Energiewende på franska

En rapport från den franska energimyndigheten, ADEME, har presenterat en utveckling för de närmaste decennierna som skulle innebära kraftfulla satsningar på effektivisering och förnybar energi och med kännbara konsekvenser - en miljon nya jobb och rejäl ökning av BNP.

En annan kännbar konsekvens skulle vara att kärnkraften tas bort till 2050 (se bild nedan)! Det finns stor anledning att hålla ett öga på den franska utvecklingen.

För många fransmän har kärnkraften varit ännu heligare än vad den har varit för svenskarna så det kan nog bli en fråga för debatt. Om det nu inte känns ännu viktigare att diskutera hur man skall vara klädd när man badar grin?

 

image

Effektiviseringsindustrin behöver ett lyft

Och det kan vara en fjärde industriell revolution säger man i en rapport som förutspår att ett 40%-igt effektiviseringsmål i Europa skulle kunna ge 1 million nya jobb till 2040. Problemet idag är att målsättningarna är för blygsamma, politiken för fragmenterad (se bild nedan) och branschen för oorganiserad. Effektivisering som produkt och begrepp är inte tillräckligt utvecklat och man drar paralleller med transportmarknaden på Henry Fords tid då han sade: “If I had asked my customers what they wanted they would have asked for a faster horse”.

Rapporten sammanfattar vad de anser vara den nödvändiga övergången för branschen (och företagen):

It would require industry to move from the current step-by-step component-based energy renovation to an overall and one step energy renovation of each single building. Innovation will occur along the overall value-chain of the building sector. From the development of holistic prefabricated zero energy renovation kits to the transformation of the EU citizens from being passive consumers into being active prosumers. New actors, such as aggregators of small projects, will enter the market. Public funding should be dedicated to this transformation of the overall value-chain.

Den existerande branschens splittring och avsaknad av större perspektiv visades tydligt i UK ACEs undersökning “Installer Power”. Där visas också att den nuvarande organisationen har fördelar genom sin lokala anknytning och kundanpassning men att de många små företagen saknar överblick och utvecklingsförmåga. De väntar på sin Henry Ford (som kan vara EEF!)

——
PS Den första revolutionen var mekaniseringen av textilindustrin, den andra var just Fords massproduktion och den tredje digitaliseringen. Enligt The Economist.

 

image

Lagomteknik och lagomkonsumtion för maximal uthållighet

I ETC slår Bodil Jönsson ett slag för vad hon kallar “lagomarbete” och skriver:

Nu inför den framvällande robotiseringen blir det viktigare än någonsin att klargöra vilken plats vi vill ge lönearbetet i livet och vilken samhällsfunktion vi vill att det ska fylla.

Tvivelsutan ger automationen nya möjligheter. McKinsey visar att många arbetsuppgifter kan automatiseras och visar var maskiner (datorer) kan ta över, se figur nedan.

Så tekniken finns och skulle kunna ge oss möjlighet att besinna oss. Fråga oss om mer alltid är bättre eller om lagom är bäst, inte bara för oss själva och vår egen uthållighet utan också miljöns. Men klarar en sådan förändring kollisionen med våra “nedärvda” normsystem?

Zygmunt Bauman har visat hur det gamla samhällets arbetsetik (den som inte arbetar skall heller inte äta) har bytts ut mot en konsumtionsetik (shoppa dig lycklig). 

image

With all due respect, that’s a bunch of malarkey!

Om den amerikanske vicepresidenten hade använt sitt vanliga språkbruk vid besöket i Stockholm skulle han möjligen ha sagt så här om planerna på gasledningen Nordstream 2. Nu var han mera artig och sade att det var en dålig affär, men det han menade var just detta.

Ledningen har några få försvarare som hävdar att den skulle innebära ökad diversifiering men då utgår man som vanligt från att gas skall ersättas med gas och inte från att att både effektvisering och förnybar energi är bättre alternativ både ur ekonomisk och säkerhetssynpunkt. Intressant emellertid att den ryska synpunkten understöds av den yttersta högern hos oss.

Biden har rätt (Malarkey= skit).

Afrika är inte så långt borta

EU har sammanställt ett gediget översiktsmaterial för energisituationen i Afrika. Vanligtvis känner vi till “det mörka Afrika” (se figur 1) där tiilgången på energiresurser och då särskilt el är låg (se figur 3)

Möjligheterna till effektvisering är enorm eftersom energiintensiteten är hög (se figur 2). Men det finns också goda tecken på att man på flera håll kan hoppa över de utvecklingssteg vi haft med dyr infrastruktur och istället gå direkt på effektiv användning och decentraliserad förnybar försörjning.

Möjligheter för framtidsinriktade företag (bland annat svenska)! Man kommer lätt att tänka på Minesto och Soltech (bland andra).

image
Figur 1
———————————
image
Figur 2
—————————-
image
Figur 3 (från iEA)

Vita certifikat (webinarium 21 september)

Ämnet har varit på tapeten ett bra tag men nu verkar det som om även Sverige skulle kunna få sådana. Det finns gott om erfarenheter från hela världen och det finns goda möjligheter att snickra ihop en lösning som passar även här. I synnerhet om man tar del av det material som RAP samlat och som presenteras i ett webinarium den 21 september.
———————————
Energy Efficiency Obligations – A Toolkit for success
Date: September 21, 2016, 15.00-16.00

Speaker: Edith Bayer, Jan Rosenow

Summary of the presentation
Energy Efficiency Obligations (EEOs) are a strong driver of energy savings in Europe and around the world. Many Member States have chosen EEOs as an important policy to support compliance with Article 7 of the Energy Efficiency Directive. This webinar draws on the recently published “Toolkit for Energy Efficiency Obligations” to discuss elements of EEO design, and specifically to answer: What are the main considerations for designing, implementing, and (over time) improving EEOs? What are examples of best practices that have led to successful schemes? And what are some of the most frequent barriers and how might they be overcome?

See also the Toolkit text: http://www.raponline.org/wp-content/uploads/2016/05/rap-leesbayer-eeotoolkit-2016-feb.pdf

Speakers
Edith Bayer is an Associate with the Regulatory Assistance Project, based in Brussels. She supports RAP’s programmes on energy efficiency and demand-side management in Brussels and in Cen-tral/Eastern Europe. Ms. Bayer has advised policymakers and stakeholders on the design and prac-tical implementation of energy efficiency obligations, overcoming regulatory and market barriers to energy efficiency and demand response, the principle of “Efficiency First,” and on low-cost pathways to the power sector transition. Prior to RAP, Edith worked on climate and energy policy in Moscow, Russia. She earned her Juris Doctor from New York University School of Law.

Dr Jan Rosenow is a Senior Associate at the Regulatory Assistance Project (RAP) and a Senior Re-search Fellow at SPRU, University of Sussex. He has more than 12 years of experience in energy and climate change policy. Previously Jan led the energy efficiency policy work of a large energy and climate change consultancy which is part of a global engineering and consultancy business with 3,000+ staff. In addition to his background in consulting, Jan also has a strong track record in energy research - he has held research appointments at leading institutes in the UK, Germany and the United States.

Lägre kostnader och högre värde

RMI (Rocky Mountain Institute) har skisserat en affärsmodell för nollenergibyggnader. Den är i grunden enkel och bygger på att lägre kostnader och högre fastighetsvärde skall vara attraktivt för kunder och investerare (se bild nedan).

De kallar den för “AN INTEGRATIVE BUSINESS MODEL FOR NET ZERO ENERGY DISTRICTS” och det är kanske haken? Den fordrar nämligen samverkan mellan byggföretag och energileverantörer såsom solcellsexploatörer och fjärrvärmeföretag. I USA är ju den sistnämnda kategorin sällsynt. Kanske ligger Sverige bättre till?

Businessgreen hoppas i alla fall att detta skall vara framtidens modell.

image

Många skeptiker seglar under falsk flagg

Klimatskeptiker och invandrarskeptiker är åtminstone två kategorier som det finns anledning att förhålla sig skeptisk till tongue wink . Ändå har media inte sällan använt båda dessa begrepp i sin rapportering istället för uttryck som vore mera adekvata, till exempel “förnekare” eller “fiende”.

Att vara skeptisk är i grunden sunt. Det handlar om att tvivla och att söka bevis för att till sist (kanske) låta sig övertygas. Som Tage Danielsson sade: “Utan tvivel är man inte riktigt klok”.

Men att säga sig vara “skeptisk” till klimatförändringar eller till invandring/flyktingar (som vi fick höra en hel del om i Brexit-valet) är bara falsk marknadsföring. Att termerna används i media är snarare ett bevis för att bakåtsträvarna lyckats i sitt uppsåt att förändra debatten och så småningom inställningen i viktiga frågor.

Det skall vi riktiga skeptiker aldrig acceptera!

Storindustrins diskreta tjusning (2)

Näringslivet i min barndoms Malmö dominerades av storindustri - Varv (Kockums), Textil (Mab och Mya, Strumpfabriken) och Livsmedel (Mazetti, Malaco, Pågens). Vi visste alla att om någon av dessa jättar skulle försvinna så skulle staden också göra det. När de började svikta försökte man attrahera nya giganter och man hittade SAAB. Nu några decennier senare är de alla borta men staden blomstrar. “Malmös näringsliv består till stor del av små och medelstora företag” säger man hos Malmöbusiness.

Frågan är om Malmö är allt igenom unikt (med undantag för MFF förstås wink) eller om vi kan lära något som är generellt giltigt för ett land och en ekonomi som vill hänga med i utvecklingen och forma en framtid? Frågan tränger sig på när man tar del av den diskurs som hela tiden vill prioritera vissa energilösningar av “omsorg” om de traditionella näringarna? Kanske har tyskarna en bättre modell?

Storindustrins diskreta tjusning

Det rapporteras att små och medelstora företag utgör “ryggraden” i den tyska energiomställningen och att samverkan med dessa också är attraktivt för utländska företag som söker partners för innovationer och marknadsutveckling.

Det finns en bra översikt av “German Mittelstand” att inspirera och fundera över. För frågan är om vi inte i Sverige (som på andra håll) förhäxats av storindustrins förföriska röst om sin egen förträfflighet och sina exklusiva behov och förväxlat dem med framtidsutvecklingen?

För den som är nyfiken kanske ett besök på eceee summer study (Industrial efficiency 2016) i Berlin 12-14 september kanske kunde vara värt att överväga?

Finns det även om det inte syns?

Elmotorer står för den mesta elanvändningen i våra system inte bara i industrin utan även i byggnader, cirka 40% totalt över alla sektorer. De har en likhet med visan om okända djur nämligen att de flesta är små och till och med mycket små - med de finns ändå. De sitter någonstans i källaren och brummar lite diskret där de pumpar runt vätskor och luft. De märks inte förrän de går sönder och då blir de vanligen utbytta utan att någon funderar mycket över om de skulle kunnat bytas till något bättre. Potentialen till förbättring är stor och skulle spara stora pengar, massor med koldioxid och en hel del miljö. Men vem bryr sig?

IEA gjorde för några år sedan en bedömning och illustrerade problemet som i figuren nedan.
* Motorn kan förbättras men inte så mycket (så ingen bryr sig).
* Motorn tillsammans med pump och varvtalsreglering skulle kunna förbättras och spara ganska mycket (men vem orkar? Det är ju bara en trasig motor som måste bytas för systemet står stilla)
* Motorn tillsammans med hela systemet som den betjänar skulle kunna förbättras och spara stort (men vem har ansvar för det? Och när skall det göras??

Så “djuret” förblir okänt och osynligt! Kanske skulle näringslivsorganisationerna kunna vara intresserade - men...... de verkar fullt upptagna

image

Prova ett lamm istället för elefant

Det finns anledning att fundera mera över hur vi skall få vårt budskap om effektvisering och uthållighet att bli accepterat och eftertraktat. Och det finns anledning att rannsaka oss själva - hur bra är vi på att “sälja” vår produkt?

I Boken Lille Prinsen möter författaren en liten pojke som ställer olika krav på honom. Ett är att han skall rita ett lamm därför att som den lille säger “när någon vill ha ett lamm så är det ett bevis på att han existerar”. På ett sätt sammanfattar det vårt problem. Dem som vi försöker övertyga vill ha ett lamm men vi talar med dem om något annat som de inte bryr sig om. Kanske talar vi om en elefant istället och det måste vi ändra på. Annars förlorar vi redan innan vi börjat.

En av våra synder är att tjata om lönsamhet därför att vi låtit oss förhäxas av idén om att människor i allt sitt handlande bara bryr sig om ekonomisk rationalitet. Insikten om denna teoris bräcklighet har nått även DN där David Brooks nyligen skrev:

Genom att utgå från att människor är själviska och prioritera arrangemang­ baserade på egenintresse har vi stärkt en egoistisk inställning. Det är tid att vända på den klassiska nationalekonomin­ och statsvetenskapen. Det är dags att bygga institutioner som tar vara på människans naturliga lust att göra gott.

Tänk inte på en elefant!

Det räcker inte med att ha rätt eller att ha fakta på hand. Vi som år ut och år in försökt vinna gehör för effektivare energianvändning och uthålliga energisystem har väl märkt, med viss förundran, att vi kan stapla fakta och argument i all oändlighet utan att vinna mycket framgång. Varför lyssnar man inte på oss? Vad gör vi för fel?

En ledtråd får vi av Georg Lakoff, professor i kognitiv lingvistik, som skrivit en bok med namnet “Don’t Think of an Elephant”. Med det menar han att vi måste kunna vända en diskussion så att den handlar om väderingar och betydelsen av det vi argumenterar för - inte bara kontra deras argument med motargument. Ett litet smakprov får vi i en artikel som hans skrivit i Huffington Post och som utgår från den pågående valkampen i USA. Han skriver:

First, don’t think of an elephant. Remember not to repeat false conservative claims and then rebut them with the facts. Instead, go positive. Give a positive truthful framing to undermine claims to the contrary. Use the facts to support positively-framed truth. Use repetition.

Second, start with values, not policies and facts and numbers. Say what you believe, but haven’t been saying. For example, progressive thought is built on empathy, on citizens caring about other citizens and working through our government to provide public resources for all, both businesses and individuals.

Values come first, facts and policies follow in the service of values. They matter, but they always support values.

Bill Maher, en amerikansk komiker, har varit inne på ett liknande spår när han sade om Trumps anhängare att “It hurts their feelings when we insult their values with our facts” men problemet är att de inte lyssnar på fakta överhuvudtaget. Deras värderingar är redan etablerade och det gäller att formulera om problemet så att det en annan bättre och mera trovärdig möjlighet. Lakoff talar om “framing” (inramning).

Lite hjälp kan vi ha i den katalog av PLUS-värden (multiple Benefits) som IEA har gjort och mera hjälp kan vi få av den begreppsapparat som finns i beteendeekonomin och som behandlats av Kahneman och Thaler. Vi kanske skall sluta prata om att effektvisering är lönsamt eftersom ingen ändå lyssnar?!

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv