Standby. Återkomsten.

Under sommaren har media uppmärksammat att våra elapparater drar ström i onödan när de inte används. SVT uppger att i Sverige är det 1,4 TWh vilket motsvarar elvärmeförbrukningen i 70 000 villor. Utgångspunkten har varit att man i Storbritannien överväger hårdare regler mot försäljning av apparater som drar onödigt mycket ström. Intressant kan vara att veta att frågan först väcktes i Sverige av Eje Sandberg i början på 90-talet. Han använde uttrycket “läckande el” vilket emellertid i översättning till engelska väckte obehagliga associationer och man valde att börja prata om “standby power” istället.

 

IEA har engagerat sig i frågan sedan mitten av 90-talet och kartlagt omfattningen samt har föreslagit åtgärdsprogram och strategier som bl.a innefattar att man med standarder försöker få bort de sämsta produkterna från marknaden.
image

I hemmiljöer antas förbrukningen vara av storleksordningen 10% och i Sverige håller energimyndigheten på att kartlägga förbrukningen i enskilda hushåll för att få bättre kunskap för åtgärdsförslag. I USA har man tagit steget att låta staten gå före med gott exempel i sina upphandlingar.

Naturligtvis finns en del invändningar. En av de vanliga är en enkel beräkning av energibalansen som leder till att man säger att värmen som alstras av apparaterna tillförs huset och därmed är till nytta eftersom man kan minska värmen från radiatorerna. Så sant och så fel! Det är till att börja med bara en del av året som detta skulle kunna vara till nytta. Sedan tillförs denna värme ofta på platser i huset där den ger övertemperaturer och inte upplevs som nyttig utan snarare upplevs som ett problem. Och i många miljöer (och i många andra länder) är det överskottet på värme som är problemet.

 

 

 

Det är inte bara en fråga om teknik

Över hela världen kämpar man med problemet att kartlägga vilka effektiviseringsmöjligheter man har och få dem genomförda. På den sista punkten spricker det ofta. Inte minst därför att man fastnar i en diskussion om tekniska lösningar där frågan om genomförande närmast blir teologisk; att tro eller inte tro.

Alliance to Save Energy i USA har gjort en manual som tar fasta på hur man skall etablera en process som involverar företagsledningarna snarare än att presentera en åtgärdslista.

image

Storbritanniens omtalade energiplan

Är nu tillgänglig och innehåller knappast något som inte läckt ut till omvärlden tidigare ifråga om ställningstagande till olika energislag. Rapporten är emellertid mycket innehållsrik i sitt underlagsmaterial och bilagorna är kanske intressantare än rapportens text. Naturligtvis har man gjort omfattande beräkningar som är väl dokumenterade. I det arbetet har man emellertid inte arbetat med lärkurvor trots att några av de energitillförselsätt man projicerar (t.ex småskalig decentralsierad kraft) måste ha påtagliga läreffekter i form av minskade kostnader med större antal installationer.

Rapporten tar glädjande nog sitt avstamp i att effektivisering är den första och grundläggande åtgärden och liknar därmed den svenska oljekommissionens ansats. Redogörelsen för åtgärderna är ingående och är därmed glädjande olik den svenska effektiviseringspropositionen från i våras. Rapporten har också läst in EUs energitjänstedirektiv (Energy_Service_Directive_findraft.pdf) och tillgodosett kraven där. Man förutskickar också att den Brittiska varianten av vita certifikat (Energy Efficiency Committments, EEC) skall fortsätta samt att offentliga sektorn skall vara en föregångare och med sin köpkraft påverka en marknadsomställning.

Rätt energiteknik kan frälsa oss från klimatkatastrofen

Text och foto: Bengt Magnusson

Planeten Jordens framtid har mot bakgrund av en hotande klimatkatastrof blivit en angelägenhet för miljö- och energiexperter världen över. IEA, som har G8:s uppdrag att bidra till lösningar på världens energiproblem, är på jakt efter de tekniklösningar som ska frälsa vår gemensamma framtid från fossil nedsmutsning. I en nyss utkommen bok ger organisationen många svar på frågorna.

SOM POLITISK FRÅGA dominerar växthuseffekten idag över oron för kärnvapenanvändning (med vissa notabla undantag) men även över i-världens omsorger att komma tillrätta med den svält och fattigdom som gör livet miserabelt för många hundratals miljoner av u-världsmedborgarna.
Det ledande storpolitiska forumet G8, som träffas i S:t Petersburg nu i mitten av juli, efterlyste vid sitt toppmöte 2005 i Gleneagles analys och handlingsplaner från den globalt verksamma energiorganisationen IEA, International Energy Agency. ?Utveckla och ge råd om alternativa energiscenarios och -strategier för en ren, konkurrenskraftig och smart energiframtid!?, löd uppropet från de rikaste ländernas högsta politiska företrädare.

