Rätt energiteknik kan frälsa oss från klimatkatastrofen

Text och foto: Bengt Magnusson

Planeten Jordens framtid har mot bakgrund av en hotande klimatkatastrof blivit en angelägenhet för miljö- och energiexperter världen över. IEA, som har G8:s uppdrag att bidra till lösningar på världens energiproblem, är på jakt efter de tekniklösningar som ska frälsa vår gemensamma framtid från fossil nedsmutsning. I en nyss utkommen bok ger organisationen många svar på frågorna.

SOM POLITISK FRÅGA dominerar växthuseffekten idag över oron för kärnvapenanvändning (med vissa notabla undantag) men även över i-världens omsorger att komma tillrätta med den svält och fattigdom som gör livet miserabelt för många hundratals miljoner av u-världsmedborgarna.
Det ledande storpolitiska forumet G8, som träffas i S:t Petersburg nu i mitten av juli, efterlyste vid sitt toppmöte 2005 i Gleneagles analys och handlingsplaner från den globalt verksamma energiorganisationen IEA, International Energy Agency. ?Utveckla och ge råd om alternativa energiscenarios och -strategier för en ren, konkurrenskraftig och smart energiframtid!?, löd uppropet från de rikaste ländernas högsta politiska företrädare.

Expertrapporter
Och nu har IEA börjat leverera ? på flera sätt, ett av dem är att publicera expertrapporter om tillförsel och användning av hållbara energikällor, effektivisering och sparande. Men även strikt energitekniska aspekter ryms inom den ganska vida ram av rekommendationer som ges av IEA, och här har man engagerat ett stort antal experter från sitt nätverk i de 27 medlemsländerna (inklusive Sverige och EU-kommissionen) kallat CERT, Committee on Energy Research and Technology.
Ett alldeles nytt resultat av mödorna är en tung och viktig bok kallad Energy Technology Perspectives 2006 ? Scenarios & Strategies to 2050. Den har tagits fram under redaktionell ledning av en på IEA:s pariskansli anställd norrman, Fridtjof Unander. Bidragen kommer från mångahanda håll, Sverige finns med på flera hörn och bland bidragsgivarna skymtar personer som Hans Nilsson, Egil Öfverholm och Thore Berntsson. Mona Sahlins regeringsdepartement finns med bland dem som avtackas i förordet.
Boken utges mot en bakgrund av historiskt rekordhöga oljepriser och globala CO2-utsläpp från energianvändning som är nära 25 procent högre än för bara ett decennium sedan, och den vill enligt IEA erbjuda läsaren en detaljerad genomgång av status och möjligheter för energins nyckelteknologier dels i kraftgenerering, byggnader, industri och i transportsektorn. Boken presenterar strategier för scenarier som vore otänkbara med rådande konventionella trendframskrivningar. Ur speciell svensk synvinkel kan noteras, att en av poängerna med IEA:s analyser är att frågan om hur man tacklar oljeoberoendet tas upp till noggrann diskussion. Här ges du tillfälle till fortbildning, Göran!

Två avdelningar
Energy Technology Perspectives 2006 har två huvudavdelningar varav den första skissar scenarier för energibehov och -efterfrågan till 2050 inklusive utvecklingen av koldioxidutsläppen. Det är en dyster bild som tecknas. Om inget görs mer än dubbleras energianvändningen och CO2-utsläppen stiger från dagens 25 gigaton till 58, det är en ökning med snudd på 140 procent.
Kolefterfrågan blir tre gånger högre än idag, gasanvändningen stiger (också) med 140 procent och oljeditot med 65 procent.
I den första delen finns också ett avsnitt om teknikstrategiska modeller och FoU för en hållbar energiframtid.
Bokens andra del, 280 av de totalt 480 sidorna, ägnas en unik genomgång av till buds stående tillämpningar av energiteknik och en analys av vilka tekniker som ur hållbarhetssynpunkt är mest värda att satsa på. Dessa kallas Accelererade Teknikscenarios ? ACT:s ? och demonstrerar övertygande att världen kan styras in mot en mycket mera uthållig energiframtid med redan idag till buds stående teknik, eller teknik som idag verkar lovande ur effektiviseringssynpunkt.

Kapital och samarbete
- Men det finns ingen gratisbiljett till denna uthålliga och utsläppsfria energiframtid!, manar Fridtjof Unander. Stora satsningar från såväl den privata som offentliga sektorn måste till, liksom ett samarbete av hittills ej skådade dimensioner: mellan i-värld och u-värld, mellan industrin och det civila samhällets beslutsfattare, regeringar, osv. Och det brådskar, för inom inte alltför lång tid kommer världen att finna sig inlåst i gammal, nedsmutsande och ineffektiv teknik, om inte jätteekonomierna som nu utvecklas i rekordtakt, läs Kina, Indien, Brasilien, tar de avgörande stegen över till moderna, icke-slösande och lågutsläpps-teknologier.
Visst handlar detta också om de investeringar, enorma investeringar!, som krävs. Merparten av dessa kommer under århundradets första hälft till största delen att handla om det vi kallar ?konventionell teknik?, naturligtvis i huvudsak fossilbaserad. Men effektivisering av energiprocesserna i byggnader, transporter, industri, är den främsta prioriteringen i IEA:s scenariobygge.
Ren kol-teknik och CCS ? capture and storage technologies (insamling och lagring av CO2) ? betraktas av IEA som det andra, kraftfulla verktyget. Förnyelsebara energikällor finns självfallet i verktygslådan också.
? Där heter den stora utmaningen fossilfria alternativ till oljan, säger Fridtjof Unander. Vätgasdrift skymtar i fonden, men vi ska inte underskatta investeringsbeloppen här! Sammantaget kommer ändå inte de alternativa drivmedlen att innebära mer, än att olja år 2050 ändå kommer att användas globalt lika mycket som idag ? bilflottan blir ju så mycket större, säger han.

Elproduktionen
? Om vi inte lyckas med insamling och lagring av CO2 kommer kostnaderna för att begränsa utsläppen att bli mycket högre, understryker Fridtjof Unander. Mer förnyelsebara energikällor i mixen, CCS, effektivare användning av naturgas, mera kärnkraft, allt är ägnat att ?av-kolifiera? den globala elproduktionen vid mitten av seklet, säger han. Med rätt policy-signaler tror vi att det finns ett utrymme för förnyelsebar energi att fyrdubblas till 2050 jämfört med idag och för kärnkraften att uppnå en mycket viktigare roll i länder där den kan accepteras!
Men det brådskar, enligt Unander, och kanske en snabb genomläsning av de förnämligt pedagogiska kapitelsammanfattningarna får räcka innan man sätter igång och agerar? Kolla själv på http://www.iea.org/w/bookshop/add.aspx?id=255!

image
Fridtjof Unander, IEA i Paris, är huvudförfattare till Energy Technology Perspectives 2006, ett i flera avseenden tungt vägande bidrag till kampen mot växthuseffekten och för en mera energieffektiv framtid. Foto: BM.


Faktaruta:
IEA bildades 1974 efter den första ?oljeprischocken? som ett oljekonsumenternas internationella organ för att tillvarata användarnas intressen av säker oljeförsörjning till rimliga priser, dvs som en motvikt till OPEC, bildat redan 1960. Numera ägnar sig IEA ? som är en självständig enhet inom OECD ? i mycket stor utsträckning åt att utveckla hållbar energiteknik, god hushållning och energieffektivisering. Organisationen har 26 medlemsländer till vilka kommer EU-kommissionen. Sverige är mångårig medlem. De största bidragsgivarna är USA och Japan. Ett mångnationellt bemannat kansli finns i Paris. Fortlöpande uppdatering av aktiviteterna finns, på svenska: http://www.iea-sverige.org/.

Kommentarer:

Namn:

Email:

Plats:

URL:

Smileys

Kom ihåg min personliga information

Varsko mig om uppföljande kommentarer?

Skriv in det ord du ser nedan:


Månadsindelade arkiv