Leder Sveriges besparingsmål till ökad energianvändning?

Enligt EU:s Energitjänstedirektiv skall energibesparingen vara 9 % mellan åren 2008 och 2016 (Artikel 4 moment 1). Enligt samma direktiv skall det nationella målet uttryckas i absoluta termer, d.v.s. GWh eller liknande (Bilaga 1 punkt 2). Med denna princip skulle man mellan 2005 och 2020 spara (minska) energianvändningen med 20 %.

Dock skulle man kompenseras för de ökningar i energianvändningen som betingas av s.k. ökad aktivitet. Länderna skulle alltså inte få tillgodoräkna sig de förändringar som sker i t.ex. industristruktur, autonom intensitetsförbättring eller av redan fattade beslut. Besparingarna skulle vara en följd av ytterligare nya åtgärder. Allt illustrerat i en figur från EU:s Energy Efficiency Action Plan, se bild nedan. Principen är inte helt lätt, men inte obegriplig och definitivt försvarbar givet att potentialen uppskattas till 20-30 % även med konservativa bedömningar.

Så därför är det svårt att begripa vad som hänt när detta skulle översättas till svensk energiproposition där det heter (i avsnitt 9.2): “Regeringen anser att målet bör ha en annan konstruktion än vad som anges i energitjänstedirektivet för att bättre motsvara målsättningarna i den svenska energipolitiken.” och formuleras som “Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020.”

Målet uttrycks alltså inte i absoluta fysiska termer som var avsett och därmed uppstår också frågan. Om intensiteten (Energi per krona) rensas som EU:s plan förutsätter så blir minskningen av storleksordningen 14 % (1,005^12-0,2) om man räknar som i figuren nedan. Om man inte rensar så blir det en ökning med c:a 11 % (1,023^12-0,2)!

Om man nu hade uttryckt besparingsmålet, som EU föreskrev, i stället för som intensitet så hade vi inte behövt ställa frågan. För den är väl obefogad??

image

Är Trigeneration på gång igen?

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv