Effektivseringsjihadister - finns dom?

Personligen känner jag ingen sådan men tydligen har de varit synliga i närheten av effektiviseringsutredningen om man får tro utredningens text (se citat nedan). Å en sidan finns de som gjort effektivisering till en trosbekännelse och å andra sidan de som tänker “ekonomiskt” in i minsta detalj.

Jag känner många som hävdar att energieffektiviseringen kan drivas längre därför att den ger minst lika mycket nytta (ljus, kraft, värme) med mindre insats av resurser (energi och pengar). I denna grupp är vi också många som hävdar att samhällsekonomi inte är ett entydigt begrepp. Man kan räkna med olika kalkylräntor och man kan ha olika syn på framtidsutvecklingen och på vilka poster som skall tas med i en kalkyl samt på vilka scenarier som skall jämföras. Sternrapporten jämför t.ex. vad som händer om vi genomför åtgärder (det kostar samhällekonomin en del) med vad som händer om vi INTE genomför åtgärder (det kostar samhällsekonomin väldigt mycket). Detta sätt att jämföra gör inte sir Stern ekonomiskt lättsinnig, tvärtom!

Och om det nu finns en potential som är större än vad “EU-direktivet kräver” varför skulle man inte försöka realisera den? Om det är extremism att försöka göra största möjliga nytta av våra resurser så kör för det. Då kan det vara jag som siktats i närheten av utredningen. Det hände när jag var inbjuden att visa hur kalkylerna kunde kompletteras. Bland annat med stöd av argument som framörts av Michael Grubb, chefsekonom vid Carbon Saving Trust i Storbritannien (se bild nedan). Mer extremt än så är det inte.

UR SOU 2008:110

AVSNITT 1.3.3. Allmänna erfarenheter av utredningsarbetet

“Synen på energieffektivisering varierar i hög grad bland utred­ningens experter och i samhället i stort. Spännvidden är betydande mellan energieffektiviseringens främsta förespråkare och deras meningsmotståndare. De förra tycks mena att nödvändigheten att effektivisera energianvändningen med stora energibelopp, långt större än vad EG-direktivet kräver, närmast är ett axiom, som inte behöver underbyggas. Det är vår framtid det handlar om.

Den andra grupperingen kräver bevis för att varje åtgärd, varje styrmedel, som införs ger en effekt, som kan motiveras från samhällsekonomiska utgångspunkter och så att en samhällekonomiskt olönsam energieffektvisering inte uppstår. Detta är ytterligheterna. “

image

Är Trigeneration pĂ„ gĂ„ng igen?

De nordiska lÀnderna har varit föregÄngare nÀr det gÀller att utnyttja brÀnslen klokt i energiomvandlingen och kraftvÀrmen (cogeneration) Àr en framgÄngssaga. För nÄgot decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nÀmligen trigeneration. Man skulle kunna fÄ bÄde el, vÀrme och kyla ur en anlÀggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit nÄgon stor hit (Ànnu) men det kanske Àndras nu nÀr EESL i Indien trÀder in pÄ scenen. Och det kanske Àr naturligare att ett land med sÄ pÄtagliga behov av kyla i en allt vÀrmare vÀrld Àr de som knuffar pÄ. De ser en marknad som Àr lÄngt ifrÄn försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen kÀnns det kul med tanke pÄ att jag försökte knuffa för det hÀr för mÄnga Är sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tÀnkte dÄ pÄ att vi i Sverige har avsevÀrt kunnande pÄ omrÄdena el, vÀrme och kylteknik. Kanske Àr det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom pÄverkas av att det Àr företag som tillhandahÄller effektiviseringsteknik som gÄr bÀst pÄ börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv