Energikonferenser - en affärsidé eller en problemorientering?

Efter att ha sett igenom några av de program för energikonferenser (inklusive Almedalen) som flutit in i mailen under året kan man bara undra om alla de som anordnar energikonferenser, bland annat några av våra större medieföretag, gör det för att analysera vad som är på gång eller om det bara är en affärsmöjlighet? Programmen innehåller väsentligen presentationer från våra vanliga (stora) energiföretag där deras synpunkter oftast är väl kända på förhand och deltagaravgifterna är svettiga för vanliga småföretagare.

Det är å ena sidan inte svårt att förstå. Det handlar mest om en förlängning av en gammal problembeskrivning där energifrågan varit synonym med val av tillförselåtgärd och -bränsle. Det vill säga så som den behandlas av nuvarande ledning i USA. En ledning som ju nyligen visat att deras världsbild är formad i en svunnen tid.

Målgruppen för dessa konferenser verkar också vara främst de stora etablerade energiföretagen där man inte blinkar för att punga ut med stora belopp för att få vara med. Alltså ett ganska säkert affärskoncept för arrangörerna.

Men om man istället skulle ägnat sig åt de verkliga energifrågorna och den riktigt kritiska och avgörande nämligen energianvändningen då skulle programmen se annorlunda ut. IEA sade för något år sedan:

While renewable electricity, electric vehicles and biofuels will continue to get attention, if the world is to have any hope of meeting the Paris Agreement – not to mention getting on a 2 degree pathway – energy efficiency will have to lead the way.

Detta hamrar man in i IEAs årliga markandsrapporter (se bild nedan) och det kommer man att göra även i den som kommer om någon månad! Undrar när konferensarrangörerna skall upptäcka detta? Eller de är nöjda med att tjäna pengar på att diskutera gårdagens problem question

 

image

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv