Godare mat för klimatets skull.

För ett bra tag sedan när klimatrapporterna började komma varnade man på sina håll för “alarmism”. Det var ett tag sedan nu och kanske har det slagit över åt andra hållet. I och med att vi talar olika möjliga lösningar så har vi måhända suggererat oss till att tro att problemet är löst? IPCCs ordförande Pachauri varnar för att vi underskattar problemen som egentligen är allvarligare än man tidigare trott. Det kan finnas anledning att fundera över vad man själv gjort hitintills!

Pachauri har i andra sammanhang pekat på vår matkonsumtion och att vi borde äta mer vegetariskt. Kan han säga som är från Indien och har tillgång till världens läckraste vegetariska mat varje dag! Men han och hans organisation TERI har ändå gjort något för att hjälpa oss andra stackare. De har publicerat en kokbok som kan beställas på nätet för futtiga 25 dollar. Gör det!

Cykla och tugga tuggummi samtidigt

Brukar vara svårt sägs det. Men här har man fått ihop två bitar som oftast brukar behandlas var för sig, nämligen effektivisering och förnybar energi. Det är Greenpeace och EREC som låtit göra en studie över energimöjligheterna där de båda delarna kombineras.

För några år sedan skulle denna typ av framtidssyn nog bara bemötts som ett “alternativscenario”, men lägg den här bredvid det alster som Deutsche Bank släppte häromdagen och se likheterna. Och se hur de kompletterar varandra! Båda är tekniska till sitt innehåll, den ena avseende teknik och styrmedel och den andra avseende finansinstrument och riskbedömningar! Någonting har hänt!!

Det gröna möjlighetsfönstret för effektivisering

—tycks ha öppnats. FNs miljöprogram (UNEP) har lanserat en global “New Deal” för att skapa nya jobb i nya gröna industrier, precis som de aviserat i sina tidigare studier tillsammans med ILO. Men de är inte ensamma. Det är en hel rad av aktörer som ser möjligheten att placera pengar i sådant som är säkrare än amerikanska presentförpackade bolån. General Electric och Goldman Sachs hör till dem.

Men den mest överraskande är kanske ändå Deutsche Bank. De hade fingrarna långt nere i syltburken med de amerikanska lånen men är snabbt upp på banan med en rapport och strategi där de kopplar ihop klimat och energisäkerhet som ett sätt att satsa säkert när energipriserna åker jojo. De formulerar också strategier för energisatsningar där de kopplar ihop dem med olika finansiella instrument. Intressant - och man kan bara ana att publiceringen av dessa tankar också avslöjar maktförskjutningar inom bankvärlden.

Möjlighetsfönstret öppnas och släpper in nya vindar!

 

Sisten i .............

Ok Mr Obama (för vi antar att det blir Du) vi antar utmaningen!
* 5 Millioner nya jobb med en 150 miljarder USD investering
* Inom 10 år spara mera olja än vad USA idag importerar från mellan-östern och Venezuela
* få 1 million plug-in hybrider på vägarna före 2015
* 10 % av elen från förnybar energi till 2012 och 25 % före 2025
* Reducera utsläppen av växthusgaser till 2050

We (the Euroepans) will race you! Eller hur?

Krafttag - Ja tack, men….?

Ett utspel av fyra ledande svenska industripersoner i DN inleds (i tidningens pappersversion) med en bakgrund som verkar skriven av DN och som inte gör författarna någon tjänst i deras argumentation för att bryta upp låsningar. Undertecknarna har nog lagt stor möda på att undvika ordet kärnkraft, men DN kan inte låta bli, vilket gör att artikeln lätt läses på ett annat vis än det avsedda. De fyra (cheferna för Ericsson, Volvo, Electrolux och Industrivärden) lanserar en process kallad Krafttag.nu och med ett sådant format att man kan anta att “K-ordet” kommer att användas flitigt.

De har tvivelsutan rätt att den kris vi nu upplever kan ge oss en chans till nytänkande och nytändning. Och om vi inte tar tag i den nu så kan vi vara lugna för att USA kommer att göra det, särskilt om nästa president heter Obama. Men frågan är om det inte hade varit mera taktiskt om herrarna visat upp sina egna möjligheter och sin egen vilja till att bryta upp.

Deras företag representerar ett oerhört kunnande när det gäller alternativ energiteknik och effektivare energianvändning av det slag som världsmarknaden kommer att behöva i gigantisk omfattning: Hushållsapparater, generatorer för användning i decentraliserad energiomvandling, styr- och kontrollutrustning, kommunikationsteknik, fläkt och ventilation, med mera, men även skogsindustri och stålindustri där man kan utnyttja och omvandla energi effektivare.

Detta borde sagts tydligare, men det kanske är sådant som kommer i rundabords-samtalen, eller…..........?

 

Det papperslösa kontoret har blivit pappersslösarkontoret.

Men trenden håller på att vända säger “The Economist”. Det kan vara en generationsfråga eftersom de yngre medarbetarna sägs vara bättre på att lösa sina uppgifter utan att trycka på print-knappen. För några år sedan rapporterades emellertid att man också skulle få papper som kunde användas flera gånger. Kanske teknik och brukarbeteende kunde gå hand i hand?

Var slår kreditföriktigheten hårdast?

Är det för förnybar småskalig energi vars produkter har hög efterfrågan men där produktionen behöver finansieras som t.ex. solceller? Eller för storskaliga anläggningar med stor osäkerhet som t.ex kärnkraft? Rimligen borde det vara säkrare att investera där kunderna finns och där eventuella förluster är överblickbara, men finansmarknaden har ju tidigare visat sig mest förtjust i “produkter” som har spännade namn.

Time flies but we don’t

Det är inte så långt kvar till COP-15 mötet i Köpenhamn som vi tror. I en analys i The Guardian pekar man på att EU nu har tio veckor på sig att få en egen överenskommelse som gör att man behåller sin status som pårdivare och världsledande. Tony Blair har tidigare hävdat att för att man skall få en överenkommlese som ersätter Kyoto-avtalet i Köpenhamn så måste de flesta pusselbitarna vara på plats i god tid. Annars blir konferensen där bara en cirkus. Man får hoppas att insikten sprider sig om att finanskrisen är en gyllene möjlighet att sätta fokus på väsentligheterna och de goda investeringsmöjligheterna. Tiden rinner undan, men vi tycks ha strandat.

Effektivare förnybar energi - Sveriges ambition för låg?

Det finns effektivitet av två slag och det svenska språket döljer detta förhållande men ibland finns anledning att skilja på “effectiveness” och “efficiency”. I IEA:s nya bok om hur man skall få ut mera förnybar energi på marknaden skiljer man de båda åt genom att tala om:
1.  effectiveness i termer av uppnådd volym i förhållande till potential
2. efficiency i termer av kostnader

Man kan uppnå hög effektivitet i båda aspekterna men inte alltid i båda. Både utfallen med a) låg kostnad - liten volym och b) hög volym - hög kostnad, är möjliga. IEAs studie understryker att man måste se till båda. I bild 1 nedan visas att hög kostnad inte garanterar hög volym. Det finns en tendens att det svenska systemet med gröna certifikat (TGC) ger sämre resultat ifråga om volym, se bild 2 nedan

Fraunhofer Institute som gjort det mesta av arbetet för IEA:s studie har också tittat närmare på potentialerna för EU-länderna och visar att Sverige fortfarande har mycket att ge även om man upplevt att den potential man ålagts av EU, på nära 50%, är hög. Fraunhofer menar att 70 % till 2020 vore ett bättre mål!

 

BILD1

image

———————————————————————————————————————————-
BILD2

image

Politisk ekonomi

När Paul Krugman får det s.k. Nobelpriset i ekonomi så reagerar en kollega surt att han minsann inte för den skull är politisk expert. En kommentar huvudsakligen föranledd av att Krugman är en tydlig kritiker av president Bushs politik. Men den leder också tanken till frågan om hur vi ser på den ekonomiska kunskapen. Är det som uttalas om mänskligt beteende i ekonomiska termer entydigt och värderingsfritt - som naturlagar? Peter Söderbaum pekar i sin bok “Understanding Sustainability Economics” på att den ekonomiska analys och de omdömen som vi vanligen möter, baseras på (icke uttalade) värderingar och/eller förenklingar som hindrar oss från att förstå hur vi agerar som samhällsvarelser. Sådana varelser som t.o.m. kan observeras agera mänskligt och inte, som Amartya Sen säger, som rationella dumbommar (rational fools).

Och vi måste nog inse att det finns en politisk undertext i ekonomiska framställningar. Stefan Fölster (Svenskt Näringsliv) har i en ny bok hävdat ett synsätt som är exceptionellt. En jämförande recension i DN illustrerar väl det politiska innehållet. Vi läsare av dessa framställningar måste vara klara över att ekonomi inte är naturvetenskap.

Offentliga sektorn knäcker nöten

...med den stigande energianvändningen. I Danmark har offentliga sektorn, både stat och kommun, ålagts att vända trenden (da: knäcka kurvan) med den stigande energianvändningen. Det är inga luftiga fraser utan en handfast sysselsättning där man får konkret hjälp med inköpsvägledning och uppföljningar genom jämförande mätningar. Man kan t.ex. få se sin egen och sina kollegors förbrukning direkt på nätet och ta detta som utgångspunkt för åtgärder!

Nu väntar vi bara på att den svenska effektiviseringsutredningen skall följa efter?!

El och uthållighet

Den Europeiska organisationen för elföretag, Eurelectric, har tillsammans med sina systerorganisationer i andra världsdelar gjort ett utspel om elens roll i det uthålliga samhället. Den grundläggande bedömningen är att el sperar en stor roll för att åstadkomma uthålliga elsystem. Och att effektivisering är en viktig del för att få resurserna att räcka till. Det låter bra, men när de kommer till var elen skall produceras ser man att nytänkandet är starkt begränsat. De vill ha mera kärnkraft, kraftfull transmission, kolkraft med koldioxidinfångning osv. I denna värld är framtidens system samma som idag - fast STÖRRE!

Just i dagarna har IEA givit ut en bok om förnybar energi och dess möjligheter (Deploying renewables). I den visas tillväxtpotentialer globalt (se figur) och det är inte lite. Särskilt i länder som Kina och Indien men även inom EU. Denna växtkraft kommer, genom marknadens lärkrafter, att göra den små- och medelskaliga elproduktionen baserade på förnybar energi mycket konkurrenskraftig. Därmed är det också mera troligt att framtidens system har karaktären av det som Walt Patterson kallade “a mesh not a broadcasting”. D.v.s. ett nät med flera små inmatningspunkter istället för ett överföringssystem från några stora enheter.

image

ECEEE - Världens effektivaste sätt att ha koll på fronten.

När det gäller effektivare energianvändning. Det är att vara medlem i ECEEE (The European Council for an Energy Efficienct Economy). Och särskilt att vara med på deras konferenser (summer study) som äger rum vart annat år, nästa gång 1-6 juni 2009. Och det är billigt att vara där, senaste gången c:a 10 000 SEK för helpension och konferens. Inte per dag utan för en hel vecka! Och på franska rivieran!!

Då får man möjligheten att följa 100-tals föredrag, göra egna presentationer, höra och träffa några av Europas ledande personer i branschen, mingla och få ett större kontaktnät än man ens kan föreställa sig.

ECEEE har också börjat bli anlita för flera rent internationella uppdrag och ordnar en konferens i Bryssel om produkters effektivitet och hur man i en global handel skall kunna säkerställa kvaliteten.

Det är en bra idé att bli medlem för då får man dessutom kontinuerligt följa nyheter som de sänder ut och fri tillgång till deras och deras amerikanska systerorganisations (ACEEE) dokumentation. Sedan brukar det vara så att medlemmarna får rabatt på konferensavgiften så i stort sett är det gratis att vara med. Och om inte det räcker som sporre så tvingas vi konstatera att de norska medlemmarna är 7 gånger så många som de svenska!! Så kan det ju inte få vara!?

Total omorientering efter finanskrisen?

Även om krutröken fortfarande ligger tjock börjar några konturer av världen efter finanskrisen att avteckna sig. I en artikel listar The Daily Green upp fyra stycken.
1. Uthållig energianvändning är ett sätt att få fart på industrin igen och USA är motorn
2. Investeringsobjekten för förnybar energi är i fara. Flera av de verkligt stora finansierades av de banker som inte längre finns.
3. Emissionshandel kan bli nästa finansbubbla! Det är säkrare med koldioxidskatter
4. Miljökriserna blir ännu dyrare än finanskrisen trots de hisnande summor vi hör om. Eller som de säger “Det är billigare att bygga upp Wall Street än en skövlad skog”

Det är en sliten klyscha att problem bara är dolda möjligheter, men aldrig har det väl varit så uppenbart att effektivare energianvändning är ett trumfkort.

Det är NU i krisen som vi behöver de tuffa miljömålen

Inte oväntat sätter finans- och ekonomikrisen sina spår i EUs hållning till miljö-, energi- och klimatfrågor. Och tyvärr i fel riktning genom att man vill mjuka upp de åtaganden som man tidigare gjort i koden 20-20-20 till 2020, d.v.s. 20% minskade CO2-utsläpp, 20% andel förnybar energi i energitillförseln och 20% effektivare energianvändning. Mål som snarast skärpts i EU-parlamentet bl.a. genom att man lyft blicken mot tiden efter 2020 och succesivt skärper kraven. Men nu levererar man från kommissionen och ordförandelandet (Frankrike) rapporter var syfte är att lägga grunden för urholkningar av den grund vi antog att vi hade.

Naturligtvis har funnits röster som motsätter sig dessa krav och som hukar sig bakom påståenden om att ökade krav hotar industrin. Och visst gör de det! De hotar den industri som i sin tur hotar allas vår framtid genom sina utsläpp och sin överkonsumtion av ressurser. Denna borde snarare ta intryck av de danska erfarenheterna som visar att produktiviteten är högre i de företag som tar miljöhänsyn.

I USA diskuterar man i ökande grad,också som en följd av kriserna, att göra stora satsningar på energisektorn och bl.a. för att skapa uthålliga jobb. Europa kan göra ett strategiskt misstag genom att inte gå före just nu. Det är genom att ställa krav och mål som får oss att avvika från den gamla linjen som vi skapar den nya hållbara industrin. Energieffektiviserings-industrin.

Nytt EU direktiv för befintliga byggnader

Kommer att publiceras i november men ett utkast finns redan tillgängligt. Storleksgränsen (1000 m2) skall tas bort så att alla byggnader kommer att omfattas. Länderna kommer fortfarande att ha en ett kryphål vad gäller att åtgärder skall vara “kostnadseffektiva” vilket visat sig kunna betyda vad som helst. Men kommissionen kommer ändå att dra åt tumskruvarna en aning genom att sätta upp regler för hur kostnadseffektivitet skall beräknas. Vidare tillkommer att länderna skall göra tidplaner för hur de skall arbeta med lågenergibyggnader och att reglerna för certifikat och inspektioner skall skärpas.

Kris också för ny energiteknik?

Oro och dysterhet sprider sig i finanskrisens spår. Varslen hos fordonsindustrin illustrerar med all tydlighet man kan önska vad som händer när man inte läser av signaler från omvärlden och marknaden rätt. Istället för att satsa på effektvitet och nya bränslen har man satsat på det som uppenbart inte var hållbart med bränsletörstiga fordon. Vissa bedömare fruktar att den nu pågående krisen överskuggar de djupare problemen med klimatet och behovet av en energiomställning medan andra ser möjligheterna.

Barack Obama tillhör de senare och påminde i senaste debatten med McCain om Al Gores förslag att göra USA oberoende av olja i ett tio-årsprogram. Det kan därför vara värt att påminna om att Sverige för inte så länge sedan hade en oljekommission som faktiskt tog fram ett underlag för hur vi skulle kunna skapa ett liknande program. Är det för mycket att hoppas att effektiviseringsutredningen skulle göra just det?

Offentliga sektorn som förebild - nåja!

Enligt energitjänstedirektivet skall offentliga sektorn vara en förebild när det gäller att effektivisera energianvändningen. Men när byggnadsdirektivets krav på deklaration och redovisning av byggnaders prestanda blev skarpt så blev chocken stor. I Storbritannien alltså! Till det riktigt pinsamma hör paradbyggnader som City Hall som man besrkiver som praktiskt taget utsläppsfri och som får mycket lågt betyg i besiktningen.

Men sådant händer väl inte här? Det kommer att bli svårt att jämföra eftersom vi i Sverige valt en modell för märkning som starkt skiljer såg från dem man har i övriga Europa. Det kan väl inte vara gjort i syfte att slippa jämföra??

Effektivisering viktigast och nu även populärast!

IEA har i sina studier över de lösningar som står tillbuds för att klara klimatproblemen visat att effektivisering är det viktigaste medlet vi har för att minska utsläppen av växthusgaser. Nu visar en studie från Ecosecurities och ClimateBiz att också de företag som agerar på den frivilliga marknaden för “carbon offsets” föredrar effektivisering (se bild). Det de framförallt vill undvika är storskaliga vattenkraftprojekt.

Sett i detta ljus kan man hoppas på en tillnyktring när det gäller CDM-reglerna som hitintills systematiskt missgynnat effektiviseringsprojekt.

För den som är intresserad av att köpa sin koldioxid på de frivilliga marknaderna innehåller rapporten uppgifter om pålitliga leverantörer. I Sverige kan en motsvarande lista återfinnas på energimyndighetens hemsida.

 

image

Varför är det så ont om Växjö?

För en tid sedan visade Danska finansdepartementet att de företag som satsade på miljöanpassning också var de som hade högst produktivitet. Och det gäller i alla branscher! Växjö kan ståta med liknande siffror (se bild) när det gäller BNP per invånare och utsläpp av koldioxid. Men så är också Växjö Europas grönaste stad. Växjö är också intensivt engagerat i Concertoprojektet SESAC tillsammans med andra städer i Europa.

Ett möjligt svar på frågan varför Växjö ligger främst är att det beror på politiken där man från höger till vänster är överens om miljösatsningarna. Vilket för övrigt i stor utsträckning gäller även i Danmark. Det enda som förundrar är varför det är så ont om Växjö i världen. Manar inte framgång till efterföljd?

image

Väte framtidens bränsle - för alltid.

Det gamla (men allvarliga) skämtet dyker upp i en artikel i The Economist. Energibalansen jämfört med eldrivna bilar är negativ och det behövs en ny infrastruktur för att kunna hålla en vätgasdriven bilflotta rullande. Så det är bokstavligen att gå över ån efter vatten.

Ändå har EU-parlamentet tagit initiativ för att underlätta en marknadsuppbyggnad!

20 millioner gröna jobb.

I samband med klimatkonferensen på Bali för snart ett år sedan aviserades en FN-studie om hur man skulle skapa gröna jobb världen över. Nu är den här och säger att från dagens 2,3 millioner gröna jobb inom energisektorn går man mot 20 millioner 2030. Studien har många olika infallsvinklar på hur jobben skall skapas, inom vilka sektorer och hur de inte bara skall vara gröna utan även “anständiga” (decent)! Men som vanligt uppehåller denna studie som så många andra huvudsakligen vid energitillförseln när de gör beräkningarna även om byggnadsrelaterade effektiviseringar nämns på många olika ställen.

image

Universums kejsare - hur länge?

Ny Teknik granskade för en tid sedan myterna om Huawei, det kinesiska mobiltelefonföretaget, och jämförde med Ericsson. Perspektivet var att man tenderar att bedöma konkurrenten från öst som efterbliven och slutsatsen är att detta kan vara en livsfarlig underskattning. Men är det inte samma underskattning man gör när man ser utvecklingsländerna som leverantörer av billiga åtgärder som skall kompensera för vår egen underlåtenhet i fråga om klimatåtgärder?

Hur länge kommer dessa länder att ha billiga åtgärder och (kanske ännu viktigare) varifrån skall de få (köpa) den teknologi som minskar deras utsläpp? Om vi i de industrialiserade länderna har vant oss vid att vara universums härskare så är det nog dags att tänka om.

“Wenes jĂ€rnlag”!

Vi har fĂ„tt se ett intressant försök att göra vĂ€l dokumenterad kunskap till en marknadsföringsgrej - kallad Swansons lag. Den borde snarare heta “Wenes jĂ€rnlag” efter att den dokumenterats i en skrift frĂ„n IEA redan i början av detta Ă„rhundrade. Clas-Otto Wene har dessutom visat att “marknadens lĂ€rande” Ă€r generellt giltig och finns bĂ„de i vĂ„r historia (se exempel i bild nedan frĂ„n svenskt skeppsbyggande) och i vĂ„r vardag. Clas-Otto sĂ„g samma mönster nĂ€r man nyligen renoverade hissarna i hans bostadsomrĂ„de! För varje fördubbling av marknaden minskar kostnaderna med 20%.

Den intresserade kan lĂ€sa hans artikel “Future energy system development depends on past learning opportunities” i en webversion frĂ„n Wires Energy and Environment.

Det Àr dÀrför ingen avancerad gissning att vi ser just detta förhÄllande med marknadens lÀrande pÄ elbilsmarknaden just nu. Financial Times hÀvdar att elbilar blir lika billiga som vanliga fossilfordon redan nÀsta Är.

Läs mer

Månadsindelade arkiv