Framtiden är annorlunda (Parmenides misstag)

Det är egentligen det enda vi vet, men ändå baseras många beslut på uppfattningen att ingenting förändras. Stern-rapporten undvek detta genom att jämföra vad som händer i framtiden om man agerar mot klimatförändringarna (det kostar lite grann). Detta ställde han mot vad som händer om man inte agerar (det kostar väldigt mycket).

Andra forskare har undersökt varför företag inte satsar på innovationer som skulle varit till deras fördel (Innovation killers). Deras studier har funnit att man i många fall går i fällan (se not) genom att bortse från att företagens produktionsförmåga gradvis avtar om man inget gör (se bilden nedan).

Och samma misstag görs i t.ex. effektiviseringsutredningens diskussion om samhällsekonomisk lönsamhet. Denna beräknas mot bakgrund av att vår framtid skall vara oförändrad. Man argumenterar bl.a. för att satsningar på effektivisering kanske ger större utbyte i satsningar på andra samhällsområden. Men då bortser de från att åtgärder i just energisektorn behövs av något slag förr eller senare. Även om lönsamheten i att t.ex. producera dataspel vore högre så kan vi inte underlåta satsningar i den infrastruktur som gör produktion av dessa spel möjlig.

Det billigaste sättet att säkerställa energiförsörjningen, för dataspelsfabrikanter och för alla andra, är att satsa på effektivisering.
—————————————-

Not: Uppfattningen att ingenting förändras lär kunna skyllas på en grekisk filosof och kallas då för “Parmenides misstag”. Parmenides kan ursäktas med att på hans tid gick allting långsammare och hade mindre konsekvenser.

image

Företagen beräknar vinsten av nysatsningen (A) mot att ingenting förändras (B) och anser att vinsten, DCF - Discounted Cash Flow, är för liten. De borde ha jämfört mot den mera sannolika produktionsförmågan (C).

Energieffektivisering skapar MÅNGA fler jobb.

Detta hävdas i en studie från Berkeley i USA där man undersökt vad som hänt i Californiens ekonomi under en period av 35 år när man koncentrerat sig på energieffektivisering. Det har gett 1,5 millioner fler jobb och man har bara “förlorat” 25 000. En utväxling med 50 mot 1 för effektiviseringen!!

Energieffektiviteten i Californien är idag c:a 40 % högre än i USA i genomsnitt och detta har uppnåtts med en kombination av morot och piska (reglering och incitament) säger man vidare i rapporten som också menar att denna process kommer att fortgå med de förslag man nu har på bordet.

Detta borde vara uppmuntrande för våra politiker när nu alla länder på ett eller annat sätt måste stimulera sina ekonomier i kristiderna. Skapa uthålliga jobb för en uthållig framtid i den nya basindustrin - energieffektiviseringen.

Investerare kräver hårdare klimatregler

Vissa bedömare har hävdat att det krävs politiskt mod att utnyttja de tillfällen som kriserna erbjuder. Men inte behövs det väl så mycket mod när investerare i biljon-klassen ber att få starka klimatöverenskommelser? Bakom detta ligger en organisation som heter INCR, Investors Network on Climate Risk. De har samlat stora investerare som är beredda att agera men som vill veta vilka ramar som gäller för deras satsningar.

En finkänslig ekonom med moral?

I DN pläderas återigen för att Sverige skall satsa sina klimatpengar på åtgärder i U-länder som Kina och Indien eftersom det är billigare där än i Sverige. Varför skall man då envisas med att satsa i Sverige frågar hon och har följande slutkläm: “Klimatfrågan behöver lite färre finkänsliga moralister och lite fler kallhamrade ekonomer. Sopa gärna rent framför egen dörr. Men när marmorn ligger blankpolerad framför den egna entrťn, medan lorten ligger i drivor i grannens portgång, är det kanske trots allt bättre att ta ett svep med kvasten där.”. I sanning en talande metafor!

Lorten hos grannen (Kina och Indien till exempel) har hamnat där eftersom de tillverkar en stor del av de billiga produkter som vi behöver i våra marmorpalats. Den bör vi ta ansvar för och om det kan ske med både moraliska och ekonomiska argument så är det bättre. Sedan behöver väl ekonomen, oavsett hur han/hon är hamrad, fundera över hur vi skall kunna sänka de totala utsläppen och inte bara bromsa ökningen från de länder där befolkningen lever på en helt annan nivå än där husen har entrťer av marmor? Detta är inte en fråga om antingen-eller utan om både-och.

Det kanske behövs en finkänslig ekonom med moral? wink

Effektiviserinsgutredningens potentialer

verkar inte vara så mycket att skriva hem om. De är heller inte så lätta att få grepp om där de sammanfattas på utredningens sida 22. Tabellerna måste nämligen kompletteras med uppgifter från den omgivande texten. Men det förefaller vara så här (se också bild nedan). Av 358 TWh slutlig energi så anses det finnas en potential på 65 TWh (18 %). Av denna är emellertid bara 44 TWh (12 %) ” uppnåelig och av denna är 27 TWh i sin tur sådant som realiseras spontant i följd av redan fattade beslut och existerande styrmedel. Alltså svarar de i utredningen föreslagna åtgärderna bara för 17 TWh vilket gör att restposten är större d.v.s. 21 TWh. Denna respost faller som det verkar inom vad utredningen kallar “effektiviseringsgapet” och där inga åtgärder är möjliga för att frigöra potentialen.

EU håller på att arbeta fram nya förslag och potentialstudier för att komplettera och skriva om den gamla handlingsplanen. Tar man de siffror som används där och applicerar på Sverige så finner man att bruttopotentialen skulle vara minst 20 TWh större än det som utredningen föreslår.

Mot bakgrund av utredningens modesta ambition finns det ännu större anledning att fundera över energirådgivarnas invändningar. De röjer att det finns ytterligare möjligheter men som inte behandlats till fullo. Vi får hoppas att detta också kommer upp i remissbehandlingen och innebär att det förslag som så småningom kommer på riksdagens bord blir vässat.

image

Effektivseringsjihadister - finns dom?

Personligen känner jag ingen sådan men tydligen har de varit synliga i närheten av effektiviseringsutredningen om man får tro utredningens text (se citat nedan). Å en sidan finns de som gjort effektivisering till en trosbekännelse och å andra sidan de som tänker “ekonomiskt” in i minsta detalj.

Jag känner många som hävdar att energieffektiviseringen kan drivas längre därför att den ger minst lika mycket nytta (ljus, kraft, värme) med mindre insats av resurser (energi och pengar). I denna grupp är vi också många som hävdar att samhällsekonomi inte är ett entydigt begrepp. Man kan räkna med olika kalkylräntor och man kan ha olika syn på framtidsutvecklingen och på vilka poster som skall tas med i en kalkyl samt på vilka scenarier som skall jämföras. Sternrapporten jämför t.ex. vad som händer om vi genomför åtgärder (det kostar samhällekonomin en del) med vad som händer om vi INTE genomför åtgärder (det kostar samhällsekonomin väldigt mycket). Detta sätt att jämföra gör inte sir Stern ekonomiskt lättsinnig, tvärtom!

Och om det nu finns en potential som är större än vad “EU-direktivet kräver” varför skulle man inte försöka realisera den? Om det är extremism att försöka göra största möjliga nytta av våra resurser så kör för det. Då kan det vara jag som siktats i närheten av utredningen. Det hände när jag var inbjuden att visa hur kalkylerna kunde kompletteras. Bland annat med stöd av argument som framörts av Michael Grubb, chefsekonom vid Carbon Saving Trust i Storbritannien (se bild nedan). Mer extremt än så är det inte.

UR SOU 2008:110

AVSNITT 1.3.3. Allmänna erfarenheter av utredningsarbetet

“Synen på energieffektivisering varierar i hög grad bland utred≠ningens experter och i samhället i stort. Spännvidden är betydande mellan energieffektiviseringens främsta förespråkare och deras meningsmotståndare. De förra tycks mena att nödvändigheten att effektivisera energianvändningen med stora energibelopp, långt större än vad EG-direktivet kräver, närmast är ett axiom, som inte behöver underbyggas. Det är vår framtid det handlar om.

Den andra grupperingen kräver bevis för att varje åtgärd, varje styrmedel, som införs ger en effekt, som kan motiveras från samhällsekonomiska utgångspunkter och så att en samhällekonomiskt olönsam energieffektvisering inte uppstår. Detta är ytterligheterna. “

image

Obama lovar vända blad i klimatfrågan

Förnuft fordrar politiskt mod! Det konstateras i en kolumn där man noterat att det kommit upp flera förslag till att utnyttja de pågående kriserna till något positvt. Man säger att en “green new deal makes sense”, men att det fordras politiskt mod för att utnyttja läget. Barack Obama förefaller vara en av dessa modiga när han lovar att USA vänder blad ifråga om klimathanteringen. Det gör han i ett av sina veckomeddelanden inför maktskiftet. Dessa meddelanden gör påståendet att USA bara har en president åt gången lite ihåligt!

 

 

Effektiviseringsutredningen, ömsom vin och ömsom vatten

Så kom den äntligen, effektiviseringsutredningen. Den innehåller en hel räcka förslag som kommer att föra arbetet framåt, men inget direkt lyft. Man kan väl säga att uppgiften lösts enligt de direktiv som förelagts och mer kan man kanske inte begära av en statlig utredning. De kan ju inte rå för att under tiden så har villkoren för energiarbetet förändrats med t.ex. klimatlarmen, energisäkerhetsproblemen och de ekonomiska kriserna. Men man kunde ju visat att man funderat över dem?

Effektiviseringen har dock mer att ge och utredningens förslag är bara en början. Nödvändig men inte tillräcklig. Ett huvudskäl till att förslagen känns passť är troligen att kalkylerna är gjorda med en snäv syn på vad som är samhällsekonomiskt rättfärdigat, samt att EU:s beräkningsregler ger stora utrymmen att räkna sig tillgodo även sådant som genomförts.

Utredningen är tryfferad med inte mindre än 6 särskilda yttranden som avslöjar att åsiktsskillnaderna varit stora. Ett av dem hävdar t.ex. att det är en välfärdsförlust att minska varmvattenförbrukningen genom att mäta och debitera förbrukningen! En tydligare exponent för det tänkande som försatt oss i en brydsam energisituation är svår att tänka sig. Ett annat, från energimyndigheten,visar att beräkningsmetoderna med primärenergi inte är oomtvistade. Och eftersom utredningen gjort en poäng av att det är primärenergin som står i fokus undrar man också varför inte styrmedlen utformats mera så att t.ex. direktverkande elvärme fasas ut (och förhindras från att breda ut sig).

Det yttrande som är mest heltäckande och visar utredningens brister är det från Energirådgivarna. Där finns en hel katalog (se nedan) över åtgärder där utredningen borde gått djupare. Denna katalog kan vara en bra grund för att gå vidare!

 

Utredningen är en katalog av möjligheter som försuttits.
? Offentliga sektorn som föredöme. Utredningen föreslår att ett energieffektiviseringsprogram ska integreras i det befintliga miljöledningssystemet för statliga myndigheter. Detta är helt otillräckligt, kraven måste vara mera distinkta.

Utredningen föreslår att kommuner och landsting ska erbjudas att teckna ett energieffektiviseringsavtal via Energimyndigheten. Vi anser att kraven på dem som tecknar avtal bör vara högre (till exempel får kommunen/lanstinget själv välja sitt mål).

Staten är Sverige största företagsägare. Utredningen ställer inga krav alls på statliga företag.

? Program för passivhus/lågenergihus. Vi saknar ett styrmedelsförslag från utredningen som driver på denna utveckling.
? Rörliga /fasta avgifter. Vi tror, till skillnad från utredningen, att en högre andel rörlig avgift bidrar till en ökad energieffektivisering.
? Elfakturor. Vi saknar också ett förslag som skulle ge alla elkonsumenter EN faktura i stället för två.
? Energieffektiviseringsfond. Vi menar att detta hade behövts av två skäl, dels för att visa marknaden att staten vill satsa långsiktigt på energieffektivisering (ryckiga bidrag är idag ett hinder på marknaden), och dels för att tydligare kunna kommunicera och visa en satsning på energieffektivisering.
? Vita certifikat, som kan skapa en marknad för så kallade NWh (nega-watt-timmar),
? Förmånsbeskattning av fordon. Ett styrmedel vi saknar är en tydlig koppling mellan förmånsbeskattningen och bilens energianvändning.
? Småhus. En stor potential finns i gruppen småhus. Vi anser att styrmedel för småhus inte har behandlats i tillräcklig utsträckning. De omfattas inte av det föreslagna konsultstödet.
? Verksamhetsel i lokaler. Enligt utredningens underlag är en av de största potentialerna inom verksamhetsel i lokaler. Vi anser att styrmedel inom detta område inte behandlats i tillräcklig utsträckning.
? Stöd till strategiska åtgärder inom bostäder, service mm., de åtgärder som föreslås har inte analyserats. Till exempel bör isolering av byggnader vara långsiktigt mer relevant att satsa på än styr- och regleråtgärder (styr- och regleråtgärder har redan idag en god lönsamhet).
? Utvärdering av systemet med energideklarationer. Vi anser det självklart att systemet ska utvärderas, men önskar en tidigareläggning av utvärderingen. På marknaden finns idag skarp kritik mot hur vissa energideklarationer genomförs och systemet bör snabbt komma till rätta med dessa problem,

Kinas utsläpp är (egentligen) våra

Åtminstone till en tredjedel, säger en ny rapport där man räknat på hur mycket av de kinesiska utsläppen av koldioxid som är att hänföra till export av produkter. Detta rapporteras också i CNN i mera slående termer. Bilder är ju alltid bättre än ord.

Denna information kan ses på olika sätt men just detta förhållande är ju också en naturlig del av en global handel som egentligen kommer alla till nytta. Dock är det bra att se att myntet har två sidor och att vi förstår att vi har del i ansvaret och inte kan peka finger åt Kina (eller andra länder) utan att vi måste agera tillsammans.

En (bra) kris skall inte slösas bort

Så kan man väl tolka FN-chefens inlägg (som han för övrigt skrivit tillsammans med den Polske premiärministern Tusk) där han argumenterar för att den pågående krisen skall utnyttjas konstruktivt till satsningar på en grönare ekonomi. Men kanske hade han fått en översättning av ett debattinlägg på samma tema i Dagens Industri några dagar tidigare ( DI-artikel_31_oktber.pdf) ? grin

Det är klart att sådana omställningar inte är utans svårigheter, både politiska och ekonomiska vilket The Economist påvisar. Men precis som rubrikens talesätt att “en kris inte skall slösas bort” så är det ju så att det kostar vad man än gör och frågan borde snarare ställas: “Vad får man för de pengar som ändå skall slantas upp?”. Antingen konstgjord andning för att ekonomin inte skall kollapsa eller första hjälpen för att starta något nytt och hållbart.

Likaväl som man kan kräva att de banker som får statlig hjälp att överleva inte skall slösa medlen på fantasifulla bonusar kan man villkora stöd till bilindustrin att avse utveckling av miljövänligare fordon. Eller stödet till bankerna att de skall låta utbilda sin personal i kreditbedömning av energieffektiva projekt, d.v.s. sådan som har säker avkastning, men som de hitintills inte haft kompetens att hantera.

Kommissionen vaknar till liv?

Kvarnarna mal inte så fort men det kanske är bättre att de maler sent än aldrig. Man gjorde en handlingsplan för energieffektivisering 2006 i vilken man visar (att med de förhållanden som rådde då) potentialen för effektivare energianvändning låg mellan 20 och 30 %. (Den har ju inte blivit mindre sedan dess).

Parlamentet utvärderade genomförandet i fjol och kom med svavelosande kritik (sidan 11). Både kommissionen och länderna pekades ut som försumliga och hade inte förstått effektiviseringens strategiska betydelse. Sanningen i detta kan för övrigt avläsas i de handlingsplaner som länderna sänt in. Kommissionären Piebalgs brukar själv påpeka att halva jobbet skulle vara gjort om länderna genomförde det som de åtagit sig.

Nu aviserar kommissionen en strategisk översyn och lyfter fram effektiviseringen på nytt. Nu med en hänvisning till initiativ som man tagit när det gäller byggnadsdirektivet och märkning av apparater. Tankarna har utvecklats ytterligare i ett, ännu icke officiellt, dokument om hur 20 %-målet skall kunna uppnås. Bra, men är det tillräckligt för att möta parlamentets kritik?

Grundbulten för “energy security” är att ha en effektiv användning så man slipper ta fram resurser till energianvändning som inte levererar nytta. En annan grundbult är att göra största möjliga nytta av tillgängliga inhemska resurser (se bild). Men när man läser PM-et inför översynen så får man intrycket att dessa båda aspekter slängs in som jäst efter degen. Kanske är det som parlamentets utvärdering säger - att man inte förstått effektiviseringens strategiska betydelse?

image

USAs tillväxtprogram blir grönt

Frågan är bara hur grönt och vilka “plantor” som kommer att ingå. Huvuddragen finns redan i valprogrammet som i sin tur är inspirerat av Al Gores utspel vilket i sin tur blivit till en kampanj kallad Repower America (se bild). Men sedan är det lite flera hänsyn att ta och allt handlar inte bara om energi. I de spekulationer som finns om namnen i det nya energidepartementet finns ingen effektiviseringsspecialist. Så vi får fortsätta att gissa och vi får då gå tillbaka till valprogrammet där man hittar en “önskelista”:

* Minska elanvändningen med 15 % till 2015
* Nybyggnadsstandard (CO2-neutral till 2030, 50 % effektivare energianvändning till 2020)
* Befintliga byggnader 25 % effektivare till 2020)
* Apparatstandarder uppdateras
* Federala byggnader nya 40 % effektivare till 2013, befintliga 25 % effektivare.
* Energiföretag från volymsincitament till effektiviseringsincitament
* Uppbyggnad av smarta nät
* ?Kommunal Energiplanering?

För att följa de senaste händelserna (utan spekulationer) kan man ockå gå till den blivande presidentens särskilda web-sida. Denna har emellertid nyligen ändrats (censurerats?) men de ursprungliga dokumenten finns här!

image

Kina satsar drygt 2 000 000 000 000 Kr på effektivisering

Den gällande femårsplanens satsning på effektivisering har inte kunna uppfyllas helt men det kanske går att hämta in. Och år 2012 uppskattar man att landet satsar 2 trillioner kronor på effektivare produkter och tjänster. Motsvarande 2000 Kronor per invånare. Syftet är att öka industrins produktivitet enligt en artikel i China Daily.

Möjligheten ligger i att man både har stora egna behov och att man är den största producenten av flera av de produkter som världen behöver inom områdena belysning, hushållsapparater och elektronik. Men även rena byggprodukter nämns som fönster, isolerglas, isolering osv. Man har, så att säga, volymen för att få igång innovations- och lärprocesser i industrin i sin egen kontroll. Eller vad sägs när kylskåpsproduktionen för motsvarande klass A går från 1 till 14 millioner på 5 år och för A++ från 400 st till 3 millioner.

Sannerligen, något har hänt

När DN på signerad ledarplats drar en lans för effektivare energianvändning. Man har annars länge valt att hålla (gott och väl) armlängds avstånd till energieffektivisering och föredragit att hålla fram kärnkraft som lösningen på alla energiproblem. För att underbygga sin hållning har man ofta refererat till ekonomer som menar att kostnader för effektiviseringen underskattade och att det inte finns någon potential för åtgärder. Ibland har man kunnat kombinera de båda hållningarna.

Europas bilindustri drar Svarte Petter…

...genom att skjuta upp kraven på klimatanpassning av fordonsproduktionen med tre år (till 2015). Kunderna föredrar numera olika slag av miljöfordon och att då ge företagen stöd att tillverka det som kunderna inte vill ha verkar vara fel metod!?

I Kina planerar man för att sätt igång storskalig produktion av elbilar. Därtill säkert nödda och tvungna av städernas miljöproblem, men det gäller också att känna igen tillfället när de kommer och att ta det. Kineserna är också vana vid elfordon, t.ex. cyklar.

Skillnaden i verkningsgrad mellan explosionsmotorer och elmotorer lär vara så stor att det kompenserar för elproduktion även med fossil-energi.

I USA har den nye presidenten ställt sig bakom ett förslag att satsa stort på s.k. “plug-in hybrider”. Kan det vara så att Europas ledare gör ett historiskt misstag genom att lämna framtidsmarknaderna till konkurrentländerna?

Repower America - Krafttag med (svenskt) innehåll

Det kan vara en blick i kristallkulan att titta på den kampanj som lanserades i USA idag. Ett svar på frågan vart man är på väg ifråga om energiomställning. 100 % ren energi inom en 10-årsperiod, med vind, bioenergi, sol, geotermi och effektivisering. Samt med oförändrade inslag av kärnkraft och av vattenkraft. Som ambition förefaller detta vara mera attraktivt än att “tvinga fram” en ökning av kärnkraften och av vattenkraften vilket attraherar några parter i Sverige.

Men det som är mest intressant med “Repower America” är att dessa idťer har starkt stöd i den nye presidentens program och ännu mera intressant för oss är att många av de svenska företag som finns på ambassadör Woods lista har de produkter som behövs. Det förefaller som om vi hade mera att vinna på de amerikanska krafttagen än på de svenska!

>image

Se bilden med förklaringar här RepowerUS.png

Ekonomin som om människor betydde något

Kriserna väcker många kommentarer om hur väl våra ekonomier fungerar och vi har tydligt vittnat flockbeteendets vådor (se bild nedan från förra krisen!).  Är det kanske rent av så illa att våra hjärnor är oförmögna att uppfatta alla nyanser som behövs i dagens komplicerade värld och att det behövs en revolution ifråga om vårt sätt att uppfatta vår omvärld. En grund för kritiken mot etablerade ekonomiska synsätt är att de är väldigt starka och axiomatiska och därmed inte ger utrymme för ens tanken att något annat kan inträffa. Till och med fysiker är mer misstänksamma mot sina axiom sägs det! (economicsrev.pdf)

Det finns alternativa synsätt men de har haft svårt att få utrymme. Bland dem som fått det s.k. Nobelpriset i ekonomi finner man intressanta utvikningar och aspekter som går bortom den vardagliga jargongen. I Sverige har Peter Söderbaum ofta lyft fram behovet av en pluralistisk syn och behovet att förstå att ekonomi ofta bottnar i politiska synsätt. Och om vi skall sätta etiketter på saker och ting så kan det vara värt att titta närmare på det som kallas “behavioural economics”. I denna begreppsbildning erkänner man att människor beter sig som folk och att deras sätt att agera kan vara både större och mindre än deras plånböcker. Som om de själva betydde något.

image

Växtkraften för energitillförseln

Finns i hög grad bland de förnybara energislagen. Deutsche Bank bedömer i sin senaste studie att under de närmaste 10 åren ökar vindkraften totalt i världen med c:a 60 GW, Solcellerna under de närmaste 5 åren med c:a 20 GW och kärnkraften under 8 år med 10 GW. McKinesy har i en studie över solenergin bedömt att till 2020 kommer dess kapacitet att vara c:a 20-40 gånger större d.v.s. mellan 200 och 400 GW. Av denna kraftiga tillväxt ligger 80 % på solceller och 20 % på koncentrerande solkraft. Att jämföra med kärnkraften idag c:a 350 GW. Man publicerar en intressant bild av solelens konkurrenskraft (se nedan).

Var verkar det mest löftesrikt att satsa sina pengar? Vattenfall sägs vilja göra det på kärnkraft i England. Man kan undra varför? Enligt IEA:s Energy Technology Perspectives 2008 ligger ny kärnkraft klart högre i kostnad än s.k. “grid parity”.

image

Början till en kedjereaktion?

När USA lovade Indien tillgång till kärnkraftteknik trots att de inte skrivit på icke-spridningsavtalet var det början till en kedjeraktion som nu verkar sprida sig genom att Kina gör samma sorts överenskommelse med Pakistan. The Economist tar upp frågan och visar att den poliskår (deras uttryck) som skulle se till att civil och militär användning av kärnteknik inte blandades samman, den kåren är i upplösning.

Möjligen kan den civila sidan bromsas genom att det blir allt mer ont om själva bränslet. En bedömning säger att uranutvinningen har en “peak” precis som oljan och att vi är ungefär där just nu. Men peak eller ej lär inte bromsa dem som har andra syften än de fredliga.

Den stekta sparven är serverad

Det flyger inga stekta sparvar på energiområdet. Den är serverad men man måste ha egna bestick för att få något i sig.

Tanken kommer osökt på när tidningsbilagan “Framtidens basindustri” skriver att Elen är en ödesfråga. Man sörjer gårdagens billiga el och önskar sig en långsiktigt hållbar energipolitik. Underförstått fortsatt billig el var den nu skall komma ifrån? Läser man vidare så kan man ana att det skall vara utbyggnad av vattenkraften och troligen också kärnkraft. Men ingendera av dessa är längre billiga! Och om de skall byggas ut av kraftföretagen så har dessa ju ingen anledning att sälja dem billigare till svenska kunder än vad marknaden (i Europa) är beredd att betala. Även om basindustrins företrädare i tidningsbilagan säger sig villiga att i samarbete mellan arbetsgivare och fack “tvinga fram lösningar”.

Men samma industri har billig el att tillgå i sina egna företag genom effektiviseringar. Den stekta sparven ligger på tallriken redan. Energimyndigheten har i sitt projekt uthålliga kommuner och i det s.k. PFE-projektet dokumenterat stora billiga effektiviseringsåtgärder också i basindustrin.

Den industri som nu behöver särskild omsorg och som kan leverera både hållbar energi och effektivisering till svensk basindustri har börjat spira och behöver nu haka på de internationella trenderna för att bli “den nya basindustrin” (DIartikeloktber.pdf ). Ta hjälp av dem för att tranchera sparven!

image

Elbranschen utvecklas

I staten New York har man tagit ett initiativ till en total översyn över hur elbranschen skall fungera för effektivare användning och mera förnybar energi. Det kallas Reforming the Energy Vision (REV) och är ett initiativ för att:

...reform New York State‚Äôs energy industry and regulatory practices. This initiative will lead to regulatory changes that promote more efficient use of energy, deeper penetration of renewable energy resources such as wind and solar, wider deployment of ‚Äúdistributed‚ÄĚ energy resources, such as micro grids, on-site power supplies, and storage. It will also promote greater use of advanced energy management products to enhance demand elasticity and efficiencies. These changes, in turn, will empower customers by allowing them more choice in how they mange and consume electric energy.

Några tidiga skisser tyder på att man fokuserar på vad energin skall åstadkomma (service/tjänst/nytta) och släpper perspektivet kilowattimmar.

Skall bli kul att se hur det utvecklas. Som det heter i s√•ngen om New York (staden) “if you can make it there you can make it anywhere”

Läs mer