Miljarder går upp i rök

Bokstavligen när människor på flykt är hänvisade till utrustning med dålig effektvitet för sitt uppehälle. Det framgår av en rapport från Chatham House och som visar att det är de fattigaste av de fattiga (främst kvinnor) drabbas, se bildillustration nedan.

Inte nog med att de drabbas av en onödig och orimlig arbetsbörda att samla ved för ineffektiva spisar och ungnar utan de utsätts dessutom för faror när de gör det.

image

Mudslinging

Alltså skitkastning. Det kan nog inte finnas något annat ord för den artikel som Politico består oss med för att beskriva vad Energiewende i Tyskland kommer att föra med sig. Enligt Websters dictionary skall “sticker Shock” tolas som “a feeling of surprise and disappointment caused by learning that something you want to buy is very expensive”.

Underlaget för denna omtumlande insikt skall vara en studie som gjorts av Fraunhofer och som presenterades häromdagen. Men där hittar man inget som är särskilt upprörande snarare tvärtom.

Om chocken skulle bestå i att kostnaderna är uppseendeväckande höga så är väl artikelförfattarens jämförelser mera chockerande. Det är kostnaderna för att hålla den Grekiska ekonomin flytande eller USAs kostnader för Irakkriget som han menar skall illustrera kostnaderna för Energiwende. Om man någonsin sett hur päron ställs mot äpplen så är väl detta rekord? Eller som han själv troligen skull ha sagt “What does this have to do with the price of fish?”

Den expertis som sedan åberopas utgörs av de vanliga proteströsterna som torgför de vanliga synpunkterna och den andra sidan presenteras som profeter: “The Energiewende’s evangelists shrug off (such) concerns.”

Visst är det vinklat och sannolikt kommer vi att få se reflexer av det även i Sverige, med hänvisning till att det kommer från tongivande media, men är det journalistik?

Varför inte sälja lite lycka?

De närmaste veckorna kommer debatten att hagla av argument om vad som är rätt och fel och vem som har rätt eller fel när det gäller klimatet. Nyckelorden kommer att handla om tekniska lösningar, effektvitet, incitament och andra termer som vi använder för att slå varandra i huvudet med. Media kommer att ha kolumner med experter som berättar att det är de andra som har fel. Men tänk om vi alla fått det en aning om bakfoten?

1. Det är fel på kunderna/användarna som inte förstår att energieffektvisering är lönsam! Om bara energin blir dyrare så kommer de att motiveras att vidta åtgärder! Men då förutsätter vi att kunderna är helt igenom ekonomiskt rationella och det har vi gott om belägg för att de inte är.

2. Det är fel på myndigheterna som lägger sig i hur man skall lösa problemen. De skall vara neutrala och inriktade på effektvitet! Eller är det kanske så att de åtminstone borde stödja förändringar som gör att marknaderna utvecklar ny lösningar? Teknikupphandlingar skulle vara ett sådant instrument som både är beprövat och neutralt.

3. Det är fel på företagen som inte har rätt produkter! De borde sälj flera (SÄTT IN VALFRI PRODUKT HÄR). Ja faktiskt det är nog så att vi som säljer effektiviseringslösningar skulle bli bättre. Vi pratar i det oändliga om kvadratmeter, kilowattimmar och koldioxid. Varför pratar vi inte om nytta, bekvämlighet, framtid och (ja kanske) lycka? Lyckan att ha skapat något som är bra för mig själv och för världen och för framtiden! Se bild nedan!.

Vi behöver nya bättre affärsmodeller. Kolla på det inspelade webinariet från IEA DSM-Programme Task 25.

image

Jantelagens version economicus

“Liten har svårt att leda” är rubriken på DNs ledare och där får man sig till livs en lista över alla de svårigheter som framför allt några olika nationalekonomer brukar framföra. Energiwende i Tyskland är dyrt, små länders aktiviteter har bara litet genomslag i världen som helhet osv osv osv.

Det är kanske tur att världen och den tekniska utvecklingen inte styrs av ledarskribenter och dessa ekonomer. För om denna inställning vore mera utbredd skulle Bill Gates nog fortfarande sitta i sina föräldrars garage och leka med lödkolven. Kolumbus ättlingar skulle spankulera på Atlantkusten och undra över om det finns något bortom horisonten. Offer för den ekonomiska versionen av Jantelagen.

Man skulle nog inte heller gjort några teknikupphandlingar i Sverige! Vilket troligen haft någon påverkan på utvecklingen både för hushållsapparater, värmepumpar och även elbilar. Vi som gjorde det trodde nämligen att även små insatser kunde påverka!

Syndneutralitet och syndeffektvitet

En gång i tiden ägnade sig kyrkan åt att sälja avlatsbrev. Om man hade syndat kunde man (enligt wikipedia) få lindring på hinsidan genom att betala för sig i förväg “...varje synd gav ett visst antal år i skärselden och en avlat kunde minska antalet år”. Genom att handla med sådan förlåtelse uppstod en marknad. “Då avlaten är en sorts benådning och denna skedde frivilligt, hände det även att folk skickade med pengar och gåvor för att öka sin chans till beviljande”.

Om detta hade ägt rum idag skulle vi säkert också fått en debatt om syndneutralitet och syndeffektivitet på samma sätt som vi i miljösammanhang talar om teknikneutralitet och kostnadseffektvitet. Är alla synder lika värda lika mycket, eller måste man betala mer för ett äktenskapsbrott än för en svordom i kyrkan -  vad är syndneutralt? Och vad är syndeffektivt? Kan jag kosta på mig att utebli från mässan och pröjsa med några Ave Maria eller ett tionde till församlingsprästen? Är det bättre att behålla en konstant låg syndnivå (lite småsvärande varje dag) eller skall man satsa på en radikal omställning (byta språkbruk helt)?  rolleyes

Låt oss efter denna utvikning i en fiktiv religionsanalogi gå direkt på ämnet - neutralitet och effektvitet - genom att titta på ett inlägg av Christian Azar för några år sedan. Han skriver:

....genom att utforma stödet för teknikutveckling på ett .... generellt sätt får vi faktiskt minimal teknikutveckling på köpet. Teknikneutrala styrmedel när syftet är att fostra fram ny mer avancerad teknik blir således närmast ett garanterat recept för att misslyckas med själva syftet med politiken.

Den missriktade euforin över att ha hittat kostnadseffektiva lösningar skymmer sikten mot att finna sådan som är hållbara.

Skall vi fortsätta synda eftersom det är billigt eller sätta in lite kraft på att bli bättre människor?

 

Vadå kostnadseffektivt?

Ni har säkert hört ordspråket “Ge en man en fisk och han blir mätt för dagen. Lär honom att fiska och han blir mätt för resten av livet.” Men hur tillämpar man det i verkliga livet?

Det är en fråga att fundera över när nu den så kallade “skolmiljarden” skall användas till energieffektvisering. I riksdagens beslut står att bidrag kan ges för åtgärder som minskar energianvändningen. Punkt slut. Det specificeras inte mer än så. Boverket som sedan skriver förordningen har ju då inte mandat att göra mer.Och det är ingen djärv gissning att man vill vara “kostnadseffektiv och teknikneutral”. Man kommer, så att säga, försöka få så mycket fisk som möjligt med dagens tillgängliga teknik.

Det borde istället stå nånting i stil med att man ger Boverket i uppdrag att utforma och precisera stödet för att säkerställa samverkan med andra styrmedel. T ex kan man tänka sig att relevanta genomförda teknikupphandlingar kan få mer i bidrag (vars produkter då får extra skjuts på marknaden) än standardlösningar. Då skulle man, för att följa ordspråket, ha lärt sig att fiska och bli mera “kostnadseffektiv” i ett längre perspektiv och så att andra skulle kunna få nytta av lösningarna utan att för den skull få direkta stödpengar.

IEA har under flera år försökt illustrera skillnaden mellan att göra saker rätt (ge bort fisk och vara kostnadseffektiv - “efficient”) och att göra rätt sak (lära ut hur man fiskar - “effective”), se bild nedan. Men svenska myndigheter är inte inställda på den våglängden och tyvärr inte svenska politiker heller.

image
Från IEA:s “Deploying Renewables: Principles for Effective Policies- 2008”

Prisad biskop (och församlingsmedlemmar)

Göteborg delade på torsdagen ut hållbarhetspriser till tre personer som gjort insatser för hållbar utveckling på energiområdet. Priset för energieffektvisering delades mellan Peter Hennicke, som också kallats energiomställningens biskop, och Beate Weber-Schuerholz som under sin tid som borgmästare i Heidelberg var en av pionjärerna för hållbara städer. Jeremy Leggett fick pris för sina insatser att bygga upp en marknad för solceller.

Att dessa pionjärinsatser nu börjar ge frukt vidimeras också i en rapport från Fraunhofer som visar att Energiewende inte bara är framgångsrikt ifråga om marknadsuppbyggnad utan också är en god affär både för klimatet, enskilda individer och samhällsekonomin (se bild nedan).

 

image

Klimatförsämringen gör fattiga fattigare

Världsbanken har samlat information om hur klimatförändringarna påverkar världens befolkning i olika hög grad. De som har mest att förlora är de som har det sämst ställt.

“This report sends a clear message that ending poverty will not be possible unless we take strong action to reduce the threat of climate change on poor people and dramatically reduce harmful emissions,”

Några av dem som löper störst risk finns på nära håll (se bild nedan) och om man är orolig för flyktingströmmar kan det vara en god idé att ta klimatrisken på allvar. De oroligaste brukar också vara samma personer som förnekar klimatorsakerna.

image

Clean coal - en dröm i kras

För några har det funnits en dröm om att kolförbränning åtminstone skulle kunna vara acceptabel om man kunde göra den bättre. Iden har torgförts under det lite märkliga begreppet “Clean Coal” - rent kol. Ett begrepp som nästan inte kan översättas till svenska utan att bli ett skämt.

Och ett skämt är vad det är enligt två författare i Euractiv, doktorerna Shukla och Metz, som skriver så här i avslutningen av sin analys.

It is clear that efficiency improvements to coal-fired power plants cannot deliver the emission reductions needed to stay within the carbon budget of a below 2 degrees world. As wind and solar power are racing ahead, the future role of coal in the global energy mix remains dependent on CCS becoming a hugely scalable solution.

Without an imminent though increasingly unlikely breakthrough in CCS economics however, this solution too will vanish, and with it the promise of clean coal.

Skriften på väggen

Piketty och Tim Jackson manar till att flytta investeringar bort från fossilbranscherna.

At a time when the fossil fuel industry should be shifting its businesses to focus on renewable energy, it is doing the opposite, doubling down on coal, oil and gas. Capital continues to flow into the exploration and future extraction of dirty energy.

Man häpnar eftersom det väl knappast kan ha undgått någon att fossilbranschen är döende. Finns det ett parallellt universum där vissa investerare lever? Och med vems pengar? Våra?

 

25000 valperioder

Lasse Berg berättar i sin utmärkta bok “Gryning över Kalahari” att homo sapiens (våra förfäder) lämnade Afrika för cirka 60000 år sedan för att sedan sprida sig över världen. För cirka 35000 år sedan hade några av dessa som levde i det som idag är Indonesien lyckats göra avbildningar av hjortsvin som på bilden här. Det är ett av världens tidigaste konstverk.
image

Nu har finska parlamentet beslutat godkänna slutförvaring av kärnbränsle som måste förvaras 100 000 år det vill säga 3 gånger längre tid än sedan den Indonesiske målaren gjorde sitt mästerverk. Förvaret skall ligga i en ort som heter Euraåminne (intressant namn i sammanhanget) där också världens dyraste och mest försenade kärnkraftverk finns. En anläggning om vilken finska televisionen (YLE) skriver:

Vad gör man om ett projekt är ett decennium försenat, har överskridit budgeten rejält och dessutom är livsfarligt? Sliter sitt hår och ber om ursäkt? Nej, man konstaterar glatt att inte heller Rom byggdes på en dag. Typ.

Men det förskräcker inte det finska parlamentet. För vilket de måste hedras. Man brukar ju säga att politiker bara tänker i valperioder om 4 år. Inte de finska - de tänker i 25000 valperioder! tongue wink

Affärsmodeller för effektivisering

Har vi några bra affärsmodeller för att få fart på effektviseringen eller håller vi fortfarande på att treva oss fram? Hur gör man i andra länder?
Ett bra sätt att ta reda på detta är att zooma in sig på webinariet från IEA DSM-University nästa vecka. Torsdag klockan 3 på eftermiddagen.

Ruth Mourik som håller i det har också tidigare jobbat med beteendefrågor och därför utgår hon från hur kunden upplever det hela. Och det är trots allt hos denne en möjlig affär skall börja, eller…..?

What job is Energy Efficiency hired to do? A look at the propositions and business models selling value instead of energy or efficiency

Date: November 19, 2015
Time: 15h00-16h00 Central European Time (check your local time)

This webinar focuses on first results of Task 25, a project aimed at learning about new business models and propositions that actually contribute to the market uptake of Energy Efficiency. We will discuss what type of business models and propositions work when, where and why.  We will concentrate on learnings about the influence of user centric business development, the role of entrepreneur and his/her skills and the impact of wider context. Examples in retrofitting, smart energy services, heating, and lighting will illustrate the presentation.

Beröringsskräck?

Marknadsimperfektion, kostnadseffektvitet och teknikneutralitet är ord som ofta förekommer i svenska myndigheters analyser och som ofta mynnar ut i en slutsats att “allt är bra och inga åtgärder behövs för att se till att energieffektviseringen förbättras”. Under detta ligger en föreställning om att marknaden är perfekt och att om bara myndigheterna håller sig borta så kommer allt att lösa sig av sig självt. Myndigheterna drar sig undan i beröringsskräck med den den omnipotenta marknaden.

Bara under det senaste året har flera tunga organ och röster rests för att man bör ha ett mera nyanserat synsätt på marknaden och dess aktörer. Världsbanken har sagt det och IEA har i sin senaste WEO 2015 illustrerat hur resultatet ser ut i form av lägre kostnader (se bild nedan) och när de skriver “We assume energy technologies that are already in use or are approaching commercialisation achieve ongoing cost reductions as a result of increased learning and deployment.

Kanske behöver marknanden lite stöd och lite vägledning för att finna fram till lösningar som gör att vi använder energin bättre och finner en energitillförsel som är långsiktigt hållbar och inte göder den globala uppvärmningen?

En annan sådan röst tillhör årets Nobelpristagare i ekonomi Angus S Deaton när han i the Lancet skriver:

Over the past 30 years, economists have mounted an imperialist invasion of the other social sciences, including behavioural medicine. What we are seeing now is the empire striking back, with ideas from other social sciences invading the core of economics, welcomed by some, and fiercely resisted by others. With luck, this mixing will give us a better understanding of the economic behaviour of individuals, and of the behaviour of economies. It might also bring a more humane economics that preserves our hard-nosed appreciation of how markets work and what they can do as well as of the benefits of laissez faire when it is indeed safe to laisser faire, but that also incorporates a broader understanding of, and sympathy for, human nature.

Tänkare av något lägre dignitet har också givit sig in i den här debatten, senast i Ny Teknik, med sitt inlägg om effektiviseringspotential och styrmedel. grin

image

Sista utropet före Paris

IEAs World Energy Outlook, WEO 2015, har just lämnat tryckeriet och den är lindrigt sagt fullmatad med information som i mycket är tillrättalagd för Parismötet COP21. Sammanfattningen är i allt väsentligt optimistisk även om den påpekar att slaget inte är vunnet även om färdriktningen är den rätta. Och framhåller att låga oljepriser kan invagga beslutsfattarna i falska förhoppningar.

“It would be a grave mistake to index our attention to energy security to changes in the oil price,” said IEA Executive Director Fatih Birol. “Now is not the time to relax. Quite the opposite: a period of low oil prices is the moment to reinforce our capacity to deal with future energy security threats.”

Effektvisering är fortfarande nummer ETT på agendan och man använder flera olika sätt att visa att det är en god ide som fortfarande ligger i träda, se till exempel bild nedan.

Energy efficiency plays a critical role in limiting world energy demand growth to one-third by 2040, while the global economy grows by 150%.

image

En bild som säger allt!

Efficiency FIRST!

se nedan

Och vill ni se hela presentationen som Michael Liebreich gjorde i Shanghai förra veckan så finns den här. Komplett med citat av påven och allt!

image

Solceller en Hawai-grej!

Nu finns filmerna från Energikommissionens seminarium om energimarknaderna tillgängliga på YouTube och därmed kan man också få avnjuta diskussionen där en av samtalsledarna karakteriserar solceller som “inte en svensk utan en Hawaigrej” (1 timme och 20 minuter in i filmen). Detta sagt som svar på en mycket bra fråga från energiministern (1 timme och 16 minuter).

I perioden däremellan har ytterligare en ekonom lyckats misskreditera de tyska satsningarna på Energiewende som alltför kostsamma. Något som väl mest avslöjar grunda kunskaper om marknaders dynamik och hur kunskap och teknikutveckling successivt byggs upp.

För dem som vill se mera fördjupade bedömningar finns en intressant artikel i Dagens Samhälleoch en i Dagens ETC. Eller rentav om man tittar tillbaka på den tid då Sverige vågade satsa på framtidens energiteknik och ekonomerna hade djupare insikter - på 1700-talet cheese .

Piketty och klimatet

Thomas Piketty är ju mest känd för sin granskning av förmögenhets- och inkomstfördelningen i världen redovisat i boken “Kapitalet i det tjugoförsta århundradet”. Nu har han med sina kollegor också tittat på hur utsläppen av växthusgaser fördelas och det blir mycket intressant. Vilket redovisas i en artikel i Politism.

Enligt deras beräkningar släpper den rikaste procenten i USA, det vill säga drygt tre miljoner människor, ut i genomsnitt 318 ton koldioxid per person och år. Luxemburgs rikaste släpper ut 286 ton per person och år och även eliterna i Singapore, Saudiarabien och Kanada släpper ut mer än 200 ton var varje år.

Världsgenomsnittet ligger på 6 ton per person.

Analysen har lett in dem på funderingar om att kostnaderna för att minska utsläppen och förebygga deras konsekvenser inte behöver fördelas mellan länder i första hand utan mellan inkomstgrupper i de olika länderna. Det finns nämligen högnivåutsläppare runt om i världen, även i de länder som genomsnittligt inte släpper ut så mycket.

De har skisserat en sådan fördelning i tabellen nedan.

Deras rapport och en sammanfattning på engelska.

image

Astound yourself

Irlands förra president som också har sin egen organisation, Mary Robinson Foundation – Climate Justice, var först ut i IEAs föreläsningsserie Big Ideas. Där satte hon energifrågan och klimathoten i ett större perspektiv som också handlar om solidaritet och rättvisa. Drygt en miljard människor av jordens totalt 7 saknar tillgång till elektricitet och allt vad det betyder för möjligheter att studera, arbeta och för hälsovård. Vi måste ha denna situation i åtanke också i klimatarbetet. I sitt tal sade hon:

Developed countries cannot simply insist that poorer countries refrain from using fossil fuels on account of climate change. Instead they must provide feasible alternatives. In the spirit of global solidarity and self-interest all countries need to work together to enable an inclusive transition to a zero carbon and zero poverty future.

Hon ger dock exempel på hur detta kan hanteras genom både överföring av ekonomiska och tekniska resurser. Därför avslutar hon också med att citera Edison om hur vi kan förvåna oss själva: “If we did all the things we are really capable of doing, we would literally astound ourselves”.

Visst kan vi!?

Lite tjatigt kanske, men….

....det förtjänar att nämnas igen att den process som nu inletts med ländernas klimatåtaganden (INDC) kan vara starten på en våg av innovationer som gör att man faktiskt klarar tvågradersmålet även om det som nu läggs på bordet inte är tillräckligt.

Frågan är bara om berörda länder förmår ta tag i frågan och se till att “åka dit pucken är på väg”. Vi har det väl förspänt både med en Energikommission och ett nationellt innovationsråd.

Om man vill se en fullskaleversion av hur en sådan process ser ut kan också se det på nära håll i Tyskland. The Guardian visar det och också dess motsats där de ställer Storbritanniens märkliga kärnkraftsatsning som motexempel.

Hinkley Point C nuclear plant in Somerset will cost electricity customers at least £4.4bn in subsidies. “They are cutting down on solar, PV [photovoltaics], purportedly for cost reasons, while on the other hand they pledge to guarantee the nuclear industry and energy price twice the market price for the next 30 years. That’s crazy.”

Så visst finns det fallgropar på vägen om man inte ser upp

Optimal (ekonomisk) temperatur 13 grader!

Det verkar som om det finns en optimal temperatur för att skapa ekonomisk framgång! En studie som publiceras i Nature visar intressanta samband. Kontentan av resonemanget visas i en artikel i the Guardian.

Det har emellertid intressanta konsekvenser. För våra industrialiserade länder som ligger nära optimum kommer en fortsatt uppvärmning att ge negativa ekonomiska verkningar men för dem som redan har passerat krönet blir det ännu värre, rentav katastrofalt.

Eller annorlunda uttryckt vi som redan skördat vinsterna ställer till det ännu mer för dem som redan ligger illa till. Tala om överhettning!
image

Vem kan man lita på?

Intressant artikel i DN som visar på att folk inte alltid tar till sig vad vetenskapen försöker säga dem utan istället litar mer på vad de politiker påstår och som man känner mest sympati med. Det inser man lätt efter att i några decennier höra politikerna bråka om skolbetygen och i stort sett ger blanka tusan i vad den pedagogiska vetenskapen säger om barns inlärning. Lite nedslående är det dock när man också hör många politiker efterlysa vetenskapliga belägg. Eller som det ofta heter “evidence base”.

Artikeln är en utmärkt illustration till det som framfördes av Världsbanken i slutet av förra året och där man påvisade att vår uppfattning om det rationella beslutsfattandet, se bild 1 nedan av standardmodellen, behöver revideras därför att vi påverkas av till exempel egna erfarenheter och tänker snabbt istället för långsamt, se bild 2). Och som om inte det vore nog påverkas av “beliefs and habits” det vill säga den ideologiska bild som “våra egna” politiker tillhandahåller. Vilket bland annat leder till att vi filtrerar bort en del information i stället för att ta den till oss och, baserat på den, fattar rationella beslut.

 

 

image
BILD 1
—————————
image
BILD 2

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv