Tankens makt över materien

I den pågående diskussionen om vad ekonomiska modeller och föreställningar betytt för kriserna, samt hur modellerna behöver förändras, är “Animal Spirits” ett återkommande begrepp. Uttrycket emanerar från Keynes och hävdas avse den speciella form av förtroende/tillit (naiv optimism) som entreprenörer beöver för att våga satsa inför framtiden istället för att förlamas av tanken på möjliga förluster.

Georg Akerlof och Robert Shiller har i en ny bok gått längre och gjort en lista på 5 olika “Animal Spirits” som påverkar vårt (ekonomiska) handlande. Utöver “Förtroende” (Confidence) har de också nämnt “Erfarenheter” (Stories) d.v.s. de grunder på vilka vi bygger vår kunskap. Är det egna upplevelser eller någon berättelse som vi hört från tillförlitliga källor? Akerlof och Shiller hävdar att stora ledare är sådana som förmår tillhandahålla trovärdiga berättelser och förklaringar i sin “storytelling”! De säger också att (vissa) ekonomer har visat förakt för “stories” och bara godkänt fakta, siffror och teorier, men - tillägger de - “The stories no longer merely explain the facts; they are the facts”

Förhållandet att vi styrs av förtroende och erfarenheter är på gott och ont. Det leder bl.a. till att vi har en stor outnyttjad potential för effektivisering som marknadens aktörer inte haft tillräckligt med förtroende och erfarenheter för att ta itu med. Därför är det med tillfredsställelse man ser att Europas ledare vid sitt möte i Åre, när de diskuterar en aktivitetsplan, säger att de vill skörda dessa lågt hängande frukter. Redan uttalandet i sig ökar förtroendet! Tanken tar makt över materien.

Lord Sterns nya läsebok (bl.a. om och för ekonomer)

Nicholas Stern har lagt fram ett förslag som han kallar “The global deal” och som avser åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Förslaget kan laddas ned men det som gör det ännu mera läsvärt är boken med samma namn och i vilken han lämnar en fyllig redogörelse för resonemangen och motiven bakom förslaget. Den borde vara obligatorisk läsning alldeles särskilt i ekonomutbildningen. Den är nämligen både pedagogisk och övergripande i den meningen att den väljer flera olika perspektiv för sitt resonemang.

Sir Nicholas är inte nådig mot dem som väljer att förneka riskerna med, eller rent av förekomsten av, klimatförändringarna. ”...it is remarkable how many economists, lawyers, journalists and politicians set themselves up as experts on science. It is absolutely right that those who discuss policy should interrogate science because the implications for actions are radical; however, they should also take the scientific evidence seriously and recognise the limitations on their own abilities to assess science.” Något för de tunga ekonomerna att begrunda?

I ett kapitel resonerar han ingående om den fråga som ett tag överskuggade den ekonomiska debatten, nämligen hur man “skall” diskontera framtida effekter. Han visar på både de etiska implikationerna i resonemanget och komplexiteten ifråga om effekterna. Slutklämmen i detta kapitlet är att några ekonomer kommit riktigt snett (got it badly wrong) och att det kan bero på att de hänger sig fast vid gamla lärdomar utan att observera att de inte är fullt tillämpliga inför en ny situation!

Ett annat kapitel handlar om olika åtgärder och han vänder och vrider på flera av dem som står till buds; priser, skatter, kvotering, handel med utsläppsrätter, bidrag m.fl. Och han visar på hur de flesta är användbara i olika situationer och att de flesta behövs samtidigt. Han skriver att priset ensamt i flera fall är otillräckligt. Därför är det märkligt att läsa hur två svenska ekonomer vill hävda att endast skatteinstrumentet skall användas för att påverka priset. Till skillnad från Nicholas Stern anför de inga bevis utan påstår rakt av att allt annat är krångligt och dyrt. Samt avslutar med slagordet att investeringsbeslut skall fattas vid köksbordet och inte konferensbordet i Rosenbad.

Kul formulering men vilseledande. Om regeringen, på grunder som t.ex. de Nicholas Stern presenterar, sätter in en åtgärd som hushållen kan använda så är det fortfarande vid köksbordet det bestäms. Sir Stern skriver, om stödet till teknikutveckling och -användning, att marknaden i vissa fall inte fungerar om den inte understöds (..unless assisted..) av regeringsbeslut.

G8:s moonwalk

Uttalandet från Major Economies Forum att begränsa uppvärmningen till 2 grader har kritiserats som otillräckligt ifråga om åtgärder. Det är en orättvis kritik!

Det må vara ett litet steg men riktningen är rätt och alla erkänner nu både problemet klimatförändring och magnituden av dess verkningar. Därmed kan uttalandet liknas vid Armstrongs första steg på månen och hans kommentar att det var ett litet steg för en människa men ett stort steg för mänskligheten. Med 2-graders uttalandet har man en gemensam utgångspunkt för de följande bataljerna om åtgärder, rättvis bördefördelning osv. För bataljer blir det!

Och behov av nytänkande finns också noterar The Economist. Ett intressant grepp de hänvisar till är förslaget att identifiera, och särbehandla, stor-utsläppare i alla länder oavsett var de befinner sig. Ingen bör få slippa undan bara därför att det land de bor i har låga utsläpp!

Ett annat omtänkande, och som lyfts fram från bl.a. University of Oxford, gäller behovet av att fokusera på teknikens kolutsläpp (decarbonization) i den egna ekonomin och inte bara på de totala emissionerna, d.v.s. mera på orsaker och inte bara på verkan. Detta sagt bl.a i försvar till det starkt kritiserade Japanska målet på 15% till 2020 men som framhålls vara inriktat på egna reella åtgärder och inte på handel med utsläpp.

Man kan lätt notera att det finns mer än en legitim synpunkt på vad som skall göras men att det hjälper enormt när världens ledare erkänt behovet av åtgärder.

Kundens betydelse för marknaden.

Ett gammalt skämt handlar om hur någon skrev en gymnasieuppsats om vattnets betydelse för sjöfarten. Men sjutton vet om inte kundens betydelse för marknaden ännu är ofullständigt utredd?! Reflexionen kommer efter några dagar i Almedalen där miljö, klimat och energieffektivisering stått högt på många dagordningar. Det är bra, även om man i några fall undrat om inte arrangörerna satt in dessa ord i rubriken för att dra till sig uppmärksamhet.

Man märker nämligen på dessa seminarier att intresset är fokuserat på tekniska innovationer och på nya företag med nya produkter. Att tekniken redan finns för att radikalt minska vår energianvändning (med bibehållen eller ökad välfärd) tränger inte fram.

Energieffektiviseringsföretagen finns och var även de representerade i Almedalen med budskapet att marknadsuppbyggnaden fordrar mobilisering av kunderna. Kunder som bokstavligen sitter på en guldgruva men som nöjer sig med enstaka guldkorn då och då!

Det är naturligtvis frestande att skylla på politikerna och ropa på bidrag. Ett annat sätt är att göra som i Danmark där man skapat en organisation för att ändra vanor/attityder/beteenden hos viktiga kundgrupper, eller som det heter på danska “Knaek kurven” dvs bryt trenden. För att skapa marknader behövs många instrument, se bild nedan. Forskning och (produkt-)utveckling har sin plats, ändrade strukturer (hinder) har sin och användarnas kompetens/kapacitet till marknadstransformation har sin.

Detta är värt att minnas när man ser varningsorden från WWF:s analys inför G8-mötet. Där noterar man att Sverige ligger bra till men att vi snart kan bli förbisprungna. Energieffektiviteten i industrin t.ex. visar på en 40% förbättringspotential visar deras betygssammanfattning, “scorecard”.

Rapporten om en “Eco-efficient economy” som SEI har gjort inför EU-ordförandeskapet är mera diplomatisk i sina formuleringar, men även här kan man se att man är bekymrad över att det komplexa spelet om att utveckla marknaderna för effektivare produkter måste hanteras.

Kundens betydelse för marknaden skall inte underskattas grin !

 

 

 

image

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv