Leder Sveriges besparingsmål till ökad energianvändning?

Enligt EU:s Energitjänstedirektiv skall energibesparingen vara 9 % mellan åren 2008 och 2016 (Artikel 4 moment 1). Enligt samma direktiv skall det nationella målet uttryckas i absoluta termer, d.v.s. GWh eller liknande (Bilaga 1 punkt 2). Med denna princip skulle man mellan 2005 och 2020 spara (minska) energianvändningen med 20 %.

Dock skulle man kompenseras för de ökningar i energianvändningen som betingas av s.k. ökad aktivitet. Länderna skulle alltså inte få tillgodoräkna sig de förändringar som sker i t.ex. industristruktur, autonom intensitetsförbättring eller av redan fattade beslut. Besparingarna skulle vara en följd av ytterligare nya åtgärder. Allt illustrerat i en figur från EU:s Energy Efficiency Action Plan, se bild nedan. Principen är inte helt lätt, men inte obegriplig och definitivt försvarbar givet att potentialen uppskattas till 20-30 % även med konservativa bedömningar.

Så därför är det svårt att begripa vad som hänt när detta skulle översättas till svensk energiproposition där det heter (i avsnitt 9.2): “Regeringen anser att målet bör ha en annan konstruktion än vad som anges i energitjänstedirektivet för att bättre motsvara målsättningarna i den svenska energipolitiken.” och formuleras som “Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020.”

Målet uttrycks alltså inte i absoluta fysiska termer som var avsett och därmed uppstår också frågan. Om intensiteten (Energi per krona) rensas som EU:s plan förutsätter så blir minskningen av storleksordningen 14 % (1,005^12-0,2) om man räknar som i figuren nedan. Om man inte rensar så blir det en ökning med c:a 11 % (1,023^12-0,2)!

Om man nu hade uttryckt besparingsmålet, som EU föreskrev, i stället för som intensitet så hade vi inte behövt ställa frågan. För den är väl obefogad??

image

Domens dag är nära

Tisdagen den 28 november händer det! Näringsutskottet (ITRE) i EU-Parlamentet skall rösta om effektiviseringsdirektivet. Efter att ha gått igenom flera stormar, särskilt när ITRE-rapportören Gierek blandade ihop alla korten rejält, kan det landa hyfsat rätt ändå framgår det av Euractives artikel:

The new set of amendments indeed bears little similarity to Gierek’s previous drafts, as they now include a full 40% efficiency target, as well as binding national targets. Article 7 of the directive, which governs annual energy saving obligations on energy sales, is also beefed up in terms of obligations and timeframe.

Men sedan vet vi inte om de olika partigrupperna kan hålla ordning på allt. Bedömningar från dem som vet säger att det blir tight

image

Läs mer

Månadsindelade arkiv