Döden befriar inte från ansvar!

Keynes uttryck att “in the long run we are all dead” har diskuterats och av vissa ansetts betyda att vi inte behöver bekymra oss om framtiden eftersom vi kommer att vara döda och av andra sagts betyda något helt annat. Vad han egentligen menade lämnar vi åt historikerna. Det kan vara så som vissa påpekar att yttrandet inte hade att göra med ekonomi utan med att han vara gay och ateist!

Skulle vi emellertid vilja ha lite vägledning om hur vi skall se på framtiden och vad det betyder för ekonomiska kalkyler så skall vi söka på annat håll. Ett bra ställe är Nicholas Georgescu-Roegen som har sagt:

Any individual must certainly discount the future for the indisputable reason that, being mortal, he stands a chance of dying any day. But a nation, let alone the whole of mankind, cannot behave on the idea that it might die tomorrow. They behave as if they are immortal and, hence, value future welfare situations without discounting

Nicholas Stern har ju fått en del kritik för att hans kalkyler använder låga räntesatser det vill säga tillmäter framtiden ett betydande värde. Citatet ovan visar emellertid att det sättet att tänka är logiskt i synnerhet när det gäller kalkyler om framtiden och miljön. Det verkar inte som om dessa frågor diskuterats mycket i ekonomkretsar och särsklit inte hos dem som har ansvar (och uttalar sig) i miljöfrågor.

Vi må som individer vara borta men vi har fortfarande ansvar för det vi har gjort!

Bli rik(are) på att spara

Det kan ses som en självklarhet men det är så att man inte bara får det bättre genom att driftkostnaderna blir lägre utan också på att värdet av till exempel byggnader stiger. Det har visats i Storbritannien för bostäder där man studerat hur mycket man tjänar på att gå upp i de fastighetsklasser som energideklarationerna har. Att gå från rishög (klass G) till hyfsad (klass D) eller från hyfsad till bra (klass B) ger nära 200 000 kronor (16000 GBP) i värde vid försäljning.

Det har också visats i USA för kommersiella fastigheter där LEED-klassade fastigheter har ett högre värde vid försäljning.

En viktig förutsättning är naturligtvis att köpare och säljare förstår vad som händer och i Storbritannien har man lagt stor omsorg på att utforma deklarationerna, både märkning och tillhörande information om vilka åtgärder som kan göra fastigheten bättre. Deras “Nudge Unit” (BIT) har varit inblandade i detta.

Så är ju tyvärr inte fallet i Sverige även om ändringen till den nya märkningen är ett steg framåt. Den gamla märkningen är ju allt annat än informativ. Grafiskt elegant kanske men totalt obegriplig (se bild nedan).

image

Affärsmodeller i förändring

Det är egentligen en fortsättning på temat flexibilitet och integration när man ser att energiföretagen (i USA) håller på att ändra sin affärsmodeller och sin uppfattning om vilken produkt de levererar. De uppfattar sig som “service providers” och instrumentet kallar de för DERMS (Distributed Energy Resource Management System). I stort sett samma tankeångar som IEA DSM-Programme har och kallar för IDSM (Integrated Demand Side Management).

Det är intressant att se hur företagen uppfattar omsvängningen (se bild nedan) och ställer om, ett exempel från Massachusetts.

image

Flexibilitet - Integration

Ofta är sådana ord bara honnörer om vikten att vara öppen och inkluderande i allmänhet, men i energisammanhang har de (och kommer att ha) mera distinkt betydelse för hur framtida energisystem skall fungera.

Flexibilitet intresserar energikommissionen och det tycks finnas ett genuint intresse för hur man skulle kunna utnyttja det faktum att många kunder har möjlighet att anpassa sin elanvändning vid behov. Antingen genom att de får en prissignal när systemet blir ansträngt (till exempel kalla vinterdagar) eller att man gjort en överenskommelse på förhand om att energileverantören under en kortare tid kopplar bort belastningen. Båda kallas “Demand Response” och är främst riktade åt företag som kan planera om sin produktion. Men det visar sig att även elvärmebelastningen kan vara aktuell och erbjuda goda möjligheter.

Ämnet behandlades nyligen i ett webinarium av IEA DSM och som är inspelat och kan ses med tillhörande dokumentation på nätet.

Integration det vill säga system där man utnyttjar mera förnybar energi i systemet och dessutom drar nytta av flexibiliteten kommer att behandlas i ett nytt webinarium den 14 oktober Integrating renewables and enabling flexibility of households and buildings”.

This webinar will present the potentials of different DR technologies and different national and international approaches and discusses how flexibility of demand is making its way into markets and network operation. IEA-DSM Task 17 addresses the current role and potential of flexibility in electricity demand and supply of systems of energy consuming/producing processes in buildings (residential and commercial) equipped with DER (Electric Vehicles, PV, storage, heat pumps, ...) and their impacts on the grid and markets.

Dessa system kommer som ett brev på posten till följd av teknikutvecklingen vare sig vi vill eller ej. Det innebär att vi får fler valmöjligheter och ett system med tusentals inmatningspunkter och variationsmöjligheter istället för ett med några få kraftverk som gör oss sårbara.

För att likna med internet så får vi stora möjligheter där nyheter och synpunkter kommer från flera håll istället för enbart från några enstaka media eller proffs.

Kraftspråk

För en tid sedan kunde man konstatera att näringslivet har “förväntningar” på energikommissionen. Möjligen antydde språkbruket att man kanske var lite stilistisk trubbig och att uttrycket kommit till i hastigt mod. Men det var tydligen fel. Språkbruket har blivit tydligare och rakare. I vart fall från den gren av näringslivet som kallas SKGS. De skriver i ett nyhetsbrev:

SKGS ställer krav på Energikommissionen
Om framtidens elsystem inte erbjuder leveranssäker el till konkurrenskraftiga priser får det stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Det är ord och inga visor! mad

Vi får oss också till livs vad SKGS tycker om energimyndighetens rapport om havsbaserad vindkraft: “SKGS sågar rapport om havsbaserad vindkraft ......(Dessutom) stör rapporten Energikommissionens arbete. SKGS vill i stället föreslå mer kostnadseffektiva förslag som skulle säkra effektbalansen och se till så att Energikommissionen får möjlighet att arbeta ostört.”

En rörande omsorg om Kommissionens arbetsro får man säga! “Ostört” - om de bara gör som vi kräver!!

 

Nudge tsunami

Det här med “knuffar” och beteendeekonomi sköljer över oss som en tsunami just nu. För den som är intresserad av ämnet och vad det kan erbjuda finns ett lysande tillfälle att följa en konferens kallad “The power of the nudge: Policy lessons from behavioral economics” och där både presentationer och dokument finns tillgängliga på webben.

Där kan man se och höra några av de tyngre namnen som till exempel Raj Chetty, Stanford, eller Varun Gauri från Världsbanken som nyligen satte samman dokumentet “Mind, Society and Behaviour” där de skriver:

Economics has thus come full circle. After a respite of about 40 years, an economics based on a more realistic understanding of human beings is being reinvented. But this time, it builds on a large body of empirical evidence—microlevel evidence from across the behavioral and social sciences. The mind, unlike a computer, is psychological, not logical; malleable, not fixed. It is surely rational to treat identical problems identically, but often people do not; their choices change when the default option or the order of choices changes. People draw on mental models that depend on the situation and the culture to interpret experiences and make decisions. This Report shows that a more interdisciplinary perspective on human behavior can improve the predictive power of economics and provide new tools for development policy.

Det finns mycket av generell natur i presentationerna men endast få som direkt tar upp klimat och energi utom ett paper “Behavioral Economics and Public Policy 102: Beyond Nudging”. Där refererar man särskilt till varför våra hjärnor har så svårt att ta till sig problemen med klimatet.

Så för den som vill finns det rika källor att ösa ur just nu. Undrar hur länge vi i Sverige skall stå emot? Kan det vara Energikommissionen som öppnar slussarna först?

Obama (och jag) vill ge en knuff

Han gör det i form av en så kallad “Executive Order” om att nyttja “Bevioral Science Insights” och ett viktigt område för detta är klimatpolitiken.

Till sitt förfogande har Obama ett “Social and Behavioral Sciences Team”, SBST, som förestås av John Holdren med ett förflutet inom energibranschen. Han har bland annat varit medförfattare till World Energy Assessment för något decennium sedan. SBST har nyligen släppt sin årsrapport som dock är förvånansvärt tunn när det gäller energi men man kanske kan hoppas på mer med presidentens välsignelse.

De skulle också kunna hämta mera inspiration från sin brittiska kollega BIT. Den bok som deras chef, David Halpern, skrivit “Inside the nudge unit” är en veritabel handbok för hur man skall kunna knuffa mer och knuffa bättre.

Kan vi hoppas på en liknande utveckling i Sverige? Det beror på vem som får bestämma. De etablerade och tongivande ekonomerna är i bästa fall skeptiska. Halperns berättelse om BIT visar emellertid att framväxten av ett sådant modernare synsätt är en kombination av politisk vilja (som går över partigränserna). Cass Sunstein kallar det i en artikel i New York Times för att man gör politiken mera logisk (begriplig)

Men för att komma dit behövs ett engagemang som löper vid sidan av ekonomernas (numera) traditionella huvudfåra. Frågan är bara om vi har sådana sidospår i Sverige?

I väntan på det, lyssna på Obama (och mig)  wink !

Större Ståhej för Stålarna

Regeringen låter meddela att de skall lägga några friska miljoner på stöd till solceller. Kul, men hjälper det? Och viktigare - skulle man kanske kunna få mera för pengarna? “Bigger Bang för the Buck” som de säger i USA eller på svenska “Större Ståhej för Stålarna”.

I Storbritannien har man jobbat med frågorna om hur man skulle få mera utväxling för statens insatser. Deras Behavioural Insights Team, BIT, arbetar efter en princip som de kallar EAST (Easy, Attractive, Social, Timely). Gör det enkelt, attraktivt, socialt (som folk tänker) och vid rätt tidpunkt. Principen är utvecklad baserat på observationer att det ofta inte är pengar som hindrar folk att göra det man vill (till exempel sätta upp solceller) utan att det är för krångligt. Detta gäller nog i hög grad solceller.

I USA har man tidigare sett att ett viktigt argument för solcellsinstallation är att grannen redan har gjort det - Easy, Attractive, Social. Själv har jag försökt köpa ett antal solceller till sommarstugan och funnit att det går bra om jag köper ett helt paket (minst sex) men inte mindre och sedan får jag fixa installationen bäst jag kan. Det är inte precis lätt. Leverantörerna är anpassade till de kundgrupper som kallas “innovators och early adopters” men inte “early majority” (se bild nedan). Vi som gärna köper om det är en “bra” grej men som inte vill utbilda oss till tekniker för att installera och sköta.

Så regeringens stålar skulle kunna ge mycket mera “ståhej” om de kunde få fart på den marknadsprocess som gör det lätt för vanligt folk att köpa. Energikommissionen skall bland annat besöka Tyskland för att studera Energiewende, Bra - men ett studium av BITs metoder behövs också.

image

IEAs nya björnskinn

Ett gammalt talesätt är att man inte skall sälja skinnet förrän björnen är skjuten men det kan vara av intresse att kolla in några skinn som blir till salu under hösten. Säljare är IEA som kommer att publicera sin marknadsrapport för effektvisering den 6 oktober och årets WEO, World Energy Outlook, 10 november.

Marknadsrapporten om energieffektvisering 2015 sägs i år ha som tema kommunernas betydelse och aktviteter. Med tanke på det genomslag de båda tidigare rapporterna haft kan denna också bli intressant. Den första rapporten, 2013, myntade begreppet “Energy Efficiency First” och den följande, 2014, “Energy Efficiency an Invisible Powerhouse”. Kommunernas enorma betydelse för klimatarbetet har också nyligen dokumenterats av The New Climate Economy. De rapporterar besparingar i storleksordningen 20 biljoner dollar!

World Energy Outlook skall i år innehålla en speciell sektion om förnybar energi och effektvisering.

Renewables and energy efficiency: In the run-up to COP21, the Outlook will provide a report on the competitive position of fast-growing renewable energy technologies in different markets, how this evolves and what implications this might have for policy; the analysis also tracks for the first time the coverage of energy use by efficiency policies around the world and the ways in which product design, recycling and reuse (“material efficiency”) can contribute to energy savings.

WEO kommer emellertid också att ha ett avsnitt om “unconventional gas” så ni kan gissa vad tidningsrubrikerna kommer att handla om!  wink

IEA har också aviserat en publikation om så kallad “market design” där man kommer att ta upp de heta frågorna om till exempel baskraft, efterfrågestyrning och annat viktigt.

Den här veckan kommer den svenska energikommissionen att inleda sina seminarier om olika aspekter på energisystemet. De kommande IEA rapporterna kan komma till nytta här. 

 

Knuffas lagom

Vi har ett tag undrat vad som skulle hända med EU märkningssystem med klasserna A-G. För några år sedan, och i takt med teknikutvecklingen, tvingades man ju sätta in + för att visa att saker var bättre än A-klass och till sist blev det ju ända upp till A+++. Eftersom utvecklingen fortsätter så är det en berättigad fråga om det sedan skulle bli ännu flera plus och i så fall hur många. Det är ju ett viktigt system att kunna ge användare en knuff (nudge) så att de kan välja den stora floran av produkter.

Svaret är att man kommer att “skala om” klassificeringen så att vi återgår till A-G och att när ändringen sker kommer klasserna A och B lämnas i vissa fall tomma så att det finns utrymme för framtida expansion.

Man kommer att fortsätta knuffas (nudge) men knuffas lagom.  tongue laugh

Vindsisolering och kostnadseffektvitet

Storbritanniens “Nudge Unit” eller som de egentligen heter “Behavioural Insight Team”, BIT, rapporterar ett antal lyckade fall som bland annat berör energieffektvisering. Deras chef David Halpern har nyligen givit ut en bok som heter “Inside the nudge unit”, med förord av Richard Thaler, där de visar hur olika förvaltningsinsatser kan göras mera effektiva. Det de undersöker är bland annat om människor enbart styrs av kostnader och priser eller det är något annat som hindrar oss (dem) från att göra det klokaste valet.

Vindsisolering är ett sådant exempel där det visat sig att trots att man analytiskt kan visa att folk borde isolera och därmed spara energi och därmed pengar så händer det inte i den utsträckning som det borde. BIT kunde visa att att om man erbjöd vindsröjning som en tilläggstjänst så ökade det acceptansen för tilläggsisolering ordentligt!

De beskriver sina metoder, som de kallar EAST (Easy, Attractive, Social, Timely) i en kort broschyr som borde studeras även här. Då kanske vi skulle kunna slippa Konjunkturinstitutets litanior framgent?

Vindkantring i Australien?

Australien byter premiärminister helt överraskande och med möjlighet till spännande konsekvenser. Den förre, Tony Abbott, var en uttalad motståndare till allt som hade med klimatåtgärder att göra och den nye, Malcolm Turnbull, är precis motsatt! Men kommer det att betyda något inför Parisförhandlingarna i december?

Politico tror att man kommer att ändra kurs. The Guardian pekar på att även om Turnbull är för en helt annan klimatpolitik så har han ändå en partiopinion att ta hänsyn till. De säger:

He’s going to have to pretend he likes the government’s climate change policy while working assiduously to make the policy work more in line with his principles, without sparking yet another civil war in the Liberal party.

Baskraft ifrågasätts av fler

Nu senast av ingen mindre än chefen för National Grid i Storbritannien, Steve Holliday, när han säger:

“The idea of large power stations for baseload is outdated”

Hans företag har låtit göra fyra olika scenarier för framtiden där idéerna utvecklas mer. De utgår från hur det tekniska landskapet är statt i accelererande förändring och som flera andra också noterat tidigare (se bild nedan). Vi får mera IT, fler och smartare installationer och nya (mindre) tillförselmöjligheter nära våra förbrukningsställen. Vem vill då binda upp stort kapital i till exempel gigantiska kärnkraftverk?

 

image

Baskraft?!

Nästa vecka skall delar av svenskt näringsliv berätta vad de förväntar sig av energikommissionen. Förmodligen kommer ordet “baskraft” att höras ganska många gånger.

Då kunde man hoppas att ordet gavs ett mera “modernt” innehåll, på ett sådant sätt som visas i en artikel i The Ecologist.

Variable power sources more reliable, resilient than ‘baseload’

Gungorna och karusellen

Så Du har sett till att alla apparater i ditt hem är av högsta klass (A+++)? Men kolla vad barnen har för sig med sina speldatorer! Det Du tjänat på gungorna kanske går förlorat i karusellen!

Sverigebekante Evan Mills har kollat vad som händer i hemmen när spelnördarna tar över. Det verkar som om ett sunt friluftsliv är bäst för det uppväxande släktet!  cheese

Konkurrenskraft fordrar effektivisering

Ingrid Holmes som leder “tankesmedjan” E3G skriver i Euractiv att Europas näringsliv behöver stärka sin konkurrenskraft. Och att effektivisering är medlet.

In May, the wise folks at DG ECFIN (Economic and Financial Affairs) warned again of the fragile state of the economic recovery in Europe. ......important will be the longer term reforms the Commission enact .......to .sustain growth in the longer term through innovation and improved efficiencies across capital, energy and digital markets in the EU.

This is a smart way to drive a return to competitiveness and growth in the EU.

Observationen är inte ny men behöver upprepas eftersom effektviseringens betydelse ständigt glöms (ignoreras?). I Danmark tycks man ha lite lättare att ta detta till sig och eceee har gjort det tydligt. Men för säkerhets skull tar vi upp det igen. Energikommissionen borde vara intresserad. Det är åtminstone vad vi förväntar oss grin !

Roslings fot (och energikommissionen)

Hans Roslings intervju i Dansk TV för en tid sedan har ju blivit vida spridd och (med rätta beundrad och omtalad). Han använder sin egen sko som illustration till att media borde sätta sig in i, och tala om, helheten och inte bara fokusera på de rubrikgivande detaljerna.

Nå det gäller inte bara media utan kanske även energikommissioner?  wink För visst är ett av de problem vi har att man just fokuserar på EN del av energisystemet?

Helheten heter “Energinytta” (ljus, kraft, värme) och är slutresultatet av tillförd energi plus den installation som den sätts in i (se bild nedan). Detaljen som media (och om det vill sig illa även vår energikommission) stirrar på är den energitillförseln.

Man kan också minnas den finlandssvenske författaren Gösta Ågrens ord:
“Den, som vet vad han söker,
finner bara det”

image

Näringslivet (bestämd form singularis)

Ibland faller man i grubblerier. Som när det kommer en avisering om vad Näringslivet förväntar sig av energikommissionen. Näringslivet i bestämd form singularis.

Visserligen är det samarbetsorganet Svenskt Näringsliv som står för inbjudan, men ser man på talarlistan så är det ändå bara ett utsnitt av deras medlemmar och dessutom en del vars förväntningar är rätt väl känd. Det brukar handla om kärnkraft ibland kamouflerad som “baskraft”. Det är stålindustrin, pappersindustrin, kemisk industri och kryddad med dataanläggningarna i Norrbotten genom deras paraplyorganisation “The Node Pole” formerad med Primes medverkan. Laguppställningen ger associationer till tidigare “kampanjer”.

Detta näringsliv vill med sitt seminarium uttrycka vad de “förväntar sig av energikommissionen”. De skriver så! I ett ordval som mera antyder en beställning än   en diskussion eller ett tankeutbyte. Ungefär som man talar till ett barn inför en händelse: “Nu förväntar jag mig att Du uppför dig ordentligt!”.

I Inbjudan säger man att: “En trygg energiförsörjning och långsiktigt konkurrenskraftiga elpriser är en viktig del av en politik för ett växande näringsliv i Sverige.” Vilken roll har företagen själva för tryggheten i försörjningen genom till exempel effektvisering som sänker behoven? Och är det bara energipriserna som ger konkurrenskraft är det inte kostnaderna (användning gånger pris). Och är det inte så att den ökande andelen förnybar energi just sänkt priserna?

Så det är lätt att bli grubblande. Vad händer om kommissionen inte levererar? Eller - finns det andra delar av näringsliv(et) som inte nödvändigtvis går i de gamla hjulspåren utan ser möjligheter i ett förändrat energisystem?

Smart - ja men hur?

Hajpen om smarta nät håller på att ebba ut och bytas mot eftertankens sunda blekhet. Kardinalfrågan är ju “smart för vem”? Det är ju alldeles klart att informationsteknologin kommer att spela en allt större roll men hur?

IEAs DSM-Programme har jobbat med det här och kan redovisa undersökningar som främst berör små konsumenters möjligheter och framför allt vilja att utnyttja smartare nät. Detta sker i ett webinarium den 17 september kl 15 lett av Yvonne Boerakker, “Smart Grid Implementation - how to engage consumers “

Whilst there is considerable focus on the technological aspects of delivering Smart Grids, little is understood of the extent to which consumers are willing and able to embrace new technologies and initiatives that would enable their use of energy to be actively managed.  There is a real risk that if consumers do not adopt new approaches to the way that they consume electricity, Smart Grids may not be able to achieve their full potential. This presentation provides an overview and summary of the key findings from a 2- year research project exploring Smart Grids from a consumer perspective.

Yvonne Boerakker has extensive expertise on energy efficiency and renewable energy focusing at the residential and commercial sector. Studies and projects Yvonne works on typically have a multi-disciplinary focus, taking into account technological, financial, juridical and last but not least behavioural aspects. Last years Yvonne worked on projects on demand response, smart grids, smart cities and resilience. Yvonne contributed as national technical expert to Task 23 of the IEA DSM program ‘The role of Demand Side in delivering Effective Smart Grids’, on involvement of, and interaction with end users. Yvonne holds an MSc in Technology Management and completed a post bachelor programme on Electrical Power Engineering.

Ladda batterierna!

Det har hånskrattats mycket i energibranschen under de gångna decennierna. Vi som varit med en längre tid har fortfarande ringande i öronen hur man (i Sverige särskilt) garvat åt de Danska satsningarna på vindkraft och de Tyska på solenergi. Under senare år har man om inte skrattat lika högt så åtminstone smålett åt förhoppningarna på batterier i energisystemet.

En studie från Australien där man granskat både teknik- och marknadsutveckling för batteriteknik kommer sannolikt att jämna ut smilgroparna hos dem som “vet” att förnybar energi inte har någon plats i systemet eftersom den inte kan lagras. Den förutspår drastiska förändringar för batterilösningar på bara några års sikt.

Australian consultancy AECOM predicts a “mega-shift” to energy storage adoption, driven by demand – from both the supply side, as networks work to adapt to increasing distributed and renewable energy capacity, and from consumers wishing to store their solar energy

Studien innehåller många infallsvinklar och är väl värd att bläddra genom också därför att den ger uppslag till hur man skall se på energisystemets funktion i framtiden, kolla till exempel diagrammet nedan. Det är värt att fundera också över vad detta kan betyda för slutförbrukarens möjligheter (och roll) i förhållande till de traditionella energileverantörerna.

 

image

Nicholas Sterns “enkla” pussel

Var snäll mot näringslivet! I synnerhet mot den del som har lite svårt att fatta.

Så kan man lite snabbt sammanfatta vad Nicholas Stern sade i förra veckan när han varnade för “en konstlad kapplöpning” där tillväxt ställs i motsats till behovet av klimatåtgärder.

The problem, according to Stern, reflects a lack of understanding in three main areas: (1) climate change’s real risks, (2) the benefits of an alternative pathway, and (3) the need for collaboration and mutual understanding.

Det här handlar ytterst om att tillhandahålla en berättelse som illustrerar dessa förhållanden och lyckligtvis finns det en växande mängd av exempel på företag som inser riskerna och flyttar om sina satsningar från traditionella företag med stor klimatpåverkan till företag och sektorer som är klimatvänlig (divestment). Det är näringslivsvänligt i ordets riktiga bemärkelse.

1. Att illustrera riskerna med klimatförändringarna är på en gång lätt och svårt. Förändringarna är redan här men när de inträffar kopplar vi sälla ihop orsak och verkan. Översvämningar, torka och ökad intensitet i väderfenomen hör vi om varje dag men ser vi mönstret när det inträffar?
2. Fördelarna med alternativen är på samma sätt både lätta och svåra. Alternativen är så många. Det är väl belagt att när enskilda människor (och företag) ställs inför för många möjligheter blir man lätt handlingsförlamad.
3. Samarbete javisst men med vem om vad? I Europa har vi en grundmurad tro på vår teknologiska överlägsenhet och upptäcker först (alltför) sent att utvecklingen gått ifrån oss. Nyheten om ett kinesiskt förslag att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige illustrerar väl hur vi fallit i slummer på det området.

Men det hastar att försöka få ihop det Sternska pusslets tre bitar så att hela bilden blir synlig och attraktiv.

 

 

Konjunkturinstitutets samhällsnytta?

De har slagit till igen - Konjunkturinstitutet (KI). De har denna gång yttrat sig över Energimyndighetens förslag avseende klimat- och energirådgivning och hävdar sin vanliga ståndpunkt - att det inte finns några “marknadsmisslyckanden” att bota och därmed behövs naturligtvis inga styrmedel, inga åtgärder. I Miljörapporten, som läst deras utlåtande, lyder rubriken “Oklar nytta med energi- och klimatrådgivning”

Konjunkturinstitutet anser att det saknas en grundläggande analys som på ett övertygande sätt kan motivera styrmedlet i form av energi- och klimatrådgivning. I rapporten utgår Energimyndigheten ifrån att energi- och klimatrådgivning är ett väl etablerat styrmedel, utan att närmare granska dess kostnadseffektivitet.

Vi som minns KIs egen analys som hävdade att bensinpriset borde vara över 40 kronor litern för att vara samhällsekonomisk optimalt och att detta var en bättre lösning än andra styrmedelsförslag kan bara sucka i undran över vad man kan mena med “grundläggande analys”.

Dock handlar Energimyndighetens förslag om så kallade informationsbrister och just sådana är ibland (även enligt KIs synsätt) godkända som marknadsmisslyckanden. Men om man betänker att möjligheten för oss människor att kunna ha fullständig koll på våra handlingsmöjligheter och att korrekt behandla information så är det mera rimligt att säga att informationsbrist alltid föreligger! (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf). Den är vår arvedel – vårt normaltillstånd.

Och så slår det en! Kanske borde just KI bedömas med samma slags måttstock som de själva tillämpar!? Vilken (samhälls-)nytta gör en myndighet som bara ständigt upprepar neoklassiska textboksförklaringar i sin granskning av vad andra gör? Den gångna sommaren har vi hört rapporter från vissa bostadsområden där “ordningsmän” granskar och korrigerar sina grannars klädsel så att den uppfyller självuppställda ortodoxa regler. Visst får man samma intryck här?

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv