paying, highly skilled jobs for its people,” the administration said in the budget.

Men med tanke på hur många av USA.s parlamentariker som stöds av den traditionella energi-industrin blir det nog inte så mycket av det hela till slut. Paul Krugman karakteriserar det republikanska ekonomiska programmet, och det är ju de som dominerar kongressen nu, som framtisätandet (eat the future). En karakteristik som ju lämpar sig väl för den syn på energin i synnerhet som de hittintills visat.

 

 

Järnvägars!

Tony Judt, en Brittisk-Amerikansk historiker, har på sista tiden blivit mycket omtalad för två böcker när de översatts till svenska, “Illa far landet” och “Minneshärbärget”. I dessa spelar tåg och järnvägar en viss roll både som objekt och som metafor för samhällsbyggande och -attityder.

Judt ser en renässans för järnvägarna som en del av ett mera resurssnålt samhälle och utvecklar sina tankar i två essäer i New York Review of Books där han resonerar om deras tillblivelse, betydelse för det moderna samhällets struktur och deras återkomst. Essäerna finns på nätet. De heter The Glory of the Rails samt Bring back the Rails och är mycket läsvärda.

Han menar att för korta stadstransporter är spårbunden trafik (spårvagn, tunnelbana) och för medelsdistans resor 20-75 mil (järnvägar) med moderna tåg, ekonomiskt och miljömässigt överlägset. Men han framhåller också järnvägen som system och ägnar en hel del tid åt att reflektera över stationernas roll. Som just en del av resandet och inte som de numera heter i Sverige “kommunikationsnära fastigheter” vilka strippats på personal och service efter kl. 18 (se exempel nedan).

Det är dags att vända den trenden. Så här säger Tony Judt:

If we throw away the railway stations and the lines leading to them?as we began to do in the 1950s and 1960s?we shall be throwing away our memory of how to live the confident civic life. It is not by chance that Margaret Thatcher?who famously declared that ?there is no such thing as Society. There are individual men and women, and there are families??made a point of never traveling by train.

 

 

 

Exempel från Sverige
Tåg nummer 550 från Malmö till Stockholm den 10 februari på Nässjö station. Tåget är försenat och tågpersonalen har ordnat taxi för de resenärer som skall vidare tilll andra slutstationer. När tåget anländer till Nässjö är taxibilarna inte där ännu (möjligen pga snövädret och kylan). Två äldre män varav en med rullator står strandsatta. Stationen har uppenbarligen ingen personal och tågpersonalen måste hjälpa de båda männen in i den relativa värmen i hallen. HEDER åt tågpersonalen som gör detta. Hoppas de får SJ:s förtjänstmedalj!

Men under tiden blir ett tåg med några hundra passagerare ytterligare försenade. Tänk om det funnits en station och inte bara en kommunikationsnära fastighet!

Nicholas Stern och Oettinger på samma sida?

Det meddelas att EU:s energikommissionär Oettinger planerar en turné för att, likt börsföretag, motivera till och locka fram investeringar i Europas infrastruktur. Kommissionären har väl inte gjort sig känd som någon turnéartist precis men han brinner nog för de traditionella delarna av energiinfrastruktur i form av kraftanläggningar och nät.

Nyhetsbrevet Euractiv kopplar ihop detta utspel med en appell som Nicholas Stern riktat till EU-parlamantet där han framhåller att vi hitintills inte lyckats särskilt väl vad gäller att vända trenderna och satsa på uthålligare energilösningar. Han pekar på att marknaden inte lyckats och att marknadens funktioner är otillräckliga.

In a wide-ranging address, Stern berated “market failures” that were not fairly apportioning the costs of carbon, the halving of research and development spending since the 1980s, and the inability of capital markets to provide long-term investment risk allocations. Lack of transparency was “a classic market failure,” he said. ..... In his speech, Stern had also stressed the need to make the case that, in the context of imminent investment by China in renewable energies, low carbon was the growth story of our age.

När Euractiv försöker få Oettingers stab att kommentera detta avböjer de men sänder mail med innehåll som väsentligen handlar om investeringar i stora anläggningar. Något tyder på att de inte tänker på effektivare energianvändning eller ens tänker i de banor Nicholas Stern gör. Men låt oss bli överraskade!

Dags att gå på systemet

Med tyngdpunkten på ordet PÅ. Så kanske man kan sammanfatta en studie av den Brittiska motsvarigheten till IVA och där man ser till hur den existerande infrastrukturen skall klara en klimatförändring, dvs hur den själv påverkas och eventuellt inte fungerar när översvämningar, stormar och förhöjda temperaturer blir vanligare och mera markanta.

Det handlar dels om att den infrastruktur vi har är dimensionerad och konstruerad för andra förutsättningar än framtidens men kanske viktigare att vi saknar insikter om hur SYSTEMEN fungerar och hur de olika delarna påverkar varandra. Alltså också en fråga om utbildning och kompetensutveckling. Vi behöver specialister på att vara generalister kanske?

 

Elefanten på toppmötet

European Energy Review, EER, konstaterar att ledarna vid förra veckans toppmöte missade elefanten i rummet, nämligen energieffektiviseringen. Den svenske statsministerns kommentar, om att effektivisering inte är tillräckligt väl definierat som begrepp, tyder på att våra ledare är i akut behov av en optiker.

I flera av EU-länderna har energipriserna stigit de senaste året och ibland kraftigt som i Sverige. Manuel Barroso tog upp det i sin presentation och senare i presskonferens att det bästa sättet att sänka energikostnaderna är effektivisering och om man tar 20%-målet som riktmärke motsvarar det 10 000 kronor per hushåll varje år. Om nu medborgarnas situation skulle kunna vara ett argument för våra ledare?

EER berättar emellertid att kommissionen håller på att utforma ett nytt förslag till handlingsplan för effektivisering och som motverkar det uteblivna beslutet från förra fredagen. Denna plan skall presenteras den 2 mars. I utkastet lär ingå förslag till nytt energitjänstedirektiv, bindande krav på effektivisering i offentliga sektorn och krav på att energiföretagen medverkar i effektiviseringen (vita certifikat), krav på effektivisering vid upphandling och vid renoveringar samt krav på besiktningar/deklarationer även för företag.

Må elefanten göra sig påmind på nytt! Den börjar bli orolig.

Klimatflyktingströmmar - framtidens folkvandringar?

Asiatiska Utvecklingsbanken, ADB, har ett stort projekt för att utröna hur livsvillkoren kan förändras till följd av den globala uppvärmningen och vad som kan göras för att motverka eller lindra förloppet. Det är fyra miljarder människor som berörs av vilka en fjärdedel redan lever under svåra omständigheter som förvärras. Det är alltså dubbelt så många människor som Europas befolkning.

Att flytta är en rationell handling när livsvillkoren blir omöjliga. Och i uppskattningarna som ADB gjort är det c:a 200 miljoner människor (minst) som behöver finna sin utkomst någon annanstans.

Vad kan vi göra för att inte detta skall behöva ske? Ja en enkel sak kunde ju vara att effektivisera energianvändningen. Till att börja med. Om vi (och våra ledare) kan ta sig samman så mycket!?

WWF Magnum Opus 2050

Under det senaste året har vi fått se ett antal studier från bl.a. NGOs med projektioner och beräkningar av hur man kan förändra energibalansen till att helt (eller i övervägande omfattning) ske med förnybar energi. Nu har WWF presenterat sin lösning.

Denna studie är omfattande och genomarbetad för att inte bara skissera ett möjlighetsutrymme (som t.ex. den WWS-lösning som nämndes häromdagen) utan visa en fulltsändig lösning för en fungerande och växande världsekonomi. Därför finns en rejäl dos energieffektivisering (se figur 1 nedan) och en diversifierad tillförsel med en stor portion bioenergi (se figure 4 nedan).

Lägger man nu alla dessa studier som kommit det senaste året bredvid varandra verifierar de Stern-rapportens utsagor om möjligheter och överkomliga kostnader för att avvärja klimathotet.

Samtidigt blir det uppenbart att några inte tycker det är en god idé att ändra på maktförhållandena. Med dagens händelser i Norra Afrika i minnet kan man då undra över vem det är som är bäst skickade att bestämma över framtiden? De som vill mjölka ut det sista ur sin nuvarande position eller de som har en vision om ett mera pluralistsikt system?

image

———————————————————————————

image

Föräldraföreningen skämmer ut sig.

Så här skriver stats- och regeringscheferna (EU:s föräldramöte så att säga) från sitt senaste toppmöte den 4 februari där energifrågan var huvudpunkten på programmet:

Safe, secure, sustainable and affordable energy contributing to European competitiveness remains a priority for Europe.

På mötet föredrog klassens ordningsman (Mr Barroso) hur det ligger till inför de församlade. De uppställda målen går att klara med ett undantag - effektiviseringen. Där släpar vi efter och klara i bästa fall hälften av vad vi föresatt oss, nämligen 20% effektivare (=mindre) energianvändning 2020, se bild nedan.

Ordningsmannen berättade för åhörarna att Europas importberoende fortsätter att öka, men att om de kunde se till att vi klarade 20%-målet så skulle det:
- Minska Europas energikostnader med 2000 miljarder kronor per år
- Alltså minska hushållets energikostnader med 10000 kronor per år.
- Minska koldioxidutsläppen med 740 millioner ton år 2020
- Ge 2 millioner nya jobb i Europa.

Detta ser ut som en klassisk “no-brainer”. Genom att besluta om att målet 20% skall uppnås (och göras bindande så att ingen försöker smita undan) får man mycket godis på köpet. Ekonomi, miljö/klimat/jobb. Det finns väl ingen som kan säga nej till det?

Men det kunde man!!!

Hur kan man undra? Enligt en radiointervju med den svenske statsministern så tycker man att energieffektivisering inte är ett tillräckligt väl definierat begrepp. Minsann!

 

image

Amerikanska energiföretagsledare smartare än sina nät!

I en rundfråga till 100 energiföretag i USA säger 92% att de skall öka sin budget för effektivisering med minst 10% i år och 22% att de ökar med minst 20%. Det är smart!

Samtidigt uttalar de en begynnande skepticism beträffande “smarta nät” vad gäller hur snabbt de får någon betydelse och ifråga om vad de egentligen betyder i dagligt värv. En sorts tillnyktring efter “hajpen”. De misstänker också att kunderna i stor utsträckning inte är beredda att ta till sig de fördelar ett smartare nät kan erbjuda. Och det kan nog vara de smarta nätens Akilleshäl - att mejsla ut, beskriva och sälja kundnyttan.

I morgon eller aldrig!

Morgondagens EU-möte skulle ha handlat om energi och ekonomi, men nu verkar det som om Egypten går före. Då skulle man kanske kunna hoppas att de närvarande stats- och regeringscheferna gjorde det enkelt för sig och slog in på den uppenbara vägen att effektivisera och satsa på förnybar energi. Men f-n trot! De gör det nog enkelt på ett annat sätt - tyvärr. Och de missar de tåget igen.

En studie som tittar närmare på hur Europa står sig i förhållande till Kina visar nämligen att det är Kina som håller på att vinna hela den nya teknikmarknaden, mycket i kraft av sin stora inhemska marknad och sina stora behov samt deras medvetenhet om att det inte går att komma längre enbart med den gamla tekniken. Europa däremot sitter still och väntar på - Vadå?

Så studiens slutsats är häng med eller bli efter:
*Utnyttja och utveckla hemmamarknaden för lågkolsteknik
* Satsa på innovativ energiteknik genom att stödja investeringar (t.ex. genom inmatningstariffer o.d)
* samarbeta med Kina för teknikutveckling, bl.a genom statliga beställningar. (Något som väl bara är intressant för Kina om den Europeiska tekniken kan hålla jämna steg)

Och det är ju inte så rasande svårt om herrarna och damerna i toppmötet kunde ta det till sig. För snart är det nu eller aldrig.

Så gör det lätt för er. Egypten är en mycket svårare nöt och den fordrar ert engagemang åtminstone just nu.

(1) Ensuring strong EU domestic demand for low carbon goods and services by raising EU emission reduction targets to 30% by 2020;
(2) Driving innovation by promoting large scale investments in the Strategic Energy Technology plan and modernisation of Europe?s electricity grid;
(3) Developing a robust and reciprocal EU-China relationship in the areas of low carbon cooperation, co-development of technology, investment and service access, government procurement and IPR protection.

 

Vems energistrategi?

Tyskland antog för några månader sedan en ny nationell energistrategi. Den innehöll, utöver en förlängning av kärnkraften med ytterligare några år vilket tilldrog sig mest intresse, även kraftfulla satsningar på förnybar energi och effektivisering bl.a. finansierad av utsläppsrätter som skall auktioneras ut. Kärnkraften sägs vara en brygga till ett system som år 2050 skall till 80% vara försörjt av el från förnybar energi.

Energiföretagen föreföll inledningsvis vara glada åt denna inriktning men har nu börjat samla sig till något som betecknas som inbördeskrig om energin, ett krig där både Vattenfall och Eon är aktivt stridande. De drar sina lansar för en avnationalisering av energistrategierna till förmån för en Europeisering (se citat nedan). Och då bör man nog ställa frågan vem som bestämmer den strategin? Man kan kanske gissa att energiföretagen räknar med ett större inflytande för att, som de säger, få större säkerhet för investeringarna.

Så räkna med att när EU nu går in i en period av beslutsfattande för energin det finns några parter till i närheten av förhandlingsbordet och vars intresse inte i första hand är en utveckling av ny teknik och industriutveckling baserat på lokalt resursutnyttjande.

When the Merkel-government announced its new energy strategy in September, virtually all of the news and analysis focused on its controversial decision to extend the running times of the country?s nuclear power stations. What went largely unnoticed is the enormous ambitions in renewable energy and CO2 emission reductions that the German government has set itself and the far-reaching consequences this will have on the energy mix of Europe?s largest economy as well as on EU energy policy and the wider European energy market. For example, the German Ministry of the Environment is sharply opposed to any move towards a European-wide support scheme for renewable energy, as advocated by the European energy industry and EU Energy Commissioner Günther Oettinger. According to Environment Minister Norbert Röttgen, an EU-wide support scheme would short-circuit the greening of Germany?s economy ? and prevent the creation of hundreds of thousands of green jobs in Germany.

Ur European Energy Review 31 Januari

WWS - löser världens energiproblem

A large-scale wind, water, and solar energy system can reliably supply all of the world?s energy needs, with significant benefit to climate, air quality, water quality, ecological systems, and energy security, at reasonable cost.

så skriver herrarna Mark Deluchi och Mark Jacobsen i sammanfattningen av två artiklar i Energy Policy. Båda artiklarna skisserar hur världens totala energiförsörjning kan bli förnybar med Vind, Vatten och Sol (WWS). Den ena handlar om teknik, resurser, infrastruktur och material. Den andra handlar om tillförlitlighet och kostnader för system och transmission.

I kostnadsberäkningarna tar man hänsyn till teknikutvecklingen och till externa kostnader och visar att redan inom ett decennium kan konventionell energi i USA inte konkurrera med alternativen (se diagram nedan).

Författarna verkar inte tagit någon hänsyn till effektiviseringsmöjligheterna annat än ifråga om transporter där elfordonens effektivitet överglänser dagens och tillgodoräknas systemet. I deras granskning tittar man också på resurser ifråga om t.ex. material och tillgångar av sällsynta jordarter (rare earth) men finner inga avgörande begränsningar.

Naturligtvis kan alla sådana här studier avfärdas som utopiska, men frågan är om det argumentet håller länge till. Sant är att man projicerar rejäla omställningar som inte är lätta att genomföra och som må ha andra problem i släptåg. Men de visar att möjligheterna finns och understödjer t.ex. Sternrapporten. Så frågan är kanske snarast: “Vem är det som inte vill?”

image
Figur 1: Kostnader i dagens läge
———-
image
Figur 2: Kostnader 2020 och bortom

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv