Vi klara både priser och konkurrens Karl-Petter!

Det var två saker på energiområdet som bekymrade Karl-Petter Thorwaldsson när jan intervjuades i lördags i radion. Det ena var elpriserna i framtiden och det andra var industrins konkurrenskraft (betingat av energipriserna). Lugn Karl-Petter vi klarar båda! Lösningen heter effektivisering och förnybar energi. Och det är Du som kan hjälpa oss att se till att det händer.

1. Med en ökad andel förnybar energi som har låga rörliga kostnader sjunker priset, se figur 1. Denna effekt av körordningen har noterats särskilt i Tyskland där man nu planerar för hur marknaden skall kunna organiseras i framtiden så att priseffekten består och man talar om en modell som kallas EOM 2.0.

2. Med en effektivare (och lägre energianvändning) får man också en press nedåt på elpriserna, Senast visat i IEAs nya rapport om effektviseringens sidoeffekter (Multiple benefits). Se figur 2 nedan där alla de positiva effekterna som IEA noterar finns med men särskilt de som är av betydelse för näringslivet ringats in med rött.

3. Inom EU har man kunnat visa att USAs industri inte har någon nämnvärd nytta av de lägre gaspriser man har. Tvärtom är de mera sårbara än den Europeiska som har nyttan av att använda energin effektivare. Det är inte priserna som räknas utan kostnaden!

Application of energy efficiency reduces the volume of energy used and since costs are the product of price and volume, energy efficiency mitigates accordingly the disadvantage that higher prices may have.

Svensk industri kan förbättras avsevärt när det gäller effektvisering vilket visas av det så kallade PFE-programmet och har dokumenterats i en avhandling vid Lunds Universitet.

Att det har positiva effekter för sysselsättningen understryks ytterligare av EUs konsekvensanalyser där man visar att sysselsättningen ökar i alla sektorer om effektviseringen drivs vidare. Notera att det också gäller de två grenar inom LOs sfär som visat störst bindning till gammaldags energiteknik, nämligen papper och metall.

Så Karl-Petter Thorwaldsson lösningen på dina farhågor finns nära till hands. Kom bara ihåg att nu är det 2014 inte 1980!

image
———————-
image
Figur 2

Lord Stern blir grov i munnen

Man väntar sig väl att en Brittisk lord skall vara återhållsam och försiktig i sitt språk. Men nu är klimatfrågan allvarlig nog för att även den mest väluppfostrade gentleman skall hellre välja att bli riktigt tydlig. Lord Stern är just detta i en intervju i The Guardian.

För oss som just genomlidit en valkampanj där budskapen inte minst om ekonomi och framtid blir förenklade kan det här: “You have to be a complete idiot to think that GDP sums up prosperity,” kännas både klargörande och befriande. Mer prylar är varken välstånd eller lycka.

Men för en stor del av världens befolkning är många av de prylar som vi anser oumbärliga en nära nog oåtkomlig lyx. För dem är tillväxten ett steg på väg mot jämlikhet och i vissa fall trygghet, 2 miljarder människor av jordens 7 saknar tillgång till el. Lord Stern kommenterar även diskussionen om tillväxt och alternativ med ett mycket tydligt språk: ”..we must not turn debate into a ‘pissing contest’ between growth on one hand and climate and environment on the other”.

Vill man däremot höra den mera artige Lord Stern får man gå till den senaste rapporten han medverkat till inför FNs klimatmöte The New Climate Economy.  Den är också tydlig men med ett annat språk.

Enstämmigt - NU!

“Vår tid är nu” är namnet på Svante Axelsson bok om lösningar på klimatkrisen där han visar att det varken är svårt, futuristiskt eller kostsamt att göra det. Tvärtom det är lätt, nära till hands och lönsamt. Det enda som hindrar oss är vår egen allmänna inställning till hur saker skall vara. Vi är lite som Astrid Lindgrens rumpnissar. Vi springer omkring och undrar “vaffö´, vaffö´, vafföre gör di på dette viset?”. Och precis som rumpnissarna stanna vi med frågan och hoppar över svaret.

Extra sympatiskt i boken är att Svante använder sig själv som exempel både när det gäller att tveka inför ändringarna och när det gäller att glädjas över att man tar steget. Optimistiskt - ja, men befogad optimism. Vi behöver mer av den varan.

Och som ett brev på posten kom det ytterligare ett NU “Now is our moment for action”. Denna gång från FN i New York. Avsänt av Leonardo DiCaprio. Ordet för dagen är NUgrin Tänk på det också i regeringsförhandlingarna.

Rysslands fingrande på gaskranen…

...oroar. Det motiverar sökande efter alternativ både vad gäller energi och leverantörer. Ett projekt syftar till att göra gasnätet i Europa starkare och det är en bra idé, men tyvärr obalanserad. De medel som finns avsatta bygger på att gasanvändningen i Europa skall öka kraftigt (+75%) men i själva verket har den sjunkit under senaste decenniet (-10%). Euractiv rapporterar:

“There is a serious risk that public money will be wasted on subsidising white elephant gas infrastructure projects that then become expensive stranded assets,”

Rapporten från E3G pekar på att effektvisering är ett bättre alternativ:

Europe’s energy security strategy currently lacks coherence. There is a notable disconnect between the economic valuation of energy infrastructure and that of energy efficiency.

Den tillträdande regeringen har en chans att bli en ledande part i Europa genom att hårdare markera och stödja behovet av effektvisering, “minst 30% och bindande” som tillträdande kommissionsordförande för fram.

Är det samvetet eller plånboken?

FN-mötet om klimatfrågorna har ett starkt fokus på att motivera och mobilisera affärsvärlden för att ändra beteende och investeringsmönster. Från klimathotande och/eller klimatlikgiltigt till klimatvänligt. Kanske är nyheten att familjen Rockefeller ,som byggt sin förmögenhet på olja, nu drar sig ur, ett kvitto på att finansvärlden lyssnar och förstår.

Det är bara något år sedan som Carbon Tracker visade att fortsatt exploatering av fossilbränslen är en “bubbla” (se bild nedan). Det innebär att om världens ledare gör allvar av att begränsa utsläppen från dessa bränslen så saknar större delen av de kända reserverna ekonomiskt värde! Det som bokförs som tillgångar i de bolag som äger dem är bara luft om ens det.

Så den som känner ansvar för världen (och för plånbokens värden) gör klokt i att dra sig ur. Det är kanske det vi ser nu? Snöbollen har börjat rulla?

image

Climate change is not a far-off problem

Så sägs det i inledningen till FNs toppmöte om klimatet den 23 september. Och tydligare kunde det kanske inte illustreras än i Stockholm på söndagen. Precis när den demonstration började som skulle äga rum till stöd för “Climate Action” så öppnades himlens portar för ett skyfall med ackompanjerande åska. Klimatförändringen kan inte illustreras bättre än så. Och heller inte närmare.

FN-mötet verkar i hög grad inriktat på att mobilisera affärslivet och visa på både de hot och möjligheter för ekonomin som ligger i klimatförändringen.

För energidelen sätter man (naturligtvis) effektvisering högt på dagordningen och talar om att för olika områden skapa en “accelerator platform”. Det låter ju bra men det återstår att se hur detta skall fungera praktiskt.

This platform serves as an umbrella for action by cities, regions and national governments, along with businesses and civil society organizations, to commit to adopt their own ambitious targets and action plans. The aim is to double the global rate of improvement in energy efficiency and commitments can be made through various energy efficiency accelerators. These frameworks aim to accelerate the use of energy efficient products, buildings and establish energy efficient policies.
◾Global Fuel Economy Initiative
◾Lighting Efficiency Accelerator
◾Appliances Efficiency Accelerator
◾Buildings Efficiency Accelerator
◾District Efficiency Accelerator

“..diskussionen i valrörelsen har väldigt lite med verkligheten att göra.”

Det är en kommentar om kärnkraftsförespråkarnas argumenterande och som fälls av Mikael Odenberg, chef för Svenska Kraftnät och före detta M-politiker, när han intervjuas i Svenska Dagbladet. Han menar att verkligheten innebär att det inte finns några ekonomiska argument som talar för varken ny eller för bibehållen kärnkraft. Med hans ställning och erfarenhet borde kanske de få kärnkraftaktivister som finns kvar i Riksdagen lyssna?

Men varför beställer då Finland nytt kärnkraftverk till Pyhäjoki, deras erfarenheter från Olkiluoto (världens dyraste och mest försenade) är ju inte uppmuntrande? Till att börja med kan man nog vara lugn för att det inte sker på marknadsmässiga grunder som Odenberg hänvisar till. Det finns stora inslag av politik vad avser handel, 60% av leveranserna till Pyhäjoki skall komma från finska företag. Huvudleverantören är nu Rosatom från Ryssland, men deras track record är inte heller mycket att hänga i granen!

Och varför lämnade E.ON. som var den störste ägaren på beställarsidan? Och så kardinalfrågan - varför lägger man det vid kusten nära Sverige? Vore det inte bättre att lägga det vid ryska gränsen? cool grin

Av alla listiga trick tar detta priset!

När man fått gratis utsläppsrätter kan man sälja dem och använda pengarna för att skapa ett bättre energisystem!

Eller använda pengarna för att köpa mera kol och bättra på budgetunderskottet!

Detta är vad som sker i Polen och Rumänien enligt en Greenpeacerapport som granskar hur extratilldelningarna använts.

Det mest oroande är att detta sker i Polen med en regering ledd av den person som är nästa ordförande i Europeiska Rådet, Donald Tusk

Alla ekonomiska argument talar för en omställning - men….

Och vi får det belagt i svart på vitt i rapporten från The New Climate Economy inför FNs möte om klimatfrågorna nästa vecka. Rapporten är sammanställd och vidimerad av tunga namn som till exempel Nicholas Stern.

Den visar också att klimatåtgärderna går att förena med ekonomisk tillväxt om man bara ser till att det inte är vilken tillväxt som helst utan har ett innehåll och en kvalitet.

Det är bra att se det belagt - igen. Men hur stor är sannolikheten att världens ledare lyssnar och agerar? Chansen må vara större när rapporten kommer från personer de känner än från ideella organisationer men vilken sorts kalkyler/överväganden gör våra ledare egentligen?

Rapporten visar till exempel att nedsmutsad luft har ett pris ifråga om sjukdomar och för tidig död (se bild nedan). Vi vet visserligen att livet inte går ut på att ha mest prylar när man dör, men Francois Sagan sade att hon hellre grät i en Jaguar än på en buss. Kan det då hjälpa med BRT (Bus Rapid Transit) system som rapporten föreslår?

image

När förorenaren får betalt

PPP (Polluter Pays Principle) det vill säga att den som förorenar skall betala anses ofta vara en helig princip. Den som förorenar brukar hålla med åtminstone därför att det ser bra ut. De brukar dock också vara uppfinningsrika för att slippa betala. De mest uppfinningsrika är dessutom flitiga när det gäller att finna former för att få betalt. Just nu har de korn på 50 miljarder kronor just för att fortsätta att släppa ut växthusgaser!

Tricket heter “Carbon Leakage” och går ut på att man hävdar konkurrens från andra länder där kraven på utsläppsbegränsning är lägre. För att kompenseras för denna “orättvisa” bör man få gratis utsläppsrätter (som dessutom kan säljas vidare mot ersättning!). För någon vecka sedan gjorde företrädare för några energiintensiva industrier en framställning till EU-länder och EU-institutioner där de önskade kompensation för nästa årtionde.

Argumenten har granskats i detalj i en rapport där de lakoniskt konstaterar:

“We found no evidence for any carbon leakage – according to the ETS directive, defined as production relocation due to the ETS – in the past two ETS periods,”

Plusenergi - ett tips till s-ledda regeringen

Partikamraten Segolene Royal i Frankrike går fram med förslaget att nya hus skall vara plusenergikåkar.

Det vore väl ett sätt att bryta med föregångaren Attefalls idéer, borde tilltala koalitionspartnern och gillas även av andra partier som man vill hålla sig väl med.

Manövrer i gränslandet

En rapport från Enviromental Research Letters och som får omnämnande i text-TV visar på hur farligt nära gränsen vi är när det gäller koldioxidutsläppen. Rapporten representerar inte något nytt vetande men visar en intressant metod för hur vi, både lekmän, experter och beslutsfattare kan hantera kunskapen om vad det innebär att bygga nya kraftanläggningar. De kallar det redovisning av utsläppsåtagande (Accounting of Emission Commitment).

Det innebär i all enkelhet att man vid byggande av ett nytt kraftverk tittar på hur mångt ton koldioxid detta kommer att släppa ut under sin livslängd och inte enbart hur mycket det är per år. IEA har tidigare varit inne på detta spår när de visat att vårt manöverutrymme kanske redan är överintecknat. Med den här metoden blir det också enklare att följa upp resultatet, se bild.

Det skulle med en sådan metod också bli lättare att i förekommande fall argumentera för att ersätta anläggningar med låg verkningsgrad med bättre. Vilket man ju ibland hävdar att man gör både i Tyskland och i Kina.

image

En annan typ av “manöver i gränslandet” kunde beskådas i en av de sista debatterna mellan partiledarna i TV. Den rapport som (den dåvarande?) Näringsministern viftade med duger enligt bedömare som läst den möjligen som omslag till fisk! Det var kanske därför det var så svårt att få motståndaren att ta emot?  wink

Marschordern för EUs energiarbete

.... we need to strengthen the share of renewable energies on our continent. This is not only a matter of responsible climate policy. It is, at the same time, an industrial policy imperative if we still want to have affordable energy at our disposal in the medium term. I strongly believe in the potential of “Green Growth” and I want the EU to become the world number one in renewable energies. We should also enhance energy efficiency beyond the 2020 objective, notably when it comes to buildings. A binding 30% objective for energy efficiency by 2030 is to me the minimum if we want to be credible.

Säger Juncker i befattningsbeskrivningarna för både viceordföranden och klimat- och energikommissionären.

Juncker envisas med sitt kommissionsförslag

Han vill fortfarande slå ihop energi och klimat i ett direktorat men sockrar hela anrättningen med att bilda ett särskilt “Energy-Team” och säger:

“I want to reform and reorganise Europe’s energy policy into a new European Energy Union. We need to pool our resources, combine our infrastructures and unite our negotiating power vis-à-vis third countries. We need to diversify our energy sources, and reduce the high energy dependency of several of our Member States.”

Han elaborerar talet om Energi-unionen en aning:

The European Union needs a resilient Energy Union. Diversifying our energy sources, and reducing the high energy dependency of several of our Member States will make the European Union more independent whilst strengthening the share of renewable energies and increasing Europe’s energy efficiency will help create jobs and reduce costs.

Befattningshavarna har ändrats sedan det första beskedet som kom i förra veckan. Team-ledare och vice-ordförande föreslås bli Slovenskan Alenka Bratušek och ansvarig för det nya sammanslagna direktoratet Spanjoren Miguel Arias Cañete. Den senare kan ha lite problem att bli godkänd av parlamentet efter att ha yttrat att han har svårt att debattera med kvinnor eftersom han, när han visar sig vara intellektuellt överlägsen, kan anklagas för att vara sexist!

Alenka Bratušek sägs också kunna få svårigheter men hennes förseelse tycks mildare. Hon har sjungit med i refrängen på “Avanti Popolo”. Som svensk kan man då kanske känna oro för om någon hört när man sjungit med i vissa Evert Taube sånger.

Det är energieffektvisering som utvecklar samhället

IEA har just gjort ett försök att titta närmare på vad som händer när (om) man effektviserar och punkterar därmed en gammal myt om att detta inte kan beräknas. Deras skrift heter “Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency” och man skriver i pressmeddelandet, som har undertiteln “Energy efficiency: a key tool for boosting economic and social development”:

For instance, the report shows that when the value of productivity and operational benefits to industrial companies were integrated into their traditional internal rate of return calculations, the payback period for energy efficiency measures dropped from 4.2 to 1.9 years. Another example comes in the residential sector: by making homes warmer, drier and healthier, energy efficiency measures can dramatically improve health and well-being. When monetised, for example through the cost of medical care or innovative metrics such as the value of lost work time or child care costs caused by illness, these benefits can boost returns to as much as four dollars for every one dollar invested.

Det finns också en åttasidig sammanfattning på nätet där man visar att det finns en JÄTTE-potential att ta hand om, se bild nedan. Lägg märke till att denna potential avser privatekonomisk lönsamhet och är konservativt beräknad!

Lägg också märke till att IEA gör en poäng av att man måste ändra politik för att frigöra den här potentialen. Fast inte i Sverige väl? Här går effektivisering med automatik brukar man påpeka i Konjunkturinstitutets och regeringens skrivningar. Här är vi nämligen ekonomiskt rationella!  tongue wink

image

100% förnybart på tyska

Som bekant så har många “skeptiker” lite svårt att förstå att ny teknologi inte fungerar på samma sätt som gammal. Det gamla kraftsystemet med några få kraftanläggningar fordrade en annorlunda dimensioneringsprincip än det nya med tusentals anläggningar och med olika tekniker för omvandling. I det gamla behövde man ha reserv för bortfall av stora enheter (i bland av storlekordningen 1000 MW) och i det nya behöver man inte det. Vi går, som en Brittisk forskare sagt, från ett centraliserat “Broadcasting” system till ett nätverk (a mesh).

I Tyskland håller man på att titta närmare på hur olika detaljer i regleringen behöver fungera och man har i detta projekt ett antal både spännande och instruktiva videofilmer. Tveka inte att kolla dem. De talar visserligen tyska men långsamt, tydligt och utan svåra ord. Och dessutom hjälper bilderna till att förklara.

PS Man undrar för övrigt hur skeptikerna till ett nytt energisystem ser på modern mobiltelefoni? Undrar de inte vart trådarna tagit vägen?  LOL

Junckers första strid

Det kommer att bli strid om idén att slå samman energi och klimat till en kommissionär i EU. Ett brev som är signerat av parlamentariker från flera olika läger (konservativa, socialister, liberaler och gröna), däribland flera svenska, har pekat på att det är en dålig idé som försvagar båda frågorna.

Nu är det förslag som är känt inte officiellt utan bara information som läckt ut. Eftersom parlamentet inte är en transportsträcka utan har reellt inflytande över den nya kommissionens sammansättning kan man nog anta att det förslag som skall läggas fram någon gång under veckan kommer att vara modifierat. Junckers första strid och första förlust?

Givet de beslut vi står inför kommande år borde man nog också fundera över vilka ansvarsområden som vice-ordförandena skall ha. Det har ju läckt att en av dem skulle vara ansvarig för “The Energy Union”. Det kan vara en god idé men det behövs kanske dubbla sitsar även i hovets innersta krets. En bedömare säger:

the incoming President-elect Juncker should rather be looking for a Climate Change Vice President to oversee future policy

Vilken energi hos vem i EU?

Dimmorna börjar lätta över den nya EU-kommissionen och som alltid finns det några frågetecken om vem som skall göra vad. Tyvärr finns den största oklarheten över energifrågorna.

Å ena sidan verkar det enkelt. Energi och klimat skulle hamna under en Brittisk kommissionär, Jonathan Hill. När han nominerades beskrevs han som en person med låg profil, intresse för näringslivsfrågor och utveckling. Uppenbart inte en person med så nära knytning till etablerade energiföretag som den nuvarande kommissionären.

Men sedan börjar det bli mer komplicerat. Valdis Dombrovkis från Lettland nomineras som en av sex vice-ordförande för kommissionen och med särskilt ansvar för “Energy Union”, vilket sägs vara en sorts parallell-post eller renatav överordnad (!) till energikommissionären. Vad Energy Union egentligen skall vara är också något dunkelt utom att det lanserades av den blivande Rådsordföranden Donald Tusk som ett sätt att bjuda Ryssland spetsen i energifrågor. Valet av en Lettländare verkar ju klokt med den erfarenhet vi har av förre kommissionären Piebalgs.

Financial Times har kommenterat uppsättningen mot bakgrund av uppgifter som läckts tidigare och de målar en glåmig bild för Storbritanniens kandidat.

Det skall bli spännande att se hur detta drama utvecklar sig.

First Fuel NOW!

Det är temat för nästa års (2015) sommarkurs (summer study) arrangerad av eceee om effektivare energianvändning. Temat är valt mot bakgrund av att etablerade organisationer uttrycker sin frustration över att den största och billigaste resursen fortfarande ligger för fäfot:

In 2013, the International Energy Agency (IEA) dubbed energy efficiency the world’s First Fuel.  Global energy saving investments – and their effects on energy demand – are now equal to the net contribution of other fuel sources, the IEA said, and valued worldwide energy efficiency investments in 2011 at $300 billion (€221bn), a level on a par with global funding of renewable energy and fossil fuel power sources.

Ta fram almanackan och skriv in att Du skall vara där 1-6 juni 2015. Gå därefter in på eceee-sidan och kolla vilka olika delprogram som finns. Gräv sedan fram ditt uppslag till presentation som Du funderat på och sänd in det senast den 2 Oktober. Förbered sedan din chef på att Du skall åka dit. Om hen ser tveksam ut så påpeka att detta evenemang kostar mindre än de två heldagskonferenser hen tänker åka på före jul samt att Du när Du kommer tillbaka den 8 juni är en helt ny och mera värdefull medarbetare med djupare kunskap och nytt större kontaktnät. När hen börjar mjukna sätt in dödsstöten! Säg: “Du borde också följa med! Och som eceee-medlemmar får vi rabatt!” grin

 

 

Snart klar?

Kärnkraftens paradmonument Olkiluoto 3 fortsätter att förbluffa (?). Det senaste är att den anläggning som skulle ha varit i drift 2009 men blev uppskjuten nu skjuts upp igen - till 2018 och med kostnadsöverskridande på fantastiska 35 miljarder kronor.

Hur mycket energieffektvisering skulle man fått för den summan?

Men det räcker ändå inte

Även om det är förnybar energi som dominerar utbyggnaden, särskilt i OECD-länderna (se bild 1 nedan), så räcker det inte enligt IEA rapport om marknaden på medellång sikt. Man behöver nå betydligt högre nivåer för att klara klimatmålen (se bild 2 nedan) vilket visas av IEAs modell och det så kallade “450 scenariot”.

Det som saknas nu är att länderna i sina regelsystem skaffar sig en klarare bild över hur uppgången skall kunna vidmakthållas.

Governments must distinguish more clearly between the past, present and future, as costs are falling over time. Many renewables no longer need high incentive levels. Rather, given their capital-intensive nature, renewables require a market context that assures a reasonable and predictable return for investors. This calls for a serious reflection on market design needed to achieve a more sustainable world energy mix,” said the IEA’s executive director, Maria van der Hoeven.

Om man fortsätter på liknelsen om det nya energisystemet som en symfoniorkester så behöver de styrande skriva vidare på partituret. De entoniga klockorna har ingen publik längre.

image
BILD 1
—————————-
image
BILD 2

Paradigmskiftet har börjat

Ibland när diskussionen om olika sätt att producera el går höga tappar man bort att övergången till ett nytt system med stort inslag av förnybar decentraliserad energi redan har börjat och faktiskt bara accelererar. EU har beställt en studie som visar hur detta fortgår och hur de traditionella produktionssättet allt mer förlorar terräng (se bild nedan).

Studien visar också hur kundernas agerande både på lång sikt (effektvisering) och kort (“Demand Response”) blir allt viktigare och renat av en beståndsdel för att systemen skall fungera.

Det är emellertid många pusselbitar som skall på plats och en utmärkt översikt över vilka kan man få i en sprillans ny bok, Renewable Energy Integration, som är sammanställd av Lawrence Jones. En person som är välkänd även på den svenska arenan efter att ha studerat och doktorerat vid KTH.

image

Att vara bättre är inte tillräckligt bra!

Det är lätt att bli självgod när man ser vad som händer i USA. “Är de inte kloka? Det är tur att vi tar energi- och klimatfrågorna på allvar här hos oss!” Men gör vi det? Är det inte snarare så att vi bara känner oss bättre när vi jämför med Trumpgänget- men att vara bättre är inte att vara bra!

IEAs och IRENAs nya rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System” är tydlig - Nu handlar det om tunga lyft. Alla resurser måste utnyttjas fullt ut! Både effektvisering och förnybar energi i kombination. Inte den ena eller den andra utan BÅDA! Som i figuren nedan som IEA DSM-Programme använder.

Men EUs vinterpaket med dess revision av byggnadsreglerna säger annorlunda. Där har något ljushuvud kommit fram till att om man i byggnader använder förnybar energi så behöver man inte effektvisera! Även om kåken läcker som ett såll! Det rimmar inte alls med IEA och IRENA när de säger “A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050…. the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.”

Och de attityder som vi visar upp här hemma är lika bekymmersamma. På Energimyndighetens seminarium häromdagen så luftade representanter för Svenskt Näringsliv sin återkommande ståndpunkt att “det behövs inget tak för energianvändningen, det räcker med att vi blir bättre (effektivare) i förhållande till BNP”. Visst! Om vi bara hade oss själva att ta hänsyn till men resten av världen då? Många av de länder som vi har att konkurrera med i de växande ekonomierna kommer att bygga sin produktion med den allra mest resurssnåla tekniken eftersom de börjar från scratch. Hur skall vi då kunna konkurrera med dem när vi bara blivit bättre men de har blivit BRA (=BÄST)?

Läs mer

Månadsindelade arkiv