Bonus-Malus (fr.)

Eller feebates (en.) ,bonus-vite på svenska, är ett system som ofta förts fram i förslag till inkomstneutrala styrmedel men som vunnit föga terräng. Systemet har varit framgångsrikt för att omorientera bilmarknaden i Frankrike och miljöministern där vill utvidga systemet till ett tjugotal andra produkter. Under stort hysch-hysch för att folk inte skall springa benen av sig och köpa energislösarprodukter innan priset går upp.

Men Frankrike vore inte Frankrike om inte ett förslag genast debatterades livligt och finansministern inte finansminister om han inte var skeptisk.

Teknikupphandling så in i Norden

Nordiska rådet har låtit ta fram en studie av teknikupphandlingar i de nordiska länderna och med utblick åt EU och USA. Erfarenheterna kommer till övervägande del från Sverige och Finland. Studien mynnar ut i en rekommendation använda metoden mera och att göra det mer strukturerat.

Rapporten ger en bra och komprimerad överblick men det märks tyvärr att den i övervägande grad är en litteraturstudie. Frånsett att man sätter in upphandlingar i ett sammanhang av andra styrmedel genom att visa den s.k kamelkurvan (se bild) så missar man att sätta den i sammanhang av “system för marknadsspridning”. För att upphandlingen skall få det önskade genomslaget så måste den ses som ett första steg i en lärprocess för marknaden som helhet och kan fordra stöd ifråga om bl.a. utbildning och utveckling av samhörande produkter.

Man för också ett ganska svårgenomträngligt resonemang om att det är svårt att får tillräckligt köparunderlag när tillverkarna arbetar på en global marknad!? Det är ju just det som är det fina i kråksången att locka världskoncerner till att förändra sitt produktutbud. Det ämnet finns utförligt behandlat i Hans Westlings arbetet som finns i litteraturförteckningen.

image

Hvornaar er en dansk oekonom den bedste?

Det är lätt att vilja travestera den gamla Tuborg-reklamen när Danmark rapporterar i en omfattande studie av näringsutvecklingen under 30 år att klimat- och energisatsningar lönar sig. Värdetillväxten har fördubblats men koldioxidutsläppen ligger kvar på samma nivå. Utsläppen bör väl även kunna minska vilket faktiskt verkar ha skett under den senaste 10-årsperioden efter att haft en ökningstrend tidigare.

Särskilt intressant är att man studerat företag i samma branscher med avseende på deras produktion (om den är klimatvänlig eller ej) och konstaterar i alla branscher att produktiviteten är högre i de företag som satsar på klimatåtgärder (se bild nedan). Det är alltså bra för företagen och för ekonomin att ta klimathänsyn!

Som redovisats tidigare anför många svenska ekonomer tvivel på att klimatsatsningar behövs eller är lönsamma. Så om vi fortsätter att travestera Tuborgreklamen bör väl svaret vara detsamma som i den - Hvergang!

PS: Denna slutsats har inte inspirerats av stark konsumtion av Tuborgs drycker utan av det faktum att finansministeriet överhuvudtaget gjort en studie på detta tema. Det är inte bekant att någon liknande finns i Sverige men tips emotses om så är fallet.

 

image

Solen får innovationerna att spira

Bristen på silikon har gjort att jakten mot lönsamhetsgränsen (1 dollar per watt) har bromsats upp. Men den har också lett in uppfinningskraften i andra banor och Treehugger presenterar 15 spännande lösningar på hur man kan utnyttja solceller med annorlunda lösningar.

De har dock det gemensamt att de syftar till att utnyttja solen lokalt och i mindre skala. I svenska sammanhang dyker ofta sahara-idéen upp men den är bara ett uttryck för samma gamla inställning att elektricitet skall genereras i stora centrala anläggningar och överföras i sårbara långväga transmissioner. Men solen lyser även på liten stuga - även de som ligger i Sverige!

One world, one dream and one obligation.

Tidigare rapporter om att Kinas snabba ökning av koldioxidutsläpp växt och att 25 % beror på exporten förefaller ha varit i underkant. Den senaste uppskattningen, och som bygger på djupare analyser, säger att det är en tredjedel som är betingad av export. De goda nyheterna är emellertid att exporten av lågenergiprodukter och produktionsteknik för förnybar energi också ökar.

Mindre goda nyheter igen är emellertid att Kinas egna energisparinsatser inte når upp till de ställda målen.

Deras slogan för olympiaden, one world - one dream, saknar förklaring (dream about what?) men blir bättre om den tillämpas på klimatområdet. Gärna med tillägget - one obligation - så att vi inte låter det stanna i drömmarnas rike.

Utveckling för ett drägligt samhälle.

World Resources Institute har med stöd av bl.a. SIDA gjort ett arbete där man skissar upp hur världens fattigaste skall kunna få ett drägligare liv och ett uthålligt samhälle, “Roots of Resilience”. Nyckelorden i deras utvecklingsmodell är “Ownership, Capacity and Connection”. De båda första orden skall snarast läsas som lokal kontroll över resurserna och det tredje har stark släktskap med tekniklärande på det sätt som ofta visas i s.k. lärkurvor eftersom man betonar återkoppling av erfarenheter och adaption. Med dessa tre element kan man sedan få en “uppskalning” ifråga om gynnsamma effekter, se figur.

Som alla modeller är det säkert lättare att rita bilder och beskriva än att omsätta i praktisk handling, men det ser både spännande och hoppingivande ut. Och varför skulle den bara vara applicerbar på fattiga samhällen? Har inte vi rika något att lära av den gren i modellen som går mot uthållighet?

image

Fjärde korridoren - en form utan innehåll?

Den fjärde korridoren kallas de projekt som syftar till att ge Europa gas från Kaukasus utan att passera Ryssland. De andra tre är korridorerna kommer från Ryssland, Nordafrika och Nordsjön. En femte är LNG-import till sjöss.

Men om nu både korridorvägen via Georgien är hotad så kan det vara lika illa eller värre att det inte kommer något innehåll in i ledningarna. Leverantörer skulle nämligen vara länderna vid Kaspiska havet bl.a. Turkmenistan och Azerbadjan. Enligt The Economist har dessa länder emellertid uppvaktats nyligen av Rysslands president som föreslår att de istället säljer till Ryssland.

Så mycket bättre skäl att med “aggressivitet” effektivisera användningen och minska (eliminera) beroendet av Ryssland.

 

Water footprint (hur nu det är möjligt).

Det går åt 140 liter vatten för en kopp kaffe! Det är resultatet av en beräkning av “virtual water” d.v.s. den mängd som går åt i hela kedjan innan kaffekoppen står framför dig. Professor Tony Allen har belönats med Stockholm Water Prize för dessa beräkningsmetoder. Om Du åt en hamburgare före kaffet så behövde enbart den 2400 liter vatten. Man kan bli vegetarian för mindre!

Mera om dessa kedjeanalyser finns beskrivet som “Water footprint” och kan kanske inspirera till metoder för att mer precist beräkna andra fotavtryck som vi gör på jorden.

Just när det gäller kaffet så känns beräkningen korrekt när man stått i en kö av människor som alla beställer latte. Varje sådan tar en evighet att servera!

Emotionellt sa Josefsson.

Den tyska inställningen till kärnkraften, d.v.s. att den skall fasas ut, är emotionell säger Vattenfalls VD. Kanske det är emotionellt att reagera på att avfallsfrågorna inte är lösta och att man i den pågående driften oroväckande ofta finner att olyckor och tillbud inte rapporteras korrekt. Vattenfall har ju själv haft ett problem med detta i Tyskland. Men i så fall är ju emotionerna baserade på solida fakta.

Han efterlyser också en mera marknadsinriktad inställning utan restriktioner för vissa kraftslag och tänker förmodligen på att kostnaderna för “gammal” kärnkraft är försvarbara (om man bortser från att riskerna lagts över på det allmänna och att avfallshanteringens kostnader är okända). Men om marknaden får råda så är i varje fall ny kärnkraft stendöd vilket The Economist påpekade för ungefär ett år sedan.

Effektivisering en utgångspunkt för fred (också)!

Eller riktigare uttryckt en utgångspunkt för energisäkerhet. Europas beroende av gas och främst av rysk gas oroar mera än någonsin. Visserligen är problemet känt och omnämnt i definitionen av Europas utmaningar där en av dem helt frankt kallas “Moskva” (se figur 1 nedan). Europa är mycket beroende av Rysslands gas eftersom c:a en tredjedel av all gasanvändning kommer därifrån. Vissa länder har extremt högt beroende däribland Finland och Baltstaterna (se figur 2 nedan).

EU har stött en alternativ transportväg för alternativa leverantörer genom det s.k. Nabucco-projektet som skulle innebära transport via Turkiet och Georgien(!) och med möjlighet till större diversifiering ifråga om källor. Detta projekt ville bl.a. Ungern skynda på redan innan den Ryska björnen började röra på sig nu senast. Frågan är vad den ryska närvaron i Georgien betyder för den föreslagna transportvägen och/eller om det också är en del av den ryska strategin?

Att finna alternativ till rysk gas förefaller högprioriterat och det första valet borde vara effektivisering - ett mycket viktigare projekt än Nordstream. Även om vissa länder är starkt beroende så är den ryska gasen mindre än 7-8 % av EUs hela energianvändning. Detta är en relativt liten siffra i jämförelse med de effektiviseringspotentialer som finns i Europa. Så i princip skulle vi kunna göra oss oberoende av Ryssland!

Man undrar om inte ett antal ledande politiker som med gillande citeras eller deltar i Nordstreams arbete egentligen tänker det de säger. Eller om de gör det fortfarande.

 

image
FIGUR 1: Europas utmaningar


image
FIGUR 2: Beroendet av Rysk gas (Källa: http://www.heritage.org/Research/Europe/bg2083.cfm)

Det andra USA.

“Under asfalten finns stranden” löd ett slagord en gång i tiden. Det kommer till minnes när man ser hur det finns ett andra USA än det som vi ofta ser. Delstaternas USA där det ofta finns en stor aktivtet ifråga om effektivare energianvändning och ett omfattande experimenterande. Laboratorier i effektivisering kallar ACEEE dem i sin genomgång av vad de har på gång.

En annan källa är “RAP”, The Regulatory Assistance Project, som har en imponerande bredd på olika modeller och erfarenhetsredovisningar särskilt av hur energiföretagen skall kunna engageras i effektiviseringsarbetet. Här kan man hitta de amerikanska motsvarigheterna till bl.a. Vita Certifikat vilka kallas Energy Efficiency Performance Standards (EEPS).

Detta andra USA kan (verkar det) få en bättre chans efter valet när asfalten från regimen Bush bryts upp. Oavsett vem som vinner.

Skall EU få en klimatkommissionär?

Det sägs att EU-kommissionen i sin nästa laguppställning kommer att ha en särskild klimatkommissionär. Det förefaller inte otroligt eftersom klimatfrågorna kulminerar med det stora mötet i Köpenhamn 2009, samma år som den nuvarande kommissionens mandat löper ut. Köpenhamnsmötet bör rimligen vara ett startskott för ett mera fokuserat klimatarbete och att då ha en särskild kommissionär för detta verkar klokt.

Och när det sagts A måste man börja fundera på att säga B, nämligen vem som skall ha en sådan post? En Dansk har väl i så fall visst försprång, men det sägs att nuvarande miljökommissionären Dimas, från Grekland, är intresserad. Men eftersom Sverige har ordförandeskapet senare delen av 2009 så finns det kanske utrymme för en Svensk. Varför inte Anders Wijkman?

Det är militären som bestämmer

I en diskussion för några år sedan hävdade en härdad ekonom att om man ville veta vilka tekniktillämpningar som hade framtiden för sig så skulle man se efter de som hade militära användningsområden eftersom det var där man kunde få loss de medel som behövdes för utvecklingen. Nu kan vi få lite insyn i hur USA:s militär tänker i det avseendet. Med argumentet att “costs matter but lives matter more” vill man arbeta för energieffektivitet bl.a. i fordon för att slippa tanka så ofta. Varje omtankning anses nämligen riskabel.

Fast när man talar om portabel förnybar elproduktion så svindlar tanken ändå. Med portabel menas en container som transporteras med helikopter. Och isolering av tält mot värme är trots allt bättre än luftkonditioneringsaggregat.

The Terminator strikes again.

Californien styrs som bekant av Arnold Schwarzenegger som tagit med sig sin Action-image också till den politiska scenen. I ett utkast till klimatplan låter han lägga fram förslag som till 2020 skall minska Californiens utsläpp med 10 % jämfört med 2005 och med 30 % jämfört med BAU (Business as Usual). Det är ett totalomfattande program (se tabell nedan) med tyngdpunkt på transportsektorn.

image

Förgyllda morötter skall locka fram LED-produkter.

Teknikupphandling i USA blev känt under begreppet “Golden Carrot” och skiljde sig från sina svenska motsvarigheter genom att de ofta var mera guld än morot. I Sverige söktes genom beställargrupper de nischmarknader som öppnar upp för den stora vardagsmarknaden (http://fourfact.com/images/uploads/Teknikupphandlingar,_Erfarenheter_och_framtidsmojligheter..pdf). I USA satte man upp rejäla penningpriser och fick snarare en tekniktävling än en teknikupphandling.

Nu lanserar man en ny tävling (L Prize) med rejäla penningpriser, men har också lagt in lockbeten i form av statliga beställningar, möjlighet till stöd i delstatsprogram samt att man får kvalitetsstämpeln “Energy Star”. Förgyllningen finns alltså kvar, men moroten har blivit större.

Produkterna är i först omgången 60 W Glödlampa som skall ersättas med en LED-produkt på högts 10 W samt en PAR 38 Halogen där minskningen bedöms vara från 90 W till 11 W. Den totala potentialen bedöms till drygt 50 TWh årligen i USA som helhet. Ytterligare en produkt kommer att definieras senare (se tabell).

image

Emissionsminskning av Olympiska proportioner

När Olympiaden invigs i Peking så släpper också The Climate Group en rapport om Kinas roll i det framtida uthålliga samhället. Bilden som målas upp föreställer ett Kina som tar en ledarposition i att utveckla uthållig teknik. I första hand därför att de behöver den själv men också för att världsmarknaden ropar efter den. Rapporten pekar på att den kinesiska omställningen hitintills har varit omfattande ifråga om prestandaförbättringar men att de ändå inte räckt till efter som volymsökningarna varit ännu mer omfattande.

Det skulle vara lätt att avfärda rapporten som ett propagandanummer bland andra om det inte vore för att “The Climate Group” är en sammansättning av många ledande företag i väst och som inte i första hand har Kina som marknad. Deras påpekande är snarast att se som att I-länder och U-länder gemensamt kan tjäna på denna positiva utveckling. Gruppen har tidigare gjort ett antal studier av olika produkter med uthållighetsegenskaper och deras möjliga marknader. Inga som ger radikala nya insikter men sammanställda på ett slagkraftigt sätt och med grafik som ger vissa Aha (!) -insikter.

Vart Àr vi pÄ vÀg?

Jovisst skall vi ha en energiomstĂ€llning. Det Ă€r nĂ€stan alla överens om. Och lĂ€nge har bĂ„de stridropen och tankemodellen kretsat kring kostnader. Man har haft lite olika uppfattning om hur de skall berĂ€knas men nĂ€sta alla hĂ€vdar att deras idĂ© om de ekonomiska villkoren Ă€r rĂ€tt och att det Ă€r KOSTNADEN som vi skall inrikta oss pĂ„. Är det? Och om det Ă€r sĂ„ kommer ovillkorligen frĂ„gan om “För vem?” och “PĂ„ vilken sikt?” och nĂ„gra nĂ€rbeslĂ€ktade frĂ„gor.

Alldeles för lĂ€nge har vi lĂ„tit oss domineras av ett fĂ„tal nationalekonomers syn pĂ„ vad som Ă€r ekonomiskt, men i och med att Ă„rets “Nobelpris” gĂ„r till en beteendeekonom börjar deras “neoklassiska” synsĂ€tt trĂ€ngas tillbaka. Vid NobelförelĂ€sningen pĂ„ fredag eftermiddag sade han (till publikens jubel) ““It is possible to do economics without homo economicus”. (Se hans förelĂ€sning hĂ€r)

NÄgra saker att grunna pÄ kan vara:
1. Vad vill vi uppnÄ och vilken utveckling behövs för att effektviseringen skall utnyttjas bÀttre?
a) Hur kan vi pÄverka hela marknadsutbudet sÄ att bÀttre prestanda uppmuntras och förbÀttras och sÀmre trÀngs tillbaka (Bild 1 nedan)
b) Hur kan vi “optimera” utnyttjandet av bĂ„de effektvisering och förnybar energi (Bild 2 nedan)
c) Hur kan energitjÀnsterna utvecklas att bli mera omfattande (Bild 3 nedan)

2. Vad Àr effektivitet?
a) Kostnaden kanske men kan all nytta mÀtas med kostnader? och hur gör vi nÀr det finns nytta för en men kostnaderna hos en annan?
b) Hur ökar vi acceptansen sĂ„ att vi fĂ„r bĂ€ttre utdelning? Även om potentialen Ă€r hög Ă€r den oanvĂ€ndbar om acceptansen Ă€r lĂ„g
c) Ă€r det kanske effektivare att göra valet av effektvisering LÄTT Ă€n att utreda kostnaderna i stor detalj

EFFEKTIVISERING FÖRST! (FrĂ„n MiljömĂ„lsberedningens seminarium “Hur kan energisystemet bidra till ett ambitiöst klimatmĂ„l med sikte pĂ„ 2050?”“)

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv