Junckerplanen skall ge jobb

De 300 miljarderna Euro som Juncker var på jakt efter visade sig vara 21. Idén är att de skall växlas upp till 315 genom att grundinsatsen används som lånegaranti och attrahera privata medel. Det kan funka, det har hänt förut.

En del av medlen skall tas från forskningsprogrammet Horizon 2020 som har en liknande idé om att attrahera extramedel för att växla upp insatsens storlek. Detta program har också ett betydande inslag för energiåtgärder.

Syftet med manövern är att ge en injektion för att skapa nya jobb: “We are offering hope to millions of Europeans disillusioned after years of stagnation” Visst finns det kritik men kommer inte en del av den från politiker som själva visat sig oförmögna att ta itu med problemen? 1932 publicerade Wigforss skriften “Har vi råd att arbeta?” Det tycks som om vi var i samma situation nu.

Utan att hårddra jämförelsen kommer man också att tänka på Marshallplanen som skapades efter andra världskriget med syfte att minska lockelsen för plågade Europeer att famna Sovjet. Nu behövs något för att minska lockelsen från alla de varianter av högerextremism som vuxit som svamp i krisernas spår.

Sex steg till en hållbar framtid

The Guardian gör en lista som mest handlar om ländernas ansvar att agera samfällt och agera nu - inte sen.

På punkten sex, att dela med sig av tekniska lösningar, saknar man (som vanligt) effektvisering. Och den punkten borde också avse affärsmodeller för att få lösningarna (inklusive effektvisering) på plats.

Listan borde vara ganska okontroversiell. Ja möjligen med undantag för dem som brukar dra en lans för att man skall undvika att gå före utan istället vänta och se. Fast de hörs alltmera sällan numera. Ja utom en - förstås!  LOL

Tysklands sovande jätte

I utkastet till det energibeslut som skall läggas i Tysklands parlament den 3 december beskrivs energieffektvisering som “Energiomställningens (Energiewende) sovande jätte”. Om nu jätten väcks av det oväsen som detta beslut åstadkommer är dock något osäkert. Det känns mera som om det är någon av de mindre bockarna Bruses klampande och de lyckades ju som bekant inte sätta fart på jätten. Men det finns några intressanta uppslag.

För det första vill man ta ett stort grepp och bringa flera olika styrmedel i harmoni (se bild nedan). Man avser att ge skattelättnader vid renoveringar av byggnader. Det finns skrivningar om att det behövs nya affärsmodeller och att de skall kunna lockas fram genom anbudsförfaranden. Man vill skapa 500 geografiskt baserade industrinätverk. Det nämns att man vill ha en “top-runner” standard, det vill säga den modell som skapades i Japan en gång, men att den skall vara både på nationell bas och EU-bas.

Det finns massor av frågetecken om detaljerna, men oklarheterna kommer säkert att skingras och kanske har jätten en mera orolig sömn framöver. För inriktningen är klar att man inte ser effektvisering och omställningen som en belastning i Tyskland utan som en möjlighet.

image

DeR - framtidens basproduktion

Distributed energy Resources, DeR, är vad som kommer att prägla det framtida energisystemet. Och räkna in mänskliga resurser i dessa. Med ökande tillgång till informationsteknologi så kan vi medverka i systemets funktion. Inte nödvändigtvis för att köra tvättmaskinen på natten när det är billigare utan styra energianvändningen så att det blir bekvämare.

Detta kan läsas in i CERES novemberrapport om hur risker och kostnader i energisystemet utvecklas och hanteras. I rekommendationerna skriver de bland annat:

Distributed energy resources (DeR)—including distributed generation, demand response and energy storage—will play an increasingly important role in the 21st century electricity system .........new analytical methods and modeling tools are needed to plan investment in a modern, 21st century electricity system with significant DeR.

Eller annorlunda uttryckt “Framtidens basproduktion finns på en plats nära dig”.

Energiewende skrämmer

Det tycks finnas något i den tyska idéen om att omstrukturera energisystemet (Energiewende) som skrämmer. I några fall så att rösten går i falsett. Stefan Fölster har dömt ut hela konceptet som misslyckat. Han ser dock en ljusglimt och det är fortsatt (ökad?) kärnkraft.

Ekologistas har tittat närmare på både siffror och argumentation i hans artikel och inte oväntat smulas det sönder. På det sätt som troll spricker i dagsljus. Just det här trollet är heller inte nytt utan har tidigare delat med sig av sina “sanningar” vilka oftast tycks bestå i att visa att ansträngningar att skapa ett hållbarare samhälle är missriktade. Han kommer nog snart tillbaka.

Här i Sverige har Energiewende blivit en symbolfråga som tycks beröra debattörer mest därför att det innebär kärnkraftavveckling. Men i Tyskland framhåller man  ibland att det är mera än så och äldre än enbart de beslut som föranleddes efter Fukushima. Energiewende avser även minskning av fossilbränslen OCH modernisering av den tyska industrin.

Den sista aspekten att industrins konkurrenskraft skall stärkas genom att bli mera energieffektiv och att industrin skall utveckla nya produkter för effektvisering och för förnybar energi är viktig. De som stormar mot Energiewende av någon sorts “kraftideologiska” skäl kan komma att slänga ut både barnet och badvattnet.

Energimyndigheten anser att tre mål behövs

Rubriken är ett citat ur Energimyndighetens så kallade långsiktiga scenariorapport som blickar mot 2030. Man skriver:

Att hantera den komplexa verkligheten handlar om riskanalyser där en central del är att identifiera viktiga omvärldsfaktorer. Mål för förnybar energianvändning och energieffektivisering handlar mycket om att hantera dessa risker samlat….....Mål för energieffektivisering kan även det motiveras utifrån att det kan främja konkurrenskraft, minskat importberoende av fossila bränslen, värna människors hälsa samtidigt som miljökonsekvenserna minskar. 

Det är bra att de visar front mot KIs enögda syn på hur samhället fungerar enbart genom att visa priser på en marknad. Ett samhälle är mycket mera komplicerat än så.

Öka konkurrenskraften med effektivare energianvändning

Energy efficiency is a critical tool to relieve pressure on energy supply and it can also mitigate in part the competitive impacts of price disparities between regions.

Så skriver IEA i sammanfattningen till sin senaste översikt över världens energisituation, WEO 2014. Detta gjordes också klart i en studie från eceee tidigare där man slog fast attt konkurrenskraften sitter i kostnaden och inte i energipriset. Det effektiva företaget använder mindre energi och kan därför tåla högre priser utan att förlora i kostnadsjämförelser med sina ineffektiva konkurrenter. 

I WEO 2014 ger IEA ett exempel i sammanfattningen till kapitel 8 där man noterar Europas industri genom effektivisering lyckat bättre än amerikansk trots en prisnackdel på upp till 35%.

Tyskland har något på gång

Och det handlar om effektvisering där man känner att man håller på att komma på efterkälken. Det skall bli ett insatsprogram som skall presenteras i parlamentet den 3 december och det talas bland annat om om skattelättnader (typ ROT?) för renoveringar av byggnader.

Därmed hoppas man kunna öka renoveringstakten i byggnadsbeståndet från 1 till 2 % per år och det är ju åtminstone en bit på väg mot de 3 som EU-kommissionen siktade på innan medlemsländerna gjorde pannkaka av effektiviseringsdirektivet.

Att en sådan åtgärd vore välbetänkt inte bara av energiskäl visar en studie som gjorts av tyska regeringen och som visar att sysselsättningsökningen är påtaglig. I renoveringar som gjordes 2011 för 14 miljarder € skapades drygt 270 000 jobb. I underlagsmaterialet visar man också att det inte bara är energin, klimatet och jobben som mår bra av ett sådant program utan även lokalsamhället via skatteunderlaget.

Dags att höja ridån!

1. Effektvisering är STORT.
IEA har i sitt senaste alster om marknaden kallat energieffektvisering för ett osynligt kraftpaket (invisible powerhouse) efter att förra gången döpt effektvisering till “det första bränslet” (the first fuel). Redan i sin World Energy Outlook 2012 visade de att enbart den lönsamma effektviseringen nästan ensamt kan klara klimatmålet på två grader. Samma positiva syn har EU visat i sina konsekvensanalyser inför klimatbeslutet där det framgår att effektvisering kan skapa många nya arbetstillfällen.

Och som om inte det räckte visar IEA i sin nya rapport om effektviseringens positiva mervärden (Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency) att vi regelmässigt underskattar värdet av till exempel produktivitetsökning och påverkan på hälsa vid effektvisering. De räknar upp totalt 16 olika sådana mervärden!

2. Men det finns ingen marknad.
Effektiviseringens förbannelse är att den kan åstadkommas på så många olika sätt och att det inte finns någon riktig marknad där man kan köpa effektvisering över disk. Effektvisering är inte (tekniskt) svårt - men komplicerat (att få på plats i rätt kombination, rätt mängd och rätt tillfälle).

Det finns energitjänsteföretag, och det är bra, men det finns en stor marknad kvar där kunderna tvekar därför att de känner sig för små och/eller osäkra och drar sig för att använda avancerade tjänster. Vi behöver nya och fler affärsmodeller!

3. Det behövs inga bidrag
Effektivare energianvändning är lönsam i sig själv. Däremot behövs institutionella reformer som ger stöd åt nya affärsmodeller. Merparten av kunderna (användarna) är inte eller kan inte hantera en strikt vinstmaximerande kalkyl. Vi behöver lära av beteendeekonomerna hur man skall utforma så kallade “nudges” (knuffar) så att det blir rätt även om man inte gjort alla kalkyler rätt.

Energideklarationer behöver bli till “shoppinglistor” för förändring, energikartläggningar behöver fokusera på det som är strategiskt för företagen, auktorisation behövs för att kunderna skall känna sig trygga med valet av åtgärd och leverantör, finansiering behöver bakas in i paketlösningar osv. osv.

Det är dags att släppa greppet om föreställningen att alla energiåtgärder med automatik kommer på plats om bara priser och skatter är “optimala”. Även om vissa vokala instanser påstår så.

Dags att låta ridån gå upp för en massiv energiomställning där effektivisering är grundplåten.

Lugn Juncker - det här fixar vi!

Juncker har skrivit brev till parlamentet och rådet med budskapet att han vill ha mera samverkan och öka effektiviteten i EU. Han pekar särskilt på 10 områden där han vill se lösningar och det är med nöje som vi (som sysslar med effektivare energianvändning) kan säga att det här klarar vi! Punkterna 1 och 3 är vi riktigt bra på:

1. A new boost for jobs, growth and investment
•Jobs, growth and investment package (before end of 2014) and follow up

3. A resilient Energy Union with a forward-looking climate change policy
•Follow-up to the 2030 energy package agreed last October
•Preparation of the EU role in the Paris Climate change conference in 2015
•Actions to strengthen energy security

Bara upp med stålarna som Du också har aviserat så kör vi!

 

Äntligen!

Sveriges Radios Klotet meddelar att ett “Nudging” (knuff) nätverk nu även nått våra breddgrader - Äntligen!!

De har varit efterlängtade men lyst med sin frånvaro även om man i andra länder börjat fundera i banor av att människor inte bara är kalkylerande vinstmaximerare utan ibland reagerar på känsla och bristfälliga erfarenheter. Människor som kan behöva ett handtag för att få till det och “följa sina bästa stämningars längtan”!

Få se om detta kan öppna en bräsch för några beteendeekonomer som kan utmana den regerande klanen av neoklassiska svärdsfäktare.

IEAs nyaste rön nu även med bild

IEAs båda rapporter om effektviseringens positiva sidoeffekter (Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency) och marknadsrapport 2014 är milstolpar för oss alla och borde utgöra obligatorisk kvällslektyr för alla i branschen. De båda presterades vid ett eceee-seminarium i Bryssel nyligen.

Nu finns detta evenemang även med presentationerna på film vilket gör att man kan titta och lyssna istället för att läsa. Ett bara alternativ eller ett bra sätt att bli bekant med materialet för senare djupstudium.

Se:
* Philippe Benoit, Head, Energy Efficiency and Environment (Climate) Division, IEA: Energy efficiency is the answer to many global energy-related challenges. Där han förklarar hur IEAs tankar kring effektvisering utvecklats. För många andra att ta efter!?
* Tyler Bryant, Energy Policy Analyst, IEA: The 2014 IEA Energy Efficiency Market Report. Där han presenterar årets version och hur man funnit flera infallsvinklar bland annat utveckling i olika länder och för olika tekniska lösningar. Man kan ana var framtida köpare och leverantörer finns.
* Nina Campbell, Energy Policy Analyst, IEA: Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency. Som berättar om det fullständigt banbrytande arbetet att kategorisera och kvantifiera effektviseringens olika mervärden.
* Paul Hodson, Head of Unit Energy Efficiency & Intelligent Energy, DG Energy, European Commission: Can the IEA findings be used to develop EU energy efficiency policy? Där han sätter in IEAs arbeten i ett Europeiskt sammanhang och undrar över varför beslutsfattare har svårt att ta till sig dessa nya erfarenheter
* Joanne Wade, Director UK ACE: Are ‘market’ and ‘multiple benefits’ frames helping policy makers to enhance energy efficiency policy and action?. Där hon funderar över hur man nu omsätter dessa nya rön i lokal praktik

En sorts sammanfattning nedan. Kul va?

image

Junckers 3000 miljarder

Finns det en dold skatt gömd någonstans i Europa? Juncker har viftat att tag med 3000 miljarder (300 billion €) som skulle komma i ett paket före jul. Det skulle bland annat (eller i stor utsträckning?) avse renoveringar av byggnader och energieffektvisering.

Ett Europa som behöver både detta och ökad sysselsättning skulle behöva det. Då skulle vi kunna snacka arbetslinje! Det är åtminstone vad delar av EU-parlamentet säger när de trycker på för skärpta byggnadsregler.

Koldioxidfri är nödvändigt, möjligt och “oberoende” av teknik

Det är alltid bättre när de som har kritstrecksrandiga kostymer och dräkter säger det. I det här fallet Världsbanken.

cost-effective climate stabilization requires near-zero carbon electricity in every major country/region of the world. This very robust finding is a technical one, which disregards any consideration of the burden sharing of emission reductions: independently of who is or should be paying for it, the cheapest strategy to achieve climate stabilization includes decarbonization of the power supply

Eller annorlunda uttryckt “om ni inte gör det så beror det på kortsiktig girighet och/eller ovilja att komma överens”.

Och hur gör man? Som Kajsa Varg, man tager vad man haver:

the question for policy makers is not whether to decarbonize electricity but when to do it…...., decarbonization of electricity is still possible and required if some of the key zero-carbon technologies—such as nuclear power or carbon capture and storage—turn out to be unavailable

Att vänta på en specifik teknikutveckling är ingen ursäkt. Minst av allt om den är tokdyr, farlig och osäker vad gäller prestanda.

IPEEC - kuliss eller dold maktfaktor

Aldrig hört talas om IPEEC, The International Partnership for Energy Efficiency Cooperation? Du är långtifrån ensam. Det är någons sorts hybridorganisation för att fånga upp initiativ där länder kunde samarbeta i anslutning till IEA utan att binda sig till dess former. Den skulle attrahera BRIC-länderna men samtidigt i allt väsentligt styras av USA, Frankrike och Storbritannien. Det har väl gått si och så och de senaste åren har de tvingats gå på tomgång utan budget, men det kanske håller på att förändras, eller?

G20 länderna håller på att snickra på ett initiativ på området effektivisering. The Guardian är inte imponerade och tycker att det är mera ord än verkstad. Den plan som presenteras tilldelar IPEEC en betydande funktion som koordinator även om de finansierande länderna nog kommer att ha mest att säga till om.

Det kan dock vara läge att hålla ett öga på den här delen av scenen

 

Debet utan Credit

På Svenska Dagbladets debattsidor har ett meningsutbyte om klimatpolitikens förutsättningar visat överraskande nya rön om ekonomi. Det tycks finnas en teori om att bara utgiftssidan räknas.

Som bekant hävdar Konjunkturinstitutet att man kan (och skall) ha endast växthusgasernas utsläpp som mål och att man som instrument skall koncentrera sig på skatter och avgifter. De tycker att klimatpolitiken inte skall göras svårare än den behöver vara. Nu skriver de:

...dyrare blir det om målet inte ska uppnås med prissättande styrmedel utan, som Lunda-forskarna verkar förorda, med en uppsjö av statliga subventioner och stöd. Exempelvis föreslog utredningen “Fossilfrihet på väg” 30 miljarder kronor till stadsmiljöprogram och en fördubbling av kollektivtrafiken

En argumentation som känns hämtad ur den just avslutade valrörelsen då man i striden använder den gamla modellen att slunga sina argument (spjut) i “krigarens vällovliga syfte att såra och döda”. I det här fallet som om inte stadsmiljöprogram och ökad kollektivtrafik skulle ha någon effekt i minskad bilism och minskade utsläpp. De tycks mena att dessa åtgärder är helt verkningslösa. Alltså ett debet utan Credit.

KIs debattörer menar dessutom att de står på säker grund eftersom det:

...är i linje med nationalekonomisk forskning och OECD:s rekommendationer.

Fast OECD skulle nog inte skriva under på det. I sin rapport Climate and carbon: Aligning prices and policies skriver de

Explicit pricing instruments, however, may not cover all sources of emissions and will often need to be complemented by other policies that effectively put an implicit price on emissions.

Det blir inte lättare att bedriva politik om man trivialiserar den på det sätt som KI tycks vilja.

Det är inte över förrän den feta damen sjunger

Som bekant pågår föreställningen till den är slut och enligt vissa amerikanska bedömare av musikdramatiska verk gäller att “the opera ain’t over until the fat lady sings.”. Detsamma kan sägas om målet för energieffektvisering i Europa där det nu kan hänga på den nya Junckerkommissionen och parlamentet om vi skall fastna på “fegmålet” 27% eller komma längre.

Den nye chefskommissionären har ju inte varit så försiktig utan riktat blicken längre och högre. Och att det kan vara allvar visas av att vissa fruktar att det nuvarande låga målet uppfattas som en signal att Europa inte är värt att satsa på:

E3G is an influential environmental think tank based in Brussels. CEO Nick Mabey said the 27% target was a “go-slow” on efficiency and a strong signal for energy efficiency businesses to start to divest from Europe.

För lite verkstad

EUs effektiviseringsdirektiv lade stor vikt vid att befintliga byggnader skall renoveras snabbare och mera omfattande eftersom det finns tekniska möjligheter och det är ekonomiskt vettigt. Nu kommer en första analys av hur det går och det är ingen munter läsning. Sverige är inte med i analysen men det finns föga som talar för att vi skulle komma ut bättre än de som ligger riktigt dåligt till.

Det är i sin tur lite överraskande Österrike, Danmark och Nederländerna under det att Storbritannien, Rumänien och Spanien sköter sig ganska väl vilket framgår av BPIAs rapport, se bild nedan.

image

Det osynliga kraftpaketet

The invisible powerhouse är ett av IEAs omdömen om energieffektvisering utöver att de kallar effektvisering för “det första bränslet” eller när de pekar på alla de positiva mervärden som finns (multiple benefits). Om ni vill ha en snabbkurs i hur IEA resonerar så kolla presentationerna de gjorde vid eceee seminarium i Bryssel helt nyligen.

Chansen finns att ni med den kollen sparar något hundratal Euro på att inte behöva köpa deras rapporter men det kan också gå åt andra hållet att ni blir så nyfikna att ni till vrje pris vill ha dem. I båda fallen kommer ni att upptäcka att eceee är en väldigt nyttig källa till kunskap och då kanske ni vill bli medlemmar!

Yes we can!

Men vi måste ha en bra verktygslåda med olika verktyg som samverkar. Ungefär så kan man tolka IPCCs syntesrapport om klimatet.

Ja vi kan och vi kommer att ha nytta av det - skriver de i punkt 3.4:

There are multiple mitigation pathways that are likely to limit warming to below 2°C relative to preindustrial levels. These pathways would require substantial emissions reductions over the next few decades and near zero emissions of CO2 and other long-lived GHGs by the end of the century.Implementing such reductions poses substantial technological, economic, social, and institutional challenges, which increase with delays in additional mitigation and if key technologies are not available.

Men vi behöver en stor verktygslåda - skriver de i avsnitt 4:

Many adaptation and mitigation options can help address climate change, but no single option is sufficient by itself. Effective implementation depends on policies and cooperation at all scales, and can be enhanced through integrated responses that link adaptation and mitigation with other societal
objectives.

Men då har väl inte IPCC kollat med de tre professorer som på DN debatt dömer ut Kyotoprotokollet och dess åtgärder och istället argumenterar för främst ETT verktyg nämligen en global koldioxidskatt.

Hur det nu skulle vara lättare att uppnå en sådan lösning kan var och en fundera över. Liksom över var vi skulle ha varit om inte Kyotoavtalet funnits och sporrat till debatter och idéer om hur en verktygslåda skall bli till. Förmodligen ligger debattörernas främsta tankefel i att de beskriver det som en börda för länder att klara klimatet. “Man får då konkurrensfördelar samtidigt som andra länder bär bördan av att hantera klimatkrisen.” Det finns flera studier som visar att klimatåtgärder ger konkurrensfördelar på marknader som förändras.

Soluppgångsskeptiker

Knäckebrödsskeptiker, tidvattenskeptiker, ljushastighetsskeptiker, skeptikerskeptiker!?

Det är sunt att vara skeptisk! Att söka fakta, bevis, indicier, tecken osv. Men det är inte sunt att sätta etiketten skeptiker på dem som är förnekare, motståndare eller fiender till något som de inte (vill) tro på. Något som det gagnar deras intresse att bekämpa. En klimatförnekare är just det och inte en klimatskeptiker. Ordet skeptiker är på väg att devalveras.

Det finns goda skäl att ifrågasätta många företeelser kring klimatförändringarna. Till exempel, hur fort den går, hur omfattande den är, vilka konsekvenser den har och var de märks mest, om den förstärks av andra processer etc. Men att ifrågasätta dess existens och grundläggande orsak (människors verksamhet) är inte att vara skeptisk - det är att förneka.

A sceptic is, according to Merriam-Webster, a person who questions or doubts something (such as a claim or statement): a person who often questions or doubts things” and to deny is (according to the same source): “ to say that something is not true” or “ to refuse to accept or admit (something)” .

Annars kan man vara skeptisk till soluppgångar (senast i morse märkte jag att den inte fanns), knäckebröd (de skall vara fyrkantiga och inte trekantiga), tidvatten (har jag aldrig sett i Stockholms skärgård).

För att inte tala om ljuset. Dess hastighet påstås vara den högsta tänkbara hastigheten. Snack! När ljuset har kommit fram så har redan mörkret varit där en lång stund så mörkret måste vara snabbare än ljuset!  tongue laugh

PS Och vill man tanka upp lite ytterligare inspiration för att möta klimatförnekarna så rekommenderas SVTs nya serie Zero Impact. Där illustreras konsekvenserna av vår livsstil obarmhärtigt. Inte för oss så mycket som för dem som lever under en knappare stjärna i U-länderna.

Läs mer

Månadsindelade arkiv