Expertrapporter
Och nu har IEA börjat leverera ? på flera sätt, ett av dem är att publicera expertrapporter om tillförsel och användning av hållbara energikällor, effektivisering och sparande. Men även strikt energitekniska aspekter ryms inom den ganska vida ram av rekommendationer som ges av IEA, och här har man engagerat ett stort antal experter från sitt nätverk i de 27 medlemsländerna (inklusive Sverige och EU-kommissionen) kallat CERT, Committee on Energy Research and Technology.
Ett alldeles nytt resultat av mödorna är en tung och viktig bok kallad Energy Technology Perspectives 2006 ? Scenarios & Strategies to 2050. Den har tagits fram under redaktionell ledning av en på IEA:s pariskansli anställd norrman, Fridtjof Unander. Bidragen kommer från mångahanda håll, Sverige finns med på flera hörn och bland bidragsgivarna skymtar personer som Hans Nilsson, Egil Öfverholm och Thore Berntsson. Mona Sahlins regeringsdepartement finns med bland dem som avtackas i förordet.
Boken utges mot en bakgrund av historiskt rekordhöga oljepriser och globala CO2-utsläpp från energianvändning som är nära 25 procent högre än för bara ett decennium sedan, och den vill enligt IEA erbjuda läsaren en detaljerad genomgång av status och möjligheter för energins nyckelteknologier dels i kraftgenerering, byggnader, industri och i transportsektorn. Boken presenterar strategier för scenarier som vore otänkbara med rådande konventionella trendframskrivningar. Ur speciell svensk synvinkel kan noteras, att en av poängerna med IEA:s analyser är att frågan om hur man tacklar oljeoberoendet tas upp till noggrann diskussion. Här ges du tillfälle till fortbildning, Göran!

Två avdelningar
Energy Technology Perspectives 2006 har två huvudavdelningar varav den första skissar scenarier för energibehov och -efterfrågan till 2050 inklusive utvecklingen av koldioxidutsläppen. Det är en dyster bild som tecknas. Om inget görs mer än dubbleras energianvändningen och CO2-utsläppen stiger från dagens 25 gigaton till 58, det är en ökning med snudd på 140 procent.
Kolefterfrågan blir tre gånger högre än idag, gasanvändningen stiger (också) med 140 procent och oljeditot med 65 procent.
I den första delen finns också ett avsnitt om teknikstrategiska modeller och FoU för en hållbar energiframtid.
Bokens andra del, 280 av de totalt 480 sidorna, ägnas en unik genomgång av till buds stående tillämpningar av energiteknik och en analys av vilka tekniker som ur hållbarhetssynpunkt är mest värda att satsa på. Dessa kallas Accelererade Teknikscenarios ? ACT:s ? och demonstrerar övertygande att världen kan styras in mot en mycket mera uthållig energiframtid med redan idag till buds stående teknik, eller teknik som idag verkar lovande ur effektiviseringssynpunkt.

Kapital och samarbete
- Men det finns ingen gratisbiljett till denna uthålliga och utsläppsfria energiframtid!, manar Fridtjof Unander. Stora satsningar från såväl den privata som offentliga sektorn måste till, liksom ett samarbete av hittills ej skådade dimensioner: mellan i-värld och u-värld, mellan industrin och det civila samhällets beslutsfattare, regeringar, osv. Och det brådskar, för inom inte alltför lång tid kommer världen att finna sig inlåst i gammal, nedsmutsande och ineffektiv teknik, om inte jätteekonomierna som nu utvecklas i rekordtakt, läs Kina, Indien, Brasilien, tar de avgörande stegen över till moderna, icke-slösande och lågutsläpps-teknologier.
Visst handlar detta också om de investeringar, enorma investeringar!, som krävs. Merparten av dessa kommer under århundradets första hälft till största delen att handla om det vi kallar ?konventionell teknik?, naturligtvis i huvudsak fossilbaserad. Men effektivisering av energiprocesserna i byggnader, transporter, industri, är den främsta prioriteringen i IEA:s scenariobygge.
Ren kol-teknik och CCS ? capture and storage technologies (insamling och lagring av CO2) ? betraktas av IEA som det andra, kraftfulla verktyget. Förnyelsebara energikällor finns självfallet i verktygslådan också.
? Där heter den stora utmaningen fossilfria alternativ till oljan, säger Fridtjof Unander. Vätgasdrift skymtar i fonden, men vi ska inte underskatta investeringsbeloppen här! Sammantaget kommer ändå inte de alternativa drivmedlen att innebära mer, än att olja år 2050 ändå kommer att användas globalt lika mycket som idag ? bilflottan blir ju så mycket större, säger han.

Elproduktionen
? Om vi inte lyckas med insamling och lagring av CO2 kommer kostnaderna för att begränsa utsläppen att bli mycket högre, understryker Fridtjof Unander. Mer förnyelsebara energikällor i mixen, CCS, effektivare användning av naturgas, mera kärnkraft, allt är ägnat att ?av-kolifiera? den globala elproduktionen vid mitten av seklet, säger han. Med rätt policy-signaler tror vi att det finns ett utrymme för förnyelsebar energi att fyrdubblas till 2050 jämfört med idag och för kärnkraften att uppnå en mycket viktigare roll i länder där den kan accepteras!
Men det brådskar, enligt Unander, och kanske en snabb genomläsning av de förnämligt pedagogiska kapitelsammanfattningarna får räcka innan man sätter igång och agerar? Kolla själv på http://www.iea.org/w/bookshop/add.aspx?id=255!

image
Fridtjof Unander, IEA i Paris, är huvudförfattare till Energy Technology Perspectives 2006, ett i flera avseenden tungt vägande bidrag till kampen mot växthuseffekten och för en mera energieffektiv framtid. Foto: BM.


Faktaruta:
IEA bildades 1974 efter den första ?oljeprischocken? som ett oljekonsumenternas internationella organ för att tillvarata användarnas intressen av säker oljeförsörjning till rimliga priser, dvs som en motvikt till OPEC, bildat redan 1960. Numera ägnar sig IEA ? som är en självständig enhet inom OECD ? i mycket stor utsträckning åt att utveckla hållbar energiteknik, god hushållning och energieffektivisering. Organisationen har 26 medlemsländer till vilka kommer EU-kommissionen. Sverige är mångårig medlem. De största bidragsgivarna är USA och Japan. Ett mångnationellt bemannat kansli finns i Paris. Fortlöpande uppdatering av aktiviteterna finns, på svenska: http://www.iea-sverige.org/.

Vedsamhälle och hästar

När hörde ni senast om detta? Vid ett besök på muséet eller vid läsning av morgontidningen som en vision av ett framtida samhälle? Och varför kolporteras denna (skräck)-bild av DN? Där har man under en längre tid haft ledarartiklar och kolumner som berört energifrågorna och som innehållit nedsättande formuleringar om alternativ energiteknik. Man talar om ?vedsamhälle? och om att skapa jobb med liknelsen att återinföra hästar i jordbruket. Det kan bero på att skribenterna är okunniga om den alternativa tekniken eller har ett bestämt syfte med sitt val av formuleringar. DN må tycka att kärnkraft är en överlägsen teknisk lösning, men den redan idag står för 50% av eltillförseln. I ett energisystem måste man sträva efter en diversifiering så att man kan klara av en nödsituation. Alla ägg skall inte ligga i samma korg. Så även om kärnkraft vore tekniskt överlägset i dagsläget så är det inte klokt att gå över 50%.

Dagens biobränslealternativ är så långt från vedklyvning på bakgården en kall vintermorgon som man kan komma. Sant är att man bl.a. tar hand om skogsrester som råvara, men man gör det med modern teknik, kunnig personal, konkurrenskraftiga löner, god arbetsmiljö och hänsyn till att en stor del av skogen har en alternativ användning med högt förädlingsvärde. Vi kan inte förstå att det inte är en dygd att vara sparsam och effektiv eller för den delen att utveckla teknik och industriell kunskap. Detsamma gäller vindkraft, solvärme, solceller, energieffektivisering o.s.v. All utvecklingen av dessa ligger i teknikutvecklingens framkant OCH har goda förutsättningar att bli framgångar på exportmarknader. Om nu inte teknikpessimismen från DN får slå igenom och bromsa en lovande utveckling. För att lyckas på utlandsmarknaderna behövs en stark hemmamarknad.

——————————————————————————————————————————————————————————————————-
Tillägg:
Den 11 Juli väljer så DN att ytterligare spä på sin ?synpunkt? i ämnet genom att kritisera oljekommissionen för att inte ha gjort någon ?kvalificerad? samhällsekonomisk analys?. Man torgför t.ex. påståenden om ökat transporbehov för biobränsle och konkurrensförhållande i förädlingsvärde som i bästa fall hänför sig till analyser som de gjordes för 10-15 år sedan när erfarenheten av bränsleomställning var liten..

DN har troligen missat att man sedan dess har gjort en veritabel biobränslerevolution i fjärrvärmesektorn utan de förödande konsekvenser som förutspås. Marknadens förmåga till anpassning har överträffat DNs farhågor.

Beträffande DNs hänvisning till Azars reservation väljer (?) man att inte redovisa att Azars påpekande om att arealbehovet avser produktion med dagens teknik och inte den ?andra generationens teknik? som kommissionen förordar och som Azar också noterar att den gör!

Ifråga om oljekommissionen har man särskilt missat att hörnstenen i strategin är effektivisering av användningen genom att just minska (det ekonomiska) slöseriet.

För oss som trodde att tidningsskrivande fordrade att man inhämtade relevant underlag (s.k. research) innan man skrev befästs bara uppfattningen att DNs ledarsida i denna fråga inte ägnar sig åt journalistik utan propaganda. Det kanske är en ledarsidas uppgift men det ökar inte förtroendet för den. Kvalificerad analys är ju det man efterlyste!

 

 

Kan riksdagens goda krafter samsas?

Håller miljö- och energipolitiken på att konvergera för de politiska partierna, åtminstone ifråga om effektivare energianvändning? Det börjar verka så om vi ser bortom den politiska liturgin där man naturligtvis måste påstå att motståndarens förslag är få små och för sena. Oljekommissionens förslag med sin strategi med effektivisering som hörnsten har ju i sig en bred uppslutning från olika näringar och samhällsgrupperingar. Alliansens samlande dokument är vagare men har samma sorts viljeinrikning. Kristdemokraternas miljörapport föreslår att oljekommissionen utvidgas till en energikommission. Och centerpartiets inlägg och kommentarer i Almedalen speglar också en vilja att satsa mer kraftfullt och utveckla miljötekniken.

Så politikerna kanske kan samsas (som man gjort i Danmark) och driva på myndigheterna bl.a. genom det effektiviseringscentrum som oljekommissionen föreslår. Man kommer därutöver att få draghjälp av EUs “Efficiency Action Plan” som snart kommer att presenteras och som skall stadfästas i september. Där kommer man att inskärpa att gällande direktiv skall genomföras och inte urholkas genom ländernas dåliga implementering.

Och det hade varit bra om Oljekommissionens rapport (Oljekom_rprt_juni_2006.pdf),som är det mest kompletta dokumentet, hade anknutit till den internationella verkligheten lite tydligare. Eftersom ett av syftena är att dra nytta av möjligheterna till en positiv näringsutveckling på området miljö- och energi så är det ju nödvändigt att detta sker med siktet på de internationella marknaderna. Nu får man intrycket att Sverige skall utvecklas som isolat och sedan skall utlandsintresset bara strömma till lockade av “sockerbiten” Sverige. Det hade varit på sin plats med lite mera kraftfulla initiativ och t.ex bli en föregångare inom EU.

Det snackas om verkstad, men….!?

IEA och IRENA lanserar en gemensam rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System,” inför Tysklands vĂ€rdskap för G20-överlĂ€ggningarna dĂ€r man satt energi och klimat som huvuduppgift.

I rapporten talar man om vad som behöver göras och hur mycket som behöver investeras för att klara klimatmÄlet (mindre Àn 2 graders uppvÀrmning). Hela den existerande byggnadsmassan behöver renoveras (se bild nedan). Och det borde vÀl inte vara nÄgon övermÀktig uppgift eftersom den kommer att succesivt förnyas ÀndÄ. MEN kommer det att bli DJUP-renoveringar?

A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050, nearly 95% of electricity would be low-carbon, 70% of new cars would be electric, the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.

I en sammanfattning pekar eceee pÄ behovet av politiska beslut och fokusering.

Such a deep transformation of the energy sector would require ambitious policy measures, including a rapid phase out of fossil-fuel subsidies, rising CO2 prices, extensive electricity market reforms to integrate large shares of renewables, and stringent low-carbon and energy efficiency mandates.

Om vi rĂ€knar bort USA för de kommande Ă„ren - kan vi hoppas pĂ„ resten av vĂ€rlden? FörpostfĂ€ktningarna i EU om det sĂ„ kallade “vinterpaketet” Ă€r inte uppmuntrande. Snack men inga löften om verkstad.

Läs mer

Månadsindelade arkiv