Oljekommissionen - i tanke, ord och gärning

Ett överraskande dokument (Oljekom_rprt_juni_2006.pdf)som ger upphov till viss glädje och några frågor. Överraskande och mycket glädjande eftersom det slår fast att all omställning BÖRJAR med effektivisering. Här bryts den envisa trenden att byta ut bränslen lika för lika. Överraskande också eftersom den ser HELA systemet, t.ex inkluderande elanvändningen, och inte bara rycker ut ett segment ur ett system där alla delar påverkar varandra. Det som varit myndigheternas signum att arbeta fragmenterat, med delarna istället för helheten, är som att sätta ihop ett fotbollslag med enbart högerbackar. Kommissionen noterar att myndigheterna är för splittrade och måste SAMLAS bättre.

Dokumentet innhåller också en avsevärd mängd detaljförslag vilket gör att ambitionen att sträcka sig längre än EUs krav på 1% effektivisering per år under 9 år till 1,5% under 14 år (till 2020) verkar trovärdigt.

Och så till frågorna.

Den första är uppenbar. Om nu denna insikt finns varför har inte landets statsminister talat om det för sina ministrar tidigare? Så hade vi sluppit den generande lågprofilerade propositionen om energieffektivisering tidigare i år. Eller är det så att man nu kommit till insikt? Och att coachen (statsministern) meddelar detta till sitt lag på detta vis? Det kan ju vara ett bra sätt om det har funnits samarbetssvårigheter i laget. Det lär ju hända att spelarna råkar i luven på varandra utan att coachen är med.

Den andra är en förhoppning. Kan vi nu när statsministern gör effektivisering till hörnstenen i sin strategi återvända till miljövårdsberedningens förslag och gifta ihop det med kommissionens? Eftersom kommissionen föreslår ett högre effektiviseringsmål så är det ju lämpligt att utgå från det förslag som tidigare utmejslats med just denna inriktning. Då är halva jobbet gjort!

Den tredje är en undran. Vad händer efter valet? Oavsett utgång borde ju stora delar av detta material vara giltigt oavsett parlamentets sammansättning. Om vi bortser från omslagspappret så bör paketets innehåll i stora delar kunna användas av alla. Särskilt effektiviseringsavsnittet.

För om kommissionens dokument är tanke och ord, så är det gärningen som räknas.

Klimat som affärsidé

Det börjar dyka upp företag som erbjuder sina kunder hela paket för att lösa sin energisituation och ta hand om sina “klimatavtryck”. I Storbritannien finns EBICo https://www.ebico.co.uk/ . Prova gärna deras kalkylator för att beräkna hur mycket det skulle kosta dig att avlösa dig från din andel i utsläppen av växthusgaser.

Den är gjord för Brittiska förhållanden så utsläppen från din elanvändning baseras på denna bränslemix. Men de arbetar i transportkalkylerna också med kilometer. The British are going metric - inch by inch!

EU kommisionären framhärdar

I sitt tal till IEA underströk Andris Piebalgs återigen att energifrågorna börjar med effektvisering. Det känns som om man med lugn och tillförsikt kan fira midsommar!

Kinesisk uthållighet

är ett faktum på flera plan, på gott och på ont. Men till det goda kan definitivt räknas avsikten att ändra landets energianvändning. Den process som pågått ett tag för att visa hur Kina bör ställa om, och varför, är nu på väg mot sin politiska “slutstation” som kommer att innebära direkta lagändringar.

Vad betyder ett Europeiskt MIT för Sverige?

Det håller på att värka fram en Europamotsvarighet till USAs MIT.  Det har framförts amper kritik från olika håll men det kan väl också antas bero på att kampen om var det skall läggas blir hård? Och Sverige är väl en sparv i den tranedansen. Men man kanske borde ta den chans en sparv kan få! Varför inte ta för sig på ett av delområdena t.ex. teknikupphandling där man skulle kunna skaffa sig en liten men viktig nisch på innovationsområdet. Sverige har både praktisk erfarenhet och högtstående forskning på området. Och vi räknar gärna in delar av Danmark i området genom Aalborgs universitet.

Marknaden eller marknaderNA?

Det är kanske skillnaden. Vi tänker på MARKNADEN, nyheterna talar om den, näringslivet företräder den. Och vi förstår att vi inte skall reta den för då slutar den att producera välfärd. Men det finns ju flera marknader och alla företrädare för affärslivet tänker inte likadant. Det blir tydligt när företrädare för några av de verkligt stora företagen i Europa kräver tydligare regler för att gagna miljön och den uthålliga utvecklingen. Ty det är just den de arbetar med - marknader i utveckling. Inte i stillastående.

Och det händer i Storbritannien, inte i Sverige förstås.

Alliansens effektivisering

Alliansens energidokument som presenterades häromdagen är inte särskilt uttrycksfullt när det gäller effektiviseringen. Den allmänna tonen pekar inte på någon politisk motsätting på detta område och kan kanske bädda för en bred överenskommelse och förhöjd aktivitet när också Oljekommissionen blir klar?

Men ändå verkar det som om man får mera kunskap om energifrågorna genom att läsa Anders Wijkmans dokument om synvända (på en sida) än alliansens 12 för att inte tala om regeringens effektiviseringsproposition som var flera 100 sidor.

Belöna energiföretagen för icke-leveranser

Att betala energiföretagen för att de inte får sälja till kunder som effektiviserar. Det är en gammal idé som dyker upp igen, denna gång i Storbritannien. Man använde den modellen en gång i tiden i USA men fann att den blev ohållbar och bara för ett halvår sedan avvfärdades den blankt i Hawaiis förslag till ny energilagstiftning. De har istället organiserat sig med en särskild funktion för genomförande av effektiviseringsåtärder.

I det Brittiska förslaget finns dock en del annat intressant. Som t.ex on-line information om koldioxidutsläppen som vägledning för individuell handling!

Norge verkar ta täten i Norden

När Norge tackade nej till att samarbeta med Sverige om gröna certifikat så undrade vi vad man skulle ha i stället. Och att de tackade nej var kanske ur teknikutvecklingssynpunkt förståeligt. Gröna certifikat gagnar gammal teknik mera än ny. Och nu annonserar Norge en storsatsning. En gradvis uppbyggnad till en fond på 20 miljarder NOK och med målet att ersätta 30 TWh till 2016 med förnybar energi och effektivisering. Skrotningspremie av oljepannor ingår i programmet. Kanske något för oljekommissionen??

Ryssland, G8 och energin

Går det att läsa in något extra i kommunikén från mötet med G8s finansministrar? De talar nämligen om Energy Services och inte enbart om Energi. Kan det vara så att de numera räknar in effektiv användning och ser till energins nytta i stället för bara kWh, liter, BTU, Joule och andra fysiska enheter? Det kan i alla fall inte uteslutas eftersom deras appell till energibranschen inleder med att säga att effektivisering är en bjudande plikt!

Då återstår bara frågan om de förstår innebörden av det de sagt! Låt oss hoppas.

Har Oljekommissionen något ess i rockärmen?

Statsministerns oljekommission har efter ett antal hearings, som var mycket bra, lyckats hålla sig i medieskugga och har i någon mån förpassats dit av andra politiska utspel. Kommissionen skall enligt tidigare uppgifter presentera sitt förslag före sommaren, vilket i Sverige definitionsmässigt infaller till midsommarafton, så vi väntar. Men vad väntar vi på? Ett dokument som föreslår konkreta steg där t.ex. den tidigare effektiviseringspropositionen missat målet, och tar till sig miljövårdsberedningens förslag? Ett dokument som kan ligga till grund för riktigt breda politiska överenskommelser som i Danmark för ett år sedan(Danska_avtalet_10_juni_2005.pdf)? Eller en luftballong med politiskt korrekta uttalanden men inget egentligt innehåll? Finns det några ess i rockärmen eller bara (s)?

Världens energi

FN har i World Energy Assessement 2004 uppdaterat sin tidigare studie från år 2000. Den nya är översiktlig och ger en bra bild av sammanhang men vill man se mera detaljer och siffror bör man gå tillbaka till den gamla (WEATOT.pdf OBS 5 MB!). I den nya finner man emellertid en intressant tabell som sammanställer hur forskningsresurserna fördelas på olika energislag. Det är väl ingen överraskning att kärnkraften leder stort.

image

Hur mycket el behövs för att må bra?

Man har försökt se sambandet mellan FNs HDI (Human Development Index) och olika länders elanvändning per capita och funnit ett platå-värde vid 4 000 kWh per person (se bild). En intressant utgångspunkt som emellertid bör tolkas med en viss försiktighet eftersom länders elanvändning också beror på hur deras ekonomi utvecklats historiskt. Sverige, Canada och Norge har ju byggts industriellt kring tillgången på vattenkraft. Det innebär dock inte att man skall låsa sig fast just där. Sverige har också en gång haft en omfattande textil- och varvsindustri, men förändrats.

Och det finns mera effektiv produktionsteknik för industrin än den som använts traditionellt.

image

Kärnkraftens kostnader

Är det dessa som hindrar det förutskickade skiftet av premiärminister i Storbritannien? Den tillträdande, Gordon Brown, tycks ha en annan åsikt än Tony Blair. Det är Brown som är finansminister och rimligen är den mera trovärdige.

Skruva ned, Stäng av, Återvinn och Gå. Inter- och Nationell samling för klimat

EU lanserar en kampanj för klimatfrågor lagom till nationaldagen och ger praktiska råd om vad man som enskild person kan göra. Deras länk till miljöuppslagsverket EPAEDIA är däremot inte direkt. Prova den här istället.

Och visst är det svenska IKEA en god exponent för världen sådan den borde vara i sina strävanden?

Ett effektivare Europa

Remissvaren på grönboken om effektivsering har nu sammanställts (SEC_693__2_.pdf) och ligger till underlag för den kommande aktivitetsplanen. Det är en intressant sammanställning, men med förvånansvärt få svenska bidrag bland svaren. Är det EU-negativismen som slår igenom här? I så fall bör man betänka att det postiva som händer just nu på effektiviseringsområdet sker därför att EU driver på. De svenska myndigheternas inställning är inte av typen “pådrivande”. Kanske kan den senaste tidens politiska skärmytslingar leda till en ändring, men det har vi inte sett ännu!

Men missa inte att ge din syn på den nya grönboken om energisäkerhet,senast den 24 september, frågorna är....(se nedan)

FRÅGOR:
A. Konkurrenskraft och den inre marknaden för energi

1. Vilka åtgärder måste EU och medlemsstaterna vidta för att den inre marknaden för energi verkligen skall bli en realitet? (optional)
Göra större åtskillnad mellan nätoperatörer och produktion och distribution
Ge större befogenheter och mer oberoende för de nationella tillsynsmyndigheterna
Införa harmoniserade villkor för tillträde till nät (europeisk nätkodex)
Skapa en europeisk tillsynsmyndighet för energi
Skapa en gruppering av ansvariga för överföringssystemen på EU-nivå
Annat förslag

2. Vad bör den europeiska nätkodexen innehålla för att det ska vara möjligt att skapa ett gemensamt europeiskt energinät? (optional)
Säkerhetsregler
Regler för fördelning mellan energislag
Regler för kapacitetsfördelning (hantering av överbelastning)
Regler för insyn och öppenhet
Annat förslag

3. På vilket sätt kan EU, utöver att skapa en fungerande marknad, uppmuntra investeringar i infrastrukturer och produktionskapacitet? (optional)
Genom snabbare förfaranden för att bevilja tillstånd i medlemsstaterna
Genom mer samarbete mellan medlemsstaterna
Genom större öppenhet på marknaden
Genom mer ekonomiska bidrag från EU
Annat förslag

4. Hur kan det säkras att alla i Europa får tillgång till energi till rimliga priser? (optional)
Genom integrerade och konkurrensutsatta el- och gasmarknader
Genom fokusering på kostnadseffektiva metoder för att spara energi
Genom ökad diversifiering av energikällorna
Genom ökad användning av förnybar energi
Genom effektiva energitjänster
Genom minskat beroende av importerat bränsle
Annat förslag

5. Hur kan den inre marknaden för energi bidra till att upprätthålla sysselsättningen? (optional)
Genom låga priser som ökar industrins konkurrensförmåga
Genom att de transeuropeiska energinäten förverkligas
Genom att locka investerare till energisektorn
Annat förslag

Har du andra synpunkter på kapitlet om konkurrenskraft och den inre marknaden för energi? (optional)

B. Solidaritet

6. Vad kan EU göra för att förhindra att det blir kris i energiförsörjningen? (optional)
Skydda energiinfrastrukturerna mot naturkatastrofer och terrorism
Utveckla intelligenta elnät, efterfrågestyrning och lokala kraftverk som kan vara till hjälp vid plötslig brist på el
Samarbeta med systemansvariga om nätsäkerhet och ta fram gemensamma normer för säkerhet och tillförlitlighet
Skapa en observationsmekanism som i ett tidigt skede kan identifiera sannolika brister i infrastruktur och utbud
Se över och anpassa gemenskapens lagstiftning om oljelager
Införa EU-lagstiftning om gaslager för att garantera solidaritet mellan medlemsstaterna vid tillfälliga avbrott i gasförsörjningen
Utöka samarbetet med de stora energiproducenterna och energileverantörerna
Annat förslag

7. Vilka åtgärder behöver EU vidta för att kunna hantera en eventuell energikris? (optional)
Införa en solidaritetsmekanism som innebär att hjälp snabbt kan gå till de EU-länder där en krissituation lett till att energiförsörjningen inte fungerar
Se till att EU kan reagera samordnat om Internationella energiorganet fattar beslut om att ta ut olja ur nödlager
Införa en gemensam mekanism för att begränsa efterfrågan i krissituationer
Införa en gemensam mekanism som på ett tidigt stadium kan ge varningssignaler och öka reaktionsförmågan vid en energikris
Annat förslag

Vilka andra möjligheter finns? (obligatorisk uppgift)
 
C. Diversifiering av energimixen

8. Vad bör EU göra för att se till att Europa, som helhet, främjar diversifiering av energiutbudet? (optional)
Satsa på inhemska energikällor
Satsa på förnybara energikällor
Satsa på kärnkraft
Bli ledande när det gäller effektivt energiutnyttjande
Annat förslag
 
D. Hållbar utveckling

9. Hur kan en gemensam europeisk energistrategi på bästa sätt hantera klimatförändringarna och hur hittar man en jämvikt mellan kraven på miljöskydd, konkurrenskraft och försörjningstrygghet? (optional)
Europa bör arbeta för så breda internationella åtgärder mot klimatförändringar som möjligt
Europa bör vara ledande när det gäller energiteknik och när det gäller att ta fram politiska strategier för att skapa förändring
Europas ledande ställning när det gäller effektivt energiutnyttjande och förnybar energi bör befästas
EU:s system för handel med utsläppsrätter bör konsolideras
Alla nya förslag bör bedömas utifrån en kostnads?nyttoanalys
Annat förslag

10. Vad kan EU göra för att främja den fortsatta utvecklingen av rena och förnybara energikällor i EU? (optional)
Arbeta för att främja investeringar i medlemsstaterna
Införa incitament på EU-nivå
Definiera långsiktiga mål och ta fram en handlingsplan för förnybar energi
Vidareutveckla EU:s system för handel med utsläppsrätter
Främja forskningen inom EU:s strategiska plan för energiteknik
Annat förslag
 
E. Innovation och teknik

11. Vilka åtgärder bör vidtas på EU-nivå och nationell nivå för att Europa skall kunna behålla sin ledande position inom energiteknik? (optional)
Åtgärder för att främja det europeiska teknikinstitut som föreslagits
Åtgärder för EU:s strategiska plan för energiteknik
Åtgärder för att finansiera en mer strategisk energiforskning samt strategiska program för forskning och innovation, samt budget för dessa
Åtgärder för att engagera olika aktörer och beslutsfattare på hög nivå i arbetet med att ta fram en EU-strategi för omvandlingen av energisystemen
Åtgärder för att utveckla ledande marknader för innovation
Annat förslag

12. Vilka frågor och tekniker bör prioriteras i EU:s plan för energiteknik (optional)
Uppsamling och bindning av CO2 (CCS) Bättre återvinning av olja Rent kol (annat än CCS)
Lagring av kärnavfall Andra generationens biomassa Vågkraft och tidvattenkraft
Solenergi Vindkraft Väte och bränsleceller
Intelligenta elnät Annat förslag  
 
F. Extern politik

13. Vad bör prioriteras i den gemensamma energipolitiken gentemot omvärlden? (optional)
Att utveckla nya partnerskap med EU:s grannländer
Att utveckla ett nytt partnerskap med Ryssland
Att utveckla nya partnerskap med viktiga producentländer
Att utveckla nya partnerskap med stora konsumentländer i världen
Att göra frågor som klimatförändringar, effektivt energiutnyttjande och förnybara energikällor till en del av EU:s politik gentemot omvärlden
Annat förslag

14. Hur kan EU och medlemsstaterna främja en diversifierad energiförsörjning, särskilt när det gäller gas? (optional)
Genom att bygga nya terminaler för flytande naturgas
Genom att bygga nya rörledningar till producentländer i Mellanöstern och Centralasien
Genom att bygga nya rörledningar till producentländer i Afrika (Nordafrika)
Genom att införa EU-regler som innebär att medlemstaterna kan vända sig till minst tre olika leverantörer för de typer av energi som de importerar (olja, gas, kol)
Annat förslag
 
G. EU:s energipolitik

15. Tycker du att det behövs en ny och gemensam europeisk energistrategi? (optional)
Ja Nej Vet inte

16. Vilka principer bör den europeiska energistrategin bygga på? (optional)
Hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Annat förslag

17. Vilka principer bör enskilda energipolitiska initiativ i medlemsstaterna och regionerna bygga på? (optional)
Hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Annat förslag

18. Tror du att ett större fokus på energifrågor, både på EU-nivå och i medlemsstaterna, kan bidra till att målen för tillväxt och sysselsättning i Lissabonagendan uppnås? (optional)
Ja Nej Vet inte

 

 

En intressant teknikupphandling?

skulle man kunna tänka sig på området småskalig kraftvärme. Hembränd el (Hembrnt.pdf) från villapannan har uppmärksammats på flera håll och även svenska företag är inne på spåret. WADE har i sin nya rapport bl.a. tittat på hur många företag som tillverkar produkter för ändamålet (se nedan). En upphandling på området skulle behöva utvidgas till ett program som också tar upp frågor om hur “hemkraften” kan göras till godo på nätet, värdesättas, avräknas och prognoseras. Men vem skulle vilja hålla i detta? Knappast något av de etablerade företagen i el och värmesektorn!

image

Lönsamhet är lätt, men var finns stålarna?

Vi har lätt att bevisa att effektivisering är lönsamt men vi har svårare att få finansiärerena att satsa på våra projekt. Vid ett sidoevenemang till FNs session om uthållig utveckling hade man tussat samman folk från finansvärlden, effektiviseringsexperter och policy-makare till en lyckad cocktail. Presentationerna är väl värda att skumma igenom eftersom de både ger många uppslag och idéer och en helt aktuell bild av vad som sker bl.a. i många utvecklingsländer.

Många av dessa länder är extremt beroende av effektivisering för att kunna ens komma inärheten av sina utvecklingsmål, t.ex Kina, Sydafrika och ASEAN-länderna.

Rapporten från grupparbetet om Policy och Market Transformation bör dock undvikas eftersom den är generande dålig. En av förklaringarna är att den leddes av en person från US State Department och hade ett heltigenom USA-perspektiv på hela den övriga världen. Det fanns nog ingen värld på andra sidan Wisconsin!?

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv