El på väg

Transportsektorn har länge ansetts vara energiomställningens sorgebarn. Fastlåst i fossilberoende för evigt verkar det. Och så helt plötsligt lossnar det. Elfordon och elhybrider finns överallt och både prestanda och priser rakar iväg (åt var sitt håll lyckligtvis, upp respektive ner). I Indien satsar man på en gigantisk teknikupphandling av 10000 elfordon och det kan bryta den trend man där varit rädd för, nämligen att hungern efter den egna bilen skulle låsa in Indien i ett fossilberoende.

Men när det gäller lastbilar är det väl kört (avsiktlig vits)?

Nej plötsligt brakar det till även här. Den amerikanska tillverkaren Cummins lanserar en tung lastbil (klass 7 enligt amerikansk standard) med ren eldrift!

image

“Omtanke” utan omtanke

IRENA publicerar en omfattande skrift med den lovande titeln “REthinking Energy 2017” men tyvärr med ett alltför tunt innehåll. I all synnerhet som samma organisation bara en vecka tidigare släppte ett så kallat arbetspapper med titeln “RENEWABLES AND ENERGY EFFICIENCY: A DYNAMIC DUO”. Det som saknas i den nya skriften är just den andra halvan i den dynamiska duon, det vill säga effektviseringen.

I den mån energianvändningen nämns så är det i förbigående eller som ett komplement för att säkra upp för intermittensen i den förnybara energin. Inte som en förutsättning för att skapa ett uthålligt system på en ekonomiskt och resursmässigt rimlig nivå där man inte slösar med energi och bygger förnybar energi vars produktion används till att försörja onödig (oekonomisk) energianvändning.

Nu har deras rapport andra kvaliteter bland annat genom att koppla energiomställningen till FNs 17 utvecklingsmål (se bild nedan) vilket kan liknas lite med de “Multiple Benefits” (PLUS-värden) som IEA associerat med energieffektivisering. Men helhetsintrycket blir i alla fall att denna “omtanke” (REthinking) haltar på ena benet.

 

image

Harvey och klimatförändringarna

Frågan som ställs nu är om den pågående orkanen och dess verkningar har något samband med klimatförändringarna. Och det verkar som om så är fallet!

Inte så att orkanen orsakats av förändringarna men att verkningarna blivit svårare. The Guardian och The Atlantic rapporterar både om att nederbördsmängderna blivit större och orkanen inte mattades av på det sätt de brukar göra när de närmar sig land utan istället blev längre och kraftigare.

Frågan om den sittande amerikanska ledningen tar något intryck kan nog också besvaras enkelt
image
Bild från Denver Post

EUs självskadebeteende.

Det är inte bara i den svenska politiken vi kan se avancerat självskadebeteende. Vi bevittnar just hur EU i sin process för att uppdatera sina energiåtaganden dras med samma sorts åkomma.

Det är Jan Rosenow som slår larm i en eceee-kolumn “Energy efficiency loopholes are a risk to Paris Agreement” om hur man håller på att gröpa ur kraven på energieffektvisering. Det verkar vara lika illa eller ännu värre än i den gamla sagan om mannen som beställde en kostym av sin skräddare men fick en tumme till slut (se bild nedan).

Och felet tycks i hög grad ligga i EUs process där länderna i förhandlingar i det så kallade “rådet” succesivt och för att gagna det egna landets föregivna intressen skala bort bit för bit. Jag har själv skrivit om detta problem tidigare i kolumnen “The enemy within”.

I den processen glömmer man kvickt det större perspektivet och jobbar för att få en klapp på huvudet av hemmaopinionen när man sparat in på gungorna (effektviseringen) utan att tänka på vad det kostar för karusellen (energikostnaderna, klimatet, miljön osv). Det är väl det som brukar kallas perversa incitament?

image

Ett flaggskepp gör ingen flotta!

På väg mot fossilfri basindustri måhända? Ett utkast (och en intentionsförklaring) har publicerats i en artikel om (och av) stålindustrin i DN och man aviserar att mer är på väg i en serie av färdplaner. Bara det inte finns “en fluga i soppan”? Fossilfrihet kan ju eventuellt vinnas med ökad kärnkraft! Risken är kanske inte så stor men det är värt att se upp.

Hela operationen underbyggs bland annat av en studie om “Nollutsläpp i basindustrin - förutsättningar för en ny industripolitik” där man bland annat visar hur industrins förädlingsvärde ändrats under senaste seklet (se bild nedan). Intressant att basindustrin inte längre är så betydande som man ibland gör gällande i debatten.

Även om dess andel av BNP, exporten och sysselsättningen har minskat, är den fortfarande av stor betydelse för svensk ekonomi. Samtidigt svarar basindustrin för en stor andel av Sveriges totala energianvändning (31 procent) och koldioxidutsläpp (30 procent).

Även om nu stålindustrin avser att bli till ett flaggskepp för uthållig industri så undrar vi vad som händer i den övriga. EEIP gjorde nyligen en sammanfattning för möjligheterna i pappersindustrin. Och det behövs om vi skall bygga en flotta och segla ut som ledare för eskadern på framtidens ocean!!

image

Ryktet om deras pånyttfödelse verkar vara sant!

För att travestera det gamla Mark Twain påståendet som sades vara “Rykten om min död är betydligt överdrivet”. Men nu handlar det om energiföretagens (utilities) framtid.

New York Times skriver om det Holländska företaget Eneco “Dutch Utility Bets Its Future on an Unusual Strategy: Selling Less Power”. Det mest uppseendeväckande är kanske att tidningen inte upptäckt att det är en gammal strategi men att den kommit i vanrykte under en ganska lång period. I USA var (och är) det ganska många företag som i någon omfattning arbetat med så kallad DSM (Demand Side Management).

Oftast har de gjort det under tryck från lokala myndigheter men i några fall av genuin övertygelse om att deras produkt inte var energi utan de tjänster (service) som energin gav (ljus, kraft, värme). Men där som i stora delar av världen i övrigt skuffades dessa ideer undan när det hävdades att avreglering av energimarknaderna skull lösa alla problem.

Men nu verkar det ha vänt och IEA DSMs nyhetsbrev visar hur DSM förändrats över tiden “How its definition has changed over time”. DSM University visar hur konceptet kan utvecklas dels som helhet “DSM for the 21st century” och dels i förhållande till en ny marknadsstruktut med ökat inslag av lokal småskalig produktion med förnybar energi “Peer-to-peer energy trading using blockchains “.

EEIP (Energy Efficiency in Industrial Processes) skriver i en översikt om den nygamla trenden “New Utility Busines Model: leverage customer base”. Och även i Sverige visar en hel rad företag att de anammat DSM och serviceleverans som bärande idé!

Bra - men nytt är det inte. Bara en tillnyktring!

Tvillingarna - en dynamisk duo

Vi talar om energieffektvisering (1) och förnybar energi (2), se bild nedan. Nu har IRENA, International Renewable Energy Agency, upptäckt släktskapet och presenterar det i ett arbetspapper med titeln “RENEWABLES AND ENERGY EFFICIENCY: A DYNAMIC DUO”. De fortsätter med att förklara “Maximising the synergy between the two crucial objectives can drastically reduce energy-related carbon emissions”.

Precis vad vi sagt när det gäller DSM för det tjugoförsta århundrandet. Att effektvisering är en förutsättning (1) för att man skall skapa en säker plattform för förnybar energi (2), så att den räcker och inte blir onödigt dyr eftersom man slipper att dimensionera så att den förnybara energi används för att “mata” onödig energianvändning.

Men ändå fortsätter diskussionen att koncentrera sig på energitillförseln - Varför?

image

Förnybar energi skapar jobb

IRENA har kommit med son årliga rapport om jobb inom förnybar energi och som väntat är volymen markant i större delen av världen (se bild nedan) - även i USA. Men det kan nog deras president ändra på om han får hållas ett tag till.  cheese

Nu väntar vi på vad IEA har att rapportera i sin “energy effiency market report” nästa månad. Vi vet ju från andra källor att Indien är väldigt framåt när det gäller effektvisering. Det svåraste med dem är att de rapporterar om marknadsvolymer genom att ange dem i deras speciella enheter, till exempel crore (1 crore = 10 millioner), vilket gör att det ser mycket mindre ut än vad det är.

image

Teknikupphandlingen har flyttat till Indien!

En gång en svensk paradgren när det gällde effektivare energianvändning men på senare tid med påtaglig andnöd.

Så mycket trevligare då att se att det fortfarande fungerar men i Indien! EESL är numera ett världsledande företag som både gjort LED ekonomiskt överkomliga genom storskaliga upphandlingar och nu ger de sig på elbilar och laddningsstolpar.

Och visst har de vissa fördelar i Indien genom sin enorma marknad. Men de tar också för sig mer genom att etablera sig i Storbritannien och Malaysia! Om ni vill veta mer så berättar deras chef Saurabh Kumar i ett IEA DSM University webinarium den 28 september kl 15-16 (http://www.ieadsm.org/dsm-university/)

Energikonferenser - en affärsidé eller en problemorientering?

Efter att ha sett igenom några av de program för energikonferenser (inklusive Almedalen) som flutit in i mailen under året kan man bara undra om alla de som anordnar energikonferenser, bland annat några av våra större medieföretag, gör det för att analysera vad som är på gång eller om det bara är en affärsmöjlighet? Programmen innehåller väsentligen presentationer från våra vanliga (stora) energiföretag där deras synpunkter oftast är väl kända på förhand och deltagaravgifterna är svettiga för vanliga småföretagare.

Det är å ena sidan inte svårt att förstå. Det handlar mest om en förlängning av en gammal problembeskrivning där energifrågan varit synonym med val av tillförselåtgärd och -bränsle. Det vill säga så som den behandlas av nuvarande ledning i USA. En ledning som ju nyligen visat att deras världsbild är formad i en svunnen tid.

Målgruppen för dessa konferenser verkar också vara främst de stora etablerade energiföretagen där man inte blinkar för att punga ut med stora belopp för att få vara med. Alltså ett ganska säkert affärskoncept för arrangörerna.

Men om man istället skulle ägnat sig åt de verkliga energifrågorna och den riktigt kritiska och avgörande nämligen energianvändningen då skulle programmen se annorlunda ut. IEA sade för något år sedan:

While renewable electricity, electric vehicles and biofuels will continue to get attention, if the world is to have any hope of meeting the Paris Agreement – not to mention getting on a 2 degree pathway – energy efficiency will have to lead the way.

Detta hamrar man in i IEAs årliga markandsrapporter (se bild nedan) och det kommer man att göra även i den som kommer om någon månad! Undrar när konferensarrangörerna skall upptäcka detta? Eller de är nöjda med att tjäna pengar på att diskutera gårdagens problem question

 

image

Energidemokrati (för halva systemet?)

CleanTecnica har en intressant artikel där man säger att vi befinner oss i en övergång från energimonopol till energidemokrati. De fyra stegen i denna process säger de är:
1. Diastributed Power eftersom tillföreseltekniken har miniatyriserats
2. Decentralisation just eftersom de mindre anläggningarna kan placeras ut var som helst
3. Ownership när det nu inte fordras en förmögenhet för att skaffa sig tillgång till egen energitillförsel
4. Disruptive tecnology genom IT för styrning och kontroll och genom att kompletterande teknik (till exempel batterier) blir tillgänglig

Tänkvärt men är det inte som vanligt att man glömt bort en del? Nämligen att effektivare energianvändning gör det möjligt att överhuvudtaget tänka i banor av egen energiförsörjning som annars skulle blivit onödigt dyr!

Det är lite som när man i 1900-talets början diskuterade demokrati, men enbart för män. (“Vad tusan nu broder - skall kvinnor också ha rösträtt”?) Halva befolkningen lämnades utanför och nu diskuterar man energilösningarna för halva systemet!

Baslastfiktionen

Det är inte bara i Sverige vi har en diskussion om energisystemets baslast. En diskussion som både här och på andra håll präglas av att man är van vid ett system där energianvändningen är på förhand given och tillförseln kom från stora fasta anläggningar vars ekonomi i stort sett låg i att de kördes kontinuerligt. Det var i en tid när användningstekniken var “primitiv” (glödlampor, elvärme, motorer utan varvtalsreglering och som drev system med strypventiler för reglering). Tillförseltekniken var storskalig och beroende av enkla bränslen (kol, olja, vatten som samlades i dammar).

Som bekant har det hänt mycket sedan dess. Dock inte med vårt tänkande om hur systemen påverkas av den nya tekniken. Vilket syns i debatten. “Keep the lights on”, “Vad händer en kall vinternatt”, “airconditioning must work on hot summer days”, “Tak för energianvändningen hotar jobben” - Några röster från olika hörn av världen.

Därför är det välgörande att läsa en artikel i Energy in Demand “Baseload myths and why we need to change how we look at our grid”. Där avlivar man några av myterna och ger en alternativ bild därför att “The most reliable grid is one that uses a mix of generation types.”:
* Renewables can provide backup as part of an integrated grid
* Variability is normal for grid operators
* Renewable variability is predictable and can contribute to reliability
* Baseload isn’t the best way to ensure reliability

Men det tar tid att ta in ny kunskap och få grepp om hur ett annorlunda system fungerar. Det är dock en nödvändig process om vi inte skall hamna iden amerikanska situationen med en president som “gillar kol” och en miljöminister som vill ta bort regleringar som skyddar konsumenter från skadliga kemikalier.

Best Practice

Det är vanligt förekommande, särskilt i den politiska retoriken, att man efterlyser “best practices”. Det vill säga att man skall ta fram verkligt goda exempel på åtgärder för att promovera effektivare energianvändning. Underförstått är att man sedan skall ta efter dessa exempel. Ja tänk om det vore så väl.

Det finns hekatomber med sådana studier och förslag men exempel på applicering (transfer) av sådana “practices” är närmast den inverterade mängden av en hekatomb!

Det kanske kan bli ändring på det nu!? Peter Warren som är den Brittiske representanten i IEA DSM TCP (http://www.ieadsm.org) har publicerat en studie med namnet “Transferability of Demand-Side Policies between Countries” i Energy Policys senaste nummer. Där visar han att sådan transfer kan äga rum på tre olika nivåer: a) Direct copying, b) Adaptation och c) Inspiration. Men att det beror på sammanhanget (contexten) som han delar upp i sex olika faktorer: 1. Market structure, 2. System structure, 3. Climate, 4. Energy demands, 5. Regulatory structure, och 6. Cultural familiarity. Se bild nedan.

Intressant!

image

Dags att lägga in en högre växel

Sommaren är snart tillända och vi har en startsträcka inför höstens evenemang. En kulmen kan bli IEAs energiminsitermöte i november under ordförandeskap av vår egen energiminister. Då kan det vara praktiskt att börja med en ny publikation där IEA specialgranskar innovationer för ren energi “Tracking Clean Energy Innovation Progress”.

Den är i sin tur i väsentliga delar ett utdrag ur den tyngre rapport som de gav ut tidigare i år (ETP 2017) där de just granskar de tekniska möjligheterna att klara klimatet. II den visade man ganska nedslående resultat från olika teknikområden och byggnader släpar efter ordentligt.

Och nu väntar vi på årets upplaga av Energy Efficiency Market Report som IEA aviserat till september.

Tillgången till energi är viktig för alla

IEA har gjort en specialstudie avseende tillgången till energi i världen. Bristen är som vi alla vet mest akut i tredje världen där man räknar de underförsörjda i milliarder. Det blir succesivt bättre och från att 1,7 milliarder saknade el år 2000 är det idag cirka 1,1 och skall 2030 vare nere i storlekordningen 0,6. Indien har länge varit ett problemområde men bedöms ha klarat av allmän tillgång på el före 2030!

Spridningen mellan länderna är stor (se bild 1 nedan)

Men vi har energifattigdom i förvånansvärt stor utsträckning även i industrialiserade länder (se bild 2 nedan).

Kunskap om dessa båda förhållanden är viktig. Precis som det är att veta att energieffektvisering är ett instrument att bota båda problemen!

Läs mer

Månadsindelade arkiv