Det är rätt, det är klokt och det är nu….

...som EU skall gå före och skärpa kraven på koldioxidminskning med 30-40% till 2020 säger en studie från CE Delft. Kostnaden bedöms till 0,1-0,3% av BNP.

Därmed utgör rapporten ett starkt stöd till EU-ledarnas uttalande förra veckan om att tillväxten skall ha uthållighetsprägel på det sätt som uppföljaren till “Lissabonstrategin” aviserat.

Var står energiföretagen när det gäller effektivisering?

I förra veckan hade Eurelectric och IEA DSM-programme ett gemensamt och välbesökt seminarium i Bryssel. Intresset bland de närvarande, många av dem representanter för Europas stora elföretag, för effektiviseringens “mysterier” var påtagligt. I flera inlägg förekom den strategiska hållningen att man måste effektivisera elanvändningen så att man istället kan elektrifiera (och avkarbonisera) transportsektorn.

Frågan är hur det svenska flaggskeppet Vattenfall ser på sina ändrade direktiv i detta avseende. De är inte helt igenom lätta att tolka även om man kan gissa att en hel del sagts mellan skål vägg i samtalen med regeringen!

“Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.”

 

Är detta Europas bästa projekt?

Under kampanjveckan för utållig energi i Europa delade man ut priser till ett antal olika projekt som anses särkilt banbrytande, utvalda bland 273 kandidater. Projekten är bra och klart värda att ta efter, men i allt väsentligt triviala med få undantag. Den danska kommunens metod verkar intressant och den animerade filmen där hushållsapparaterna ställer krav var kul. Men annars var det inte mycket att hurra för ifråga om nyheter. Finns det inga svenska projekt, eller var de ännu sämre?

Vinnarna var:

* Sustainable Energy Communities: ProjectZero Turning Sűnderborg into a Zero Carbon Municipality som innebär att en dansk kommun, Sönderborg, planmässigt ställer om till att bli fossilfria.
* Market Transformation including voluntary commitments: Alternative Energy Program for Global Green Telecommunications som innebär att man bestyckar telkommunikationens basstationer med solceller och vind på platser där det är svårt att anordna konventionell försörjning
* Promotional, communication and educational actions: Sonne! Sonne! Sonne! / Sun! Sun! Sun! som låter hemmets apparater (i en animerad film) kräva att bli försörjda med solceller.
* Demonstration and dissemination projects: Hungarian Schools Illumination Programme som är ett Public Private partnership (PPP) med General Electric som leverantör och som mest påminner om ESCO-EPC.
* Cooperation programmes: Solar Now som säljer solceller för bruk i samhällen i Afrika som inte har tillgång till elnät

Inmatningstariffer vinner terräng?

Vilket medel är bäst för att stimulera grön energi? Många länder har valt inmatningstariffer (feed-in tariffs) och några få certifikatsystem. Bland de senare finns Sverige, Norge och Storbritannien. De utvärderingar som gjorts visar att inmatningstarifferna ger mera grön energi, men att båda är ?marknadskonforma? d.v.s. gör nytta av marknadskrafterna men på lite olika sätt. Skillnaden ligger väsentligen att certifikatsystemet är billigare men att inmatningstarifferna ger mera teknikutveckling.

Det väcker nu ett visst uppseende att det konservativa partiet i Storbritanien väljer att föreslå inmatningstariffer för att öka takten.

Hur det blir? ja det avgör valet senare i år.

 

Om nu inte ens effektivt är tillräckligt.

Våra hem och arbetsplatser svämmar över av utrustning som använder energi. De blir stadigt effektivare men mängden av dem och deras ökande storlek äter upp vinsterna. Vad kan man göra? ECEEE har publicerat en skrift om hur standarder kan göras progressiva som ett sätt att tackla problemet. De anordnar också en “workshop” i Bryssel den 18 maj om ni har vägarna förbi.

Osäkerhet fordrar handling

The Economist skriver att det är just pga av osäkerheten om klimatförändingarna som vi måste agera för att motverka dem. Om vi med säkerhet vetat att temperaturen ändrades ett visst antal grader hade vi kanske kunnat leva med dem. Men eftersom osäkerheten spänner över ett stort område (1,1-6,4 grader skriver The Economist) skall vi inte ta risken att det går käpprätt åt pipsvängen.

Visst är det det gamla försäkringsargumentet som upprepas. Att jag inte tar en hemförsäkring för att det skall bli inbrott och brand utan för om det inträffar. Men detta argument kan behöva upprapas om och om igen. Det inser man inte minst efter att ha tagit del av den amerikanska debatten om sjukföräkring när vissa grupper argumenterar för friheten att slippa vara sjukförsäkrad. Var det inte så två av de tre små grisarna i sagan tänkte?

Alla resurser behövs och vi har inte tid att vänta.

Det är i korthet budskapet från The Royal Academy of Engineering (motsvarigheten till IVA) i Storbritannien när de ser på landets energisituation. De skisserar fyra scenarier (se också tabell nedan) och i alla minskar energianvändningen totalt sett jämfört med dagens och ännu mer jämfört med de projektioner som annars gjorts till 2050. Scenarierna är alla gjorda för att visa möjligheter till 80% reduktion av växthusgaserna.

1. Fossilbränslena reserveras för transporter
2. Transporterna elektrifieras
3. Fossil till transporter och el till uppvärmning (!). I detta scenario byggs kärnkraften ut.
4. Massiva byggnadsförbättringar.

Gemensamt för dem alla är behovet av effektivisering, eller som de skriver: “Demand reductions through a combination of increased efficiencies and behavioural change will be essential.”

image

EUSEW - Europas energivecka börjar idag.

The EU Sustainable Energy Week 22-26 mars 2010 är ett sätt att försöka fokusera på och propagera för effektivare energianvändning och förnybar energi. Evenemanget har arrangerats sedan 2007 och blir ständigt större. De flesta tillställningarna äger rum i Bryssel men allt fler evenemang hålls runt om i medlemsländerna. Dock inget i Sverige!

Några av evenemangen kommer att vara tillgängliga att se on-line. Ett av dem kommer att vara “Intelligent Electricity Systems: Shaping Customer Behaviour” där IEA DSM-Programme och Eurelectric samarbetar. Välkomna dit!

Från Sverige deltar emellertid på ett hörn också EnergiEffektiviseringsFöretagen (EEF)

Skrivet av Hans Nilsson, 2010-03-22.

(0) KommentarerPermalink

“Oberoende TV som står fri från både politiska och ekonomiska intressen.”

Så heter det i SVTs kampanj om sin egen verksamhet. Men det går nog att kringgå om man är lite listig. Det verkar så när man ser rapporteringen som påstår att 26% är mer än 65%.  Av ett antal personer som SIFO frågade ansåg 26% att kärnkraft behövdes för klimatet och jobben, men SVT klarade inte av att summera siffrorna för sol, vind, vatten och bioenergi, d.v.s. de förnybara. Den summan blev 65%.

Hela detta “informationspaket” kommer i ett pressmeddelande om en undersökning som Sveriges Basindustrier låtit SIFO göra.

SVT har inte för vana att okritiskt citera pressmeddelanden men tricket verkar vara att låta SIFO gå in som garant för innehållet. Då skippar man den förhållandevis enkla granskning som utgörs av att man summerar några siffror och ställer dem i relation till andra. Lite pinsamt SVT!? Eller beror det på att det var morgon-TV när ändå ingen är riktigt vaken?

Vilket är störst 65 eller 26?

Enligt SVT är det 26. Det rapporterar de i ett nyhetsinslag där SIFO frågat om vilken energikälla som är bäst för klimatet och jobben. Kärnkraften (som enskild teknik) får 26% av svaren (se bild nedan). Ett annat sätt att läsa deras redovisning kunde vara att de förnybara energislagen har 65% och kärnkraften bara 26.

Och naturligtvis har man i en fråga av det här slaget utelämnat energieffektivisering som är det utan jämförelse billigaste sättet att skaffa fram energiutrymme i ett system. Enligt Energimyndighetens PFE-program till en kostnad motsvarande en tiondedel av kostnaderna för ny kraft.

Energirådgivarnas och Effektiviseringsföretagens årsavstämning “Mera Ordnad Verkstad” (MoV_8mars2010_ny.pdf) så skapar effektiviserings dessutom många nya high-tech jobb. Man tjänar alltså mångfalt på effektivisering men medierna sitter fast i tillförseltjatandet och vinklar det dessutom uppåt väggarna.

image

EUs öppna kanal, VIEUWS

Vieuws är en ny web-TV kanal för att föra ut och diskutera EUs göranden och låtanden. Den är ny och det är ingen CNN precis (vilket är både på gott och ont) men kan vara spänannde eftersom de inledningsvis tycks satsa mest på energi, klimat och ekonomi. Värt att följa och kanske hoppas att den skall få mer sting!?

Öppen kanal är också en blandad kompott men innehåller riktiga höjdare som schack-programmet “Mitt i schack” och Democracy Now. Lite sådana ytterligheter skulle kanske göra Vieuws gott?

Nu bryter ny belysningsteknik fram

Åtminstone i professionella applikationer där underhållskostnaderna är höga. LED och Induktionslampor må vara energisnåla men billiga är de inte. Deras fördelar ligger i livslängden (se bild nedan) vilket gör att kostnadsbesparingen ligger i att man slipper byta så ofta. Däremot kanske det kommer en ny post för rengöring?

I Pittsburgh har man valt LED för gatubelysningen men induktionslampor fanns med i diskussionen. Och det tyder väl på att de mera avancerade lösningarna börjar ta sådan teknisk skepnad (kvalitet, prestanda, pris) att de börjar komma?

image

Framtidens arkitektur

Vi står inför ett radikalt skifte i synen på hur energi skaffas fram till vårt samhälle. “Distributed generation”, decentraliserad omvandling, har funnits som begrepp ett tag men börjar nu ta form. Ett spännande exempel är på väg i London i en ny byggnad som skall använda egengenererad vindkraft mitt i stan! Se bild nedan med tre turbiner på toppen av en 150 m hög byggnad kallad “The Razor”.

Så alla diskussioner om lokalisering av vindkraft kan vara ett minne från forntiden om några år när (och om) man lyckas integrera energiomvandlingaen i byggnadernas utformning.

image

Räknemaskinerna snurrar igång igen

De börjar resa sig efter Köpenhamnsmatchen våra beslutsfattare. Den nye klimatkommissionären skisserar hur man skall komma vidare och komma längre. Målet 30% reduktion till 2020 dammas av. Och svenska regeringen uttrycker sin tillfredsställelse.

Men det är uppenbarligen och fortfarande en fråga om HUR man räknar, vilket tydligt illustreras av figuren nedan. Det hela handlar mycket om bokföring av utsläppsregler och räknemaskinerna börjar redan gå varma. Nu om någonsin gäller uttrycket att “djävulen finns i detaljerna”.

 

image

Little boxes

De ser lika ut men är det ändå inte. På 60-talet sjöng bl.a. Malvina Reynolds om de små husen i förorterna där allt och alla var lika. En är grön, en annan röd, en tredje blå o.s.v., se nedan. Man kommer osökt att tänka på det när man ser förslaget att vi skall kunna jämföra vår energiförbrukning med grannarnas i ett on-line system kallat Gainsville.

Syftet är gott och nog borde mätvärden om energiförbrukning kunna göras mera tillgängliga för att ge bättre service till kunderna också ifråga om energieffektivisering. Men just förslaget till visualisering (som i Gainsville visas med exemplet Valwood) är väl närmast något för FRA?

Då verkar YELLOs mätarförslag betydligt mera aptitligt!?

—————————-
Little boxes on the hillside,
Little boxes made of ticky-tacky,
Little boxes, little boxes,
Little boxes, all the same.
There’s a green one and a pink one
And a blue one and a yellow one
And they’re all made out of ticky-tacky
And they all look just the same.

Finns det ett innovationssamhälle?

För en tid sedan hörde jag ett program presenteras och där man för att nå framgång skulle vända sig till “innovationssamhället” för att få fram nya produkter och lösningar. Må dä?

VINNOVA har i en broschyr gjort en översikt om innovationer och tillväxt och i vilken man lakoniskt noterar att innovation är ett positivt laddat ord som lätt leder till missförstånd. Deras google-sökning på ordet gav över 100 miljoner träffar. De noterar emellertid några innovationskarakteristika (se box) där man särskilt lägger märke till att en innovation blir till när den möter sin marknad! Så även om det finns en samhällsklass av fiffiga innovatörer så är det först när deras fiffiga idé appellerar till kunder/användare som den blir en innovation.

Gemensamt för de flesta definitioner av ordet innovation är
att de betonar två egenskaper:

1. En innovation karaktäriseras av att den innehåller någon form av nyhetselement
2. En ny idé blir en innovation först när den sprids på en marknad

OECD talar om tre grader av ?nyhet?:
1. Nytt för företaget
2. Nytt för marknaden, där marknaden kan vara till exempel ett geografiskt område eller en bransch
3. Nytt för världen, det vill säga en innovation som inte använts av något företag tidigare

EU kämpar nu med att sjösätta den nya tillväxtstrategin (som ersätter den gamla från Lissabon). Av ett dokument, som sägs ha läckt från ingen mindre än ordföranden själv, framgår att man skall försöka styra processen bättre denna gång. Vore inte en kraftfull satsning på teknikupphandling ett bra bidrag från Sverige?

Affärskedjor en stor hävstång för klimatet.

Världens största varuhuskedja Wal-Mart låter veta att de kommer att satsa stort på klimatåtgärder både hos sig själva och hos sina underleverantörer. Även TESCO i Storbritannien har bekantgjort omfattande satsningar, inklusive sådan som gör att kunderna uppmuntras till att köpa klimatvänliga produkter när de använder företagets kort.

IKEA har motsvarande arbeten på gång i sitt samarbete med WWF. Men annars verkar det vara tunt med sådana initiativ bland de svenska varudistributörerna. Synd, för detaljhandeln är en mäktig hävstång för förändring. Inte minst när det politiska initiativet fattas som i Köpenhamn nyligen.

Visegradländerna morskar upp sig.

Man lär sig mycket av att följa spelet kring naturgasfrågorna i Europa. Bara som detta att det finns något som kallas “Visegradländerna” vilka utgörs av Polen, Tjeckien, Ungern och Slovakien. Dessa länder är mycket beroende av Rysk gas och har numera daterat upp sina planer på att minska detta beroende genom att knyta ihop gasnätet från norr till söder istället för från öst till väst. Detta redovisas i en artikel i The Economist.

Överhuvudtaget är spelet kring gasimporten minst lika spännande som en agentroman och med samma “kalla krigsingredienser” som på Ian Flemings tid. Men är det inte en agent 007 de behöver? Någon som handlar annorlunda? För effektivisering vore väl ännu bättre än nya gasledningar? Och billigare!

Är delad kaka bättre än sparad?

Nordiska ministerrådet vill slå ett slag för att länderna (särskilt de nordiska) kan uppnå EUs krav på kvoter (RES-direktivet) av förnybar energi lättare genom att handla sinsemellan. De lutar sig mot en rapport som visar hur det skall gå till att på så sätt dela kakan så att alla får sin del.

Klart att man skall utnyttja de möjligheter som finns men ibland undrar man om inte dessa mekanismer blivit lite för smarta? Det finns nämligen enklare sätt. Ett kan vara att effektivisera (spara) med åtgärder som betalar sig själv och ändå uppnå den kvot man är ålagd.

Ett grönare EU 2020?

EU presenterar sin plan för återhämtning till 2020 och säger att den skall baseras på tre pelare; Smarthet (kunskap), Uthållighet och “Innanförskap”

? Smart growth: developing an economy based on knowledge and innovation.
? Sustainable growth: promoting a more resource efficient, greener and more competitive economy.
? Inclusive growth: fostering a high-employment economy delivering social and territorial cohesion.

Planen är en uppföljare till den s.k. Lissabonstrategin och den har redan fått kritik för att vara lättviktig, precis som sin föregångare.

I den här har man i alla fall skisserat på vad som kan hända om man inte lyckas genom att måla upp tre scenarier (se nedan).

image

De Olympiska medaljerna är återvunna.

Ja då gäller det inte det svenska damlaget i Curling (grattis till dem) som ju återvann sina medaljer igen. Utan materialet i medaljerna som (delvis) kommer från återvinning av elektronkskrot. Så grattis till Vancouver till denna idé.

Nya affärsmodeller för att hindra lyxfällan

EnergiRådgivarnas och EnergiEffektiviserinsgFöretagen har en gemensam session (nr 25) på Energitinget den 16 mars kl 13.30-18.00

EFFEKTIVISERING I NYA AFFÄRSMODELLER

1. Effektivisering - Den nya basindustrin
Efter klimatmötet i Köpenhamn vid COP15 är det klart att det är effektiviseringen som är hörnstenen i klimatarbetet. Vi behöver en “färdplan” för radikala effektiviseringar i byggnader och industri som kan uppnås successivt och med olika slags teknik, som EEF-företagen kan leverera. Det tjänar både vi och våra kunder på. Vilket i sin tur innebär ökad sysselsättning i en stabil industrigren.

* Att bara tjäna pengar på volym duger inte. Anders Wijkman, Tällberg Foundation

* ?Deployment? i global skala. Hans Nilsson, EEF

* Vad kan vi lära av fordonsbranschen? Matts Lindgren, NordiQ

* Garanterad effektivisering. Bo Andersson, Emotron och EEF

* Moderna Elanläggningar & Styrsystem. Johan Lysholm och Rikard Nilsson, EIO

Kaffe 15:00-15:30

* Vad kan EEF erbjuda? Lotta Bångens, EEF

* Kriterier för effektivitet. Anders Hall, Solskyddsförbindet


2. Energislöseriet - Lyxfällan
Vi visar med exempel hur pengarna rinner iväg för olika användningsområden (boendet, elanvändning, transporter och mat). Det behövs både tekniska förbättringar och beteendeförändringar.
Energieffektivisering ger mervärden i ekonomi, miljö, komfort och inte minst fler arbetstillfällen. Det innebär att vi kommer att ge större innehåll åt begreppet ?lönsamhet?.


* Lyxfällan (Boendet). Ingela Brandén, Länsstyrelsen i Jämtland och EnergiRådgivarna

* Lyxfällan (Elanvändning). Jesper Peterson, Naturskyddsföreningen och EnergiRådgivarna

* Lyxfällan (Transporter). Michael Koucky, Koucky & partners och EnergiRådgivarna

* Lyxfällan (Mat). Carin Enfors, EkoMatCentrum i Sigtuna

* Uthållighet är lyx på riktigt! Hans Nilsson, Energirådgivarna

Medverkande som konsument. Lisa Ossman, Hållbar Utveckling Väst och Energirådgivarna

Medverkande som konsument. Maria Perzon, Bengt Dahlgren AB och Energirådgivarna

En “Facebook” för energiförbättringar

USAs energidepartement har startat en web-sida där man kan läsa om hur man åstadkommer “clean energy” i lokalsamhällena runt om i landet. En sorts facebook för energiförbättringar och med namnet “Energy empowers” (Energi ger kraft)!

Kul idé och de små berättelserna kan ge många uppslag även för Sverige. Eller….?

Att vara bÀttre Àr inte tillrÀckligt bra!

Det Ă€r lĂ€tt att bli sjĂ€lvgod nĂ€r man ser vad som hĂ€nder i USA. “Är de inte kloka? Det Ă€r tur att vi tar energi- och klimatfrĂ„gorna pĂ„ allvar hĂ€r hos oss!” Men gör vi det? Är det inte snarare sĂ„ att vi bara kĂ€nner oss bĂ€ttre nĂ€r vi jĂ€mför med TrumpgĂ€nget- men att vara bĂ€ttre Ă€r inte att vara bra!

IEAs och IRENAs nya rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System” Ă€r tydlig - Nu handlar det om tunga lyft. Alla resurser mĂ„ste utnyttjas fullt ut! BĂ„de effektvisering och förnybar energi i kombination. Inte den ena eller den andra utan BÅDA! Som i figuren nedan som IEA DSM-Programme anvĂ€nder.

Men EUs vinterpaket med dess revision av byggnadsreglerna sĂ€ger annorlunda. DĂ€r har nĂ„got ljushuvud kommit fram till att om man i byggnader anvĂ€nder förnybar energi sĂ„ behöver man inte effektvisera! Även om kĂ„ken lĂ€cker som ett sĂ„ll! Det rimmar inte alls med IEA och IRENA nĂ€r de sĂ€ger “A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050…. the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.”

Och de attityder som vi visar upp hĂ€r hemma Ă€r lika bekymmersamma. PĂ„ Energimyndighetens seminarium hĂ€romdagen sĂ„ luftade representanter för Svenskt NĂ€ringsliv sin Ă„terkommande stĂ„ndpunkt att “det behövs inget tak för energianvĂ€ndningen, det rĂ€cker med att vi blir bĂ€ttre (effektivare) i förhĂ„llande till BNP”. Visst! Om vi bara hade oss sjĂ€lva att ta hĂ€nsyn till men resten av vĂ€rlden dĂ„? MĂ„nga av de lĂ€nder som vi har att konkurrera med i de vĂ€xande ekonomierna kommer att bygga sin produktion med den allra mest resurssnĂ„la tekniken eftersom de börjar frĂ„n scratch. Hur skall vi dĂ„ kunna konkurrera med dem nĂ€r vi bara blivit bĂ€ttre men de har blivit BRA (=BÄST)?

Läs mer

Månadsindelade arkiv