Jovisst men….
DN debatt väljer att ta upp frågan om den så kallade rekyleffekten (rebound effect) av energieffektvisering. Debattörena fokuserar på behovet att ge den gröna tillväxten ett innehåll men rubriksättaren kan inte motstå frestelsen dramatisera och måla upp bilden att effektvisering skulle motverka sitt syfte. Vilket i och för sig också debattörerna inbjuder till genom att hänvisa till Jevons-paradoxen. En i vissa kretsar omtyckt hänvisning som bortser från att Jevons utvecklade den vid en tidpunkt då fossilbränsle (kol) var det enda alternativet och konsumtionen i samhället lågt utvecklad.

Den här diskussionen skulle ha känts mera relevant om man utgått från ett modernare material, främst IEAs skriviningar om “multiple benefits”. Där tar man upp ett mycket vidare spektrum av både “rekyler” och andra aspekter för både energisystem och ekonomi och i ett globalt perspektiv. Det finns på flera håll i världen ett behov av ökad konsumtion för att bekämpa fattigdom samtidigt som det hos oss finns goda skäl att kanalisera effektviseringens vinster i annan riktning. Och det finns inget skäl att använda mer energi än nödvändigt under några omständigheter!

Så, jovisst men…...debattinlägget känns något nattståndet.

På försommaren har media rapporterat om hur elnätsmonopolen fungerar och att prissättningen på de tjänster som levereras lindrigt sagt är “varierande” över landet och mellan företagen. Det är kanske inte så konstigt eftersom den övergripande idén är att den el vi får via näten är en vara (som andra) och att vi är kunder som kan välja att konsumera el, skor, dataspel, teaterföreställningar eller ägg, allt efter våra preferenser och den budget vi har att tillgå. Som människor är vi konsumenter varken mer eller mindre!

Eller är vi inte? Spelar energin också en annan roll för oss? Är den ett medel för samhällsfunktioner på ett nytt och på flera sätt i den moderna världen? Spelar den kanske en roll för oss som medborgare?

Det är frågor som diskuteras i en skrift från The Edison Foundation i USA och där de bland annat illustrerar med bilderna nedan.

Det kanske till och med är dags att fundera över vad det är som regleras av myndigheterna? Det kanske är ännu värre än vi anat? Man pratar mycket om priset men hur är det med funktionen? I DN refererar man en ny bok av David Graeber och säger:

....ju mer marknad, desto mer byråkrati. I sin nya bok “The Utopia of Rules” hävdar Graeber att dagens moderna marknadssamhälle är det mest byråkrattyngda som någonsin har existerat.

Den gamla “koncessionsbyrån” vid dåvarande Statens Energiverk hade 5 tjänster och dagens Energimarknadsinspektion över 100! Då övervakades priser och villkor lokalt eftersom de flesta energiföretagen var kommunägda. Smart!?!

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt. 

———

———

Den här bilden se nedan, är mindre lättillgänglig än den förra, men väl värd att begrunda. Den är tagen från rapporten “Growth Within” som visar hur mycket vi skulle kunna tjäna på att gå över till en kretsloppsekonomi (sidan 17).

Den visar till att börja med att vi använder mellan 50-100% mera resurser än vi skulle behöva (A) för att nå den “nytta” vi strävar efter och att när vi nyttjar det vi producerat så använder vi inte produkterna “optimalt” (B) (y-axeln). En typisk Europeisk bil står stilla 92% av sin livstid!

Vi använder heller inte produkterna så länge som de egentligen skulle hålla (C) (x-axeln) och när vi skrotar dem så återvinns bara en bråkdel av vad som vore möjligt (D).

Det finns affärer att göra här och i sanningens namn så har detta börjat på sina håll. Inte minst vad avser kläder där både plagg och fibrer tas tillvara i second-hand och återvinning. Men det är bara början och ännu så länge blygsamt.

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt. 

Det regnar och är därför ett utmärkt tillfälle att sitta och titta på (lärorika) bilder. Som den här nedan. Kolla hur tekniken har utvecklats under en sexårsperiod! Samma prestanda men väsentliga arbets- och materialbesparingar till följd av erfarenhetsåterföring. Förbättringar mellan en faktor 3-4 i flera avseenden!

Sådant som också fångas i så kallade “lärkurvor”. Det finns mycket mera sådant här att göra när marknaden för energieffektvisering skjuter fart.

Bilden är från ett föredrag som hölls på Skånes Energiting tidigare i år.

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt. 

Energibranschen möter samma utmaningar och möjligheter världen över även om vi har en tendens att uppfatta dem som lokala. Miniatyriseringen av tillförsel, ökat IT-utnyttjande och smartare användningsteknik är de viktigaste faktorerna. De är globala företeelser och det finns stora möjligheter i att lära av hur de behandlas i andra länder.

I USA har The Edison Foundation samlat tankar på området i en intressant skrift där man organiserat texterna efter utvecklingsmöjligheter för nätet, för kunderna och för regleringen. Precis som “Growth within” kan vara spännande sommarläsning lämpar den här sig för hängmatta och eftertanke.

Ett av bidragen är skrivet av Sverigebekante Lawrence Jones som några stött på genom ett IEA DSM-webinarium om förnybar energi och effektvisering. Han skriver om hur regleringsinstrumentet behöver utvecklas (sid 85). Visserligen främst ur ett amerikanskt perspektiv men det är också något som vi behöver fundera mer kring även om många anser att “reglering” är ett fult ord, men en marknad behöver regler för att fungera.

I Tyskland jobbar man med hur marknaden skall kunna utvecklas och skapandet av en Energiunion i Europa kan knappast ske utan ett regelverk.

——-
Nu tar vi en paus över sommaren och återkommer när det börjar bli dags för kräftorna. Med förbehåll för att eventuella sensationer i mellantiden kan behöva belysas och kommenteras.

Alla ni i Almedalen får ursäkta men det viktigaste materialet om energi, miljö, resursanvändning och klimat hittar ni inte där! Det finns istället hos Ellen Mac Arthur Foundation och heter “Growth Witin” och är en rapport om kretsloppsekonomi.

Å andra sidan så lämpar den sig väl för eftertänksam läsning och kan kanske bli ett ämne i sig sjäv nästa år i Almedalen? Den talar nämligen om hur vi kan förbättra vårt samhälle i flera avseenden men att det krävs teknologiska omställningar och nya affärsmodeller. Inte nödvändigtvis ny teknologi men andra sätt att använda den vi har. Man talar om “disruptive technologies” och det hörs inte så mycket från Almedalen om sådana!

Kan vårt “missnöjes vinter vara på väg att bytas ut mot en glorrik sommar” (Richard III) genom detta regeringsutspel? Teknikupphandling var en gång en svensk paradgren!