2+0=1+1

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!
önskas alla läsare. Vi ses efter årskiftet igen.
image

Årets julgåva från FourFact går till UNICEF.

USA smyger förbi Europa

I vart fall ifråga att utnyttja s.k. vita certifikat när nu hälften av staterna har infört sådana. De kallas “Energy Efficiency Resource Standards”, EERS, och påminner om den berömda bofinken genom att de, precis som i Europa, kan ha skiftande utseende. Det kan lätt både förklaras och försvaras av att man har möjlighet att skräddarsy dem till lokala förutsättningar. Men gemensamt har de att de successivt gör energisystemet robustare och mindre känsligt för t.ex. extremt väder och extrema priser.

Men så vill vi inte ha det i Sverige! Vi lider hellre under prisvariationerna för vi har inte den “politiska kontext” som krävs, enligt energimyndigheten. Vad det nu kan betyda - för problemet har vi. Onödig energianvändning att betala onödigt mycket för i synnerhet vintertid.

Det bästa som det godas fiende

Om ni minns så gjorde tidskriften Det Bästa en gång i tiden förkortade versioner av kända böcker. Förkortningar som ofta tog musten ur verket självt och ofta gjorde att läsaren inte för sitt liv kunde förstå varför boken hade blivit berömd. Det är vad IEA gjort med sitt verk när de publicerade en “handboksversion” av Energy Efficiency Governence och som nämndes på denna sida igår.

Den fulla versionen av Energy Efficiency Governence är betydligt bättre och rekommenderas. Nu blir det begripligt vad de menar! Och det därför att de redovisar underlag och analyser. Ett exempel (se också figur nedan) är när man diskuterar drivkrafterna för effektiviseringsåtgärder. Som synes intar energisäkerhet (Energy Security) en dominerande roll framför ekonomisk utveckling, klimatproblem och ekonomisk konkurrenskraft. Staplarna visar också på att drivkrafterna är olika i olika typer av länder.

Men just den skillnaden skulle man gärna vilja ha ytterligare belyst. Hur kommer det sig t.ex. att alltid utgår från en ekonomisk utvärdering av energisparplaner i den politiska processen om det är säkerheten (riskbedömningen) som är den väsentliga orsaken till politiken?

image

Pekbok om effektivisering.

IEA publicerar en mängd material som är till nytta för att forma en energieffektiv framtid. Men i ett sort flöde så måste det förr eller senare komma något som inte håller måttet. Det har hänt nu med en handbok kallad Energy Efficiency Governance Bakom verket förefaller finnas solitt material samlat från all världens hörn, men när det skall framställas sker det i vad man kallar en handboksform som är full av förnumstigheter för läsaren. Man kommer att tänka på pekböcker eller “lilla Totte”-serien från förra seklet.

I några tabeller finns en antydan till analys och det finns bra länkar till exempel på olika aspekter för den som vill snickra sin egen policy, strategi eller regelverk. Men det behövs ett visst tålamod för att inte fastna i plattityderna. Som t.ex. denna om hur man involverar energiföretagen i effektiviseringsarbetet:

Avoid complexity and simplify procedures whenever possible: It is important to avoid unnecessary complexity, overlap and duplication with rules and procedures whenever possible. These should also be appropriate to the nature and value of the programmes.

Hur var det man sade i Lorry? - Tänkte inte på det!

Bättre för varje gång i EU-parlamentet

Ett förslag om revision av EUs handlingsplan för effektivisering har hållit på att sega sig igenom EU-parlamentet och har klarat sig med marginalerna på sin sida genom utskotten tills det kom till parlamentet. Då small det till och över 70% röstade för att kraven skall skärpas, bl.a. med bindande 20% mål för effektivisering i medlemsstaterna.

I texten framhålls även vissa områden där effektivsiseringspotentialen är särskilt stor som t.ex. motorer. Utgångspunkterna för resolutionen återges nedan. De har en korthuggen telegramstil, men förtjänar att läsas inte minst av våra myndigheter som har en tendens att slå knut på sig själva för att motivera att man skall handla annorlunda.  grrr

För den som tror att effektivisering är en marginell sak, kolla punkten B!

...exempelvis skulle man spara lika mycket energi som femton Nabuccoledningar skulle kunna leverera om det tjugoprocentiga energibesparingsmålet uppnåddes.

A. Energieffektivitet och energisparande är det kostnadseffektivaste och snabbaste sättet att minska utsläppen av koldioxid och andra föroreningar och öka försörjningstryggheten. Energifattigdom kan angripas strategiskt genom hög energieffektivitet i byggnader och apparater. Energieffektivitet prioriteras högt i Europa 2020-strategin och i den europeiska energistrategin 2011?2020, men resurserna hos offentliga institutioner når för närvarande inte upp till denna ambitionsnivå.

B.  Energibesparingar är centrala för att öka försörjningstryggheten, exempelvis skulle man spara lika mycket energi som femton Nabuccoledningar skulle kunna leverera om det tjugoprocentiga energibesparingsmålet uppnåddes.

C. Energibesparingar kan föra med sig betydande ekonomiska fördelar för slutanvändarna och hela ekonomin, tillsammans med sociala fördelar, bland annat upp emot en miljon nya arbetstillfällen fram till 2020. EU:s energiimport ökar och uppgick 2007 till 332 miljarder euro, och enligt kommissionens uppskattningar kan energivinsterna uppgå till över 1 000 euro per hushåll årligen som kommer att återinvesteras på ett annat ställe i ekonomin. Om man skulle lyckas uppnå målen för energieffektivitet skulle de potentiella besparingarna för EU uppgå till omkring 100 miljarder euro och utsläppen skulle minska med nästan 800 miljoner ton årligen. Därför är en politik för energibesparingar och energieffektivitet lösningen på energifattigdomen.

D. Utvecklingen av de framtida energipriserna kommer att uppmuntra de enskilda att minska sin energiförbrukning. De verkliga energieffektivitetsvinsterna kan därför i första hand uppnås genom att gynna effektivare gemensamma infrastrukturer för fastigheter, uppvärmningssystem och transportsektorn, där beslut om förbättrad användning av energi ligger utanför de enskildas eller företagens kontroll och påverkan.

E.  Belägg från den akademiska världen visar klart att ansträngningarna måste trappas upp, också på regional och lokal nivå, för att det tjugoprocentiga energieffektivitetsmålet ska kunna uppnås senast 2020, eftersom man med den aktuella takten på framstegen kommer att uppnå detta mål endast till hälften till 2020, och metoderna och tekniken för att uppnå tjugoprocentsmålet redan existerar.

F.  Det finns visserligen ett stort antal rättsliga föreskrifter på EU-nivå och på nationell nivå som ska leda till energibesparingar, men alla dessa leder inte till det önskade resultatet.

G. Investeringar i energieffektivitet återbetalar sig inom relativt kort tid jämfört med andra investeringar, och investeringarna kan skapa avsevärt flera nya arbetstillfällen såväl i landsbygdsområden som i städerna. Dessa arbetstillfällen kan oftast inte utlokaliseras, särskilt inte i byggnadssektorn och i små och medelstora företag. Det behövs allmän medvetenhet och utbildad arbetskraft för att detta ska ske.

H. Att använda offentliga medel för rullande finansiella instrument för att ge finansiella incitament till energieffektivitetsåtgärder har, i tider då budgetmässiga begränsningar råder, fördelen att det blir möjligt att upprätthålla större delen av dessa medel i längden.

I.  Efterfrågesidan har varit en viktig drivkraft bakom den ökade energikonsumtionen och det finns ett stort behov av att få bukt med marknadshindren mot energieffektivare produkter och främja användningen av dem i syfte att bryta kopplingen mellan ökad energiförbrukning och koldioxidutsläpp å ena sidan och ekonomisk tillväxt å andra.

J.  En hel rad hinder står i vägen för att möjligheterna till energibesparing ska utnyttjas fullt, bland annat initiala investeringskostnader och bristande tillgång på lämplig finansiering, bristande medvetenhet, olika stimulansåtgärder för exempelvis ägare och hyresgäster samt bristande klarhet över vem som är ansvarig för att energibesparingarna genomförs.

K. Det har visats inom andra prioriterade områden, såsom förnybara energikällor och luftkvalitet, att obligatoriska mål kan ge den drivkraft, äganderätt och fokusering på EU-nivå och nationell nivå som behövs för att garantera tillräckligt höga ambitioner inom särskilda politikområden och engagemang för att genomföra dem.

L.  Framstegen när det gäller energibesparingar hämmas av brist på ansvarsskyldighet och engagemang för att uppnå tjugoprocentsmålet.

M. Byggnader står för ungefär 40 procent av energikonsumtionen och ungefär 36 procent av utsläppen av växthusgaser i EU. Byggverksamhet utgör en stor del av EU:s ekonomi med ungefär 12 procent av EU:s BNP. Alltför få byggnader renoveras och lämpliga åtgärder för att minska deras energiförbrukning saknas fortfarande. Att öka antalet grundliga renoveringar av det befintliga fastighetsbeståndet samt deras omfattning är avgörande för att EU:s mål för 2020 och 2050 för klimat- och energipolitiken ska kunna uppnås och det skulle kunna skapa ett avsevärt antal arbetstillfällen och på så sätt avsevärt bidra till EU:s ekonomiska återhämtning. Det finns redan energieffektiva lösningar på byggnadernas klimatskal med tekniska system och installationer och de kan genomföras både i befintliga och nya byggnader, vilket leder till avsevärda energibesparingar.

N. Bostäderna är inte förberedda för klimatförändringarna: det finns bostäder som inte är behagligt kalla på sommaren i alla länder och det finns bostäder som inte är behagligt varma på vintern (fler än 15 procent i Italien, Lettland, Polen och Cypern och fler än 50 procent i Portugal) och i länder som Cypern och Italien är husen inte byggda för kalla vintrar.

O. Industriella elmotorer förbrukar 30-40 procent av den elektriska energi som genereras globalt. Rätt optimering av de berörda motorsystemen, med hjälp av hastighetsreglering och annan teknik, kan spara mellan 30?60 procent av den energi som förbrukas.

P.  Mellan 50 och 125 miljoner européer lider av energifattigdom och dessa siffror kan öka på grund av den ekonomiska krisen och höjningen av energipriserna. Energifattigdomens orsaker är desamma överallt i EU och består av en kombination av låga hushållsinkomster, dålig uppvärmning och dåliga isoleringsstandarder samt energipriser som dessa hushåll inte har råd med. Parlamentet understryker att en politik för energibesparingar och energieffektivitet är strategiska botemedel för energifattigdomen.

Q. Över 30 procent av de totala europeiska växthusgasutsläppen kommer från transporter och en övergång från bilar som drivs med konventionellt fossilt bränsle till fordon med grön teknik som drivs av förnybar energi skulle bidra till avsevärda minskningar av koldioxidutsläppen och skapa ett alternativ till energilagring, eftersom kraftnäten skulle kunna klara av den varierande produktionen från förnybara energikällor.

R.  Det uppskattas att cirka 69 procent av det europeiska fastighetsbeståndet bebos av ägaren till byggnaden och att 17 procent hyrs ut privat, främst av enskilda hyresvärdar, och sektorn för privatägda bostäder stöter på finansiella begränsningar när det gäller att genomföra energirenoveringar.

S.  Den aktuella ekonomiska krisen skulle kunna leda till att övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi påskyndas och medborgarna får en annan inställning till energiförbrukning.

T.  Utveckling och marknadsföring av ny banbrytande energiteknik är absolut nödvändigt för en hållbar energiproduktion och effektivare energianvändning.

U. Det bindande målet att andelen förnybara energikällor ska utgöra 20 procent av EU:s totala energiförbrukning senast 2020 kan uppnås bara om åtgärder vidtas avseende det befintliga fastighetsbeståndet.

V. De europeiska företagen kan uppvisa imponerande resultat med att minska sina växthusgasutsläpp och, vilket är ännu viktigare, när det gäller att möjliggöra utsläppsminskningar över hela det europeiska samhället och världen tack vare innovativa produkter och lösningar.

W. De energiintensiva europeiska företagens konkurrenskraft, ställd inför den globala konkurrensen, måste bevaras.

 

Vad gör Du på nationaldagen 2011?

Ett förslag är att Du deltar i (och sänder din personal till) den mest prisvärda kompetensutveckling som finns när det gäller effektivare energianvändning! Den äger rum på franska Rivieran den 6-11 juni i eceee:s regi. Du (och de dina) kommer hem med nya kunskaper från effektiviseringens frontlinje i Europa och ett nytt starkare nätverk än Du kan få på något annat sätt eftersom Du träffat c:a 300 personer från hela världen (inte bara Europa).

Men visst kostar det på! Du kommer att vistas på samma plats som alla dessa andra effektiviseringsnördar i fem dagar och exponeras (d.v.s. ha möjlighet tll att vara med i) för presentationer och diskussioner hela tiden. Och kostnaden? Beroende på hur Du vill bo, mellan 11000 och 15000 SEK för konferens, boende och alla måltider i fem dagar (!) plus resa (c:a 1500 SEK till Nizza om Dú beställer nu).

Behöver vi en energiombudsman?

För cirka två år sedan lade EU-kommissionen fram en undersökning som visade att elmarknaderna i Europa var urdåliga. Man var dock i gott/dåligt sällskap tillsammans med bank- och transportsektorn!

Så nu kommer ministrarna på att det kanske behövs en energiombudsman i Europa. Kunderna skulle nämligen kunna tjäna 110 miljarder per år motsvarande en tusenlapp per hushåll genom att handla bättre. Vore man mera konspiratoriskt (provokativt) lagd skull man säga att kunderna luras årligen på det beloppet genom att marknaden (trots avregleringen) inte kan leverera.

En annan hädisk tanke skulle vara att möjligheten att shoppa runt efter bättre erbjudanden inte är den viktigaste aktiviteten för ett hushåll som vill minska sina kostnader. Och då skulle man kanske anse att en ombudsman inte är den viktigaste hjälpen utan en energirådgivare.

Gränsen kan snart vara nådd

Ack hur härligt det är att vara svensk! Ty här har vi löst alla problem ifråga om effektiv energianvändning. Energimyndigheten har nyligen rapporterat att vi når effektiviseringsmålen (även om energianvändningen ökar!) och Boverket kan visa att “gränsen (för effektivare användning i bebyggelsen) är nådd”.

Fast alla är inte lika övertygade. Alingsåshem fick i år stora energipriset just därför att de överskridit gränsen (med råge!). ATON har i en granskning av Boverkets påstående visat att det vilar på lösan sand och är inkonsekvent. Ty trots att de menar att vi nått vägs ände så föreslår Boverket ändå en (mindre) skärpning!

Det vore nog rimligare att göra som Tällberg Foundation d.v.s. se möjligheterna till radikala förbättringar i det befintliga byggnadsbeståndet och se till synergier både vad avser genomförandet och lönsamheten. Tällberg kallar sin version “Green Social Impact Bond”, vilket är en utveckling av en brittisk idé ,för att kunna göra kalkylen och därmed finansieringsmöjligheterna, flerdimensionella. Problemet är nämligen att den sortens kalkyler som myndigheterna gör är förenklade intill det orimliga och inte lämpliga som beslutsunderlag. Lönsamheten är ett missbrukat begrepp.

Det är väl snart dags att fundera över om inte gränsen snart är nådd? Vårt tålamod och överseende med myndigheter som inte ser möjligheter och kan hjälpa till att skapa nya sätt att skapa en uthållig framtid bör väl också ha en gräns?

Visst finns det svarta hål.

Sådana som slukar allt i sin omgivning. Inte bara i rymden utan också i energipolitiken. Ett av dem förefaller vara ITER den franska fusionsreaktorn som enligt vissa bedömare kan sluka så mycket som 90% av hela EUs forskningsanslag för energi. Bara under nästa år måste EU sätta in c:a 12 miljarder SEK i detta enda projekt. Det finns säkert motiv för fusionsforskning men ITER förefaller vara en gökunge som tränger undan allt annat. Proportionerna är orimliga.

Det var nog inte det Nobelpristagaren i fysik Geim tänkte på när han i sitt tacktal sade att i det moderna samhället jämställs åsikter med kunskap och hotar att störta oss från demokrati till idiokrati. Men han exemplifierade med EUs forskningsstöd. till allmän munterhet.

Och då känns det lite kusligt att EU-parlamentets organ för forskning, industri och energi förkortas ITRE. Det är de som yttrar sig om medel för den snarlika bokstavskombinationen ITER.

Ledarskapets värde

Det kan ligga stort värde i att vara marknadsledande. Självklart för det företag som tar den positionen vid rätt tillfälle, men också för miljö och klimat. Vi har gjort ett försök att uppskatta hur mycket koldioxidsparande som kan “skyllas” på de företag som varit ledande i att på sina marknader promovera lågenergilampor, främst IKEA och Walmart, se bild nedan.

Det är av naturliga skäl svårt att finna tillförlitliga data för en världsmarknad där dessutom lanseringarna skett vid olika tidpunkter under en lång tidsperiod, men vi finner att upp till idag kan ledarskapet motsvara 20-30% av allt som just lågenergilamporna sparat in. Mycket naturligtvis eftersom de ledande företagen satsat så massivt som de gjort. Men det är ju just det vi vill, eller hur?

image

OBSERVERA att bilden inte är “skalenlig” utan bara en illustration.

Är millionprogrammet lösningen för världen?

Ja varför inte!? EUs strategiska teknikplan (SET-planen) är mager när det gäller effektivisering och koncentrerar sig i huvudsak på olika idéer för energitillförsel. Lite halvhjärtat sade man dock att smarta städer skulle ges stöd för att visa hur energi kan användas effektivare. Man förutskickar att satsa 100 miljarder på 25-30 städer som skall vara föregångare.

Nu finns det ett antal hugade kandidater inom det s.k. borgmästaravtalet (covenent of mayors) men de är 2500 till antalet. En mera intressant grupp är Concerto-projektets städer där bl.a. Växjö, Falkenberg och Helsingborg ingår. I detta projekt har man också gjort mera genomgripande experiment med både teknik, planering, beslutsprocesser osv. och är därmed bättre objekt. Det tyckte kommissionären Oettinger också när han talade vid deras stora sammandragning i Bryssel i måndags.

Men den avgörande punkten är naturligtvis hur vi lyckas med den befintliga bebyggelsen och Tällbergs koncentration på hur man skall kunna förändra millionprogrammet kan då vara en riktig vinnare! De tekniska uppslagen finns i Concerto-projektet, men där finns också en icke föraktlig andel kunskap om hur man går tillväga för att sätta dem på plats i verkligheten.

Nu kommer 3 PLUS

Lagom till jul “släpps” nu den nya EU-etiketten där högsta effektivitet är A+++, se bild nedan.

Visst klarar man av att räkna till tre, men frågan är vad som kommer sedan? För, som det hette i Blandaren en gång i tiden, utvecklingen har kommit för att stanna.

image

Skulle ni köpa en bil från EU-kommissionen?

Eller åtminstone med deras hjälp? De lanserar nu en ny web-sida med vars hjälp man skall kunna orientera sig fram till, och beräkna kostnaderna för, renare och (energi)effektivare fordon.

Ambitionen är också hålla sidan up-to-date med information om vilket regelverk som gäll i EU och medlemsländerna. Det kan nog vara mycket bra för professionella användare. Sidan omfattar nämligen inte bara personbilar utan också tyngre fordon.

När krubban är tom bits hästarna

The Economist skriver om den degenererande (oavsiktlig vits) franska kärnkraftindustrin där EdF och AREVA bråkar om vem som skall föra fanan. Men det är kanske inte bara ett kusinbråk som The Economist menar. Det kan ju också vara att det inte är lätt att sälja en delvis oprövad ny teknik för dyra pengar. Åtminstone inte i längden. När krubban är tom så bits hästarna.

Glädjekalkylerandet för ny kärnkraft har ju hittills alltid visat sig bli korrigerat av verkligheten. Kostnadsnivån är heller inte beroende på fransk teknik. Areva blev utkonkurrerade av Sydkorea i Abu Dhabi och den affären låg på 7000 USD/kW. En anläggning i Georgia i USA med Amerikansk leverantör ligger i samma härad (6600 USD/kW). Den får dessutom statlig lånegaranti till c:a 60% för att kunna genomföras vilket motiveras av miljövinster jämfört med koleldning samt med sysselsättningseffekter vid konstruktionen.

Mera kraftvärme i Europa

Tycker branschorganisationen COGEN Europe och dokumenterar sin syn i en kort och snabbläst rapport. Det är lätt att hålla med dem efter att ha sett bilden nedan.

De visar bl.a. på möjligheterna att utnyttja kraftvärme i mikro- och minianläggningar vilket inte är obetydligt. Sådana möjligheter borde rimligen vara intressantare än att bita sig fast i förhoppningar om ny kärnkraft, med ny, obeprövad och dyr teknik. Det vore kanske extra intressant för Sverige eftersom det finns åtminstone ett svenskt företag, OPCON, som är ledande inom tekniken att utnyttja lågtemperatur och biobränslen. De var dessutom med på förre USA-ambassadören Woods lista.

Den senaste svenska uppskattningen av kraftvärmepotential fanns i en utredning för några år sedan. Men slutsatsen tycks närmast vara en axelryckning baserat på att olika källor ger olika förslag och bedömningar. Man kanske skulle be COGEN Europe titta närmare på ämnet?

image

Har Lomborg blivit omvänd?

Klimatskeptikern Björn Lomborg har minsann alltid trott att människan påverkar klimatet framhålls i en artikel i DN. Man citerar honom så här:

På den ena sidan har vi folk som säger att den globala uppvärmningen inte existerar, vilket helt uppenbart är fel. Och på den andra sidan dem som säger att detta innebär jordens undergång inom tio år, vilket också är uppenbart fel, säger Bjűrn Lomborg uppgivet till DN.se

Citatet belyser i sin korthet hela problemet med Björn Lomborg. Vem i fridens namn har sagt att jorden skall gå under inom tio år? Det som Lomborg belagts med är just att han strör dåligt belagd och irrelevant information omkring sig. Och baserat på den uppmanas man att inte ta klimathotet på allvar. Det fanns värre saker att oroa sig för hävdade han. En attityd som legitimerar passivitet och framkallar tveksamhet, inte minst i pressen. Enligt DN-artikeln anser Lomborg att man “måste göra grön energi billigare än olja”. Visst - det är en process som starkt understöds av marknadens lärande men som hålls tillbaka om någon med inflytande och karisma bromsar upp den. Typ - Lomborg.

Nu har han emellertid givit ut en ny bok där det sägs hävdas att det viktigaste inte är att minska utsläppen av växthusgaser! Det finns smartare sätt sägs det. När man tittar lite på innehållsförteckningen så tar man redan i första kapitlet upp “geoengineering”, dvs olika sätt att när skadan är skedd försöka minska dess verkningar. Inte så jättesmart kanske?

Sedan har han låtit göra en film också , så frågan om vad han tycker eller har tyckt är kanske inte så viktig. Det viktigaste är att man syns. Och för oss att andra att se upp!

 

Effektivisering och lönsamhet - a never ending story

Tänk om man hade fått en femma för varje artikel man läst om att det inte är lönsamt att effektivisera!
image

Så därför känns det verkligen befriande att få läsa en som handlar om motsatsen och speciellt om det gåtfulla i att lönsamma åtgärder inte genomförs. Det är ett examensarbete i företagsekonomi och som är lite spretigt men som lyfter fram några väldigt viktiga aspekter på kalkylmetodik och på hur människor fungerar i beslutslägen.

Man kan går rakt på avsnittet 11 där de sammanfattar sina resultat bl.a. med följande formuleringar som visar att begreppen om varför investeringar i effektiviserings är viktiga går bortom det kvartalsekonomiska synsättet om man vill ta ansvar för det kapital man förvaltar (mina kursiveringar):

Paketering av åtgärder för att väldigt lönsamma investeringar skall hjälpa till att finansiera andra nödvändiga investeringar. Paketeringen måste definieras utifrån ett
strategiskt perspektiv och där energikonsulterna måste förmedla risken av att inte göra dessa energibesparingar.

Studenterna förmedlar också en hel del tänkvärda reflektioner över t.ex. kalkylräntebegreppet och om hur kunskap byggs upp och förmedlas. Men nyckelorden torde vara behovet av att ha ett strategiskt synsätt istället för ett fragmenterat.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv