Ballad på en soptipp

Den som är tillräckligt gammal kanske minns Cornelis “Ballad på en soptipp” där han sjunger “För var dag blir det bättre men det blir aldrig bra”.

I en artikel i DW noteras att vi har börjat minska användningen av fossila bränslen i Europa men vi har ökat importberoendet

Europe’s dependence on imported fossils fuels has increased especially markedly. 73 percent of fossil fuels consumed in Europe in 2015 were imported, compared with just over half (53 percent) in 1990.

Författaren menar att vi skall ta efter Danmark och skriver:

In 2015, the EU member state by far the least dependent on fossil fuel imports was Denmark (4 percent), followed by Estonia (17), Romania (25) and Poland (32 percent).

Och med tanke på resultatet i Världsbankens rapport där olika länder jämförs och Sverige inte hamnar i allt för smickrande sällskap så bör vi nog skärpa oss. Det finns en massa effektivisering kvar att ta itu med! Effektivisering gör underverk med importberoendet.

Vi måste se till att Cornelis inte får rätt!

Blir vi vad vi är eller är vi bara vad vi var?

Världsbanken gör en sammanställning över hur olika länder i världen klara av omställningen till uthållig energi i en publikation kallad “RISE: Regulatory Indicators for Sustainable Energy

För svenskt vidkommande är läsningen inte helt uppmuntrande. På den sammanvägda tabellen över alla indikatorer (sid 7) hamnar vi på 17 plats och när det gäller energieffektivisering är det riktigt illa (se bildklipp nedan). Det enda som kan vara till någon glädje är att vårt gamla, tyvärr avlivade, program för effektivisering i industrin, PFE, citeras med gillande i box 3.4 på sidan 113. Där sägs att programmet inte överenstämde med EUs regler, men det var inte till fullo klarlagt och dåvarande svenska regering tog inte fighten.

Det är värt att skumma genom den här publikationen inte bara som kalendermaterial utan mer att se om man kan få några nya idéer och uppslag.

image

Klimatfrågorna hör hemma på köksbordet

SVTs nya programserie Zero Impact gör ett lysande jobb för att knyta ihop sakerna (engelskans “connect the dots”) så att mönstret blir synligt och begripligt. Inte minst när den visar hur det vi gör (och tror att vi gör) hemma har betydelse för tillståndet i andra länder. Klimat och fattigdom landar på vårt eget köksbord.

Efter-Trump-debatten i USA visar också köksbordets betydelse i samhällsfrågorna. När väljarna nu samlas i “Town Hall meetings” kommer genast frågorna om sjukförsäkring upp som de viktigaste och de som berör. Många har börjat inse att valet av Trump berör dem direkt i vardagen mycket mera än de luftiga påståenden om murar och Mexicos fördärvlighet. Det som händer vid köksbordet blir påtagligt vilket MSNBC visar.

En sammanställning i the Guardian pekar på att till och med klimatfrågorna, och deras påverkan på välbefinnande och jobb, kan landa på de amerikanska köksborden!

Americans - including Republicans - support climate solutions
Surveys by Yale and George Mason universities have shown that Trump voters support taking action to address climate change.

69% of Americans - including about half of Trump voters - think the US should participate in the Paris climate agreement.
80% of Americans - including 62% of Trump voters - agree that the US should regulate and/or tax carbon pollution. More Trump voters support doing both (31%) than doing neither (21%).
70% of Americans - including about half of Trump voters – support the EPA carbon pollution regulations that House Republicans are trying to eliminate.
66% of Americans support a carbon tax, as do about half of Trump voters.
81% of Americans - including 73% of Trump voters - think the country should use more renewable energy.
55% Americans - including 33% of Trump voters - think we should use less fossil fuels than we do today. Only 31% of Trump voters think we should use more fossil fuels.

Soluppgångsskeptiker

Knäckebrödsskeptiker, tidvattenskeptiker, ljushastighetsskeptiker, skeptikerskeptiker!?

Det är sunt att vara skeptisk! Att söka fakta, bevis, indicier, tecken osv. Men det är inte sunt att sätta etiketten skeptiker på dem som är förnekare, motståndare eller fiender till något som de inte (vill) tro på. Något som det gagnar deras intresse att bekämpa. En klimatförnekare är just det och inte en klimatskeptiker. Ordet skeptiker är på väg att devalveras.

Det finns goda skäl att ifrågasätta många företeelser kring klimatförändringarna. Till exempel, hur fort den går, hur omfattande den är, vilka konsekvenser den har och var de märks mest, om den förstärks av andra processer etc. Men att ifrågasätta dess existens och grundläggande orsak (människors verksamhet) är inte att vara skeptisk - det är att förneka.

A sceptic is, according to Merriam-Webster, a person who questions or doubts something (such as a claim or statement): a person who often questions or doubts things” and to deny is (according to the same source): “ to say that something is not true” or “ to refuse to accept or admit (something)” .

Annars kan man vara skeptisk till soluppgångar (senast i morse märkte jag att den inte fanns), knäckebröd (de skall vara fyrkantiga och inte trekantiga), tidvatten (har jag aldrig sett i Stockholms skärgård).

För att inte tala om ljuset. Dess hastighet påstås vara den högsta tänkbara hastigheten. Snack! När ljuset har kommit fram så har redan mörkret varit där en lång stund så mörkret måste vara snabbare än ljuset!  tongue laugh

PS Och vill man tanka upp lite ytterligare inspiration för att möta klimatförnekarna så rekommenderas SVTs nya serie Zero Impact. Där illustreras konsekvenserna av vår livsstil obarmhärtigt. Inte för oss så mycket som för dem som lever under en knappare stjärna i U-länderna.

Smarta energisystem

Ordet smart är livsfarligt. Det låter alltid rätt men vad som menas med smart är ofta förborgat i vad avsändaren menar med det (men sällan förklarar) och som ännu oftare förstås på ett annat sätt av lyssnaren. Och man vill ju inte framstå som korkad genom att fråga!

Buildings Performance Institute Europé (BPIE) förklarar åtminstone vilka delar de tycker skall ingå i det smarta bygget, se bild nedan. Och de kallar dessutom sin skiss för “smart-förberedd”. Så här har man en chans att hänga med.

* smart-ready built environment requires efficient and healthy buildings.
* dynamic operability providing a better indoor environmental quality for the occupants. They should be able to configure the building’s technical management system
* energy-system-responsive buildings, ready to answer the needs of the electricity, district heating and cooling grids and the broader energy system
* smart-ready built environment enables renewable energy uptake.
* smart built environment needs proper dynamic and self-learning control systems,

Det verkar rätt smart!?

 

image

Omställningarna på väg tar fart

The Economist antar att omställningen till eldrivna fordon kommer att gå snabbare än man hitintills utgått från (se bild nedan). Det är väl inget djärvt antagande när vi sett hur fort det går med många av teknikerna för förnybar energi, kostnaderna sjunker och användarna ser att det faktiskt fungerar (ofta på nära håll).

The Economist pekar också på att elbilarna har andra fördelar än bara ekonomi och miljö både för användare och tillverkare. Några av dem kanske kan bli till överraskningar för (så kallade) politiker som dem i den nuvarande amerikanska ledningen. Jobben försvinner inte till Mexico utan försvinner helt!

They are competitive in other ways too: EVs are simpler mechanically, and require less equipment and fewer workers to assemble them.

image

Var Kierkegaard den förste beteendeekonomen?

I boken “The Undoing Project” berättar Michel Lewis om hur Daniel Kahneman och Amos Tversky lade grunderna till dagens beteendeekonomi genom sina studier av hur människor egentligen beter sig i valsituationer. En av hörnstenarna i beslutsteorin om hur vi gör rationella val är (har varit?) att beslut är “transitiva”. Om vi fördrar A framför B och B framför C då är det rationellt att vi fördrar A framför C. Inte sant?

Men det visar sig att vi ibland kan välja “fel” och fördra C framför A i en beslutskedja som ovan! Och att det ändå är ett rationellt val! Det var detta som Kahneman och Tversky ville kolla och motbevisa eller upphäva (undo) i den förhärskande “ekonomistiska” synen på beteenden. De kom fram till att det var känslan av att kanske ångra (regret) ett val senare som styrde valet. Inte nyttomaximeringen A>B>C!

Samma fenomen kan för övrigt iakttas i idrottsvärlden. Silvermedaljören är förtvivlad över att missat vinsten men bronsmedaljören är överlycklig över att ha vunnit en medalj!

Att risken för ånger är en betydlesefull mekanism i våra liv noterades ju också av Kierkegaard:

“Marry, and you will regret it; don’t marry, you will also regret it; marry or don’t marry, you will regret it either way. Laugh at the world’s foolishness, you will regret it; weep over it, you will regret that too; laugh at the world’s foolishness or weep over it, you will regret both. Believe a woman, you will regret it; believe her not, you will also regret it… Hang yourself, you will regret it; do not hang yourself, and you will regret that too; hang yourself or don’t hang yourself, you’ll regret it either way; whether you hang yourself or do not hang yourself, you will regret both. This, gentlemen, is the essence of all philosophy.”

Och att skratta åt världens dumhet tycks även författaren till “The undoing Project” göra när han bland annat kommenterar dagens politiska situation i USA.

Mera effektvisering = flera jobb

EU har i sitt arbete med energipaketen gjort mängder av beräkningar med olika modeller och olika förutsättningar. Man har bedömt vad som händer i de olika medlemsländerna och en sak har de gemensamt (under antagande att det finns ledig kapacitet = personer som söker jobb). Ökad effektvisering ger flera jobb utöver den effektviseringsnivå på 27% som man ursprungligen siktat på, se bild nedan för Sverige.

Källor:
* Modelling the macro-economic impacts of the policy scenarios with the GEM-E3 model
* Summary of E3ME Modelling

image
EUs urspungliga mål sattes till 27% effektivare energianvändning. Beräkningar visar att om man ökar det målet till 30, 33, 35 eller 40% ökar sysselsättningen

Zombie energi

IISD (International Institute for Sustainable Development) har granskat det som de kallar “Zombie Energy” det vill säga den mängd fossila bränslen som får konstgjord andning genom subventioner (se bild nedan).

The reserves of fossil fuels that would be uneconomical to produce as a result of subsidy removal amount to 120–138 Gt of C02 over 2017–2050. This is equivalent to 13–15 per cent of all reserves in the existing and under-construction oil and gas fields, and coal mines in 2015

Det skulle här vara frestande att här fundera över hur detta dessutom påverkas av de åtgärder som aviserats av en zombieliknande president men där har vi ännu inte sett hur situationen kan utvecklas.  tongue rolleye

PS Enligt Investopedia är en zombiebank A bank or financial institution with negative net worth. Although zombie banks typically have a net worth below zero, they continue to operate as a result of government backings or bailouts that allow these banks to meet debt obligations and avoid bankruptcy.

image

Katterna kring grötfatet

Jo vi vet att det finns en stor orealiserad potential för effektvisering i våra byggnader. Och att den inte blir till något annat än en from förhoppning och ett gnagande samvete om man inte börjar göra något annat än att hoppas att “the economic man” skall vakna upp och greppa efter plånbok och hammare.

Men det är kanske ett hälsotecken att man håller en konferens i Bryssel med ett antal höjdare och faktiskt talar om svårigheterna och inte bara tugga teser om marknadsekonomins möjligheter. Euractiv rapporterar under rubriken “Distrust of construction industry could put EU building renovations ‘at risk’” Där visas hur katterna marscherar kring grötfatet.

Ett antal observationer visar de gryende insikterna:

* persuading people to renovate their homes or buildings will only be successful if they are specifically targeted based on their economic status
* People want a nice kitchen but they won’t necessarily have €20,000 to do it to have that and improve energy efficiency. We need to change that and give them financial resources to do both
* Let’s not deny that renovation is messy— it involves a lot of technology, a lot of people, a lot of decision making
* introducing mandatory trigger points, such as new leasing or renting of the building, supported by well thought-out financing instruments that give better conditions to those that undertake action on their buildings could be an incentive

Mobilisera armén! Renoveringsarmén cheese

Varför inte skapa en arme för att klara striden?

Alltså striden om ett uthålligt effektvit energisystem. Det finns stora resurser som skulle klara jobbet och som har yrkeskunnandet men som sällan anlitas. Många av dem är småföretagare och anlitas av sina kunder för alla slags byggjobb och installationer men mera sällan för energieffektvisering. Ofta därför att kunderna frågar efter en lösning på ett kortsiktigt akut problem (det läcker, det har slutat lysa, fixa draget från dörren) och inte ser det större perspektivet. Åtminstone inte när det krisar. I USA och Storbritannien har man i statistik och studier visat att det mesta av jobben för energieffektvisering utförs av mycket små företag.

Våra beslutsfattare ser inte att dessa resurser, denna arme av småföretagare finns. Istället satsar de på konstgjorda medel.
* De hoppas kunna locka energianvändarna så att de skall finna det lönsamt att effektvisera. Som om inte lönsamheten redan vore tillräcklig?
* De hoppas att ny smart teknik skall göra att effektviseringen smyger in hos kunderna tyst och diskret. Smarta mätare, internet of things, nya appar osv.
* De hoppas ibland till och med att effektvisering inte skall behövas. Ny förnybar energi skall bli så billig att vi inte längre behöver bry oss.

Men det verka som om ingen funderar över hur man skall kunna göra nytta av den stora resurs av yrkeskunniga småföretagare som skulle kunna vara stommen i den arme som verkligen kan åstadkomma en omställning av energisystemet?

Ingen utom EEF förstås! wink 

Klimatflyktingar till dags dato 140 millioner

I lördags hölls en första konferens i London om klimatflyktingar vilka beräknas vara 140 millioner varav 85% i Asien. Det är 14 gånger Sveriges befolkning.

FN beräknar att det kommer att vara 300 millioner till 2050 berättar Al-Jazeera.

Fenomenet berör i någon skala alla kontinenter och även i USA drabbas några av de stigande vattennivåerna. I Louisiana försvinner delar av kustremsan och tvingar folk att ge sig av.

Och världens ledare ägnar sig åt att hitta på hur man skall hindra folk att flytta!  mad

Batteritekniken fascinerar

Ny Teknik hade nyligen en översikt över olika batteritekniker och var de kan ta plats i vår vardag som blir alltmer elektrifierad.

Det spelar stor roll både i den lilla skalan (som till exempel med nanoteknik) eller mera näraliggande hur man med ett chip kan minska energiförbrukningen i de sensorer som vi blir alltmer beroende av för så kallat “smarta” apparater.

Och naturligtvis kommer de att spela en stor roll i hur energisystemet kan hantera driftsäkerheten när vi i större utsträckning tar vår energi från förnybara källor.

Man blir frestad att säga som professor Wene när han reflekterade över nanoteknologin att “De blir gamechangers på den kvantfysikaliska lärkurvan”  LOL 

Framtidens energilagring med nanoteknik

Framtidens energiteknik kommer att vara annorlunda. Det anar man efter att ha kollat en artikel från Stanford där man berättar om lagringskapacitet i nanoskala. I artikeln visar man och berättar om tre forskare Fariah Hayee, Jen Dionne och Ai Leen Koh. 

....nanoparticles make better electrodes than bulk materials and fits into Dionne’s larger interest in energy storage devices that can charge faster, hold more energy and stave off permanent failure….....As the efficiency of renewable energy generation increases, the need for higher quality energy storage is more pressing than ever. It’s likely that the future of storage will rely on new chemistries

Man börjar ana att det mesta av vad vi tänker på när vi talar om energilagring kan ta helt nya vägar. Och minst lika tydligt att det fordrar insatser av olika människor från många olika länder. De tre tjejerna på bilden kommer från USA, Singapore och Bangladesh. Nu jobbar de lyckligtvis i Stanford och Kalifornien är inte som Trumps USA så de (och andra) kan förhoppningsvis fortsätta sin forskning.

Vart tar all energi vägen?

IPEEC, som har koll på G20 energi (och det är mycket, se bild 1 nedan) har kommit med sin årsrapport om effektvisering.

Den visar både på vad som gjort och vad som skulle kunna bli av (se bild 2 nedan).

image
BILD 1
———————
image
BILD 2

Ekonomisk harakiri

Bokstavstrogna är besvärliga. Vare sig de är religiösa eller tjänar andra (egna) gudar, Mammon, Narcissus och “Old King Coal” till exempel. Det som händer i USA ifråga om klimatåtgärder tycks i hög grad styras av några som sett sanningen och ljuset och för liv och pina vill bort från åtgärder som är klimatrelaterade.

Effektvisering och förnybar energi skall undvikas även om det är de billigaste sätten att göra nytta av energiresurserna. Och även om det innebär att sysselsättningen ökar och sårbarheten minskar. Och även om det innebär att man abdikrerar från ledarrollen och industrimöjligheterna. Undra då på om industrin flyttar till andra länder!

Ekonomisk harakiri är sällsynt men nu är det på väg. Skall bli ännu mera spännande att se herr Trumps twitter om detta om några år!?

Many observers note that, through (these) punitive changes, the US risks ceding its global leadership on climate policy to China, which pledged in January to invest $360bn in renewable energy by 2020.

The writing is on the wall but the ink is invisible

Orden kommer från en sparad anteckning från Amos Tversky och som återges i Michael Lewis bok om Tversky och Kahneman, “The Undoing Project”. Det är en bok som väsentligen handlar om hur Tversky och Kahneman arbetade fram sina teorier om hur vi människor systematiskt “missar poängen” och felvärderar det vi iakttar och tror vara sant.

Kahneman fick ju Nobelpriset i ekonomi 2002 och har blivit känd för en bredare allmänhet genom sin bok “Tänka fort och långsamt”. Tversky dog redan 1996 och fick därför inte ta del av berömmelsen och äran.

Deras arbeten handlar inte bara (kanske minst av allt) om ekonomi utan om psykologi och att vi alltför ofta tror att vi förstår alla sammanhang. Lewis bok ger exempel också från andra områden till exempel medicin och om läkares ibland ganska enkla misstag. Men det område där vi ser misstagen tydligast är just inom ekonomi när råd ges till beslutsfattare om vad de skall göra och som påverkar ekonomi, sysselsättning, forskning och miljö.

Kahneman fångade fenomenet om oss (och de ekonomiska rådgivarna) i akronymen WYSIATI= What you see is all there is. Med den menar han att vi alla lätt kan bygga upp en plausibel historia av de (alltför) få fakta vi har tillgång till och göra den trovärdig bland annat som underlag för politiska beslut. Den senaste tidens händelser med falska fakta spridda av (o)sociala medier visar övertydligt att så är fallet.

Tverskys anteckningar ser mera ut som ett poem:
People predict by making up stories
People predict very little and explain everything
People live under uncertainty whether they like it or not
People beleive they can tell the future if they work hard enough
People accept any explanation as long as it fit the facts
The handwriting is on the wall, it is just the ink that was invisible.

Illusionism?

Från Bryssel sänder man starka signaler om att det är effektvisering som gäller. Bra!

The Commission has said it wants to put efficiency first in the Energy Union plan. It increased the 2030 goal from 27% to 30% after the Paris Agreement was struck. The European Parliament has called for a 40% target.

Men det börjar också komma fram att den blygsamma ökningen från 27% till 30% skulle ge hundratusentals flera jobb i Europa (också bra) MEN att det skulle kunna bli ännu fler om man vågat hänga på EU-parlamentets önskan att gå till 40%! Det kan finnas en gravad hund här?!

Myterna punkteras en efter en

En av dem (vårt behov av baskraft för att säkerställa att ljuset inte slocknar) kommenteras av en av de större aktörerna i Tyskland Boris Schucht VD för 50Hertz Transmission GmbH. Han menar att redan med dagens teknik klarar man 80% förnybart utan problem.

Och naturligtvis är flexibel efterfrågan (Demand Response) en del i detta.

Världsbanken liknar Shiva

Det är inte ovanligt att den vänstra handen och den högra har kommunikationsproblem. Men Världsbanken liknar nog mest den Hinduiska guden Shiva som har många fler händer än två och som har svårt att hålla reda på dem alla.

De har sänt flera olika spännande signaler om sin syn på ekonomisk verksamhet (http://fourfact.se/index.php/webloggen/vaerldsbanken_i_upplysningens_tjaenst/) och (http://fourfact.se/index.php/webloggen/nudge_tsunami/). När det nu avslöjas hur de förfar i praktisk handling vad gäller fossila resurser ser man att de har svårigheter att hålla ordning på sig själv.

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv