SEMESTER !

image

Men om det händer något spännande så....!

En riktigt dyr websida?

För över ett år sedan bildades IRENA som en ny organisation för att främja förnybar energi. Det uttalade målet var att sätta fart på uppbyggnaden av marknaden för förnybar energi som man sade andra existerande organisationer som släpade benen efter sig. Sverige gick in med en rejäl slant. Lite märkligt kan man tycka eftersom det redan fanns en annan organisation som gjorde en stor del av jobbet nämligen REEEP. Den har dessutom ett mera systemorienterat perspektiv genom att arbeta med både effektivisering och förnybar energi!

Nu nås vi av rykten att IRENA fortfarande står och stampar och har blivit just det som de revolterade emot. Men en snygg hemsida har de! Och ett nyhetsbrev som handlar om hur de belönar varandra. Kul läsning för dem som är med men inget nyhetsvärde.

Människor är som folk är mest.

McKinsey skriver i sin kvartalstidskrift om hur man tar hänsyn till människor ibland kan tänka fel även när de menar rätt. Vi “vinklar helt enkelt vårt sätt att tänka beroende på situationen. Eller annorlunda uttryckt, vi är inte alltid kliniskt rationella. Detta studeras inom “behavioural economics” och har lett till åtminstone ett Nobelpris, det till Daniel Kahneman.

De delar upp våra “vinklingar” (biasis) i något fler grupper än vad Kahneman brukar göra men det kan vara bra när man skall försöka hantera dem:
1. Action-oriented bias, som gör att vi hastar till beslut
2. Interest bias, när vi blandar in känslor
3. Pattern-recognition bias, som gör att vi tycker vi känner igen situationen från tidigare
4. Stability bias, som har en tendens att hålla igen och tveka
5. Social bias, när vi föredrar lugn och skyr konflikter.

Detta kan vara nyttigt att tänka på inte minst när man funderar över energiåtgärder

Översättare saknas!

Europa har länge velat framstå som ledande och pådrivande i klimatarbetet. Men nu verkar det som om man började darra på manschetten. Och vad värre är att Sverige verkar delta aktivt i återtåget.

Det tycks vara svårt att omsätta politiskt tal i verkliga åtgärder. Kan det vara så som den Sydafrikanska satirtecknaren Zapiro säger (se bild nedan)? Att det saknas en översättare från retorik till handling?

image

Det är effektivisering och förnybar energi som ger de nya jobben

EU-ledarna har genom att anta den nya strategin till 2020 förskrivit sig till att skapa nya uthålliga gröna jobb. Vari dessa består är man sannolikt inte enig om, men ett rapportutkast till EU-parlamentet klargör en del. Bl.a. att det är effektivare och energianvändning som svarar för de nya jobben. Man stöder sig bl.a. på ett synsätt och en bedömning som redovisas av International Labour Organisation, ILO, som är ett FN-organ. Se bild 1 nedan hur de bedömer tillväxten för jobb med förnybar energi. Greenpeace har också gjort en bedömning där man redovisar även effektivisering och gjort en nedbrytning för olika världsdelar, se bild 2.

För Sverige har bedömningar gjorts av Energirådgivarna och EnergiEffelktiviseringsFöretagen vad avser effektivare energianvändning upp till 2 nivåer. Dels som motsvarar EUs 20%-mål (med avdrag för BNP-tillväxten) vilket visar storleksordningen minst 9000 varaktiga jobb. Dels vad som motsvarar en dubbelt hög nivå motiverad av ett tekniklärande som gör insatserna gradvis mera lönsamma och som pekar på c:a 30000 jobb. En annan svensk rapport har gjorts av Förnybart.nu och avser särskilt förnybar energi och där projicerar man storleksordningen 60000 nya jobb.

En sak är klar. De nya framtidsjobben finns inte i kärnkraftbranschen!

 

image
BILD 1: ILOs bedömning av tillväxten av jobb med förnybar energi globalt
———————————-
image
BILD 2: Greenpeace bedömning av gröna energi-jobb för OECD-Europe.

Bättre vindkraft är inte bara hårdvara.

Man får lätt intrycket att vindkraft bara är en fråga om masters höjd och utformningen av propellrar. Men för ett bättre utnyttjande är det inte minst en fråga om placering och planering. Nya metoder för att förutsäga vindtiigångar ger väsentliga förbättringar i resultatet både för byggande och drift sägs i en artikel i The Economist.

Intressant är att även bankerna tycks förstå systemet. Eller är det för dem bara en variant av “produkter” med risker som de anser sig kunna hantera?

Kraften ovanifrån

Varje sommar, och oftast som ett resultat av allmän nyhetstorka, brukar nyheten komma om att vindkraft från jetströmmarna skall vara framtidens energi. Man skall sända upp jättelika drakar för att fånga in kraften på hög höjd.

I år kommer sommaren tidigt för nyheten är redan här, se bild. Det är BBC som rapporterar i år och dessutom har det tydligen justerats ned från stratosfären till futtiga 600 m höjd. Företaget bakom tycks resonera lite mera jordnära (oavsiktlig vits) än vad som nämnts tidigare, men om vanliga vindmaster är ett problem för flyget, som nyligen rapporterats, så borde en drake i en 600 m lina vara en mardröm.

image

Tron kan både försätta berg och stifta lagar

I morgon avser riksdagen att ta ett beslut som innebär att Sverige kan i princip kan fördubbla sin kärnkraft. Varför riksdagen gör det är emellertid oklart.

Några tror säkert att kärnkraft är billig och en framtidslösning. IEA, International Energy Agency, har dock publicerat siffror som visar att kärnkraften ekonomiskt sett redan är passé. De bedömer också att globalt sett är effektivisering både billigast och viktigast. Samtidigt går effektiviseringen trögt. Det är nämligen miljontals vardagsbeslut som styr energianvändningen vilket skall ställas mot några enstaka i riksdag och företagsledningar för att styra energitillförseln. Så rimligen borde det problemet vara ett större föremål för riksdagens ömma omsorger.

Andra i riksdagen tror att ny kärnkraft aldrig kommer att byggas just eftersom den är olönsam. Och därför, menar de, måste man stifta en lag som gör det tillåtet för konkurrensens skull. Det är en vacker tanke men tveksamt om den har stöd i verkligheten. I varje företag finns en kultur som värnar om den egna produkten i alla dess delar. I kraftvärlden finns en tillförselkultur som kan leda till att man även gör olönsamma satsningar. Det är inte konstigt och inte ens klandervärt utan bara mänskligt. Det som gör kraftvärlden speciell är att den har stora ekonomiska resurser och har råd att göra stora satsningar som leder fel.

Frågan är om det inte är just den politiska sfären som måste se till att dessa kulturer hålls i schack?

Hit-men sökes för top-kills

BPs version av “Top-kill” förefaller verka i åtminstone ett avseende eftersom styrelseordföranden får gå. Men det behövs fler offer! Inte på det personliga planet men på det konceptuella. Det gäller överflödskonsumtionen av fossila bränslen och som tycks omhuldas av både fattiga och rika.

IEA rapporterar om subventionerna till olje- och koliindustrin vilket främst äger rum i producentländerna men även annorstädes, se bild nedan. Lite märkligt att fattiga länder anser sig ha råd att subventionera överflödskonsumtion?

Men det behövs lite mera top-kill i USA också! Fortfarande syns inga tecken på att den amerikanska allmänheten eller opinionsbildarna ser något samband mellan deras egna fordon och körvanor å ena sidan och utsläppen i Mexikanska Golfen å andra.

image

Biomassan är underutnyttjad

En rapport om biomasseanvändning i Europa, och som bl.a. sponsrats av Södra, Sveaskog och Vattenfall, menar att EU ligger ur fas vad gäller målen för biomasseanvändning, se bild 1 nedan. Rapporten visar att det finns goda möjligheter att minska kostnaderna (lärkurvan gäller även här) och att transporterna inte är ett avgörande hinder, se bild 2 nedan. Något överraskande dock att kostnadsminskningen för pellets från skogsavfall i Norden är så litet!?

En motsvarande studie från USA nämner att biomasseanvändning kan leda till högre koldioxidutsläpp och naturligtvis måste balanseras av återväxt i biomassan. Men räkna med att någon “skeptiker” kommer att åberopa den amerikanska studien.

image
BILD 1
—————————————
image
BILD 2

Har ekonomi blivit en religion?

Den franske sociologen Frederic Lebaron har skrivit en bok som heter La Croyance Economique - Ekonomi som trosbekännelse. I den undrar han bl.a. om det ekonomiska språket har ersatt det religiösa för oss moderna människor. En välfunnen undran när man tänker på hur vi kommunicerar med varandra och oftast försöker bräda varandra genom att berätta om hur (ekonomiskt) klokt vi handlat. En sammanfattande beskrivning av Lebarons bok finns här (sid 17-18).

Det är en undran som också får näring när man ser hur ordet lönsamhet används. Ofta mera som besvärjelse än med ett verkligt innehåll. Den som först säger lönsam har vunnit. Eller man säger lönsam för att övertyga de andra man talar med att man verkligen är “troende” och inte någon kättare som sätter andra värden än pengar främst. Energieffektiviseringsutredningen målade ut en motsättning mellan dem som “ville spara mer än vad EU kräver” och dem som krävde att allt sparande skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt (sid 66). Underförstått att de förra var lite tokiga om än välmenande.

Men anta nu att det är samhällsekonomiskt lönsamt att spara mer än vad EU kräver (och det finns goda skäl att anta att potentialen är högre än kraven)? Då faller den påstådda motsättningen. Sålunda förefaller utredningens bruk av det ekonomiska språket mera vara religiöst betingat.

I gårdagens inlägg nämndes en artikel i SABOs tidning där man bl.a. hävdar att McKinseys siffror inte är att lita på. Det kan man hävda med viss rätt bl.a. därför att deras underlag inte redovisats. I en annan artikel i samma tidning för man fram en egen siffra för fasadrenoveringar. Den kommer emellertid från en annan konsultfirma som inte heller redovisar sina beräkningsgrunder. Påståendet att McKinseys siffror var genomsnittsvärden för Europa som helhet och inte tillämpliga för Sverige är däremot fel, se sidan 44!

 

Missbruk av lönsamhet

Ett av de mest missbrukade orden i energisammanhang är ordet “lönsamhet”. Nu senast hävdar den förre enhetschefen på SABO, med ansvar för energifrågor, och numera chefen på Svensk Fjärrvärme, att det är Olönsamt att byta ut fönster och isolera fasader. Hon gör det mot bakgrund av ett perspektiv till 2020 och 2050 d.v.s. 10 respektive 40 år framåt. Och hon hävdar att ..det finns ingen strategi för hur det ska gå till..

Första frågan om lönsamhet borde vara: “Lönsamt under vilka förutsättningar?”. Som fristående åtgärd eller i samband med andra. Fönsterbyte i ett nyligen renoverat hus är inte “lönsamt” under det att det i ett hus där man behöver renovera fönstren kan vara extremt lönsamt. Samma sak gäller alla åtgärder. Kostnaderna bestäms av i hur hög grad av tillfället. Vinsten bestäms inte bara av de driftkostnader man kan spara utan också vilka andra fördelar man kan uppnå, t.ex. minskat drag, ändrade installationer och ökade möjligheter till styrning, komfort, mm mm.

Andra frågan gäller vad som kommer att hända under de närmaste 40 åren. Vill hon göra gällande att det under denna tid aldrig kommer att finnas ett tillfälle som kan utnyttjas för effektivisering? Verkligen? Den strategi som behövs är att ta alla tillfällen som bjuds under byggnadens tid och att förbereda kommande möjligheter så att de blir så lönsamma som möjligt (se bild nedan). Den strategin beskrivs i Mera Ordna Verkstad som getts ut av Energirådgivarna och EnergiEffektiviseringsFöretagen

Och med tanke på att många åtgärder (både de nämnda och andra) har andra plusvärden än att bara spara energi leds man lätt in på tanken om hur lönsamt annat som man gör i livet är? Bygga om köket, fira födelsedagar, gå på teatern….?

image

Hur svårt är effektivisering? På en skala.

Den strategiska energiplanen för Europa (SET) har resulterat i fyra projekt som fick klartecken häromdagen. De gäller vind- och solenergi, elnät och koldioxidinfångning (CCS). Ytterligare två kommer senare i år nämligen bioenergi och fjärde generationens kärnkraft.

Effektiviseringsdelen av programmet kan, sägs det, inte startas före 2011, därför att det är för komplicerat! Sträck på er alla som jobbar med effektivisering! Vi sysslar med “real rocket science”.

Fogden är starkare än marknaden

Johnson Controls har låtit göra en världsomfattande studie över vilka krafter som driver på effektiviseringen inom byggnadssektorn. Och slutsatsen tycks vara att samhällets drivkrafter (Fogden) tycks vara starkare än viljan att dra till sig kunder eller skapa en grön profil (Marknaden).

Det finns intressanta skillnader mellan olika delar av världen (se bild nedan), men överallt hamnar hyresgästen sist!

image

Det är jordbruket och energin som är kritiska för framtiden…

...eller snarare våra krav (som konsumenter) av mat och energi. Det framgår av en omfattande rapport från UNEP och som inte är särskilt sensationell annat i det att den vägt samman en stor mängd faktorer ifråga om resursanvändning och trender från hela världen. Det gör bevismaterialet mera övertygande i sin massivitet än som nyhet.

Det som är mera uppmuntrande är tolkningen som EUs miljökommissionär gör (se nedan). Inte det heller en nyhet som fakta sett, men det är sällan det sägs så tydligt på den nivån. Men delas hans syn av kollegorna i kommissionen? Och kan de få med rådet i aktiva handlingar?

 

This report drives home the message that there is no time like the present for a switch to a resource-efficient economy,” said Janez Potocnik, European Commissioner for the Environment. “It will be a titanic task, but one that is essential for our future prosperity and quality of life. In Europe, it will require effective dialogue with our Member States, where many of the most important decisions have to be made, especially in areas such as tax reform. And we will never succeed without the business community on board, where, despite a number of excellent examples of leadership, there are still too many who have yet to understand the urgency of the need for change.

Nytt Världsrekord

image
1000 km på en laddning med elbil. En fördubbling! De kanske inte är så annorlunda i alla fall?

Skall EUs ministrar tillåtas bluffa igen?

EUs energiministrar har diskuterat hur man skall formulera effektiviseringsmålen i framtiden. Inte överraskande vill de själva ha stort inflytande över hur de skall formuleras. Och så länge kontroversen gäller om man skall räkna använd energi eller primärenergi går det nog att lösa.

Men se upp att de inte använder det indisk-Kinesiska tricket med att formulera intensitetsmål! Så som Sverige gjort!

Solenergi med EU-front på väg in i skuggan

Teknikfronten för solenergi ligger i Europa och USA, bl.a. tack vare de sk. inmatningstarifferna (feed-in tariffs). Men detta försprång är på väg att ätas upp av de snabbväxande ekonomierna i Asien.

Nyttiga nuffror

Det finns en ny publikation med en massa nyttiga siffror om energi och Transport i Europa. Den kan laddas ned i pdf. Det är drygt 200 sidor tabeller och den kan också beställas i pappersformat.

IEA har ett motsvarande, men inte lika digert verk, att ladda ned.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv