Atlas över vår framtida värld

I USA har man genomfört en omfattande studie över hur klimatförändringarna kommer att påverka landet ur olika aspekter. Resultatet har blivit ett veritabelt atlas över det framtida USA.

Hela paketet presenterades av John Holdren, president Obamas vetenskaplige rådgivare, vid en presskonferens i Vita Huset. Skillnaden mot den förra administrationens sätt att hantera klimatfrågan är som natt och dag.

Också för Europa finns en del material som visar vilka konsekvesnerna kan bli. De vetenskapliga rapporternas saklig “ppm” och grader Celsius blir mera levande om man ser resultatet i bild (se nedan).

Men tyvärr är de förändringar som projiceras för USA och Europa inte de som är viktigast utan det är de som drabbar tredje världen. FN:s flyktingkommission, UNHCR, har nyligen gjort en studie kallad “På jakt efter skydd” och som visar hur klimatflyktingströmmarna kan te sig. I ljuset av dessa framtidsutsikter känns “de tunga ekonomernas” råd att världen inte skall försöka hejda klimatförändringarna utan anpassa sig till dem, som cynism när den är som mest utvecklad.

image

Det kan vara ett sorgearbete.

Som några “tunga nationalekonomer” ägnar sig åt i DN när de “sågar klimatlarmet” och FN:s klimatpanel IPCC. Sorgligt är det förvisso att de önskar att Köpenhamnskonferensen om det framtida klimatarbetet skall misslyckas.

Mera skrattretande är att de hävdar att de “Till skillnad från andra nationalekonomer har granskat de naturvetenskapliga grunderna”. Redan i Stern-rapporten finns en sådan granskning och som är gjord av ekonomer (vilka dessutom är präktigt tunga). Sir Stern har dessutom nyligen kommit ut med en fördjupande bok i ämnet och som heter:” Global Deal: Climate Change and the Creation of a New Era of Progress and Prosperity”. I den sätter han just de vetenskapliga grunderna och konsekvenserna i ett ekonomiskt sammanhang. (Länken här leder till en timslång föreläsning på video och där de flesta invändningar som hörs i debatten bemöts. Mycket värd att se och höra!)

Men sorgearbetet kan ha utlösts av att de “tunga ekonomernas” gängse ekonomiska förklaringar och recept spelat ut sin roll. Till exempel på det sätt som Sir Nicholas Stern berör i sin bok, eller på det sätt som Georg Akerlof och Robert Shiller behandlar i sin bok “Animal Spirits” där de på ett lite annorlunda sätt tar upp ämnet “Behavioural Economics”. Båda dessa verk är prövande (i ordets goda mening) och sökande till sin natur och bidrar på så sätt till att ekonomins synsätt kan bli mindre dogmatiskt och mera utvecklingsbetonat. Till någras sorg måhända.

Klimatfrågorna kommer att förändra arbetsmarknaden i grunden

säger EU:s kommissionär för arbetsmarknadsfrågor Vladimír ?pidla. Detta gör han vid en konferens i ämnet och inför vilken man också släppt några rapporter där man sammanställt case-studies och litteraturstudier.

Inget i dessa verkar vara direkt nytt för läsaren av dessa sidor, men de ger en bra översikt och indikationer (se bild) i vilken riktning man är på väg.

Ett företag som verkar ha slagit in på den nya riktningen är GE med sitt Ecomagination-koncept som också presenterades på Green Week i Bryssel.

image

Oljepriserna och Avestaforsens Brus

Har en påtaglig likhet. Åtminstone i i den version som den gamla schlagern Avestaforsens Brus hade i en av Hasse-å-Tages revyer: “Först så går det upp så går det ner så går det upp. Sen så går det ner så går det ännu längre ner. Sen så ....”.

The Economist har sin version där de talar om att “tämja vilddjuret”.

Är det ofint att påpeka att det finns ett sätt at skapa ett robust energisystem där oljepriset hålls i schack och hålls lågt? Se bild nedan!

image

Konsten att inte få ut sitt angelägna budskap

Snyggt självmål får man säga när den Europeiska solcellsindustrin (EPIA) skall argumentera för att solceller skall vara konkurrenskraftiga i större delen av EU år 2020. Man låter en konsultfirma göra en rapport och sedan säljer man den till allmänheten för 4950 Euro per styck! Man ordnar en presskonferens i och sänder ut några meddelande och ett press-kit som innehåller ord utan fakta.

Efter lite trixande kan man till sist (via e-mail) få tillgång till en sammanfattning med snygga grafer. Dessa har sannolikhetens prägel men texten (eftersom det är en sammanfattning) säger bara att “studien visar att….” För att få reda på resten och för att själv kunna värdera underlagets sanningshalt måste man hosta upp över 50 000 SEK!

Det är inte ovanligt med erbjudanden av den här typen men det är sällan de kommer från branschorganisationer som vill tala för sin produkt och göra den känd.

 

Kärnkraftskostnaderna underskattas systematiskt

Hävdas och visas i en rapport från Vermont Law School utarbetad av Mark Cooper.

Kärnkraftsbranschens uppskattade kostnader och som används i “insäljningen” kan vara så låga som en tredjedel av vad man kan förvänta baserat på reaktorer som färdigställdes på 90-talet, se bild nedan.

Rapporten bedömer att om man byggde 100 reaktorer skulle det i jämförelse med ett alternativ av effektiviserings och förnybar energi kosta merllan 2-4 trillioner USD mer under reaktorerna livslängd. Det enda tillförselsättet som skulle vara dyrare är fossilutbyggnad med koldioxidinfångning.

image

Den gröna sektorn växer mest och bäst

En genomgång av statistiskt material och rapporter som WWF låtit göra visar att den gröna sektorn är större än den nedsmutsande idag. Och ännu viktigare, den växer så att det knakar.

Investeringar i energieffektivisering ger enligt rapporten mellan 3 och 4 gånger så många jobb som samma investering i fossilkraft eller kärnkraft.

Regnar det till midsommar? Tala då om för EU vad Du tycker!

Inte om regnet men utnyttja tiden till att tycka till om deras Handlingsplan för Effektivare energianvändning. Den är nu tre år gammal och skall revideras och därför har man utlyst en konsultation som Du kan delta i genom att besvara frågor på nätet. Det hela varar till den 3 augusti.

Och försök att inte bli förargad på deras länkar till olika bakgrundsdokument. Det verkar som de aldrig skull få ordning på dem. Det är som att åka berg-och-dalbana. De viktiga länkarna har Du ovan.

EU:s effektivitetspaket med Formel 1-fart! Hänger depån med?

Sverige skall lägga i högsta växeln för att få fram EU:s effektiviseringspaket under sin ordförandeperiod lovar man. Paketet innehåller en revision av byggnadsdirektivet. ett nytt märkningsdirektiv och märkning av bildäck. Enligt det sammanfattande protokollet (sidan 22) från rådsmötet sker detta för att man skall uppnå en minskning av EU:s energianvändning till 2020 med 20 %. Det låter bra!

* Vore det inte för att det svenska målet är formulerat annorlunda, nämligen inte som en reducerad energianvändning utan som en minskad energiintensitet därför att som det sägs i den svenska energipropositionen; “Regeringen anser att målet bör ha en annan konstruktion än vad som anges i energitjänstedirektivet för att bättre motsvara målsättningarna i den svenska energipolitiken.”

* Och vore det inte för att Sveriges implementering av det gällande byggnadsdirektivet kritiserats hårt av Riksrevisionen därför att byggnadsdeklarationerna inte ger valuta för pengarna.

Vore det inte för sådana grundläggande problem så ville man gärna tro på det här med högsta växeln.

Men även den bäste formel 1-föraren kommer till korta om inte depån hänger med ordentligt med tankning, däcksbyten och taktik. Vi vill gärna tro att ministrarna vill hålla den höga farten men de får nog se upp med depåns service, d.v.s. regeringskansliet och verken.

 

 

Ett grönare Frankrike!

De gröna gick framåt stort i det franska EU-valet. I Paris gick röstsiffrorna uppemot 25 %. Och det fick snabbt politiskt gehör genom att president Sarkozy gjorde snabba och gröna uttalanden. Han vill enligt Le Figaro framstå som en miljöhjälte och vara både en atomernas och en solcellernas man.

Enligt landsortspressen skall han sagt att: “Vi har begått ett kollektivt misstag. Frankrike har genom sitt ledarskap på kärnkraftområdet trott sig inte behöva förnybar energi. Det är ett misstag”. Därutöver har han fortsatt att tala om att Frankrike skall ta ett ledarskap även vad gäller förnybar energi och att den ekonomiska krisen är ett tillfälle som skall utnyttjas för teknisk förnyelse.

Mycket har sagts om Sarkozy men en sak är klar. Han är snabb i vändningarna!

Hälften kvar? - Det räcker!

Effektiviseringspotentialer är bedrägliga. De beräknas alltid utifrån givna ekonomiska förutsättningar och ett givet oföränderligt beteende. Det är en stor skillnad på vad som är kostnadseffektivt när man gör en effektiviseringsåtgärd helt isolerat (oavsiktlig ordlek!) och när man gör det i samband med ombyggnadsåtgärder. Och det är stor skillnad på om man gör det med dagens teknik eller med den som finns runt hörnet och som utvecklas när effektiviseringsmarknaden växer.

De flesta bedömningar vi konfronteras med är de som utgår från att världen är för evigt oföränderlig och ändå brukar även sådana potentialbedömningar visa på tvåsiffriga procenttal. Vi vet att energipriserna snarare går upp än ned, att tekniken för effektiviserings blir billigare och bättre, att organisationen för att köpa effektivisering kan förbättras, o.s.v. Så varför skall vi räknas med en statisk potential i en föränderlig värld?

Om vi verkligen vill, och om vi börjar vända på de tillgångar vi har, så finner vi att hälften av energin räcker. Och EnergiEffektiviseringsFöretagen hjälper gärna till.  grin

2009 ett förlorat år

för den förnybara energin. Investeringarna globalt sjunker mellan 25 och 40 %. Ljuspunkten är att man redan sett vändningen och räknar med en återhämtning 2010.

Lite märkligt får man väl ändå säga att det är !? Alla vet om att dessa investeringar är nödvändiga , många har sett och sagt att den pågående ekonomiska krisen är ett perfekt läge för en “green new deal” och många har häcklar bilindusrtrin för att den inte tidigare såg att marknaden behövde andra produkter än de gamla. Men trots all denna vetskap blir den inte omsatt i praktisk handling. Är det finansministrarna som är skyldiga?

Väderrelaterade naturkatastrofer ökar stadigt

Worldwatch Institute rapporterar i sin Vital Signs att antalet väderrelaterade katastrofer ökar stadigt (se bild). Översvämningarna har tredubblats sedan 1980-talet medan de katatstrofer som hänförs till stormar och extremtemperaturer har fördubblats.

image

Gränslös teknikupphandling

En ny EU-rapport gör en genomgång av olika sätt att (med efterfrågesidan som instrument) öka möjligheterna för tekniska innovationer att få fotfäste, däribland teknikupphandling. Av deras sammanfattning kan man se att de svenska teknikupphandlingarna spelat en stor roll för deras rekommendationer. De har också gjort en intressant studie av möjligheterna att bedriva upphandlingar i stadiet före kommersialisering.

De praktiska slutsatserna bör bli att man bör sätta igång omfattande upphandlingar som träffar alla led i innovationsprocessen men att de måste vara internationella. IEA:s DSM-Program kan vara en plattform eftersom man gjort just detta tidigare.


Kan man ana en tvekan…

i den franska hållningen till kärnkraften? Den franske miljöministern har presenterat en plan för hur energisystemet skall utvecklas och i den ingår en mycket större mängd av energibesparingar och förnybar energi än tidigare (se bild).

Men det är intressant att se att man säger att, trots att den existerande kärnkraften (58 reaktorer) har en hög medelålder, det bara (!) behövs två nya reaktorer till 2020. De i Flammanville och Penty. Det kan möjligen också hänga samman med att Flammanville är på väg att bli samma ekonomiska fiasko som Olkiluoto i Finland. Och att det finns mycket billigare och säkrare resurser.

image

Pensionsfonder mot klimatförändringar

Det finns faktiskt en organisation av investerare som agerar mot klimatförändringar genom att sätta sina pengar, från bl.a. pensionsfonder, i sådan aktiviteter som motverkar förändringarna, IIGCC, Institutional Investers Group on Climat Change.

I en granskning de gjort av hur marknaden för emissionshandel fungerar kommer de upp med ett antal förslag till förbättringar. Bland annat anser de att emissionshandeln och instrumenten för den är otillräckliga både till sin utformning och omfattning.

Riskfritt att spela när andra betalar

Men om nu inte den här klimatkrisen finns då? Eller om det “kostar för mycket” att vidta åtgärder? Eller om det är så svårt att beräkna exakt vad som beror på vad?

Ja då är det nog bäst att vänta, tills vi vet, tills vi vet SÄKERT, tills vi vet i detalj.

För det är ju ändå inte vi som drabbas. Det är människor som bor långt borta och som vi inte vet säkert hur de har det eller om deras elände beror på en klimatkris som kanske inte finns eller som vi kanske inte är skyldiga till ändå. Och de där människorna måste ju förstå att vi har en ekonomisk kris just nu?!

Finns det någon is till punschen?
—————————————————————-

The Global Humanitrarian Forum har gjort en rapport som heter “The anatomy of a silent crisis” (se också bild nedan).
The Economist har kommenterat den vad avser faktaunderlagets säkerhet.

image

CDM liknar ett gott vin

Den s.k. flexibla mekanismen CDM skall göra det möjligt för rika länder att finansiera projekt som minskar koldioxidutsläpp i fattiga länder. Samtidigt som det skall ske en kompetens- och kapacitetsuppbyggnad i dessa länder. En god idé men inte olikt ett gott vin. Det smakar inte bra om serveringen missköts.

WWF har låtit undersöka ett antal av de företag som svarar för serveringen, dvs skall svara för att projekten håller måtten och verkligen innebär minskade utsläpp. Resultatet visar att det är en stor andel av projekten som återförvisas, se bild.

Nu skall nog inte allt skyllas på dessa företag utan en del av skulden kan också ligga på att hela systemet är så komplicerat att det fordrar ett antal försök innan man hittar den rätta metoden. Det hela visar dock att CDM behöver ses över om man nu, som t.ex. Sverige, vill utnyttja den i stor skala.

Varför tåg av bilar i stället för biltåg?

Vi har väl vant oss vid tanken att de större tunga godstransporterna hör hemma på järnväg snarare än på landsvägarna. Tidigare i år presenterade Fraunhofer Institute en studie, på uppdrag av den Europeiska järnvägsorganisationen CER, som visade att s.k. “Gigaliners” (fordon på upp till 60 ton) skapade mera miljö- och klimatproblem. Bakgrunden är att det finns en rörelse för att tillåta Gigaliners i större utsträckning på de Europeiska vägarna.

Nu har EU:s forskningscenter, JRC, presenterat en motstudie med motriktat resultat och som utgör underlag för en workhsop strax efter midsommar. Kanske har Sverige något att säga i debatten eftersom svenska “megatrucks” utgör studieunderlag?

Leder Sveriges besparingsmål till ökad energianvändning?

Enligt EU:s Energitjänstedirektiv skall energibesparingen vara 9 % mellan åren 2008 och 2016 (Artikel 4 moment 1). Enligt samma direktiv skall det nationella målet uttryckas i absoluta termer, d.v.s. GWh eller liknande (Bilaga 1 punkt 2). Med denna princip skulle man mellan 2005 och 2020 spara (minska) energianvändningen med 20 %.

Dock skulle man kompenseras för de ökningar i energianvändningen som betingas av s.k. ökad aktivitet. Länderna skulle alltså inte få tillgodoräkna sig de förändringar som sker i t.ex. industristruktur, autonom intensitetsförbättring eller av redan fattade beslut. Besparingarna skulle vara en följd av ytterligare nya åtgärder. Allt illustrerat i en figur från EU:s Energy Efficiency Action Plan, se bild nedan. Principen är inte helt lätt, men inte obegriplig och definitivt försvarbar givet att potentialen uppskattas till 20-30 % även med konservativa bedömningar.

Så därför är det svårt att begripa vad som hänt när detta skulle översättas till svensk energiproposition där det heter (i avsnitt 9.2): “Regeringen anser att målet bör ha en annan konstruktion än vad som anges i energitjänstedirektivet för att bättre motsvara målsättningarna i den svenska energipolitiken.” och formuleras som “Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020.”

Målet uttrycks alltså inte i absoluta fysiska termer som var avsett och därmed uppstår också frågan. Om intensiteten (Energi per krona) rensas som EU:s plan förutsätter så blir minskningen av storleksordningen 14 % (1,005^12-0,2) om man räknar som i figuren nedan. Om man inte rensar så blir det en ökning med c:a 11 % (1,023^12-0,2)!

Om man nu hade uttryckt besparingsmålet, som EU föreskrev, i stället för som intensitet så hade vi inte behövt ställa frågan. För den är väl obefogad??

image

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv