Vattenfalls klimat

Vattenfall har publicerat en rapport om klimatfrågor och konsten att bekämpa utsläpp av växthusgaser. Späckad med fakta och bra framställningar av knäckfrågorna. Man kan ju säga att iakttagelsen att uppgiften är global och att lösningen skall vara långsiktig och markandsanpassad inte precis är någon nyhet, men underlaget är läsvärt. Och de noterar åtminstone att effektivare energianvändning är en “.....interesting category of measures.” (sid 46).

Men hjärtat klappar förstås för helt andra lösningar!

Obstruktion eller slöhet?

EUs kommissionär för energi, Andris Piebalgs, skärper tonen. Han har på nytt slagit fast att Europas effektiviseringspotential är hög och att det bara är fördelar med att realisera den, ekonomiskt, miljömässigt och för sysselsättningen. Men han pekar också på att ländernas ovilja eller oförmåga att genomföra de direktiv man själv beslutat om är orsak till ända upp till hälften av de uteblivna besparingarna. Särskilt nämner han byggnadsdirektivet som skulle vara i kraft redan, men där många länder släpat fötterna efter sig. Även vårt.

Han pekar också på den roll ländernas parlament har för att åtgärder skall genomföras. Effektivisering borde rimligen inte orsaka politiska motsättningar även om retoriken får det att se ut så ibland.

Solens vän(d)krets

Solenergins betydelse fick ett erkännande genom Björn Karlssons utnämning till “Miljöprofil”. Särskilt att solel även på våra breddgrader kan aktualiseras. Det är annars en aning märkligt att ett land som skryter både med att ha spetskompetens på solcellsforskning och på solcellstillverkning praktiskt taget inte utnyttjar den alls. Är det vi ser idag en vändpunkt?

Möjligheterna att utnyttja solenergi i Sverige är långt ifrån försumbara, men förbises lätt eftersom vi känner att kyla och mörker är en realitet under stora delar av året och att dessa förhållanden också präglat vår byggnads- och försörjningstradition. Instrålningen är som störst när vi inte behöver den för värmeändamål. Och för att utnyttja den maximalt fordras vissa extra insatser även i byggnaderna.

Det finns emellertid också energibehov som i större omfattning sammanfaller med solinstrålningen som t.ex. ventilation (särskilt med kylning) och där el från solceller skulle kunna vara till hjälp. I länder där man har sommartopp i elbelastningen till följd av luftkonditionering har stora satsningar gjorts på solceller som alternativ till ökad utbyggnad av elsystemet, mest känt och mest konsekvent är det Japanska ?1 milliontaks-projektet? som innebär att man sätter solceller på tak och för nätanslutning.

Solceller kan också vara fristående från nät och det är den vanligaste applikationen i norden, både för hushållsbruk i avlägset belägna byggnader och för yrkes-bruk oftast för mycket små anläggningar för belysning, pumpning eller drift av mätutrustning o.d. I Sverige är c:a 80 % av de 3,8 MW som finns installerade s.k. ?off-grid? installationer.

Energi på kredit

I Storbritannien stiger nu en diskussion om framtida energi och Tony Blair, mannen som tillsammans med Göran Persson för några år sedan drog sin lans (Blair_Persson.pdf)  för förnybar energi och effektivisering, är nu en varm förespråkare för kärnkraft. Men så var det det här med avfallet! Mängden är omfattande, tekniken osäker och kostnaderna okända. Men om man har bra kredit hos framtida generationer skall det väl gå bra!?

Och bara för några månader sedan annonserades ett förslag att subventionera ny kärnkraft i Storbritannien med en särskild avgift!

Européernas inställning i energifrågor

Har undersökts på uppdrag av EU (Eurobarometerenergy.pdf)och det finns både ett stort intresse och en stor vilja att se mera effektivisering och förnybar energi. En del intressanta upplevelser bjuder rapporten på när man gör jämförelser mellan länderna. Svenskarnas inställning till solenergi är hög och likaså är man positiv till att använda skatteinstrumentet för att styra energianvändningen. Den gamla diskussionen om fastighetstaxering och sparande får ny näring. Det är värt att notera att med information menar man inte broschyrer och annonskampanjer utan mera handfast upplysning om hur man går tillväga!

Så här ser svaren ut för hela EU 25 och de svenska procentsiffrorna är (uppifrån och ner):
52; 62; 26;22; 2; 4
image

Det här köper Danskarna

när de vill vara energieffektiva. Då följer de Elparefondens riktlinjer 2006. I jämförelse med tidigare vägledningar har tillkommit även kategorin motorer. För den som känner att danska språket är lite motspänstigt finns det en engelsk version, InkopDKeng.pdf

Visste ni att alla danska offentliga förvaltningar som använder mer än 100 MWh el per år måste rapportera elanvändningen till http://www.se-elforbrug.sparel.dk/. Därigenom bygger man upp ett mäktigt instrument för dessa att jämföra sin egen effektivitet med andra utan att för den skull behöva fästas vid någon skampåle. Även här kan ni få texten på engelska för bekvämlighets skull.

Längtan till Hawaii

är väl motiverad så här års och skälen hänger samman med klimatet. Förra veckan annoserade nämligen deras republikanska guvernör, Linda Lingle, en mycket avancerad energiplan för den stat i USA som är mest oljeberoende. Bara det faktum att energieffektivitet kommer först i rangordningen av åtgärder är lovande. Och när man tittar närmare så kanske även Göran Perssons oljekommission skulle hämta lite inspiration från deras upplägg!

Så här ser rangordningen ut för åtgärderna:

“Savings through Efficiency?
?Independence through Renewable Energy?
?Fuels through Farming?
?Security through Technology?
?Empowering Hawai`i?s Consumers?

Sedan kan man undra om det ligger något symboliskt i att nytänkandet i USA kommer från Sydväst och Nordost (The Magnificent Seven) och därmed krymper kärnlandet?

Offentlig upphandling kan driva teknikutvecklingen

Det är tanken bakom en rapport av en expertgrupp till EUs direktorat för forskning (Procurement_report_final.pdf). I rapporten finns flera exempel på hur detta skett i verkligheten, bl.a. den svenska teknikupphandlingen för effektivare energianvändning. Strategin fungerar emellertid framgångsrikt i flera andra länder och gruppen ger 25 förslag till att ytterligare förfina instrumentet.

Det brittiska ipphandlingskontoret OGC visar hur innovationsmöjligheterna kan beaktas i alla steg av upphandlingsprocessen (se figur nedan). Man framhåller också hur viktigt det är att utvärdera anbud utifrån “MEAT” (Most Economically Advantageous Tender) som tar hänsyn till livscykelkostnader och kvalitet och inte efter lägsta inköpskostnad.
image

Trender som omformar samhället

Vi drabbas av och till av olika studier som vill visa hur vår framtid kan komma att gestalta sig. En av dem och som har ett ganska rejält underlag genom flera referenser kommer från McKinsey. Deras utgångspunkt är väsentligen företagens interaktion på marknader av olika slag inklusive de där miljöfrågor dominerar.

Det ger bl.a en spännande insyn i hur företagen ställer sig till minskning av koldioxidutsläpp och vilka enorma tillgångar som står på spel och som kan mobiliseras i syfte att skapa mera uthålliga ekonomier.

Småskalig kraft i snabb global tillväxt

Oron på energimarknaderna är markant och det Ryska sättet att utöva inflytande på naturgasmarknaden har gjort att Kärnkraftens anhängare tar nya tag. Man kan dock notera att den kraftigaste tillväxten sker för småskalig förnybar kraft.

Och ändå är denna resurspotential en dvärg jämfört med effektiviseringen!

image

Är Bryssel bara problem?

Vi är många som klagar när vi dras in i EUs byråkrati och skall göra redovisningar i projekt. Och visst har vi rätt i att det är många märkliga formulär som skall fyllas i. Inte så sällan liknar det Strindbergs Röda Rummet. Men vi bör också komma ihåg att i grunden finns det ett gott syfte och att det kan finnas skäl att börja i den änden och att lära mer om hur EU-systemet fungerar. En specialist på området är Sean McCarthy som skrivit flera böcker om hur man lyckas med sina EU-projekt.

En snabbkurs (eller aptitretare) kan man få genom att se hans föredrag som kan laddas ned från http://www.managenergy.tv/me_portal/mst/1012/index.html#

South Pacific - mer än operett

The Asian Pacific Partnership on Clean Development and Climate är ett initiativ som lanserade för ett halvår sedan som ett slags alternativ till Kyoto-överenskommelsen. De har nyligen haft ett möte i Sydney och har inför detta gjort en rapport om vad ett intensifierat samarbete skulle innebär för att få ut effektivare teknik på de snabbväxande marknaderna i Asien. Rapporten är huvudsakligen en räknemodell med olika alternativ men den pekar ut handlingsmöjligheter som resulterat i ett antal arbetsgrupper.

I arbetsplanen finns 8 stycken olika arbetsområden och det verkar som om hela projektet är ett komplement snarare än ett alternativ till annat samarbete. Sedan går meningarna isär om satsningarna innebär att man satsar mera resurser. USA aviserar drygt 50 MUSD och Australien 100 MAUD men det kan vara så att det avser aktiviteter som redan är programmerade. Modellresultaten ser emellertid bra ut (se nedan).

image

Men det är mycket på gång i USA också!

I början av december samlades representanter för ett 50-tal intressenter, inklusive energiföretagen, i USA för att ta fram en plan för mera och snabbare effektiviseringsåtgärder. Man bedömer att potentialen för sparande är 200-300 miljarder dollar över en period av 15-20 år.

En snabb överblick över situationen får man i http://www.epa.gov/cleanenergy/pdf/eeap_pre.pdf från vilken följande bild är hämtad.

image

OECD anser att USA bör effektivisera mera

I en rapport denna vecka pekar OECD på att effektivisering av energianvändningen är ett huvudproblem för USA. För tolkarna av det finstilta i texten finns även en kritik mot USAs hållning till multinationellt samarbete.

Men USAs administration försöker samtidigt skapa sitt eget internationella samarbete på området även om det inte visat många tecken på resultat ännu.

Ett amerikanskt initiativ mot växthusgaser

Strax före jul skrev guvernörerna i sju stater i nordöstra USA under en överenskommelse om bindande åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser och att skapa ett system för handel mellan de berörda.

Initiativet som kallas Regional Greenhouse Gas Initiaitve (RGGI) byggs upp så att det skall medge att andra ansluter sig senare när de bedömer tiden mogen. Det förefaller också som om de inspirerats av Europa. Naturligt kanske eftersom det var i denna del av USA som Mayflower landade. Men annars är det väl så att det är mest den södra delen av USA som är i farozonen för växthuseffekten?

Kyrkan mitt i energidebatten

I Säffle hörsammade man “varningarna” om möjlig kraftbrist och ville ställa upp med “flexibel användning” utan att få gehör (NVT__2_.pdf) Man kom att sätta fingret på en öm punkt i dagens energisamhälle. Frågan om risker för elbrist och frågan om så kallad flexibel användning. Svenska Kraftnät har i sin kraftrapport från i fjol beklagat branschens ljumma intresse för flexibel efterfrågan.

Och om man betänker att flexibel efterfrågan inte bara påverkar den fysiska risken för brist utan även priset så kanske sammanhangen får en förklaring.

Vattenfall funderar

om framtiden och publicerar årligen sina funderingar i en rapport som är väl värd att läsa. De har också funderat kring handeln med utsläppsrätter i rapporten och kanaliserat sina tankar. Tyvärr har man inte mycket att säga om fenomenet att kraftbranschen vältrar över stora kostnader (för sin gratis utsläppsrätter) på sina kunder.

Istället torgförs att det nuvarande handelssystemet är kortsiktigt och partiellt. I pressen sägs att man skall berätta detta för världens ledande företagare vid mötet i Davos senare i år. Undrar vem som blir förvånad? Om man vore verkligt bekymrad över att tillståndet inte är bra så skulle man väl kunna ta ett initiativ inom ramen för samarbetet med den Europeiska kraftindustrin. De är inte så många, de träffas oftare och de “äger problemet”.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv