Beteendemänniskornas tid är nu

IEA DSM-Program hade en workshop på temat “New ways to achieve energy efficiency in the “polder model” i Holland häromdagen. Den kom i stor utsträckning att handla om hur man skall få acceptans för effektivisering och i debatten apostroferades vad någon kom att kalla “The behavioural people” - Beteendemänniskorna. De som vet lite mera om varför människor beter sig som folk gör mest och hur vi skall få dem intresserade av den teknik som vi tjatar och tjatar och tjatar om. (Ja inte bara teknik förstås utan även annat som påverkar energianvändningen.)

Potentialen finns ju. Det är acceptansen som är kruxet. Resultat=Potential* Acceptans – och när acceptansen är låg blir resultatet litet.

Bland presentationerna fanns också med en redogörelse för energitjänster världen runt (IEA DSM Task 16) och olika modeller för att få mera sådana. En viktig fråga inför remissbehandlingen av EU-direktivet (EED).

Har vi inte rätt att vänta oss mera av ministrarna?

EUs energiministrar har haft ett av sina sedvanliga informella möten i värdlandet, denna gång Irland. Naturligtvis kan vi inte vänta oss sensationer varje gång och naturligtvis kan även viktiga saker ske långsamt och i det tysta, men den här gången verkar det mera avslaget än någonsin.

Competitiveness and Security of Supply central as EU Energy Ministers build towards 2030

säger värden själv, Irlands energiminister, och låter oss i förbigående få veta att:

Finally, we are looking at so called unconventional sources of oil and gas. We have taken note of the remarkable impact of new gas discoveries including shale gas on the US Energy market. It has given a striking boost to the US Economy. One that may have an impact on supply of gas here in Europe.

Kära ministrar! Ni sitter på en helt överlägsen resurs som spöar skiffergas inte med hästlängder utan med en hel kapplöpningsbana genom att vara billigare, säkrare, miljövänligare och skapar flera jobb! Kan ni gissa vilken? Ni vet nog - eller….? Kolla annars vad EuroAce säger.

PS Och sedan kan ni plocka bort den “information” som ni har på värdlandets hemsida om ert möte! Detta är nog det mest meningslösa som någonsin presterats. Om det (vilket man inte hoppas) är representativt för vad ni sysslade med i Dublin, då är det värre än man vågat tro.

Är EUs vita certifikat starkare än de amerikanska?

EUs direktiv för effektivisering siktar till att de vita certifikaten skall innebära en effektivisering (minskad användning) med 1,5 % per år. I USA har man sådana i cirka hälften av delstaterna och LBNL har nu undersökt vilka planer man har. De når inte så högt som man tänker sig i Europa, se bild nedan.

Den som vill veta mer om detta och om hur man gör i USA kan försöka åka till Nashville i september när ACEEE ordnar sitt vartannatårliga möte om dessa frågor.

image

Vad är det som saknas hos IEA?

IEA har sammanställt ett mäktigt 48 sidigt glättat dokument om energieffektivisering, VISUALISING the “HIDDEN” FUEL of ENERGY EFFICIENCY. Bra artiklar och proffsigt gjort, men ändå?  I förordet skriver IEAs chef att:”The challenge is getting governments, industry and citizens to take the first steps towards making these savings in energy and money.” Men hur tänker de att IEA skall, som de också säger, “visa vägen”? Vad är det som saknas?

När IEA bildades så var ett av huvudsyftena att “poola” forskningsresurser. Det gjorde man genom att skapa grupperingar för olika frågor och med deltagande från olika länder. Dessa kallades “implementing agreements” och har numera döpts om till “Multilateral Technology Initiatives”. Det finns idag 14 stycken sådana som arbetar med energieffektivisering för olika sektorer. I dessa arbetar bortemot 1000 experter från olika länder och löser specifika effektiviseringsproblem.

Men dessa och deras verksamhet nämns inte ens i förbigående när IEA (sekretariatet i Paris) skall visa vägen!! Och om Du försöker finna dem via IEAs hemsida då har Du ett problem. Länkarna är väl dolda. Det är något som saknas hos IEA (sekretariatet i Paris).

 

LÄRINVESTERINGAR är inte subventioner

Med viss regelbundenhet dyker det upp påståenden om att man skall undvika “subventioner” till förnybar energi. Istället bör vi hålla oss till den lönsamma kärnkraften som dessutom är nästa koldioxidfri. Nu senast i SvD - håhåjaja.

1. För en tid sedan rapporterades att el från solceller nu är ekonomiskt konkurrenskraftig i delar av Europa. Det har den blivit därför att man investerat i denna teknik så att man har kunnat utveckla den till den nivå den nått idag och kan fortsätta att utvecklas (prestanda och kostnader) av egen kraft. Lärinvesteringar är inte subvention - Marknader måste skapas.

2. Kärnkraften ger också upphov till emissioner av växthusgaser. I SvD citeras en studie av Vattenfall. Det finns andra bedömningar som visar på betydligt högre utsläpp (se tabell nedan). En av de avgörande skillnaderna i olika studier tycks vara i hur hög grad man tar hänsyn till bränslecykeln och avfallshanteringen. Den studie som länkas här har åtminstone granskats i en publiceringsprocess.

Artikelförfattarna i SvD målar ut Harmageddon för både glesbygden och industrin till följd av lärinvesteringarnas påverkan på elpriset. Industrin har säkert problem med kostnader som de kan bota med lönsam energieffektivisering. Kostnader är nämligen pris gånger volym. Och volymen kan minskas på ett lönsamt sätt!

Sedan har vissa delar av industrin problem, bland annat pappersindustrin, som beror på vikande efterfrågan för vissa produkter. Det botas inte av att man vidmakthåller miljömässigt tveksam elproduktion.

image

Tak för energianvändningen

I diskussionerna kring EUs direktiv för effektivare energianvändning (EED) har bland annat nämnts att ett tak för energianvändningen skulle hämma fortsatt industriell utveckling. Vilket skulle vara särskilt besvärande i Sverige vars industriella tradition bygger på branscher som är mycket energiberoende, järn och stål, kemi samt tungviktaren papper och massa. En synpunkt som även energiministern framför.

Det man uppfattar vara ett tak är EU-direktivets utgångspunkt att man kan minska energianvändningen med minst 20 % med bibehållen samhällsnytta (och produktion) eftersom våra installationer och produktionslinjer inte är ekonomiskt optimerade. Skulle man nu sätta nivån för energianvändningen 20 % lägre skulle svensk (och Europeisk) industri låsas in och förlora konkurrenskraft menar man.

Låt oss betrakta de senaste 40 årens energisituation i industrin och anta att man 19070 skulle velat effektivisera energianvändningen 20 % från utgångspunkten att så stor andel av energianvändningen var något som industrin betalade för i onödan. Och att man skulle precis som idag använt en sjuårig infasningsperiod, var skulle vi hamna? Jo - som i figuren nedan.

• 1970 var ett genomsnittsår vad avser energianvändning i industrin. Inte högst och inte lägst (nummer 15 i serien, räknat från lägsta).
• Antar vi att industrin reella energibehov varit 20 % lägre ser vi att man endast vid ett par tillfällen varit nära ”taket” och aldrig gått över det. Inte ens under de år produktionsindex stigit som mest.

Det verkar snarare som om man ropat “vargen” utan att ha någon sådan i sikte.

image

Gråa certifikat?

Som bekant är vi i Sverige för sofistikerade för att ha vita certifikat. Det kan man ha i andra (mindre utvecklade) länder. Men det bör ju inte hindra att vi tar lite intrycka av hur de gör? Även de blinda hönsen kan ju ha funnit något korn.  smile

I USA har energiföretagen inriktat sig på för dem intressanta nischmarknader som till exempel flerbostadshus och ACEEE ha sammanställt några erfarenheter. Det är inte precis revolutionerande men man kan hitta intressanta lösningar just därför att deras situation är så annorlunda. Och fallstudierna är ofta inspirerande.
* A Primer for Utilities on the Energy Efficiency Needs of Multifamily Buildings and Their Owners, ger tipps om hur man sätter samman ett program, se också bild nedan. Här tar man upp frågan om hur man sätter samman allianser för att ge kompletta erbjudanden.
* An Action Guide for Advancing Utility Energy Efficiency Funding for Multifamily Rental Housing tar också upp frågor om hur man motiverar till deltagande.
* Scaling up Multifamily Energy Efficiency Programs sammanfattar erfarenheterna och där ser man att en (förvånansvärt) stor andel avser omfattande renoveringar.

 

 

image

Omställningen har lagt av

IEA rapporterar till CEM (Clean Energy Ministerial) att utvecklingen för omställning av energisystemen har bromsats upp.

“The drive to clean up the world’s energy system has stalled,”  “Despite much talk by world leaders, and despite a boom in renewable energy over the last decade, the average unit of energy produced today is basically as dirty as it was 20 years ago.”

IEA har tagit fram ett nytt index, ESCI Energy Sector Carbon Intensity), som skall visa hur mycket kol vi har i energimixen och det ser ut som ett streck (se bild nedan). Ungefär som vi ser EKG i filmerna när man skall visa att ett mordoffer har avlidit. Och det är kanske det som visas även för energisamhället? Hjärndöd?

I kommentarer i pressen skyller man på det allmänna ekonomiska världsläget, men man kan nog ana att drömmarna om billig skiffergas också försänkt åtskilliga energipolitiker världen runt i dvala.

image

World Energy Council…

..rankar Sverige högt när det gäller energisystemets uthållighet, se figur nedan. WEC är sedan gammalt mest orienterad åt tillförselfrågor men har under senare år, under franskt inflytande, också kommit att ägna sig lite mera åt effektivare användning.

Deras rapport förefaller mest att ge svepande rekommendationer, men tar ett brett grepp och har bland annat en redogörelse för Stockholms trängselavgifter när det gäller transporter!

image

Energieffektivare lastbilar

EU håller på att ta fram ett förslag till hur lastbilar skall bli mera energieffektiva och det verkar som om både tillverkare och miljögrupper tycker att förslaget är bra. Nåja inte i alla avseenden men i huvudsak. De riktigt långa monsterfordonen (över 25 m längd) är man fortfarande inte helt ense om.

Idag finns 6,5 miljoner tunga lastbilar på Europas vägar. Nyckeln till förbättring heter bättre aerodynamik med spoilers och med ny karossutformning. Lite bulligare (och gulligare). Konceptskissen ser ut som en barnboksbil eller hur?
image

Energianvändning som vana - och ovana

European Environment Agency har undersökt hur man kan påverka våra vanor i syfte att ändra energianvändningen och bli effektivare. Som väntat är potentialen stor men också att uppgiften att åstadkomma förändringen är svår. Hur våra beteenden byggs upp indikeras i schemat nedan.

För några år sedan undersökte kommissionen hur man kunde ge konsumenterna mera inflytande på marknaden.

Skulle man sammanfatta så är det väl genom att konstatera att information är viktigt men MYCKET svårt samtidigt som det är ett bekvämt, men bedrägligt, instrument att åberopa när man formar styrmedel.

image

Energieffektivisering måste lära sig flyga

People love the idea of saving money and energy. It’s just the execution that’s the problem.

I USA noterar man att användarna gillar effektivisering men i minskande omfattning gör något åt sin situation. Och som det sägs i citatet ovan - det är genomförandet som är haken.

En undersökning som gjorts visar att många av de vanliga botemedlen (byte av lampor, tätning, isolering etc.) backar på marknaden och att folk känner frustration av att inte se något resultat av genomförda åtgärder på räkningarna.

Man berör, men bara ytligt, problemet när man noterar:

Although most consumers appear to be somewhat uncertain about what uses energy in their homes, people still want energy-efficient options and rebates when they go shopping, according to the study

Med risk för att vara tjatig: “Effektivisering är inte svårt - det är bara komplicerat” Och det är vi som säljer tjänster och utrustning som måste bli bättre på att leverera inte bara råd utan dåd. Vi måste kunna sälja paket av åtgärder som levereras inte bara vid enstaka tillfällen utan som en del av en uppgradering av fastigheter och verksamheter.

Det är därför vi har EEF! Det är inte kunderna det är fel på! Vi måste börja flyga.

Energieffektivitet är Europas skiffergas

Skiffergasnojan tycks smittsam. Konstigt för det finns väl inget som slår lönsam effektivisering i mängd (drygt 20% av användningen) eller kostnad (billigare än gratis). Den har bara en nackdel - man måste tänka till.

Nu har emellertid en region i Spanien, Cantabria, haft modet att säga nej till skiffergasen trots riklig tillgång och trots hög arbetslöshet. Man har insett att framtiden inte kan byggas på en ruinerad miljö.


Skiffergasen prisas av några därför att den inneburit sänkta gaspriser i USA och i världen, men till priset av en förstörd lokal miljö och ytterligare fastlåsning i fossilsamhället. USAs utvinning har väckt förhoppningar lite varstans i världen även om det finns tecken på att även om de fysiska förutsättningarna finns så kan inte USAs exempel kopieras. Den speciella lagstiftning och företagstradition som finns där finns inte på andra håll sägs i en rapport:

The shale/tight oil boom in the United States is not a temporary bubble, but the most important revolution in the oil sector in decades. It will probably trigger worldwide emulation, although the U.S. boom is difficult to be replicated given the unique features of the U.S. oil (and gas) arena.

Borde inte Europa koncentrera sig på att exploatera en resurs som är vida större, billigare och miljövänligare?

Strömprisbromsen är naturlig

Radion hade en bra översikt över solcellernas utveckling och möjlighet (OBS SRs länkar brukar vara tidsbegränsade). Bland annat lyckades man berätta med egna ord om lärkurvan (se bild nedan) och att man bedömer att Tyskland når “grid parity” snart, det vill säga att el från solceller kan prismässigt konkurrera med gammaldags “fulel” från fossil och kärnkraft.

På en punkt slirade det dock lite och det var när man pratade om Strömprisbromsen i Tyskland, det vill säga att man reducerar stödet till solelanläggningar. Det är inte för att stoppa utbyggnaden utan därför att de just blir konkurrenskraftiga på egna ekonomiska meriter. Och det var hela syftet med det stöd som givits - att man skulle få hjälp att kana nedför lärkurvan tills man når “grid parity”. Därför är solelstödet inte ett bidrag utan en investering!! En investering för att göra en uthållig framtid möjlig.

image

100% förnybart i Dalarna

Länsstyrelsen i Dalarna har gjort en inventering av både förnybar energi och av metoder för hur den kan bedömas och redovisar höga siffror (se tabell nedan). De har också bemödat sig att visa att metoden inte bara är giltig lokalt utan även nationellt.

Ett intressant bidrag som precis som de olika bedömningar som gjorts för effektivisering pekar mot att det som för några år sedan ansågs vara en utopi för fantaster snart kan vara en realitet på en plats nära dig!

image

Förnybar energi som standard

För att förnybar energi skall kunna utveckla sin potential behöver den kunna utvecklas och får större marknadsvolymer med åtföljande förbättring i prestanda och minskad kostnad (Just det - lärkurvan!). För att detta skall kunna hända behövs standarder dvs specifikationer för bland annat provning, redovisning, säkerhet och andra förhållanden som ger kunden trygghet och information när man skall köpa.

IRENA har kartlagt ett stort antal sådana (se bild nedan) för att med detta som grund också försöka finna luckor i systemet. Bra initiativ av en organisation som hitintills varit mera koncept än verksamhet. 

image

Ägare till energieffektiva hus har bättre ekonomi

I USA har UNC Center for Community Capital undersökt husmarknaden i spåren efter alla de problem man fick när den kollapsade som en del av finanskrisen för några år sedan. För många slutade det ju med att man fick betalninssvårigheter med sina lån och i värsta fall fick gå från gård och grund. Studien som gjorts säger att: ”... default risks are on average 32 percent lower in energy-efficient homes”. Ägarna har helt enkelt lägre energikostnader vilket gör att de klarar sig bättre.

Rapporten diskuterar också hur detta förhållande borde påverka möjligheterna att finansiera effektiviseringsåtgärder. Ett resonemang som fanns med i Sverige i den ursprungliga Bygga-Bo-dialogen där man föreslog bättre lånevillkor och förmånligare försäkringspremier.

Euractiv är inne på ett liknande spår i en artikel där man pekar på behovet av att göra “djuprenoveringar”

Energisäkerhet - en ökenvandring

IEA har publicerat en översikt för bedömning av försörjningssäkerheten vid användning av olika bränslen kallad MOSES. Det står för Model of Short-term Energy Security (MOSES) och det skall understrykas att det handlar om kort-siktsbedömningar vilket inte hindrar att modellen är bra för just detta. Men följer vi MOSES så blir det på en tur i öknen. Det ser man när nu Britterna vill satsa på skiffergas av försörjningssäkerhetsskäl. 

Det som saknas är att det inte finns någon som helst bedömning av miljöpåverkan vare sig för extraktion eller avfall vilket väl måste ha någon betydelse för försörjningen på sikt i alla fall. Inte heller tar man upp frågan om alternativ till bränsleförsörjning. Effektivare användning borde ju vara ett självklart alternativ. Nu kommer det ju in “bakvägen” genom att man ser till hur stor andel av energianvändningen som kan täckas av det aktuella bränslet. Men erfarenheten visar att denna tankeoperation oftast blir för svår. Sveriges andel av förnybar energi skulle ju i ett slag gå från 50% till drygt 60% om man effektiviserade de 20% som EU-direktivet handlar om (0,5/0,8).

Vad skall (måste) hända efter 2020 och före 2030?

Undrar EU-kommissionen i en konsultation som är öppen för alla att ge synpunkter på före den 2 juli.

Frågorna kretsar kring följande huvudområden:
1. Vad har vi lärt oss av de pågående processerna? Det givna svaret är väl att det behövs kraftfulla medel för att få motsträviga medlemsländer att göra det som skulle gagna dem bäst! angry
2. Hur skall målen formuleras och kunna fånga även konsekvenser som till exempel förhöjd säkerhet när man klarar sig med mindre energi och har kontroll över försörjningen?
3. Vilka instrument har vi eller kan utveckla?
4. Hur påverkas konkurrenskraft och säkerhet, och hur kan vi utnyttja omställningen för dessa syften?
5. Hur är det med ländernas olikhet och kapacitet för uppgiften?

Relevanta frågor men kanske inte uttömmande? Det påpekas att man kanske ägnat för lite intresse åt uppvärmning och för mycket åt elförsörjningen. Då kan detta ju framhållas i frågesituationen.

Och ett litet påpekande till dig som läsare. Jag kan garantera att detta ämne kommer att ventileras flitigt vid eceee summer study och dessutom kommer flera av nyckelpersonerna som kan påverka att vara där! Det kan Du också vara!

Effektivisering är en systematiskt underskattad resurs

Problemet med alla de kalkyler som görs för att utröna hurivida energieffektivisering är “kostnadseffektivt” är att de oftast på ett systematiskt sätt undervärderar effektiviseringen.

För det första tar man vanligen inte hänsyn till åtgärdens livslängd. Om man använder enkla återbetalningskriterier betyder det att man avstår från betydande vinster i framtiden. Man missar också ofta att åtgärder kan behöva genomföras i sekvenser under en längre tidsperiod.

För det andra underskattar man oftast nyttorna med effektiviseringen. Man räknar med att man sparar energi men man kan ha flera andra fördelar varav några är svåra att kvantifiera. IEA har gjort en bra översikt i skriften “The multiple benefits of energy efficiency improvements”, se bild nedan.

För det tredje överskattar man ofta kostnader med effektiviseringsåtgärder i framtiden när man utgår från dagens kostnadsnivå. Marknadens lärande innebär att särskilt effektivisering kan bedömas bli billigare när volymerna ökar och när man får igång bättre affärsmodeller för att erbjuda paketlösningar.

För det fjärde saknas ofta vissa kostnader på tillförselsidan i form av miljöpåverkan som inte täcks av vare sig pris eller skatter (externaliteterna).

För det femte görs inte effektiviseringsbedömningarna på ett systematiskt sätt. Planering förekommer inte (Byggnadsdeklarationer, Energiledning) därför att det inte krävs eller tillämpas dåligt.

Alla dessa förhållanden gör att man blir lite matt när myndighetsrapporter så flitigt använder begreppet “kostnadseffektivt”. Det är nämligen vare sig ett lätt eller entydigt begrepp. Vi vet att det finns många åtgärder idag som är lönsamma (=kostnadseffektiva) med dagens teknik och bör genomföras. Men det skall inte ske okritiskt utan vid rätt tillfälle i byggnadens eller industriprocessens förändring samt göras planerat gärna i samband med andra åtgärder.

Effektivisering är inte svårt men kan vara lite komplicerat. Men det är sällan något tvivel om dess lämplighet när det görs med kompetens.

 

image

När löken är skalad.

Och tårarna torkat så finner vi trots allt en kärna. Förslaget till hur man skall hantera Energieffektiviseringsdirektivets (EED) artikel 7 är ingen uppmuntrande läsning eftersom man skal för skal minskar åtagandet att effektivisera energianvändningen i Sverige.

Med remissen finns dock ytterligare några dokument där man, efter att det svenska betinget reducerats, tagit upp mera i detalj hur olika styrmedel kan utvecklas. Och de är mera hoppingivande. Det finns något att bygga på, när man kryssat mellan alla honnörsorden om kostnadseffektivitet och marknadsmisslyckanden. För låt oss först komma ihåg att EUs direktiv syftar till sin helhet till att förverkliga den LÖNSAMMA potentialen till effektivisering. Att göra energianvändningen kostnadseffektivare.

1. Ett av tilläggsdokumenten handlar om energirådgivningen ER_2013_04_UtvecklingEKR.pdf. Här finns några saker att bygga vidare på och som skulle kunna göra energirådgivningen mera “förmedlande” och katalytisk.

2. Ett avser utveckling av energikartläggningscheckarna ER_2013_04_UtvecklingKLC.pdf. Dessa skulle utvidgas och bli mera distinkta genom användning av certifierade leverantörer. Det sägs att de syftar till att öka kunskapsnivån om potentialer men man får hoppas att de har ett högre syfte, nämligen att öka åtgärderna som frigör potentialerna. Detta kanske kan ske genom ökad samverkan i (lokala) kluster, t.ex. industrinätverk som redan finns på några håll i landet.

3. Slutligen finns ett förslag som rör frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag ER_2013_04_UtvecklingFAE.pdf. Man kan möjligen le lite åt att man envist kämpat emot de “vita certifikaten”, som skulle göra energibolagen till medverkande, men nu genom att göra det frivilligt i ett slag gått från att inte vara kostnadseffektivt till att bli det. Det finns emellertid något att bygga på genom att man nu erkänner att man kan skapa en “ny kanal att nå ut till kunderna”. Nyckeln till att det skall bli några åtgärder är att EnergiEffektiviseringsFöretag måste engageras så att jobbet blir gjort. Och detta är ett sätt.

Soluppgångsskeptiker

Knäckebrödsskeptiker, tidvattenskeptiker, ljushastighetsskeptiker, skeptikerskeptiker!?

Det är sunt att vara skeptisk! Att söka fakta, bevis, indicier, tecken osv. Men det är inte sunt att sätta etiketten skeptiker på dem som är förnekare, motståndare eller fiender till något som de inte (vill) tro på. Något som det gagnar deras intresse att bekämpa. En klimatförnekare är just det och inte en klimatskeptiker. Ordet skeptiker är på väg att devalveras.

Det finns goda skäl att ifrågasätta många företeelser kring klimatförändringarna. Till exempel, hur fort den går, hur omfattande den är, vilka konsekvenser den har och var de märks mest, om den förstärks av andra processer etc. Men att ifrågasätta dess existens och grundläggande orsak (människors verksamhet) är inte att vara skeptisk - det är att förneka.

A sceptic is, according to Merriam-Webster, a person who questions or doubts something (such as a claim or statement): a person who often questions or doubts things” and to deny is (according to the same source): “ to say that something is not true” or “ to refuse to accept or admit (something)” .

Annars kan man vara skeptisk till soluppgångar (senast i morse märkte jag att den inte fanns), knäckebröd (de skall vara fyrkantiga och inte trekantiga), tidvatten (har jag aldrig sett i Stockholms skärgård).

För att inte tala om ljuset. Dess hastighet påstås vara den högsta tänkbara hastigheten. Snack! När ljuset har kommit fram så har redan mörkret varit där en lång stund så mörkret måste vara snabbare än ljuset!  tongue laugh

PS Och vill man tanka upp lite ytterligare inspiration för att möta klimatförnekarna så rekommenderas SVTs nya serie Zero Impact. Där illustreras konsekvenserna av vår livsstil obarmhärtigt. Inte för oss så mycket som för dem som lever under en knappare stjärna i U-länderna.

Läs mer

Månadsindelade arkiv