Tysklands sovande jätte

I utkastet till det energibeslut som skall läggas i Tysklands parlament den 3 december beskrivs energieffektvisering som “Energiomställningens (Energiewende) sovande jätte”. Om nu jätten väcks av det oväsen som detta beslut åstadkommer är dock något osäkert. Det känns mera som om det är någon av de mindre bockarna Bruses klampande och de lyckades ju som bekant inte sätta fart på jätten. Men det finns några intressanta uppslag.

För det första vill man ta ett stort grepp och bringa flera olika styrmedel i harmoni (se bild nedan). Man avser att ge skattelättnader vid renoveringar av byggnader. Det finns skrivningar om att det behövs nya affärsmodeller och att de skall kunna lockas fram genom anbudsförfaranden. Man vill skapa 500 geografiskt baserade industrinätverk. Det nämns att man vill ha en “top-runner” standard, det vill säga den modell som skapades i Japan en gång, men att den skall vara både på nationell bas och EU-bas.

Det finns massor av frågetecken om detaljerna, men oklarheterna kommer säkert att skingras och kanske har jätten en mera orolig sömn framöver. För inriktningen är klar att man inte ser effektvisering och omställningen som en belastning i Tyskland utan som en möjlighet.

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv