Jigar V. Shah skriver i en eceee-kolumn att vi behöver fler berättelser ur verkligheten och färre slagord om hur bra effektvisering är. Visst har vi tröttnat på att höra (och säga) att effektivisering är “lågt hängande frukt” eller “den fria lunch man får betalt för att äta”. Och visst är vi dåliga på att tillhandahålla berättelserna ur verkligheten från företaget X eller kommunen Y eller med personen P.

De finns, men de är inte alltid så korta och vi lyckas inte alltid hålla lyssnarens intresse tillräckligt länge för att få fram poängen. Men vi bör vara mera beredda på att följa upp slagordet med en förtydligande berättelse. “Effektvisering är inte svårt - bara komplicerat”. Jag menar att enskilda åtgärder är något som alla hört talas om men att sätta samman flera till en paketlösning fordrar sakkunskap. Blev det tydligare?

Just nu får vi ett nytt slagord för Energiunionen - “Efficiency First”. Låt oss kvickt som attan följa upp med berättelser om hur det skall ske. Till exempel Vita Certifikat som gör att energiföretagen kan bidra till att leverera effektivare användning. De finns i andra länder under benämningen Energy Efficiency Obligations. Registrera dig hos DSM-University så kan Du både höra och läsa om hur.

Men vi måste också själva undvika att leverera slagord tillbaka. Som responsen från många NGOs på Energy Union, där man säger att den är oklar, oprecis, har blinda fläckar och så vidare. Tacka f-n för att den har på nuvarande stadium! Låt oss istället hjälpa till att fylla den med innehåll! Med exempel ur verkligheten så att vi kommer vidare.

Sägs vara en av de bärande principerna för EUs Energiunion som nu presenterats mera formellt och som i allt väsentligt verifierar tidigare läckta dokument. Det är naturligtvis energitillförseln och problemet med den ryska dominansen vad gäller gas som står främst i skottgluggen, men i pressmaterialet tar effektivisering en tydlig plats.

Energy efficiency first: fundamentally rethinking energy efficiency and treating it as an energy source in its own right so that it can compete on equal terms with generation capacity

Detta är ju lovande såtillvida som effektvisering lätt spöar de flesta tillförselalternativ, men det är inte alltid så lätt att gå till praktisk handling. För många energi(tillförsel)företag är effektvisering en främmande fågel och det gäller att se till att deras roll på marknaden kan hanteras. The Regulatory Assistance Project, RAP, har skrivit en liten handledning som kan hjälpa till.

En liten kul detalj i dokumentet om unionen handlar om innovationer (avsnitt 2.5):

An innovation-driven transition to a low carbon economy offers great opportunities for growth and jobs. New business sectors, new business models and new job profiles will emerge. Technological leadership must be followed by the development of industrial production capabilities or technology supply chains across Europe. This requires bringing together research, industry, the financing sector and public authorities. An efficient industrial strategy along these lines will enable the EU industry to benefit from the first-mover advantage, both domestically and within international technology markets, with the resulting positive effects on competitiveness and job creation

Låter som om det fanns anledning att blåsa nytt liv i teknikupphandlingarna. Eller hur energimyndigheten?

EU har lanserat en jättesatsning på teknikupphandling - 54 millioner Euro (!) som man är beredd att stycka upp i “småbitar” på 1-1,5 millioner €.

Driving energy innovation through large buyer groups
This market-transformation tool, commonly referred to as ‘technology procurement’, has been applied successfully to a few products such as copiers, electric motors and cold appliances but it could be applied to many more energy-related products if more buyers knew how to use it.

Jo texten tyder på att de hämtat inspiration från de upphandlingar som gjorts i Sverige samt under svensk ledning i EU och IEA. De som redovisades i IEA DSM Universitys webinarium nyligen. Den intresserade kan hämta ned och lyssna eller kolla underlagsmaterialet. Resultaten var rätt bra om man säger så, se exempel i bild nedan.

Man skulle kunna tro att de svenska traditionerna (och erfarenheten) på området skulle utlösa en vild kapplöpning efter EU-pengarna och efter möjligheten att samverka internationellt för snabbare och större genomslag på marknaden. Men det verkar inte så. Underhandskontakter tyder på att man från svenskt myndighetshåll inte tänker ge sig in i leken.

Kanske bäst så. Under senare år har man mest varit sysselsatt på officiellt håll med att diskutera frågan om det skall kallas teknikupphandling eller innovationsupphandling och vad skillnaden kan vara. Som om spaden funderade över om den (egentligen) är ett grävverktyg?

Det kanske är dags för teknikupphandlingen att flytta hemifrån.

Sjösättningen av Europas energiunion börjar stormigt. Självklart är en viktig del av motiven för unionen att man vill säkerställa en energitillförsel som inte är onödigt beroende av den stora grannen i öster.

Och självklart finns det komponenter i den tänkta unionen som det finns anledning att diskutera på djupet. Men att den dessutom hotas av länder inom unionen som finner det förenligt med sina intressen att pola med Putin är kanske lite oväntat.

Ungerns utspel är lite märkligt men kan nog delvis stavas kärnkraft enligt en artikel i Financial Times. Rosatom är väldigt villiga att sälja till grannländerna som bekant. I Ungern har de lovat att finansiera en kärnkraftanläggning till 80%.

De gröna i Ungern gillar det inte:

“We would like to see our country break free from Russian energy dependence, while Mr Orban seems to be seriously addicted to it,” said Bernadett Szél, the party’s co-leader.

Men regeringen tycks inte oroade:

Mr Orban declared last week that energy policy was a sovereign matter: “We will have a major problem . . . I expect an escalating conflict.

”

Något tyder på att diskussionerna om Europas energiunion kommer att bli smutsiga. Och att bland annat förnybara bränslen kommer i skottgluggen samt att (möjligheter till) ökad fossilanvändning kommer att premieras.

Det som spökar är påståendena om att vi i kraftsystemet behöver reservkapacitet så att det inte blir mörkt och kallt därför att solen inte skiner eller därför att det blir vindstilla i stora geografiska områden samtidigt. Därför hävdar man på vissa håll att man behöver åtminstone reserv i form av kolkraftverk. Därför, säger de, behövs en “kapacitetsmekanism” och därför måste man minska det, enligt deras mening, onödiga och konkurrenssnedvridande stödet till förnybar energi.

Det låter bestickande och argumentationen kommer i stor utsträckning från företag som förlorat mycket i värde på att elpriserna sjunkit i kölvattnet av ökad andel förnybar energi. Företag som också brukar framställa åtgärder för ökad effektvisering, genom till exempel “vita certifikat”, som marknadsfrämmande.

Det har läckt ett första dokument om Unionens inriktning och där finns en “kardinalmening” om att kapacitetsmekanismer bara skall finnas om den regionala överföringskapaciteten är otillräcklig. Capacity mechanisms should only be developed to address security of supply if a regional system adequacy assessment points to such a need. Men eftersom sådana mekanismer införts i Storbritannien återstår frågor om hur kardinalmeningen skall tolkas.

Det kommer att bli en smutsig fight!

Det finns (som bekant) intressen som vill måla den tyska satsningen på energiomställning i svartaste svart (utan nyanser av ens grått). Därför en rapport från FORES välkommen när den lägger några av myterna om priser, fördelning och kol till sista (?) vilan.

Törs man hoppas att deras klargöranden innebär att desinformationen upphör?

Den Brittiska överenskommelsen mellan regeringen och Labour som presenterades på alla hjärtans dag har får olika mottaganden. Från översvallande beröm till småljummet konstaterande av fakta. I sak är den kort och innehåller tre punkter:

To seek a fair, strong, legally binding, global climate deal which limits temperature rises to below two degrees.
To work together, across party lines, to agree carbon budgets, in accordance with the Climate Change Act.
To accelerate the transition to a competitive, energy efficient low-carbon economy and to end the use of unabated coal for power generation.

Kritikerna säger att detta är bara ett annat sätt att säga vad som redan beslutats, men man pekar också på att det innebär att det inte finns någon väg tillbaka även om de så kallade EU-skeptikerna (läs EU-fienderna) skulle ha framgångar i nästa val.

Projektet Odyssee har utvecklat ett formidabelt instrument för att göra jämförelser på längden, tvären och bredden när det gäller Europeiska energidata. Se nedan ett exempel om pappersindustrins energianvändning i Sverige jämfört med Europa,

Det enda som hindrar är att databasen fortfarande har vissa luckor men den fylls på successivt. I övrigt är det bara din egen fantasi som begränsar. Kolla!

För alla oss som inte har en galax över och en miljon år på oss att få fart på ekonomin, eller som kanske bara tycker att det kan vara klokt att hushålla med resurser, så är RAPs (The Regulatory Assistance Project) råd att ta saker i rätt ordning ett bra sätt att börja. Nämligen från början - First things first. Alltså med energieffektvisering.

* Enable energy efficiency and demand response to participate on a level playing field with supply in both national energy markets and cross-border and regional market interactions…..
* Remove all restrictions and incentives that block investment in efficiency by regulated energy companies, and introduce a least-cost investment standard .....
* Closely monitor progress on targeted interventions, including the Energy Performance of Buildings Directive, Energy Efficiency Directive, and Ecodesign Directives and, where necessary, launch enforcement actions. Improve guidance on Article 7 of the EED, and extend and strengthen energy efficiency obligations.
* Fully account for efficiency in energy resource policy development and planning by revisiting discount rates, aligning demand projections across the EU energy landscape to avoid unnecessary investments in fossil fuel infrastructure and bills, and accounting for the multiple benefits of efficiency.

“Moderation of demand and energy efficiency are, to my mind, the areas that merit our greatest determination at EU, national, regional and individual level.” . Orden kommer från EUs kommissionär för energi, Miguel Arias Cañete, när han talade vid Rigamötet nyligen.

Hur fjärran är inte detta från en kolumnist i Svenska Dagbladet som i veckan fick ihop “Energiförbrukning är ett mått på framåtskridande”. Han stödde sig på auktoriteter med stora perspektiv:

Låt oss för ett ögonblick anlägga ett litet längre perspektiv. Om mänskligheten överlever, säg, en miljon år - kommer vi då att konsumera mindre eller mer energi än vi gör idag?

Den ryske astrofysikern Kardasjev trodde att svaret var uppenbart. Civilisationens utveckling är strikt förbunden med en ökande energiförbrukning. Kardasjev utvecklade en skala för att beskriva olika sorters civilisationer som klassificerade dem efter energiförbrukning. Typ I kunde konsumera all energi som kunde genereras på en planet. Typ II all energi som kunde konsumeras i ett solsystem och typ III all energi som kunde tas tillvara i en galax.

“På lång sikt är vi alla döda” sade Keynes. Men att dödsorsaken skulle vara energislöseri i galaktisk skala föresvävade nog inte.

Energikommssionären har ett mera modest tidsperspektiv och framförallt en väsentligt bättre prioritering.

Europas energianvändning sjunker rejält. Ett faktum som dels antas bero på minskad industriell aktivitet men också på ökad effektvisering. Sveriges elanvändning är den lägsta på decennier och förklaringen här sägs vara varma vintrar.

Inom EU förbereder man att stärka effektiviseringsambitionerna eftersom, den lägre användningen till trots, importberoendet förblivit högt.

Det ser ju bra ut! Har vi lyckats vända trenden? Men vad är det som tittar fram? En bockfot och en svans! Underlaget om en Europeisk energiunion som diskuterades i Riga och till vilket fanns ett internt papper som läckt ut kanske döljer något?

Enligt The Guardian (se första länken ovan) så talar man om ökad satsning på kärnkraft och om att Europas konkurrenskraft hämmas av USAs låga gaspriser (skiffergas). Vi trodde att man förstått att det är kostnaderna för slutprodukten och inte priset på insatsvaran som gav konkurrenskraft. Och att kostnaderna minskar med ökad effektvisering.

Hin håle tycks vara på rymmen igen.

Det är svårt att förstå vad som händer med EUs satsning på att minska avfallet och öka kretsloppen.

Å ena sidan säger ministerrådet stödja en sådan satsning men samtidigt stödja att den dras tillbaka. Motivet att dra tillbaka sägs vara att den är för byråkratisk i sin utformning.

Förre kommissionären Janez Potočnik som sydde ihop förslaget är kritisk men är diskret i frågan om vad och vem som drivit ner processen i avloppsdiket.

Det finns anledning att följa detta ärende på grund av dess likheter med den Energiunion man säger sig vilja skapa. För om en så enkel sak som kretsloppsdirektivet kan bringas till haveri så bör man nog vara skeptisk mot kommissionens vilja och förmåga när det gäller energin. Att minska avfallet är en “no-brainer”. Att effektvisera (och minska) energianvändningen har mycket mäktigare motståndare.

Den Brittiska studien om sysselsättningseffekter av förnybar energi och effektivare energianvändning säger att i genomsnitt handlar det om 0,8 jobb per GWh och att det avser både direkta jobb (D), indirekta (DI, underleveranser) och inducerade (DII, följd av den ekonomiska injektion de nya jobben ger). Lite grann av hur de fördelar sig syns i den bearbetade figuren nedan.

Studien har noggrant rensat i materialet för att säkerställa underlagets användbarhet och jämförbarhet, men nämner att det också kan innebära att sysselsättningseffekterna underskattats. Det förefaller troligt bland annat eftersom de granskade studierna per definition görs på historiskt material. Därför kommer inte innovationsaspekten till sitt fulla uttryck.

Men 0,8 är inte illa heller. För Sverige skulle det innebära minst 200 000 nya jobb. Kan det vara något för kommissionen? Skall vi slå till?

Visst låter det fint i rapporterna från mötet i Riga förra veckan om den Energiunion som förbereds! “Consumers, empowered with new decision-making powers, will be at the heart of the European Union’s energy union strategy “

Men vad betyder det när man säger: “We have to educate consumers, and consumers should benefit from our efforts”? Läser man dokumenten som ligger till grund så finns det 12 punkter som skall utvecklas och de ger inte mycket vägledning. I det 22-sidiga underliggande dokumentet blir det något klarare när man talar om “participatory energy systems” och att produkter saknas på marknaden. Framförallt saknas en riktig marknad för effektivisering.

Men vill det sig illa kan det bli kosmetiska reformer där valmöjligheterna kommer att likna vilken oligopolmarknad som helst. Som bankerna till exempel - byt bank om Du inte är nöjd, säger man till oss - från en med en ränta till en annan med samma. Big deal!

“In the longer term, climate change policy will unleash a wave of innovation as firms reposition themselves and seek to exploit carbon opportunities. Jobs will be created in research and the development of low-carbon technologies. Over time, the results of this research will generate new investment and further job opportunities. What these will be and how this would differ from what would have happened without these policies is hard to predict. What is not in doubt, however, is the powerful effect that innovation and technical change can have on productivity and economic growth.”

Citatet är från en Brittisk studie utförd av UKERC där man på ett utomordentligt grundligt sätt studerat hur, var och hur många nya jobb kommer till och vilka gamla jobb som trängs undan. Mer behöver väl egentligen inte sägas?

Det skulle i så fall vara att dessa frågor i viss omfattning kommer att behandlas i presentationen i DSM Universitys nästa webinarium “How to make the best technology even better, BAT becomes BAT+” den 11 februari. Glöm inte att registrera er för att vara med!

“Analysen visar att hindren för energieffektivisering är betydande, och att den samhällsekonomiska potentialen vida överstiger nuvarande energieffektiviseringsåtgärder.” Så skriver man i en rapport som gjorts av Sweco på uppdrag av Näringsdepartementet.

Vi talar om tiotals TWh och vi talar om behov av nya styrmedel som tar hänsyn till beteendeekonomiska faktorer, det vill säga hur vi människor tänker på riktigt, se bild nedan.

Man märker att författarna känner sig lie ovana vid att släppa greppet om de gamla (neoklassiska förklaringarna) men de har i alla fall börjat öppna slussarna till att tänka på styrmedel som kan ha verklig effekt och lösgöra de stora potentialerna.

Grattis kommissionen! En del av jobbet är gjort redan!

Och det gör de på fredag vid en konferens om “The European Energy Union”. Dagordningen är uppbyggd kring 5 punkter. Punkter som säkert bör ha en viss betydlese också för den kommande svenska kommissionen:
1. Supply security, based on solidarity and trust (där nät- och regleringsfrågor står i centrum)
2. A competitive and completed internal energy market
3. Moderation of energy demand
4. Decarbonisation of the EU energy mix
5. Research and Innovation

Chefen Juncker har i sitt trontal uttryckt vissa förhoppningar

I ... want Europe’s Energy Union to become the world number one in renewable energies. I would also like to significantly enhance energy efficiency beyond the 2020 objective, notably when it comes to buildings, and I am in favour of an ambitious, binding target to this end.

Det låter ju lite bättre än titeln på punkt 3 “Moderation”! Man kan kanske hoppas lite på att IEAs chef som håller ett inledningsanförande slår ett slag för massiv energieffektvisering som de gjort i flera av sina publikationer under senare år.

Man skulle också vilja hoppas att de svenska delgaterna tar upp frågan om sameuropeisk teknikupphandling under punkt 5 även om de inte hinner invänta presentationen i DSM Universitys nästa webinarium “How to make the best technology even better, BAT becomes BAT+” den 11 februari. De skulle i så fall kunna göra det i samtal med en av talarna under den punkten, Marianne Haug, som ett tag var min chef på IEA.

Orden kommer från Linda Hull, heltidsarbetande pendlande tvåbarnsmor och projektledare före IEA DSM Projekt 23 “The Role of Customers in Delivering Effective Smart Grids”. Skälet till hennes upprördhet var en fråga om hon kunde tänka sig att tvätta på natten om hon fick lägre elpris då. Den som frågade var en person som hört en tidigare svensk energiminister hävda att det var bättre att tvätta när priset var lågt.

Nu meddelar ett av våra debattorgan på energiområdet:

Vi använder mer el när det är kallt än varmt, vi använder mer el när vi är vakna än när vi sover och användningen i våra hushåll har en topp på morgonen när frukosten ska göras och morgonduschen klaras av och en på eftermiddagen när middagen ska göras.
- Man behöver inte vara raketforskare för att se detta…...Och budskapet till dem som tror att efterfrågeflexibiliteten kan bidra i någon större utsträckning till att lösa effektproblematiken blir det: nej det kan den inte. Incitamenten är för små i förhållande till nyttobortfallet

Var det inte det Linda sade? Så därför studerade hon (och hennes kollegor i ett annat IEA DSM projekt) hur flexibiliteten spelar in i ett system med större inslag av lokal egen produktion av el och med större inslag av ackumulerande värmelaster och laddningsbara fordon.

Och jo - flexibiliteten kan komma att spela en stor roll även om hushållens andel i denna kommer att vara underordnad. Industrins och näringslivets kommer att vara viktigare.

Även om inte heller hushållen skall räknas bort. Lokalt kan den vara betydelsefull visar Australiska undersökningar över hur energiföretagen kan utnyttja flexibiliteten i nät med kapacitetsproblem. Och vad gäller incitamenten finns indikationer från USA på att man i vissa lägen känner det som ett samhällsansvar att medverka till regleringar. Slutligen finns några företag som redan genom analysverktyg och affärsmodeller för aggregering av mindre resurser försöker bryta ny mark.

Men det är klart att om någon för några decennier frågat mig om jag skulle vilja använda en bläckstråleskrivare för mina brev förmodligen skulle tackat nej med hänvisning till att min reservoirpenna var alldeles tillräcklig. Tekniken förändras och därmed båda smak och “behov”.

Financial Times har under den prestigeladdade rubriken “Energiinnovationer” plockat samman lite artiklar om just detta.

Visserligen verkar det mera som om de krattat skrivborden på redaktionen, men det finns lite ledtrådar i alla fall. Intressantast är den om CEPIs projekt för att minska energianvändningen i pappersindustrin men även om batterier för solenergi, smarta nät i Storbritannien och tyska “prosumenter”. Men gubevare oss för frusen metan även om namnet “brännbar is” låter spännande.

President Kennedys ord “My fellow Americans, ask not what your country can do for you, ask what you can do for your country” känns aktuella när ett antal förträdare för svensk basindustri i Svenska Dagbladet vädrar sina förhoppningar på att energikommissionen skall leverera stabila förutsättningar, låga priser etc. etc.

Det som gör tanken på Kennedy befogad är att samma veckoslut har Financial Times (FT) ett antal artiklar om bland annat vad pappersindustrin kan göra för att minska energianvändningen.

FT har tagit del av ett projekt som drivs av den Europeiska organisationen för papperstillverkare (CEPI) driver.

Energikommissionen kommer att behöva gedigna kunskapsunderlag och behöver därför knyta till sig expertis som kan ge svar på frågor om ... omfattningen av framtidens elbehov

skriver de svenska industriföreträdarna. Ja men glöm inte CEPIs (och andras) optioner.