EU hittar glömda pengar för effektivisering

Nära 1,5 miljarder av pengar som inte haft någon utpekad mottagare finner nu sin väg till effektiviseringsprojekt. Men då skall projekten också ha koppling till förnybar lokal produktion. Även smarta nät finns med på listan.

Spännande, även om förhållandet att de skall kanaliseras via EIB inte känns helt betryggande! De har inte tidigare visat sig särskilt vassa på området. Men tiderna förändras?!

En kraftfull EU-satsning för bioteknik på gång

EU har pekat ut sex teknikområden för specialsatsningar som “lead markets” och där man hoppas på att Europa skall kunna ta ett försprång. Ett av dem är “bio-based products” vilket innefattar energi men även råvaror till kemiindustrin där avsikten är att höja andelen förnybart ordentligt.

Nu känner man att USA är på samma spår och dessutom före, men hoppas kunna komma ikapp och gå om som en följd av satsningar som skall aviseras mera i detalj senare i år.

Nu finns inte effektivisering på listan av de sex utom som komponent i uthålliga byggnader men det vore nog värt att fundera över om samma sorts konkurrens kan spåras och bemötas även här? Kanske inte i första hand enbart med USA utan även t.ex. Kina och Indien?

Det sitter i huvudet - inte i marknaden.

Många av oss kan ganska lätt peka ut någon plats där energin inte används så effektivt som den borde. Man skulle kunna använda mindre och med gott ekonomiskt utbyte, fast vi kan bli tvekande inför hur vi skall fixa det. Några av oss är till och med lite skrämda av att missutnyttjandet är så omfattande.

Vissa företag. t.ex. McKinsey, har visat att det finns stora pengar att tjäna på att effektivsera. Vissa institutioner, t.ex. EU-kommissionen, har visat att man med effektivisering skulle kunna minska kostnader, miljöbelastning och (politiskt) beroende. T.o.m. den svenska effektiviseringsutredningen kunde visa att det fanns ett stort gap mellan energianvändningen och behovet av energi. Så undra på att vi är lite skrämda. Men nu kan vi dra en suck av lättnad. Det finns inget effektiviseringsgap! Det har energimyndigheten slagit fast i sin utredning där man avvisar s.k. Vita Certifikat. Där läser man på sidan 10:

” Det är idag inte möjligt att empiriskt uppskatta storleken på ett eventuellt energieffektiviseringsgap.”

Och om det finns så gäller att (sidan 41):

Den samhällsekonomiska potentialen eller energieffektiviseringsgapet kan därför vara mindre i Sverige än vad som är fallet i vissa andra länder där den politiska kontexten är annorlunda.

Till sådana länder hör Storbritannien, Italien och Frankrike.

Utgångspunkten för utredarna är att endast “marknadsmisslyckanden” kan motivera en energipolitisk åtgärd. Men det behövs inte! Vi redan idag en ideal och tillräcklig uppsättning styrmedel och, framför allt, riktas inte Vita certifikat, enligt dem, in på sådana misslyckanden.

Nu sitter inte alla problem i marknaden utan några sitter i huvudet. På oss alla! Det är få om ens någon av oss som förmår översätta energins nytta (ljus, kraft, värme) till energi (kWh) och kombinera dem med alla de tekniska möjligheter som erbjuds. Det är där de vita certifikaten kommer in som ett sätt att skapa erbjudanden till användarna på ett attraktivt och enklare sätt. För att göra effektivisering förståelig och tillgänglig.

Detta kan närmare begrundas vid läsningen av en bok som heter Nudge och som skrivits av Dick Thaler och Cass Sunstein. Dessa båda delar upp oss människor i två grupper: Econs, som med lätthet hanterar optimeringsproblem på marknadens alla fält, och Humans, som har alla sorters sätt att hantera information och som ofta gör “fel” men med lite hjälp skulle kunna landa mera rätt. Econos det är dem som Energimyndigheten skriver om - de är inte så många. Humans det är vi andra - vi är i majoritet.

Vi kanske skulle vara betjänta av vita certifikat? Och myndigheten skulle kanske vara betjänta av att prata med några beteendeekonomer?

Stöder BP och EON klimatskeptikerna och tea-partyrörelsen?

Det verkar så enligt en artikel i the Guardian där man refererar en rapport som kartlagt ett antal av tea-partyrörelsens kandidater och deras finansiering. Rapporten tittar emellertid också på hur ett antal Europeiska företag agerar i klimatfrågorna och det finns en del att undra över.

Man kan emellertid också notera att i många fall är det inga stora summor och man kan ana att donatorerna kanske inte så noga granskat mottagarna, men de kanske borde börja göra det?

Priset är ointressant - det är kostnaden som betyder något.

Ungefär så kan man sammanfatta en kolumn skriven av legenden Walt Petterson där han hävdar att konkurrensen inte står mellan olika energislag eller energiföretag utan mellan energitillförsel (fuel) och teknologi (för användning).

Han avslutar med:

“Energy policy and regulation are not just about oil, gas, coal and electricity, but about technology and infrastructure. Imaginative innovations and opportunities abound. Governments and regulators should show us the way.”

Och då frestas man att tänka på hur en blind skall leda en lam! För det finns inte mycket på energiscenen idag som tyder på någon innovativ ledningskapacitet vare sig från regeringar eller myndigheter (i något land). Men Walt har tidigare visat sig visionär på gränsen till synsk så låt oss hoppas.

USA-skräck?

Ryssrädslan är gammal och djup. Och i vissa avseenden inte utan grund. Men hur är det med USA - är de dags att börja bli lite rädd? Är populismen så omfattande som pressens rapporter kan låta ana?

När det gäller förnekandet av klimatproblemen börjar det dessutom se ut som en rent teologisk fråga. I ordets verkliga bemärkelse - antingen tror jag på högre makter, och då finns det inga klimatproblem, eller också tror jag på att vi människor har en påverkan på jordens klimat, och då förnekar vi gudomligheterna!

I detta mörker finns dock också ljus. Det finns de som tvivlar på klimatproblemet men ändå anser att vi i gudfruktig nit bör värna om jorden så att vi kan lämna den i ett bättre skick än när vi kom hit.

 

 

Effektivisering på Amerikanska (duger också i Sverige)

Effektivisering är svårsålt världen över. Om vi inte visste det förut så får vi en ny påminnelse i en amerikansk studie baserad på 14 olika fall. Författarna har försökt vaska fram vad det är som gör att vissa lyckas och andra inte.

Och än en gång visar de att begränsningen till att ge information eller tillhandahålla bidrag/finansiering är otillräckligt. Det behövs utförare visar de i sin sammanfattning. Sådana som EnergiEffektiviseringsFöretagen i Sverige kanske?

Nollenergiapparaten kommer närmare

Den senaste idén i form av apparater som omvandlar spillvärme till el. Idén verkar inte helt exotisk när man ser den i stark förstoring (se bild nedan) men den blir väl det när man blandar in nanoteknologi? Och tänk om det går att skala upp till hushållsnivån?

image

Härs och tvärs igenom tråden.

Det är elektricitetens väg enligt Tage Danielsson. Men tråden måste också dras både härs och tvärs. Fem tusen mil ny och uppgraderad eltransmission, eventuellt supernät med HVDC samt rörledningar för att pumpa koldioxid från kraftstationer för att sedan stoppa ned den under jord på lämplig plats. Det är några av de förändringar i EUs infrastruktur som kommissionen grunnar på.

För att få ihop det så behövs någon sorts snabbfil för beslutsprocesserna säger man. Visst känns det tjatigt men är det inte uppenbart att den snabbaste filen heter effektivare energianvändning? Då kan några av de där linorna bli lite mindre. Eller lite mindre härs med lite mera tvärs, kanske man skulle kunna säga.

EUs energi i ett nötskal

Bokstavligen! Finns samlat på en mycket praktisk web-sida med mycket tydliga och instruktiva länkar. En så kallad “One-stop shop”. Ett föredöme också för svenska myndigheter (och andra).
image

BOP en underskattad resurs - eller hur lite generositet kan rikligt belönas.

Det finns 4 miljarder människor i BOP idag. Och BOP utläses “Bottom of the Pyramid”, dvs den fattigaste delen av jordens befolkning, de som tjänar mindre än 20000 SEK per år. Betyder det att de är ointressanta annat än som objekt för välgörenhet? Inte alls - vanlig medmänsklighet säger tvärtom. Adderar man lite eftertanke och en gnutta egenintresse kan man till och med se nya möjligheter. IFC, International Finance Corporation (en gren av Världsbanken) och WRI (World Resources Institute) har gjort en omfattande kartläggning av BOP och hur deras samlade utlägg på olika livsförnödenheter ser ut, se energidelen på bild nedan. De sammanfattar ett antal exempel på hur företag lyckats ge BOP bättre och billigare tillgång till varor och tjänster och samtidigt göra en god affär, se utdrag (starkt förkortat) här:

Successful enterprises operating in these markets use four broad strategies that appear to be critical:
? Focusing on the BOP with unique products, unique services, or unique technologies that are appropriate to BOP needs
? Localizing value creation through franchising, through agent strategies that involve building local ecosystems of vendors or suppliers, or by treating the community as the customer
? Enabling access to goods or services?financially (through single- use or other packaging strategies that lower purchase barriers)
? Unconventional partnering with governments, NGOs, or groups of multiple stakeholders to bring the necessary capabilities to the table.

Det mest uppenbara exemplet är belysning där en insats kan ge bättre och billigare produkter också för vår egen TOP (Top of the Pyramid) marknad. Men det finns fler vilket visas i en studie som avser Indien. Just Indien är ett vackert exempel på den hävstång som BOP-marknaden utgör. De har planer på att installera 20 GW solceller till år 2022. En sådan volym kommer att radikalt påverka lärandet och produktutvecklingen. Något som också vi kommer att kunna dra nytta av.

BOP är inte rika men många och precis som bäckarna små så blir det stor volym när de tas tillsammans. Lite generositet från vår sida nu kommer att ge riklig utdelning i framtiden. Inte bara i den hinsides världen!

 

 

image

Eco-Innovation i Europa

Inom EU-instanserna känner man, och uttrycker allt oftare besvär av, flåset i nacken från speciellt USA och Kina. Många av de initiativ som tagits under åren verkar ha blivit mest flotta deklarationer (med tillhörande broschyrer). Skall man lyckas bättre den här gången när man använder ett nytt begrepp nämligen ECO-Innovation och Innovation Union och som skall lanseras 2011?

Det är mycket som står på spel. Jobben skall kunna bli nära 4 millioner fler till 2025 och BNP 800 miljarder större enligt det underliggande dokumentet. Fast för oss som länge argumenterat att effektivisering är hi-tech och ger massor med mer jobb än kapitalintensivt byggande av nya energianläggningar undrar om så enkla och rationella argument som jobb och välfärd betyder något!?

Har vi inte råd att akta på naturen?

Ungefär så skulle man kunna sammanfatta en ny utredning från SNF där man visar vart vårt sätt att hantera vår grundläggande livsförutsättning leder och samtidigt travestera Wigforss berömda pamflett “Har vi råd att arbeta”.

Materialet är kort men innehållsrikt så även den utredningströtte kan ta det till sig och rent av livas upp av de informationstäta faktarutorna och de välfunna citaten, som t.ex.:

Vi har nått ett historiskt vägskäl där välfärden inte längre begränsas av bristen på konventionellt ekonomiskt kapital utan av brist på naturkapital.

Man hämtar en del av de beräkningar man stöder sig på från TEEB, The Economics of Ecosystems and Biodiversity, där man kan finna mera intressant material och rekommendationer till beslutsfattare på olika nivåer i samhället.

Wigforss lär ha varit inspirerad av Lord Keynes och i kretsen för TEEB finns Lord Stern. Om man nu skall fortsätta att finna inspirerande samband.  wink

 

 

Klimatet behöver stabiliseras - också för investeringar

Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC) tycker att spelreglerna för det uthålliga samhället borde vara tydligare. Framförallt bör de inte förändras stup i ett. Man reagerar bl.a. på att flera länder tycks vara och fingra på inmatningstarifferna. En åtgärd som står i bjärt kontrast till att just sådana skapades för att ge investerare mera säkerhet än vad man kan få med t.ex. gröna certifikat.

Medlemsföretagen i den här gruppen förvaltar bl.a. pensionskapital och det känns bra att de gör det med ett uthålligt samhälle som ledstjärna. De har sammanställt sina synpunkter i ett sk “position paper” om hur man ger prioritet för sådana åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Till deras omsorger hör ökad effektivisering.

Specific targets for energy efficiency in buildings and a focused strategy for existing buildings
Specific mid- and long-term targets for increased energy efficiency in the buildings sector will send a clear signal to investors that standards and regulations will move in a set direction. Improved, more harmonised and more consistent implementation of building standards and practices across EU Member States will support greater energy efficiency of new buildings. The greatest challenge is to find ways to address emissions from existing buildings and we recommend that the EU draws on experience already gained in different Member States and considers a range of regulatory, fiscal and market-based measures.

 

 

Är oljepriset egentligen intressant?

The Economist rapporterar att det verkar som om oljepriset höll på att bli mera ostabilt samt pressas uppåt. Och?! big surprise

Det verkar som kvällstidningarnas återkommande avslöjande att nu är det höst och sedan blir det vinter. Med tillhörande spekulationer om vintern blir kall eller varm och om det kan spås i abborrfjäll eller i kaffesump.

Vem var det som väntade sig att oljepriserna skulle bli stabila och sjunkande? Och framförallt; vad spelar det för roll om man tar uppgiften att göra oljan till en marginell produkt för energiförsörjningen, av andra skäl än priset, på allvar?

Nät, acceptans och pengar

ENDS Europe har gjort en översikt och analys av hur det går med att uppnå 20%-målet för förnybar energi till 2020. Svaret är - sisådär. Och med stor spridning i de olika länderna, se bild.

Det som behövs nu är mera politisk vilja (och aktivitet) så att energinäten utvecklas och kan te emot de förnybara resurserna, acceptans för att hantera NIMBY (not in my backyard) och pengar för finansiering. Förnybar energi har ju typiskt höga investeringar och låga driftkostnader, ett förhållande som ofta fordrar en knuff (nudge).

EREC gör dock bedömningen att det kommer att gå bra och ENDS pekar på att det kommissionens infrastrukturpaket som väntas i november kommer att fixa nät-delen.

image

Patentfloden för förnybar energi

Ser man till innovationer och patent så är det en lindrigt sagt febril aktivitet på området för förnybar energi (CET, Clean Energy Technologies). Europeiska patentorganisation, EPO, visar i en diger rapport att det är bra snurr på nytänkandet.

Naturligtvis dominerar de stora länderna men Sverige förefaller ändå lite frånvarande. Eller är det bara att vi inte syns i denna snårskog av diagram?

Among the six OECD countries that dominate the CET field, Japan leads the way, followed by the U.S. and Germany. The Republic of Korea ? focusing largely on solar PV ? is also a key player, showing a considerable increase in patenting in recent years. The field is rounded off by France and the UK. Moreover, China is partly following in Korea’s footsteps, emerging as a strong player in the field of solar PV.

Isolationism ger utveckling?

Byggnadsisolering kan vara nästa stora utvecklingsområde. Svenska Aerogel har fått pris som lovande företag för produktion av ett material som bl.a. kan användas till byggnadsisolering och som har 2-3 gånger högre isoleringskapacitet jämfört med dagens marknadsdominant mineralullen.

Som alltid när det gäller nya produkter så är det naturligtvis dyrare, men en intressasnt studie från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, jämför ett antal olika alternativa isoleringsmaterial och finner att flera av dem, inklusive aerogel, mycket väl kan bli konkurrenskraftiga.

Kärnkraftens kostnader - en fråga om tempus

En nygammal studie som “läckt” torgförs som att “Kärnkraft är billigast” (DNs pappersupplaga 1 oktober 2010). Och om man håller sig till presens stämmer det nog, men om vi är intresserade av framtiden (byter är mot blir) så är det inte troligt. Rapporten kommenteras i Ny Teknik med iakttagelsen att företaget, PriceWaterhouseCoopers (PWC), som gjort kalkylerna haft, eller fått, sådana beräkningsförutsättningar att resultatet är givet.

Detta har PWC själv illustrerat tydligt tidigare. De har gjort det med kommentarer om att kalkyler behöver kompletteras med bedömning om deras ändamålsenlighet ur olika synpunkter. För detta behövs en noggrann genomgång av företagets/förslagets ställning, det som på engelska kallas “due dilligence”. Och en sådan finns upprättad för motsvarande kärnkraftssituation i USA. Den är dock mindre smickrande för kärnkraftens framtid.

Denna due dilligence har fem bedömningspunkter:
1. Motsvarar förslaget kundbehoven
2. Hur klarar förslaget finansiell stress
3. Hur tillförlitliga är kostnadsbedömningarna
4. Hur ser konkurrenssituationen ut
5. Tillförlitligheten i intäktsbedömningarna

Den “läckta” studien tar inte upp någon av dessa punkter. Den är snarare att ses som ett foto från idag där man behöver en film om framtiden. PWC har gjort även en sådan studie där man konstaterat att kärnkraft idag är billig men att den sannolikt inte har konkurrenskraft gentemot förnybar energi i framtiden (se sidan 33).

Men för att återvända till rapportens beräkningar undrar man över ingångsdata inte bara för finansiering utan även för hårdvaran. I Kanada diskuteras ett projekt för 2 st 1200 MW reaktorer som skulle kosta 26 miljarder kanadensiska dollar. Omräknat blir det av storleksordningen 70 000 SEK per kilowatt vilket är mer än dubbelt det som rapporten antar. Hm?! rolleyes

Rapporten gör en poäng av att den använder samma förutsättningar vad gäller kostnader som Citibank gjort i sin studie “New Nucelar - The economics say No”. Citibank kommer, eftersom de gör en due diligence, till slutsatsen att kärnkraft är för riskfyllt även finansiellt (se urklipp nedan).

Att den elintensiva industrin önskar sig de låga priser de haft även i framtiden är inte konstigt. Möjligen är det konstigt att de inte ägnar effektiviseringen större intresse för att minska kostnaderna. I morgon blir inte igår hur mycket vi än önskar. Det är en fråga om tempus!

image

Klipp ur Citibanks “New Nuclear - The Economics say No”, november 2009

Marknaden för energideklarationer

Boverket oroar sig i en av sina senaste utredningar för att konkurrensen på marknaden för energideklarationer är för dålig. Och för att göra den bättre så lägger man förslag som avser att minska kompetenskravet för att utföra deklarationer. Otvivelaktigt kommer detta att förbättra marknaden. Det blir fler som utför deklarationer och då blir det billigare. Men deklarationerna blir bättre - Precis tvärtom! Bättre billigt än bra tycks de mena. Och det torde vara ett riktigt missförstånd av ämnet.

I en bok som skrivits av två beteendeekonomer, “Nudge”, och som handlar om hur människor ibland gör saker som de inte borde (och vice-versa) visas hur man med lite påverkan, en liten knuff, kan ändra beteendet i en riktning som är bättre för alla. Och energieffektivisering hör i hög grad till de områden där en liten knuff (nudge) kan göra mycket nytta. “Ställda inför val av investeringar gör man ofta för små insatser”, skriver de. “Kostnaden kommer nu och nyttan senare.” Det är ju just det som deklarationerna skulle hjälpa till med att knyta ihop och förklara. Och då hjälper det inte att göra dem sämre men billigare. De skall framförallt göras bättre och bli till färdplaner för att under en längre tid kunna göra lite åt gången så att byggnaden till sist blir riktigt effektiv.

Energirådgivarna driver på i den riktningen och det behövs många krafter för att få fram detta till synes självklara budskap till våra beslutsfattare. Därför handlar FSEs kongress den 3 november i år om just deklarationer och hur de skall få sting! Kom dit och gör din röst höjd!

Laststyrning och fotboll

Fotboll är väl en last i sig men det är också tedrickande. Åtminstone i England. Och när man kombinerar de båda får man ett intressant fenomen kallat “Kettle pick-up”, se bild nedan. Det är National Grid i Storbritannien som redovisar vad som hände i semifinalen mellan England och Tyskland i världsmästerskapen 1990. Då påverkades elbelastningen markant när man behövde lugna sina nerver med “a nice cup of tea”. Det blev dock ingen World Cup! grin

Det illustrerar ju tydligt att det finns stora möjligheter att påverka elbelastningen både upp (kettle pick-up) och ned (genom att sända spänannde fotbollsmatcher på TV). Frågan är hur vi skall kunna sätta det i system?

Ett mera närliggande exempel på belastningsförändring finns i gårdagens generalstrejk i Spanien. OBS knappa in datumet 2010-09-29 i nedre vänstra hörnet, men se det inte som ett exempel på god påverkan på energianvändningen utan snarare som en fantastiskt bra redovisning som Spaniens RED Electrica (motsvarigheten till Svenska Kraftnät) har.

image

Att vara bÀttre Àr inte tillrÀckligt bra!

Det Ă€r lĂ€tt att bli sjĂ€lvgod nĂ€r man ser vad som hĂ€nder i USA. “Är de inte kloka? Det Ă€r tur att vi tar energi- och klimatfrĂ„gorna pĂ„ allvar hĂ€r hos oss!” Men gör vi det? Är det inte snarare sĂ„ att vi bara kĂ€nner oss bĂ€ttre nĂ€r vi jĂ€mför med TrumpgĂ€nget- men att vara bĂ€ttre Ă€r inte att vara bra!

IEAs och IRENAs nya rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System” Ă€r tydlig - Nu handlar det om tunga lyft. Alla resurser mĂ„ste utnyttjas fullt ut! BĂ„de effektvisering och förnybar energi i kombination. Inte den ena eller den andra utan BÅDA! Som i figuren nedan som IEA DSM-Programme anvĂ€nder.

Men EUs vinterpaket med dess revision av byggnadsreglerna sĂ€ger annorlunda. DĂ€r har nĂ„got ljushuvud kommit fram till att om man i byggnader anvĂ€nder förnybar energi sĂ„ behöver man inte effektvisera! Även om kĂ„ken lĂ€cker som ett sĂ„ll! Det rimmar inte alls med IEA och IRENA nĂ€r de sĂ€ger “A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050…. the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.”

Och de attityder som vi visar upp hĂ€r hemma Ă€r lika bekymmersamma. PĂ„ Energimyndighetens seminarium hĂ€romdagen sĂ„ luftade representanter för Svenskt NĂ€ringsliv sin Ă„terkommande stĂ„ndpunkt att “det behövs inget tak för energianvĂ€ndningen, det rĂ€cker med att vi blir bĂ€ttre (effektivare) i förhĂ„llande till BNP”. Visst! Om vi bara hade oss sjĂ€lva att ta hĂ€nsyn till men resten av vĂ€rlden dĂ„? MĂ„nga av de lĂ€nder som vi har att konkurrera med i de vĂ€xande ekonomierna kommer att bygga sin produktion med den allra mest resurssnĂ„la tekniken eftersom de börjar frĂ„n scratch. Hur skall vi dĂ„ kunna konkurrera med dem nĂ€r vi bara blivit bĂ€ttre men de har blivit BRA (=BÄST)?

Läs mer

Månadsindelade arkiv