Marknadsimperfektion, kostnadseffektvitet och teknikneutralitet är ord som ofta förekommer i svenska myndigheters analyser och som ofta mynnar ut i en slutsats att “allt är bra och inga åtgärder behövs för att se till att energieffektviseringen förbättras”. Under detta ligger en föreställning om att marknaden är perfekt och att om bara myndigheterna håller sig borta så kommer allt att lösa sig av sig självt. Myndigheterna drar sig undan i beröringsskräck med den den omnipotenta marknaden.

Bara under det senaste året har flera tunga organ och röster rests för att man bör ha ett mera nyanserat synsätt på marknaden och dess aktörer. Världsbanken har sagt det och IEA har i sin senaste WEO 2015 illustrerat hur resultatet ser ut i form av lägre kostnader (se bild nedan) och när de skriver “We assume energy technologies that are already in use or are approaching commercialisation achieve ongoing cost reductions as a result of increased learning and deployment.”

Kanske behöver marknanden lite stöd och lite vägledning för att finna fram till lösningar som gör att vi använder energin bättre och finner en energitillförsel som är långsiktigt hållbar och inte göder den globala uppvärmningen?

En annan sådan röst tillhör årets Nobelpristagare i ekonomi Angus S Deaton när han i the Lancet skriver:

Over the past 30 years, economists have mounted an imperialist invasion of the other social sciences, including behavioural medicine. What we are seeing now is the empire striking back, with ideas from other social sciences invading the core of economics, welcomed by some, and fiercely resisted by others. With luck, this mixing will give us a better understanding of the economic behaviour of individuals, and of the behaviour of economies. It might also bring a more humane economics that preserves our hard-nosed appreciation of how markets work and what they can do as well as of the benefits of laissez faire when it is indeed safe to laisser faire, but that also incorporates a broader understanding of, and sympathy for, human nature.

Tänkare av något lägre dignitet har också givit sig in i den här debatten, senast i Ny Teknik, med sitt inlägg om effektiviseringspotential och styrmedel.