Nudge, nudge - see what I mean?

Fores har tagit fram en liten handbok om det som håller på att bli det nya modeordet när man talar om miljöåtgärder nämligen “Nudging”. Det är en mycket bra och ganska kortfattad introduktion som sätter in nudging i ett sammanhang och berättar både om när det funkar och när det inte gör det. Man skriver:

Nudging är inte alltid lämplig och är absolut inte tänkt att ersätta traditionella styrmedel – t.ex. lagar, skatter, subventioner eller omfattande informationskampanjer. Det kan dock vara ett komplement, och ibland en ersättning för vår nuvarande politik i vår strävan efter högre effektivitet när vi skapar en miljö- vänligare värld.

Framförallt berättar de om varför man “nudgar” och gör en liten utflykt i beteendeekonomins värld med litteraturhänvisningar. Detta är nödvändigt eftersom man ibland stöter på attityden att nudging är en sorts trollspö och då man bortser från varför det är nödvändigt att ha ett komplement till vår medfödda och nedärvda brist på rationalitet som annars dominerar styrmedelskonstruktörernas värld.

Själv skulle jag behöva en knuff för att begripa bokens titel (Nudging – det nya svarta inom miljöpolicy?) men jag räddas i alla fall av den grafiska illustrationen.  wink

 

En klubb för klimatåtgärder?

William Nordhaus lanserar i The New York Review of Book en idé om en klubb för klimatåtgärder. Hans utgångspunkt är att de klimatöverenskommelser som görs och förväntas kommer att präglas av gratisåkande (free riding) det vill säga att länder kommer att hoppas att någon annan vidtar åtgärderna som de själv kan dra nytta av.

Detta i sin tur baseras på tanken att klimatåtgärder bara har en orsak och en verkan. Ett tänkande som är naturligt inom den neoklassiska ekonomin men som effektivt vederlagts av till exempel IEAs arbete om “Multiple Benefits”. Det skulle i sin tur kunna hanteras om länderna insåg att till exempel energieffektvisering ger många fler fördelar än bara minskad klimatpåverkan.

Men icke desto mindre har Nordhaus en poäng när han föreslår att de länder som tar sin andel i klimatbekämpningen också kan få ömsesidiga handelsfördelar. Han noterar att det kan vara svårt att genomföra men förefaller vara klart motiverat.

First fuel now – det klokaste vägvalet

Inför Almedalen har EEF (http://www.eef.se) tagit fram följande fakta som alla borde känna till. Om Du åker dit ta med dessa och kolla hur många av debattörerna som klarar av dem!

Internationella rapporter konstaterar att energieffektivisering är nödvändig. För klimatet, jobben och ekonomin. Men eftersom energieffektivisering inte är en enkel produkt som gas, olja, bioenergi, vattenkraft eller vind krävs det hjälp från politiskt håll. Energieffektivisering händer inte av sig själv – trots att det är lönsamt för alla.

AKTUELLA RAPPORTER
* fn:s klimatpanel (ipcc) bedömer att klimatförsämringarna kan hejdas främst med effektivare energianvändning. Kostnaden motsvarar 227 kronor per år för varje svensk (0,06 procentenheter minskad årlig tillväxt i BNP, enligt IPCC SPM WGIII AR5 tabell 2)
* oecd:s energiorgan iea (International Energy Agency) uppskattar att man redan med privatekonomiskt lönsamma effektiviseringar kan uppnå nästan hela målsättningen, dvs 2-gradersmålet. WEO (World Energy Outlook) 2012, kapitel 9-12
* iea säger i sin Marknadsrapport 2014 att energieffektivisering är ”det osynliga kraftpaketet” (the invisible powerhouse) därför att det är billigast och säkrast.
* eu:s energieffektiviseringsdirektiv, eed, syftar till att Europa skall förverkliga den kostnadseffektiva potentialen (som man bedömer vara minst 20 procent).
* eu:s underlag till klimatpolitiken slår fast att effektivisering leder till bättre ekonomi och flera jobb. ”Ett enda växthusgasmål förväntas också leda till lägre BNP och sysselsättning jämfört med en ram baserad på mer ambitiösa mål även för förnybara energikällor och energieffektivitet.” COM SWD (2014) 16 final stycke 85
* EUs förslag till energiunion där det sägs ” Energy efficiency first: fundamentally rethinking energy efficiency and treating it as an energy source in its own right so that it can compete on equal terms with generation capacity” http://europa.eu/rapid/press-release_IP-15-4497_sv.htm

DÄRFÖR ANSER EEF ATT :
1. Det behövs mer tryck på energieffektiviseringen – genom styrmedel som realiserar den svenska lönsamma potentialen och genom initiativ från statliga myndigheter, kommuner och landsting
2, Effektivare energianvändning innebär lägre produktionskostnader vilket gör företagen mera konkurrenskraftiga på sina marknader
3. Energieffektivare offentliga verksamheter ger oss mer pengar över till vård, skola och omsorg
4. Effektivare energianvändning skapar jobb inom främst bygg- och verkstadssektorn spridda geografiskt över hela landet
5. Svenskt kunnande inom energieffektivisering är en exportvara för framtiden
6. Lägre energianvändning lämnar också större utrymme för att nå ett 100% förnybart energisystem i Sverige
7. Effektivisering med automatik leder till ökar försörjningstrygghet

INDC räcker inte, effektvisering kan rädda klimatet

IEA har i sin specialutgåva av WEO, World Energy Outlook 2015, analyserat hur långt ländernas intentioner inför Paris-mötet, COP 21, räcker. Svaret är att deras, Intended Nationally Determined Contributions (INDCs) är otillräckliga men det finns fortfarande möjligheter att klara klimatet och det är (naturligtvis) effektvisering som kan klara jobbet i en överbryggningsstrategi, Bridge Scenario, se bild nedan.

Det skulle vara välgörande om detta enkla faktum kunde få tränga igenom i debatt och uttalanden istället för det enformiga tjatet om kärnkraft och myndigheternas räddhågsna inställning.

image

Rädsla urholkar själen

Titeln på Fassbinders gamla film faller osökt i minnet när man läser hur svenska myndigheter ständigt känner sig föranlåtna att omgärda energieffektvisering med förbehåll istället för att ta emot möjligheten med uppsträckta armar och inrikta sina ansträngningar på att finna möjligheterna.

Boverket har i sin senaste rapport om “nära nollenergibyggnader” funderingar kring innovationer och miljökrav och stöder upp sin ängslighet med en bilaga om den så kallade Porterhypotesen.

Mot bakgrund av osäkerheten angående storleken på dessa samhällsekonomiskt positiva effekter är det centralt att de krav på näranollenergibyggnader som införs inte är så skarpa att de riskerar att medföra stora negativa effekter.

Energimyndigheten har ju också gång efter annan lämnat in små brasklappar om effektvisering.

Hur vore det om de istället tog till sig det vad IEA har skrivit om så kallade “multiple benefits” eller Världsbankens omprövning av den neoklassiska ekonomins hegemoni. Det vore väl så lämpliga utgångspunkter för betraktelser som harvandet om Porterhypotesen.

Man kan bara instämma i Jörgen Noergaards fundering: “Om det inte är lönsamt att rädda världen kan det ju vara en bra idé i alla fall”.

Vart leder vägen?

Keep on track heter ett EU-projekt där man försöker se vart ländernas satsningar på förnybar energi leder. De ger varje år ut en sammanställning dels avseende siffror och dels avseende policy- och stödåtgärder.

Nyttigt att ha till hands både inför Almedalen och så småningom inför energikommissionens överväganden. Det som hörts från de senare tyder inte på att de har några större insikter.

LAUDATO SI’

Påven “har släppt” sin encyklika, Laudato Si’, om klimatfrågorna, dess orsaker, konsekvenser och åtgärder. Han har bra koll kan man konstatera när han utgår från att klimatet är gemensam egendom (Climate as a common good)

Möjligen skulle man misstänka att han har bättre tillgång till källorna ( LOL ) än till exempel en del av hans kritiker som tycker att han skall hålla sig borta från världsliga frågor. The Guardian gör en bra resumé av både innehållet och turerna kring dokumentet men kolla gärna själv.

“For human beings… to destroy the biological diversity of God’s creation; for human beings to degrade the integrity of the earth by causing changes in its climate, by stripping the earth of its natural forests or destroying its wetlands; for human beings to contaminate the earth’s waters, its land, its air, and its life – these are sins”. For “to commit a crime against the natural world is a sin against ourselves and a sin against God”.

Några månader före Paris

IEA ger ut lite bonusmaterial i form av en specialversion av WEO 2015 om klimat och energi och som är tillgänglig för gratis nedladdning.

Som ofta är dessa rapporter rena godiset när det gäller att illustrera problem, frågeställningar och lösningar. Bilden nedan visar hur mycket koldioxid vi har kvar att knapra i oss om vi vill ha en chans att klara tvågradersmålet.

Det är så sant att en bild säger mera än 1000 ord men vill man komplettera med sådana kan man följa The Guardians Divestment kampanj och finna ytterligare argument. Där kan man dessutom bygga på sin övertygelse i fotbollstermer!  wink

image

1767 var ett märkesår för svensk energipolitik

Frågan är om dagens energikommission törs visa samma insikter och framsynthet som man gjorde för 250 år sedan? Professor Wene återkallar minnet av beslutet om att hushålla med ved från 1767 i sin tyska intervju (som finns i sin helhet här Bild_der_Wissenschaft_06_2015.pdf). Beslutet från den tiden visar att man tordes satsa både på hushållning och förnybar energi! Gack och gör sammalunda!

Ur Wikipedia: Under 1700-talet uppstod rådde vedbrist i Sverige. Orsaken var järnverkens stora användning av träbränsle vid framställningen av stångjärn, vilket då var rikets största exportvara. Därutöver åtgick stora mängder ved för att värma upp bostadshus med hjälp av de ineffektiva öppna spisarna som då var den vanligaste värmekällan. Dessa öppna spisar släppte ut uppemot 90 procent av värmen genom skorstenen. Viktiga konstruktionsförbättringar skedde efter att Rikets Råd, under ett sammanträde på Stockholms slott den 27 januari 1767, beslutade om ett forskningsuppdrag för att ta fram en mer energisnål eldstadstyp åt hushållen. Uppdraget gick till generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt. På hösten samma år presenterade de sina förslag i skriften “Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Jämte Bifogade Kopparstycken.”

G7 och klimatproblemen

Mötena mellan världens stora brukar ofta mynna ut i välformulerade deklarationer som emellertid har lite innehåll och praktisk betydelse. Det senaste mötet i G7 har (enligt bedömare som är vana att tolka texterna) avvikit såtillvida att skrivningarna om klimatfrågorna är ovanligt tydliga och “bindande”. Döm själva (sidorna 12-14) där det bland annat sägs att de skall…:

...follow a low-carbon and resilient development pathway in line with the global goal to hold the increase in global average temperature below 2 °C…... We commit to doing our part to achieve a low-carbon global economy in the long-term including developing and deploying innovative technologies striving for a transformation of the energy sectors by 2050 and invite all countries to join us in this endeavor

När det gäller energi så har de slagit fast sju principer:

This work will be based on the core principles agreed by our Ministers of Energy on May 5-6 2014, in Rome:

1. Development of flexible, transparent and competitive energy markets, including gas markets.
2. Diversification of energy fuels, sources and routes, and encouragement of indigenous sources of energy supply.
3. Reducing our greenhouse gas emissions, and accelerating the transition to a low carbon economy as a key contribution to sustainable energy security.
4. Enhancing energy efficiency in demand and supply, and demand response management.
5. Promoting deployment of clean and sustainable energy technologies and continued investment in research and innovation.
6. Improving energy systems resilience by promoting infrastructure modernization and supply and demand policies that help withstand systemic shocks.
7. Putting in place emergency response systems, including reserves and fuel substitution for importing countries, in case of major energy disruptions.

Frågan är om Sverige kan få besvär med dessa principer eftersom Energimyndigheten inte håller med om principen 4!  rolleyes

Har Sverige missat tåget?

“Wir haben den Zug verpasst” (Sverige har missat tåget) säger en av världens ledande experter på tekniklärande för energisystem, den svenske professorn Clas-Otto Wene, i en tysk intervju. Han tillägger: “Deutschland heute wesentlich besser aufgestellt als Schweden.” (Tyskland har det bättre förspänt än Sverige).

Det vore passande läsning för de herrar som tog till orda i DN för någon vecka sedan och försökte framställa Tysklands Energiewende i dålig dager. Det må vara att de i kraft av sina ämbeten har imponerande titlar men som bedömare av energisystem och teknikutveckling är de betydligt sämre rustade än den intervjuade professorn.

Vi kan misslyckas själv.

Ett återkommande budskap från myndigheterna har varit att marknaderna (i stort sett) fungerar och att styrmedel som till exempel Vita Certifikat inte behövs. Förklaringen är att det inte finns några marknadsmisslyckanden som sådana styrmedel skulle kunna bota.

Detta synsätt baseras väsentligen på att vi kan hantera vad marknaden erbjuder på ett tillfredsställande sätt. Den information vi får om de alternativ som står till buds är tillräcklig och vi kan som goda konsumenter hantera den.

Nu kan ju detta ifrågasättas till exempel på det sätt som Världsbanken gjort nyligen. De visar att vi själva som aktörer på marknaden är fullt kapabla att ställa till det. Just genom vårt sätt att hantera information. Vi tänker fort istället för långsamt och vi filtrerar bort det som vi inte känner oss bekväma med.

Det kanske rent av är så att vi själva är det marknadsmisslyckande som behöver botas? (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf)

Kan fenomenet “Väl fungerande energimarknad” räddas”?

Bodil Jönsson skriver i en artikel som endast perifert berör energifrågorna om en tanketradition som ändå känns relevant för oss.

Platon gav på sin tid sina lärjungar i uppdrag att ”rädda fenomenen”. Bakgrunden var den dåvarande föreställningsvärldens krav på att alla himmelska rörelser skulle vara cirkulära. När så planetbanor sedda med jordiska ögon faktiskt visade sig vara allt annat än cirkulära, före­föll ordningen rubbad och skulle därför återställas. ”Räddningen” bestod i att man till sist lyckades ”förklara” observationerna med tänkta cirkelrörelser överlagrade på varandra så att de tillsammans kom att forma just de rosettbanor som planeterna beskrev. Vilken lycka! Själva idén, teorin, den gamla tankegrundvalen kunde därmed behållas oförändrad.

Vad var det då för mening med att fenomenen räddades? Jo, att man fortsatt kunde vidmakthålla en föreställning om att himmelska rörelser är väsensskilda från jordiska. Därmed slapp man se respekten för det himmelska gå förlorad. Långt, långt senare när människan hade insett att jorden faktiskt inte var alltings centrum, blev det emellertid uppenbart att hela detta räddningsarbete bara utgjorde en historisk krumelur. Det hade helt enkelt inte funnits några ”fenomen” värda namnet att rädda.

Är det fenomenet “Väl fungerande energimarknad” som Energimyndigheten försöker rädda i sina senaste skrivningar? Och kanske med samma metod som på Platons tid?

Vad har IF Metall emot nya jobb?

Ett antal personer däribland IF Metalls ordförande går i försvar för kärnkraften genom att svartmåla den tyska satsningen på Energiewende.

Argumenten mot Tyskland är försåtliga och vill göra gällande att man där ökat kolanvändningen och koldioxidutsläppen därför att man satsat på förnybar energi och effektvisering. Sanningen är att kolanvändningen i Tyskland ökat på bekostnad av gasanvändningen till följd av att kolpriserna sjunkit vilket i sin tur beror på att kolexporten från USA ökat när deras gaspriser sjunkit.

Deras andra huvudargument handlar om de så kallade inmatningstarifferna som påstås ha stått Tysklands konsumenter och industri dyrt. Sanningen är snarare att Tyskland till följd av dessa tariffer skapat konkurrensfördelar inom förnybar energi och skapat nya industrier. Kostnadsökningen har också (enligt EU-studier) snarare lett till att Tysk industri är energieffektivare än många andra länders och därmed också tåligare mot till exempel prisförändringar.

Herrarna är klart innovativa i sin argumentation och talar om “planerbar” kraftproduktion som ställs emot “väderberoende” något man kan undra över i ljuset av den svenska kärnkraftssituationen! Jämförelsen av den Tyska satsningen jämfört med den svenska statsbudgeten är också ett spännande inslag där äpplen ställs mot päron.

Men det man verkligen undrar över är hur svenska IF Metall och deras tyska motsvarighet kan komma till så olika slutsats om vad som gagnar landet bäst!?

Det säkraste sättet att göra Sverige till en andra rangens industrination är att ställa oss utanför de nya tekniska lösningarna och ösa pengar in i den föråldrade kärnkraften. Och det säkraste sättet att skaffa en energiförsörjning till låg kostnad och som dessutom skapar jobb är EFFEKTIVISERING!

Effektviseringens Göta Kanal?

Vid eceee summer study 2015 presenterades en intressant idé som tar sin utgångspunkt i förslaget om en Energiunion (Energy Union) för Europa och dess uttalande om att effektivisering skall vara den prioriterade lösningen. Dokumentet hette “Realising Europe’s efficiency pipeline” och var skrivet av Edith Bayer verksam vid RAP, The Regulatory Assistance Project. Hon föreslår en prioriterad “pipeline” (kanal) för effektvisering.

Hon konstaterar att det är ingen brist på potential (se tabell nedan) och att grundläggande mekanismer finns inom EU genom direktiven för byggnader och effektvisering men myndigheterna måste skärpa sig betydligt för att realisera potentialerna:

While Europe currently has a number of policies supporting energy efficiency in existing buildings – including the Energy Performance of Buildings, Ecodesign, and Energy Efficiency Directives – these policies need to be strengthened and further supported by complementary mechanisms.

PS Om Du vill ha tillgång till texterna från de drygt 200 presentationer som gjordes, varav Edith Bayers är en, är det enklast att bli medlem i eceee. Då kan man ladda ned proceedings även om man inte var på mötet!

image

DSM University om små och medelstora företag

Webinarium på onsdag 10 juni kl 15. Föreläsare Patrik Thollander från Linköpings Universitet: Improving energy efficiency in SMEs – an interdisciplinary perspective”

Research however states that there is still large untapped energy efficiency potential which deployment is hindered by the existence of various barriers to energy efficiency. The complexity of improved energy efficiency in manufacturing industry calls for an interdisciplinary approach to the issue. The book “Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems” applies: “an interdisciplinary perspective in examining energy efficiency in industrial energy systems, and discusses how “cross-pollinating” perspectives and theories from the social and engineering sciences can enhance our understanding of barriers, energy audits, energy management, policies, and programmes as they pertain to improved energy efficiency in industry.”

http://www.leonardo-academy.org/course/view.php?id=309

Räcker lagom?

Under många år när man diskuterat begreppet energieffektvitet (efficiency) har också argumentet om “lagom” eller tillräckligt (sufficiency) dykt upp, men undvikits. Nu när eceee summer study 2015 pågår dyker det upp ett intressant arbete med tyskt ursprung, “Energy Sufficiency - Strategies and Instruments for a Technical, Systemic and Cultural Transformation Towards a Sustainable Limitation of Energy Demand in the Building/Living Sector”.

Författaren Stefan Thomas som är en gammal räv på området redogör, med tysk grundlighet, hur man kan dissekera ämnet och komma fram med intressanta lösningar som inte enbart har med energi att göra utan har vidare implikationer också för teknisk utveckling. Stay tuned!

Den som väntar på något gott…

Det finns en stor irritation över EU-kommissionens sätt att beräkna värdet av energieffektvisering i sina beräkningsmodeller. Och visst är väl 17,5% diskonteringsränta i vassaste laget när centralbankerna runt om tycker att minusränta är tillräckligt bra!

Kanske är det hela räntebegreppet i dessa kalkylmodeller som borde ses över? Kanske är det så kallad “hyperbolisk diskontering” som är mera adekvat när nyttan infaller längre fram i tiden?

Det finns spännande resultat från studier med barns väntan på godis (!), men som sedan gjorts även med vuxna och med mera realistiska belöningar. Sådana experiment har även gjorts avseende miljöförhållanden (men även där kollats med vad det vara värt att vänta på en öl!).

EU diversifierar gasleveranserna

Man vill utvidga samarbetet med Algeriet. Det är bra.

Men det finns bättre sätt, Även om inte svenska myndigheter är inne på den linjen.

Ja! Och?

Vissa “nyheter” känns bara konstiga. Till exempel att Världsbanken tycker att man skall ett långt tidsperspektiv i sitt handlande. Det vore en nyhet om de tyckte tvärtom.

Kollar man sedan den skrift som de har som underlag för sitt tyck så blir man heller inte mycket gladare. Men det kanske är bättre att de säger självklarheter än att de fronderar?

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv