Vindenergin är spjutspetsen

IEA bedömer att det är vindenergi som är den stora vinnaren i Europas mix av elenergiproduktion till 2035 (se bild nedan). Detta fanns med i deras skrift WEO (World Energy Outlook) 2011 vars budskap är tydligt pessimistiskt om världens tillstånd vad gäller att klara klimatfrågorna och två-gradersmälet.

Även om man verkar kunna lägga om kurs när det gäller att ändra mixen av tillförd energi så är det effektiviseringen som sladdar efter betänkligt. Men det skall WEO 2012 handla om.

image

Vita certifikat NU säger IEA.

Ja de använder en använder en annan terminologi, men det är samma sak som det EU-direktivet har i artikel 6. Man kan också tala om att energileverantörerna skall ha ett energinyttoansvar vilket de ges med en “kvotplikt” för effektivisering på samma sätt som de redan har för förnybar energi.

IEAs syn redovisas i en förhandstitt på ETP 2012 som man färdigställt för det s.k. “Clean Energy Ministerial” (CEM) och där man skriver:

Leverage the role of energy providers in delivering energy efficiency
Energy providers have proven effective in delivering energy efficiency if the right regulatory framework and enabling conditions are established. In fact, over USD 10 billion per year is spent by energy providers on end-use energy efficiency, and this amount is expected to double over the next five years. Given this success to date, and the pressing need to scaleup energy efficiency investments, governments should consider carefully how to mobilise energy providers to deliver energy efficiency.

Förhandstitten presenterades av den nya IEA-chefen Maria van der Hoeven och refereras av The Guardian med närmast krigsrubriker, och man noterar att:

Energy efficiency is the most cost-effective way to cut emissions and increase energy security, but businesses and governments were failing to invest in it, the report found.

Gäller detta även inom EU undrar man efter att ha hört om de senaste turerna kring direktivet?

Effektivare användning - inte nu men sedan

Så måste de tänka ministrarna som samlades i Horsens i Danmark för Rådsmötet förra veckan. De uttalade sig positivt för en satsning på effektivare användning, en s.k. “no regrets option” i energiplanen för 2050. Men när det gäller direktivet för 2020 då är det andra tongångar. Och det sägs att Sverige är en av de största motståndarna på alla punkter!

Appar för effektivare energi

USAs energimyndighet har lanserat en tävling för at ta fram appar för energieffektivitet. Men den som tagit fram musiken till deras presentationsvideo bör nog inte medverka! tongue wink

Det finns några sådana redan av vilka den som avser belysning verkar vara mest användbar och genomarbetad. I Sverige har Eon en app som mest verkar vara en elektronisk version av en broschyr om hur mycket energi olika prylar drar men ingen riktig vägledning vid förändringar som t.ex. belysningsappen som nämnts.

Kungliga Vetenskapsakademin och mytologin

Någonstans i mytologins värld dväljs de, men är det Midgård eller Valhall? De meddelar i en artikel att de inte gillar satsningen på vindkraft. Det kostar, säger de, hundratals miljarder. Det är nu inte sant, men det är en långlivad skröna.

Vi lever kanske i Midgård? Utanför vilket rike finns intet, ty: “Behovet av fossilfri el i Sverige täcks av befintliga energikällor.” Så det är bara vad som finns i Sverige som räknas. Ja utom när det stundtals har behövts import av el till Sverige. Då brukar det framhållas att den är smutsig när den kommer från Danmarks kolanläggningar. Eller när det argumenteras att vi i Sverige borde byggas mera kärnkraft så att vi kan exportera el. Så nog borde väl Svenska möjligheter att skapa ny fossilfri el även från vind ha ett värde även för KVA?

Om det då inte är Midgård kan det då vara Valhall? Där slaktar man grisen varje kväll men den återuppstår frisk och fräsch morgonen därpå. Med ett sådant synsätt behöver vår fossilfria (kärnkraft) som, trots att den åldras, inte behöver ersättas. Av t.ex vindkraft.

Vindkraft istället för kärnkraft - absolut otänkbart - enligt KVA. Det blåser inte när det är kallt och då måste vi ju stänga av kylskåpet (jo de skriver så). Ja så skulle det nog vara förr i tiden, då den nordiska mytologin var levande, men i det energisystem som håller på att växa fram med smarta nät och “supernät” styr man både tillförsel och efterfrågan effektivare än att bara knäppa av och på. Integration av intermittent kraft och av laststyrning är en realitet med stor potential, vilket IEAs DSM-program visar.

Men deras upprördhet gäller att de anser att satsning på transportsektorns utsläpp vore bättre än satsningar på vindkraft. “...om denna utveckling tillåts fortsätta, blir ett elöverskott med åtföljande subventionerad elexport från Sverige.”, skriver de. Men vänta nu? En satsning på elproduktion kan ju just gagna transportsektorn! IEA har bedömt att möjligheten att minska utsläppen från transporter ligger i ökad användning av elfordon av olika slag (se bild).

image

WEB-baserad konferens om uthållighet

World Economic Association inviterar till en konferens om uthållighet som tar sin utgångspunkt i kärnkraftsproblemen sådana de manifesterats i (och efter) Fukushima.

Det hela kommer att ske online i perioden 18 juni-15 juli och man har möjlighet att sända in papers senast den 28 maj på olika teman:

Sustainability has many dimensions and we welcome contributions in the following areas, though others will be considered if the papers warrant them. We also welcome contributions from many countries as this would help an analysis of the comparative situation and of different perspectives on ecological issues.
?Cost benefit analysis on the usage of alternative sources of energy
?Sustainable firms and business
?Law, economics and ecology
?Global sustainable policies
?Strategies for building sustainable cities
?Ecology issues and policies in different countries

All submissions will be screened for relevance and suitability of content, after which they will be posted on this website for debate. The debate will take the form of an extended, text-based, online exchange and commentary over a period of four weeks, after which the papers and comments will be lodged within the WEA archives. We aim to publish conference proceedings or book volume if the contributions warrant it.

Låter rätt spännande!? Kolla deras nyhetsbrev för att komma i stämning.

Behövs ingenjörsutbildning för att släcka ljuset?

Ibland undrar man när man är den siste att lämna en offentlig lokal och försöker hitta rätt strömbrytare. Ännu värre kan det bli när någon vill ändra på temperatur eller ventilation i rummet. Man hittar en manöverpanel. Ofta har den snygg design, men sedan börjar helvetet. Vilken knapp skall man trycka på och vad kommer att hända?

Det kan vara lika illa i hemmiljön. Kolla den här presentationen om termostater. 90% av termostaterna är inte korrekt inställda och 5 av 6 personer tycker att de är svåra att hantera. Visserligen är det amerikanska hem men problemet är universellt.

Och det finns mer intressant att hämta om samspelet mellan människor och de apparater som förhoppningsvis skall hjälpa oss. Det som skall ge oss hjälp på traven för vårt beteende.

Sista striden det är?

Rådet, ministrarna, möts för att diskutera effektiviseringsdirektivet i Horsens i Danmark 19-20 April. Är det den sista striden? De kommer i alla fall att få höra en presentation av Rick Cowart från Regulatory Assistance Project och som innehåller de erfarenheter han redovisade vid IEA DSM möte i Trondheim under onsdagen. Där klargjorde han att det i flera länder världen runt visat sig vara en god idé att energiföretagen säljer energinytta och inte (bara) energi.

Biobränslen och transporter är svårt

De tekniska möjligheterna är många och de politiska styråtgärder som kan vidtas knappast färre. Och inte blir det lättare att orientera i informationsdjungeln genom att tunga industriella intressen bedriver lobbyverksmahet. Både bilindustrin och lantbruket har sitt att bevaka.

Euractiv rapporterar kring en nyligen publicerad studie och vill man vara positiv så visas att det finns ett antal goda möjligheter både vad gäller teknik och åtgärder. Vill man vara negativ så får man läsa även denna rapport med viss försiktighet vad gäller det som står på raderna och möjligen mellan. Ett exempel är ett resonemang om att människor inte gillar elbilar. Dock och klokt nog med tillägget “på kort sikt”.

Trendbrott bland USAs bilister?

En undersökning visar att bilåkandet minskar i USA efter 2004, med 6% (se bild). Och alldeles särskilt minskar det i åldersgruppen 16-34 år (med 23%) vilket kan tolkas som ett trendbrott och en generationsfråga.

Nu finns det andra förklaringar och ekonomin är definitivt en. Men även IT-samhället sägs spela en roll inte minst för de ungas annorlunda sätt att söka och hålla kontakt.

image

Och nu över till något inte helt annat!

Ett av missförstånden när det gäller energieffektivisering är att det enbart skulle handla om att använda teknik med högre verkningsgrad. Men effektivisera (göra effektivare) borde i första hand betyda att man kan göra detsamma men med mindre resursåtgång eller göra mera med samma mängd resurser. Alternativt en kombination av dessa d.v.s. “Göra mer med mindre” som EU-kommissionen säger.

Vi måste göra klart för oss att, särskilt när det gäller energin, vi måste använda mindre resurser - minska användningen. Vilket går alldeles utmärkt väl hand i hand med en hög och god levnadsstandard. Men det fordrar också att vi tänker till om vad detta innebär för oss personligen. Eller som PEPS frågar “Vad fan är hög standard?”.

Ett sätt att både fundera och agera kan vara att nappa på Naturskyddsföreningens erbjudande om klädbyte:

På över 60 orter i Sverige ordnas det klädbyten lördagen den 21 april. Konceptet är enkelt och glömmer du plånboken hemma behöver du inte oroa dig, allt är helt kostnadsfritt. Du tar helt enkelt med dig några av de plagg du tröttnat på, trots att de är fräscha och fina, och byter på plats mot plagg som någon annan tröttnat på. Valutan på klädbytardagen är klädbytarbrickor som du får när du lämnar in dina plagg på plats.

Det händer på ett ställe nära dig. Och det är en bra illustration till ordet “effektivare”.

In the long run we are all dead

Keynes lär ha gjort detta konstaterande för att få sina kollegor ekonomer (och även politikerna) att ta itu med dagens problem och inte bara arbeta med vad som händer på längre sikt. Det kan vara värt för oss alla att ta en funderare på. Hur skall vi få till någon effektivisering idag så att det verkligen finns någon framtid kvar?

Och när vi gör det kan vi börja med Jon Stewarts expose över hur USA presidenter hanterat oljeberoendet. Vi kan skratta oss fördärvade åt det, men säkert kan man göra något liknande för Sverige. Kanske något för Magnus Betner?

För dagens spektakel med nejsägande ministrar över nästan hela Europa och som bortser helt ifrån att det ytterst är en resursfråga. Vi har inte jordklot så att det räcker som man visar så väl i “The story of stuff”. Eller som Nina Björk funderade över i God Morgon Världen nyligen.

Den inställning som säger:

En effektiv energianvändning står inte i motsats till en hög energianvändning

betyder väl snarast att “The long run” för var och en av oss inte blir fullt så lång som det förhoppningsvis var tänkt!?

Allians mot framtiden.

Det är inte var dag man ser både hyresgästerna, allmännyttan och fastighetsägarna agera gemensamt. Skall inte sådan gemenskap över intressegränserna hälsas med tacksamhet? Vi brukar ju önska att folk skulle agera mera tillsammans och bråka mindre? Men vad är det då för en fiende dessa tre parter funnit värd att ta strid emot?

Jo den rysliga ENERGIEFFEKTIVISERINGEN skrämmer dem från vettet! Bokstavligen!  snake Sverige hotas av utarmning påstår de på fullt allvar. Vi kommer att få leva i bostäder som bara håller 14 grader på vintern!!! Och hyrorna kommer att nå oanade höjder. Dessa olyckor kommer att drabba vårt stackars land genom EUs direktiv om energieffektivisering och riksdagens målsättning om energianvändningen 2050.

Men tänk om det istället är som i Tyskland? Att en energiomställning skapar nya möjligheter. Att tekniken och formerna för dess nyttjande utvecklas. Att de många förändringstillfällen vi har framför oss de kommande decennierna kan utnyttjas positivt istället för att gå om intet.

Deras allians tycks bygga på en teknikpessimism som är sällan sedd och som är illa underbyggd. En radikalt annorlunda syn på möjligheterna kan man få på många håll t.ex. VVS-Forum eller SNFs senaste nummer av Natur som passande nog har temat “Hem till Framtiden”. Börja där! Det finns mer!

Idag börjar slutspurten för EU-direktivet

Den så kallade trialogen mellan EU-organen börjar. Tänk om det kunde bli en sådan där “pojkbokssnyftare” där busen plötsligt kommer till insikt och blir god till sist? För avståndet är stort till 20%-målet (se bild nedan). Kommissionens förslag nådde inte ända fram men det gör man med EU-parlamantets “näringsutskott” (ITRE). Den som verkligen sabbar upplägget är Rådet (Council) där hela skocken av nej-sägande ministrar samlas. Vilket tyvärr även inkluderar den svenska ministern.

Resonemanget om att effektivisering står i motsats till besparing har nog varit i säck innan det kom i påse. Genom effektivare användning kan man med bibehållen, och även ökad, nytta (ljus, kraft, värme) minska energianvändningen. Man kan “göra mer med mindre” som det heter. Det tak som EU föreslår är snarare ett riktmärke - en station att passera - på vägen till ett genomeffektiviserat system. EUs tak ligger c:a 14% under den användning vi har idag och potentialen för lönsam effektivisering är vida större än så.

I en värld där vi måste hushålla med resurserna så att jordklotet räcker till och så att vi inte överhettar det vi har behöver även vi i Sverige bli bättre.
“There is enough for everybody’s need, but not enough for anybody’s greed”. Orden är Gandhis och fortfarande sanna men vi behöver tänka till lite mera för att omsätta dem i praktisk handling.

image

VSB i klimatfrågan.

Det är ställt utom allt tvivel att direkta effekter av svenska ambitioner på klimatområdet har en i det närmaste omätbar effekt på klimatutvecklingen. Således är en ambitiös klimatpolitik hänvisad till att inrikta sig på eventuella indirekta effekter.

Denna insikt huggs fast som om vore det i sten och med eldskrift när den präntas i DN. Den kommer från en rapport skriven av Michael Hoel och beställd av den famösa Expertgruppen för Miljöstudier vilken sorterar under Finansdepartementet. Rubriken på artikeln är ?Ingen effekt av att Sverige går före i klimatpolitiken?.

Ja Sverige är litet så vad vi än gör så märks det knappast i den stora sammanräkningen, men artikeln vill göra en poäng av s.k. koldioxidläckage d.v.s. att det man sparar i ett land som har strängare politik leder till ökade utsläpp i andra länder. Men eftersom vi är så rasande små och obetydliga så kan ju heller inte läckaget vara så rysligt stort, eller….?

Artikeln räknar upp några indirekta effekter, nämligen:  (1) att vara pådrivande och en förebild, (2) effekter på förhandlingar om ett klimatavtal och (3) effekter på teknikutvecklingen. Av dessa hävdas endast den sista vara något att räkna med. Beträffande de båda andra kan man bara notera (lilla) Danmarks inflytande när det gäller vindkraftsutvecklingen i världen och vilken betydelse (lilla) Sverige hade för Kyotoavtalets tillkomst. När det gäller teknikutvecklingen är det tjockt med kunskap om marknadens tekniklärande underbyggt även kvantitativt med lärkurvor. Det kanske är rimligare att tänka att de tre indirekta effekterna hänger intimt samman. Ny teknik kommer inte hoppande fram ur väggen utan är en följd av någons vilja och beslut.

Så till sist får man nog undra varför denna rapport beställdes och vad man ville åstadkomma? Kan det ha något att göra med vad dess författare skrivit tidigare, nämligen:

In global environmental problems, each country’s own contribution to worldwide emissions is small, so there is little a country can do by itself.

Detta kom på pränt så tidigt som 1991 och gör att artikeln kan uppfattas ha karaktär av VSB (Vilket Skulle Bevisas).

Det är väl fortfarande så att om man vill ändra något i världen så är det bäst att börja med sig själv.

Brittisk kärnkraft - tilting the playing field

EOn och RWE har dragit sig ur spelet om framtida Brittisk kärnkraft. European Energy Review gör en analys där man bl.a. noterar att den Brittiska regeringen hävdat att kärnkraften inte skall särbehandlas utan att man skall ha “level playing field”. Men man anar att planen kommer att tippas en aning:

The make-or-break factor for the British nuclear programme is no doubt economic. The government has insisted from the start that projects need to be fully financed by private companies. That sounds brave enough, but Whitehall knows all too well that no private company is going to commit itself to a multibillion, multi-decade nuclear project without solid government guarantees.

......it would be very surprising if such “discussions” did not lead to some firm financial arrangements. Which means that in the end, the future of the UK nuclear programme will depend above all on the government’s policy decisions rather than on any decisions by private companies.

PSST! Det där med effektivisering kanske skulle vara billigare, eller…......?  wink

 

Är det en riktig kris som behövs?

Grekland har aviserat storsatsning på förnybar energi som en drivkraft för att lyfta och för att förnya sin ekonomi. En del i satsningen är Helios-projektet som skall ha 10GW solceller installerade till 2050.

En mera sammanhållen plan presenterades på tisdagen och inriktas på:

....a massive increase in the share of renewable energy in the country’s energy mix, accounting for 60-70% of final energy use by 2050. In the electricity sector, this share would reach 85-100%. This would cut greenhouse gas emissions by up to 70% relative to 2005 levels…

Planen innehåller också satsningar på biobränslen och på effektivisering av byggnader.

Svenska företag efter Europa i effektivisering

Små och medelstora företag (SME) i Europa rosar inte marknaden (oavsiktlig vits) när det gäller miljöåtgärder och resurseffektivitet. /

EU har gjort en omfattande undersökning och ställt frågor både om hur man använder resurserna själv, vilka åtgärder som skulle göra det mera attraktivt att agera samt hur man producerar för “gröna marknader”. Det finns faktasammanställningar för alla medlemsländer och alltså även för Sverige.

Tyvärr släpar vi efter när det gäller energieffektivisering (se bild nedan).

image

Det inbjuder till billiga skämt av dagis-typ

Men nyheten från Denver om “Zoo-poo tuk-tuk” är inspirerande i all sin enkelhet. Och den har inget att göra med gårdagens datum utan är en del i en större satsning på Denvers zoo. Vad kan man inte göra vid sommarens alla festivaler?

Klimatet förhandlar inte

DÀrför Àr det en plÄgsam upplevelse att se den svenska EU-nÀmndens diskussioner om EUs klimatmÄl dÀr man tycks ha kommit fram till att 50-40-30 Àr för tufft men att man kan acceptera 40(+10)-27-(kanske)30. Allt detta för att undvika att landa pÄ 40-27-30 som den avgÄende kommissionen rekommenderar och dÀr den nya antas föredrar 40-27-(minst) 30.

Nej vi skall inte gÄ in pÄ vad de olika siffrorna stÄr för. Bara konstatera att:
1. Alla Àr överens om att kraftfulla ÄtgÀrder behövs för att klara klimatet - Bara inte nu utan senare
2. PÄstÄenden som gjordes i nÀmnden om att höga mÄl Àr för kostsamma Àr (lÄt oss vara snÀlla) dÄligt underbyggda.
3. Höga mĂ„l för effektvisering och förnybar energi Ă€r tvĂ€rtom bra för ekonomin. Det Ă€r lönsamt och skapar nya jobb. Nej - det Ă€r ingen partsinlaga frĂ„n miljörörelsen utan det Ă€r fakta som tillhandahĂ„llits av OECD/IEA i flera av deras publikationer. (Se t.ex. WEO 2012, “Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency”, “Energy Efficiency Market report” (http://www.iea.org)

DÀrför borde inte klimatmÄlens sifferexercis vara partipolitik. Klimatet förhandlar inte! Det som nu intrÀffar Àr bara att politikerna sÀljer ut bÄde klimatet och vÄr industriella utveckling.

Läs mer