Kan Sverige leda den fjärde industriella revolutionen?

I en intressant rapport från Open Exp nyligen skisserade man en fjärde industriell revolution i Europa där framförallt byggnadsbeståndet men också industrin skulle kunna effektiviseras rejält och skapa nya jobb och nya industrier. Sverige befinner sig onekligen i ett läge där man bättre än många andra länder kan greppa tillfället eftersom man håller på att ompröva och förtydliga energipolitiken. Men då måste man ta chansen att sätta högre mål och verkligen realisera potentialen till effektivisering. IEA har i sina rapporter de senaste åren visat att om man inte inser möjligheterna kommer mellan 60 och 80 % av den att fortfarande vara orörd de närmaste 20 åren!!

Sverige kan ta täten i jobbet att nå den fulla potentialen, om man vill, genom att fokusera på tre fronter:
1. Ta vara på och elda på marknadens lärande dels genom teknikupphandlingar, dels genom att skapa en bättre återkoppling mellan forskning och praktik (som gamla byggforskningsrådet) och dels genom att uppmuntra till organisatoriska innovationer på marknaden så att energitjänsterna utvecklas.

2. Utveckla kunnandet om hur man tar hänsyn till PLUS-värdena som hänger samman med effektvisering så att kalkyler och bedömningar inte fastnar i ett alltför simplistiskt lönsamhetstänkande.

3. Utvecklar nya styrmedel som bland annat tar hänsyn till beteendeekonomins landvinningar på det sätt som indikeras av Världsbanken och BIT i Storbritannien.

Det vanliga sättet att med neoklassisk ekonomisk teori bedöma potentialerna är att successivt reducera dem från den yttersta tekniska gränsen som minskas till vad som anses ekonomiskt (ingenjörsmässigt) rimligt därefter (samhälls-)ekonomiskt korrekt och ned till vad som marknaden antas acceptera. I en sådan analys bortser man från vad som kan åstadkommas med teknisk utveckling och marknadsspridning, vad som vore acceptabelt om man tar hänsyn till att effektvisering ofta har fler fördelar än att “bara” spara energi och att man kan minska transaktionskostnader och få större marknadsacceptans när man tar hänsyn till mänskligt beteende.

De tre infallsvinklarna visas i en bild nedan där den “gamla vanliga” analysmetodens begränsningar utgör begränsningar. SWECO försökte för något år sedan vidga perspektivet men tog inte steget fullt ut. I bilden nedan görs ett försök att visa hur man kan vidga ramarna med de tre åtgärder som skisserats ovan.

image

Kan elfordon bli en miljöfara?

Sveriges Natur har en intressant artikel om Litium och vad elfordonsutbredningen kan innebära. Den bygger på en omfattande rapport från Deutsche Bank där marknader och tillgångar utreds i detalj.

I DB-rapporten visas många spännande samband bland annat lärkurvorna (hur tekniken blir billigare med ökad markand) och hur olika tillämpningar antas öka (se bild nedan).

Sveriges Natur visar särskilt att det finns faror med utvinningen som till exempel kan drabba länder som Bolivia hårt, men också att det finns stora oexploaterade tillgångar på nära håll som Finland och kanske även Sverige.

Så svaret på frågan är både ja och nej och att det ligger lite i våra egna händer att försöka påverka leverantörerna så att utvinningen inte ställer till problem. Ett eventuellt högre pris kan säkert kompenseras av den fallande lärkurvan. En annan lärdom kan vara att ta en del rapporter i populärpressen om olika risker med en nypa salt.

image

Energiåtgärder är smittsamma

Vi har ju noterat att de mäniskor som har solceller på taket är de vars grannar har solceller på taket. Nu har man sett samma samband när det gäller elfordon.

Mekanismen är väldigt enkel och det handlar om dels tillgänglighet och dels att man lätt får handfasta exempel eller någon att fråga om råd. Särskilt verkningsfullt förefaller det vara att man får laddningsmöjligheter nära arbetsplatsen.

Placing charging stations at workplaces, where cars spend much of their time, will be uniquely powerful. When a workplace installs a charging station, employees are 20 times as likely to buy a vehicle with a plug, according to a survey from the U.S. Department of Energy.

Fixeringen i energipolitiken vid att man skall ha förmånliga finansiella villkor är naturligtvis bra men man borde nog ägna mer uppmärksamhet åt hur man skall få smitteffekter.

Ni som har solceller har säkert fått frågor av grannarna. Frågor som ofta börjar med om det är lönsamt. Men ni har kanske också märkt att de sällan lyssnar på vad man svarar på den frågan utan övergår snabbt till att fråga om hur man gör.

PS Nu skulle det vara lockande att fundera över hur vissa nationalekonomer tänker eftersom det just varit på tapeten i DN men vi avstår den här gången wink

 

Är det bara plånboken som visar vårt deltagande?

Frågan är viktig inte minst på området klimat- och energipolitik vilket visats av den debatt som uppstod i DN nyligen. Några ekonomer hävdade att svenska insatser är missriktade och att våra insatser skulle göra bättre nytta genom att sättas in i köp/annulering av utsläppsrätter. De drar i polemisk anda på ordentligt och gör jämförelser med sovjetsamhället och hävdar att det är missriktat om en svensk går över till elbil när han istället kunnat betala mera för bensinen och slussa medlen till utsläppsrätterna.

Det polemiska anslaget fick en av tidningens ledarskribenter att gå igång och haka på. För att visa att han förstått budskapet så förtydligade han att Sovjet avsåg Stalin och att om svenskar köpte bränslesnåla bilar skulle detta innebära att man i övriga EU skulle köpa mera bränsletörstiga.

En grupp forskare från Lund och från Stockholm Environment Institute, SEI, reagerar på detta och påpekar att “Klimatpolitik är inte ett ekonomiskt optimeringsproblem”. De säger:

Att annullera utsläppsrätter hjälper oss inte att exempelvis utveckla hållbara städer och transportsystem. Det bidrar inte heller till Sveriges långsiktiga ekonomiska utveckling och tekniska kunnande.

De sätter fingret på att det handlar om att vi som människor måste ta vårt ansvar och göra riktiga förändringar hos oss själva och inte bara tro att det är via plånboken vi kan ta ansvar. Hur ser det ut om vi betalar fattiga länder till förändring men fortsätter att leva på det sätt som skapat klimatproblemen? Och vad innebär det om vi inte själva utvecklar vårt samhälle och vår teknik för att sedan hamna på efterkälken i den internationella konkurrensen?

Ledarskribentens exotiska tolkning av vad som händer på fordonsmarknaden har likheter med den diskussion vi fick för några år sedan om grön upphandling. Den visar att de (national-)ekonomer som gjorde utredningen hade svårt att se att åtgärderna hade som syfte att ändra marknadens villkor och skulle inleda en förändring över tiden.

Men det ger oss anledning att fråga: “Hur djup är nationalekonomins kris? Och vilken karaktär har krisen? Är det ämnet och dess företrädare eller är det utbildningen som ligger på fel nivå?

Paul Romer, tillträdande chefsekonom på Världsbanken, är riktigt grym (i ordets gamla betydelse) i sina omdömen om makroekonomin, “Den har spårat ur”! Richard Thaler, mannen bakom böcker som Nudge och Misbehaving, har sedan länge rest tvivel om mikroekonomin sådan den lärs ut på de flesta håll idag. Han har dock spårat tendenser till förbättring. Men tränger de igenom i ekonomkåren och ännu viktigare till journalister/opinionsbildare och beslutsfattare?

 

 

 

 

Man kan alltid lita på DN

När det gäller klimat, energi och teknikfrågor står de tryggt på samma plats sedan decennier och är orubbat surögda. De har gjort det tidigare och motsatt sig satsningar på förnybar energi (de talade föraktfullt om återgång till vedsamhället) och energieffektvisering (slopande av glödlampor, insatser för energideklarationer av byggnader). Och de fortsätter nu med att uttrycka sitt missnöje med att överhuvudtaget göra åtgärder i Sverige.

Språket är kraftfullt och målande (”Det börjar likna Stalins femårsplaner”). Och Sveriges åtgärder är i och för sig betydelselösa i det stora perspektivet men direkt farliga i det lilla (”Det senaste på modet, ett bonus-malus-system för bränslesnåla bilar, är ännu ett exempel. Förmodligen kommer det leda till fler törstiga fordon på kontinenten eftersom den svenska marknaden är sammanlänkad med EU:s.”). Är man skraj av naturen så är nattsömnen förstörd red face .

Lyckligtvis är varken forskare från Lund och SEI eller Anders Wijkman och Svante Axelsson så lättskrämda utan har svarat på det underlag som DN utgick ifrån nämligen en debattartikel som de själva låtit trycka. Den i sin tur följde ett tema som är omhuldat av många ekonomer och som bygger på att människor, organisationer och företag i allt väsentligt är (enbart) ekonomiskt rationella. Om så vore skulle världen kunnat räddas i ett nafs genom att vi alla satsade våra pengar där de gjorde bäst (klimat)nytta. Problemet är att det gör vi ju inte. Vi är som Thaler och Sunstein säger “Humans” inte “Econs”. Frågan är till vilken kategori DNs ledarskribenter hör?

Krisbranschens tuffa villkor

Fossilbranschen är på uppenbar tillbakagång och det är ett välbekant faktum att en stor del av det som olje-, kol- och gasföretagen betraktar som tillgångar är värdelösa. OM världen nu tänker efterleva de överenskommelser som gjort på senare tid bland annat i Paris.

En rapport som gjorts av ett antal organisationer och som givits den lite vitsiga titeln “The Sky’s Limit” visar allvaret i kalla fakta, se bland annat bild nedan. I inledningen konstaterar de “If you are in a hole - stop digging”! Ett klokt råd!

Rekommendationerna är också kloka men som alltid inte helt friktionsfria. Har någon tidigare lyckats med “managed decline” av en etablerad industri?

* No new fossil fuel extraction or transportation infrastructure should be built, and governments should grant no new permits for them.
* Some fields and mines – primarily in rich countries – should be closed before fully exploiting their resources, and financial support should be provided for non-carbon development in poorer countries.
* This does not mean stopping using all fossil fuels overnight. Governments and companies should conduct a managed decline of the fossil fuel industry and ensure a just transition for the workers and communities that depend on it

image

Krisbransch i vardande

De flesta av oss som följer branschutvecklingen för effektvisering och förnybart är nog väl förberedda på detta men det är alltid kul att se det i bild också (som nedan ur WEI 2016): 

We have never seen such a decline [in oil and gas investment]”, says Dr Fatih Birol, executive director of the International Energy Agency (IEA), at the London launch of its first-ever report into world energy investment. - Our findings carry a very important message for climate change and for the Paris agreement. Anyone who does not understand what is going on – governments, companies, markets – is not in the right place.

image

Världsbanken i upplysningens tjänst

Världsbanken har intagit en intressant och kritisk hållning till den ortodoxa nationalekonomin. I ett planeringsdokument med titeln “Mind, society and behavior” skrev de för något år sedan:

Economics has (thus) come full circle. After a respite of about 40 years, an economics based on a more realistic understanding of human beings is being reinvented. But this time, it builds on a large body of empirical evidence—microlevel evidence from across the behavioral and social sciences

Och nu är de på väg att slå till igen. Den tillträdande chefsekonomen, Paul Romer, säger enligt dagens industri ““Nationalekonomin har spårat ur totalt”! Uttalandet baseras på en uppsats där han (som det heter) sågar ekonomuppfattningar som enligt honom baseras på lika delar auktoritetstro och mysticism. Där man fjärmat sig från observerbara fakta och börjat fabricera vad han kallar “Post-Real Models”.

Hans uppsats refereras lite mera utförligt i Washington Post. Där tar man också upp det oproportionerliga inflytande som nationalekonomer har i politiken och skriver bland annat:

One could argue that the most high-profile contribution by macroeconomists to the post-2008 global economy has been an emphasis on fiscal austerity as a solution to stagnation. That prescription has been, well, pretty much disastrous.

Om man vill kolla ett sådant uttalande kan man bara sätta på radio och TV och lyssna på budgetdebatten. Någon som fortfarande tvivlar?

 

Hur når man ut med energiinformation?

Den Brittiska verksamhet med namnet Behavioural Insight Team (också kallad Nudge Unit) har givit ut sin årsrapport där ett avsnitt (nummer 4) ägnas åt energi, uthållighet och konsumenter. Det är intressant läsning för många av oss.

De gör mycket ingående studier av hur man skall kunna ge användarna ett handtag för att hushålla bättre med energiresurser och i all korthet refererar de 5 fall i årsrapporten:
1. Smart värmestyrning och där särskilt det som kallas Nest Learning Thermostat (NLT). Den bedöms ge signifikanta besparingar och undersökningen går vidare för att kunna ge bättre underlag för hur stor potentialen är.
2. Smarta mätare som ännu är i början av undersökningen och avsikten är att finna former för hur ett program skall utformas så att kunderna verkligen får nytta av mätarna genom stöd av till exempel appar, displayer och besiktningar.
3. Bränslebyten där man haft kampanjer inför stundande vintrar. Här har man kunna visa att det bästa argumentet för att kunder skall agera är att visa hur mycket man förlorar på att inte byta (loss-aversion)
4. Termografering som använts för att visa husägare hur en typfastighet läcker energi för att på så sätt få dem att genomföra egen termografering. Här är resultatet nedslående och förklaringen tycks vara att mottagarna antingen upplever informationen som irrelevant eller svårbegriplig.
5. Regleringar för att påverka marknaderna. Man undersäker vad man kallar Beteendemisslyckanden (Behavioural Market Failures) där ett problem kan vara att kunderna överbelastas med information och därigenom får svårt att välja bland allt för många alternativ!

Intressant teknikförbättring i förnybart

Även om IEAs senaste alster om investeringar i energisystemen känns lite som stapelvara så finns det några intressanta observationer om hur tekniken för till exempel förnybar energi ger bättre och bättre resultat. Det torra konstaterandet i faktabladet ser mycket bättre ut i bilden i presentationen, se också nedan:

Between 2011 and 2015, renewable power capacity spending was relatively flat, but investment yielded 40% greater capacity additions and generates a third more power thanks to better and cheaper wind and solar technology and deployment in markets with better resources.

Marknadslärandet är uppenbart. Lägre kostnader och bättre prestanda.

image

Går det inflation i IEAs publikationer?

IEA ger nu ut en variant av World Energy Outlook men som fokuserar på investeringar i energisektorns olika delar, kallad World Energy Investment 2016. I den noteras till exempel att investeringarna i effektvisering globalt ligger på 221 miljarder dollar. Vilket naturligtvis är en dvärg jämfört med tillförselinvesteringarna, se bild nedan.

Energy efficiency investment reached USD 221 billion, representing 12% of total spending last year and an increase of 6% from the previous year.

Men om man jämför detta års utgåva med föregångaren WEIO 2014 så hade den mera intressanta analyser och iakttagelser i de tillhörande faktabladen. Årets utgåva verkar mera “stapelvara” med siffror. Frågan är om inte det varit bättre att ta med de nuffrorna i WEO som kommer om bara några månader?

 

image

Visst försvinner (vissa) jobb i en grön omställning

En omställning från ett energikrävande fossilsamhälle till ett grönt uthålligt kommer naturligtvis att innebära att vissa jobb försvinner OCH att nya kommer till. Euractiv försöker spetsa till detta förhållande med en rubrik som om det vore en stor nyhet.

Omställningar kan vara omvälvande om stundtals smärtsamma men de kan ofta inte undvikas. Min barndoms Malmö är radikalt annorlunda nu men verkar ha klarat omställningen bra.

Frågan är om det är vår (vi som argumenterar för energiomställningen) uppgift att förbereda dem som kommer att se sina jobb förlorade?

Paradesign

Intressant att se vad den goda medietäckningen av Paralympics kan föra med sig. Nu kliver en för de flesta av oss okänd värld in i våra vardagsrum via TV-skärmen och vi får se att olika funktionshinder inte innebär något mera än en prestation på lite annorlunda sätt än vad vi är vana vid. Själv undrar jag över en blind kille som springer 200m på 23 sek med ledsagare. De flesta av oss skulle inte ens som unga kommit i närheten av ett sådant resultat. Eller bordtennisspelarna som är snabbare än kobror i sina slag.

Kommer dessa insikter att föra något med sig också på andra områden? Det borde det verkligen för inte minst när det gäller vanliga i vardagen förekommande apparater så designas de utan en tanke på att många av oss (kanske de flesta) kommer att ha svårt att hantera dem. Die Welt i Tyskland skriver om att moderna hushållsapparater är svåra för synskadade att hantera. Touchscreenen är ett gissel inte bara för blinda utan även för många av (oss) äldre som dels har svårt att se den och dels har svårt att förstå vad f-n symboler och funktioner betyder.

Har ni någon gång provat att vara den siste som lämnar ett mötesrum och känt att ni borde släcka ljuset? Bara för att hitta en panel med konstiga symboler? Eller på ett hotellrum sätta rätt temperatur i duschen? Då vet ni vad jag menar!

Vad sysslar de med på designkurserna på våra tekniska högskolor? Eller har de inte några?

Framtiden på spåren

Kan man ana framtiden i JRCs rapport “Energy Consumption and Energy Efficiency Trends in the EU-28” (se exempel i bild nedan)?

Fossilbränslena i transportsektorn är fortfarande det stora problemet men det kan ju förändras snabbt om elmotorerna tar över. Gas är på tydlig och snabb tillbakagång och de förnybara bränslena liksom återvinning på tydlig framgång. Även om den senare nominellt sett är en dvärg.

Men om man vore intressent i gasprojektet Nordstream 2 kunde man ha anledning att sova oroligt om natten. Gasens framtid särskilt för uppvärmning i bebyggelse verkar inte stabil. Tillbakagången är särskilt tydlig i länder där man kan anta att effektiviseringsmöjligheterna är goda såsom Tyskland, Nederländerna och Italien (figurerna 61 och 62).

image

Det börjar likna något

Siffror i en rapport från EUs forskningsorgan JRC (Joint Research Center) visar att energi används effektivare inom EU-28 idag, se bild nedan.

Detta har i sin tur tagits till intäkt för att man borde plussa på EUs mål till 2030 från de 27% (indikativt) man har satt idag till 30% (bindande). En övergång som i sig inte borde vara någon revolution eftersom den sittande Junker-kommissionen redan vid sitt bildande sade sig ha 30% som ambition.

I sin tur skulle detta kunna få oss att lyfta blicken ytterligare mot nästa mål som också skulle kunna innebära ett lyft för hela effektiviseringsindustrin med ty åtföljande sysselsättningsökning.

image

Energy efficiency is like love. The more you share, the more you receive.

Citatet är från IPEECs direktör Benoit Lebots presentation av G20-planen för effektvisering nyligen. G20 har producerat vad de kallar EELP (Energy Efficiency Leading Programme) som antagits av deras energiministrar och som apostroferats av toppmötet nyligen.

Arbetet fokuserar på sex olika områden med tillhörande arbetsgrupper:
* networked devices, through the Networked Devices Task Group (NDTG);
* transport, through the Transport Task Group (TTG);
* finance, through the Energy Efficiency Finance Task Group (EEFTG).
* buildings, through the Buildings Energy Efficiency Task Group (BEET);
* industrial energy management, through the Energy Management Working Group (EMWG) and the Energy Management Action Network Task Group (EMAK);
* electricity generation, through the High Efficiency Low Emissions Task Group (HELE).

Som alltid kan man fundera över hur effektivt sådan grupper arbetar men under Benoits kärleksfulla ledning kommer de inte undan!  wink

Och att G20 alltmer får en ledarroll understryks av FN-uttalandet vid senaste mötet:

At a G20 summit United Nations Secretary-General Ban Ki-moon welcomed the conference’s focus on sustainable development and climate change, urging all countries to take early action on these.

Vi har alla ett KI i vår bekantskapskrets

Indignationen flödar - med rätta- över hur KI hanterat frågorna kring superkirurgen. Men finns det inte risk att vi har liknande tänkesätt på våra egna områden och rentav i vår omedelbara närhet? Är inte den här sortens grupptänkande ganska utbrett? Ett grupptänkande där någon tongivande person med stark ställning och hög profil tar över tänkandet för gruppen som helhet och dominerar i kraft av sin ställning eller stjärnstatus?

Ett övertydligt exempel är den så kallade Enron-affären i USA där många småsparare och anställda förlorade sina slantar och pensioner till följd av manipulativt beteende av några få personer i ledningen och styrelsen. Man lät sig förledas och hoppades att de i kraft av sin ställning skulle ha rätt när de förespeglade lysande framtida vinster. Marleen O’Connor har omsorgsfullt visat hur det hela gick till i “The Perils of Groupthink

Och är det inte kusligt likt vad vi ser i Storbritannien där alla varningsklockor ringer för kärnkraftbygget Hinkley Point men det ändå verkar som om man var beredd att starta jordens dyraste byggnad?

Eller när “ledande näringslivsföreträdare” och befryndade organisationer hävdar att Sveriges framtid hänger på kärnkraftutbyggnad och man samtidigt blundar för de stora effektiviseringsresurser man har inom sina egna företag?

Grupptänkandet är ingen isolerad företeelse även om det ibland får större och mera alarmerande konsekvenser.

Förnybart och snyggt

The Guardian visar en serie bilder från en tävling där artister och designers fått visa koncept till nya konstruktioner för förnybar energi. SNYGGT!

Nedan finns en kul idé som väl borde kunna användas för det nya Liljeholmsbadet i Stockholm när det snart skattas åt förgängelsen?

image
The Pipe is a proposed marine spa and water filter. Inside, visitors could enjoy hot and cold thermal saltwater baths. Above it, solar panels would produce the energy to pump seawater through an electromagnetic filtration system below the pool deck to create fresh water. The system is designed to produce 4.5bn liters of drinkable water annually. Artists: Abdolaziz Khalili, Puya Kalili, Laleh Javaheri, Iman Khalili, Kathy Kiany (Khalili Engineers) from Vancouver, Canada.
Photograph: Land Art Generator Initiative

Fakta ändrar inte - bara befäster

Vi måste se den bistra sanningen i vitögat. De fakta vi ständigt jagar efter och försöker presentera som argument för att kunna påverka och ändra våra meningsmotståndares inställning i olika miljörelaterade frågor biter inte. Tvärtom de kan bidra till att motståndet hårdnar. Det framgår av en artikel i New York Times baserad på en uppsats av forskare med anknytning till beteendeekonomin, “How people update beliefs about climate change”.

De finner att när man presenterar fakta så har vi en benägenhet att acceptera dem som sanna om de underbygger vad vi väntar oss och hoppas på men förkasta dem om de går i motsatt riktning.

Talesättet att “fakta talar för sig själv” är helt enkelt inte sant! Om vi vill övertyga någon måste vi troligen “översätta” fakta till något som mottagaren tycker är viktigt och som är i samklang med dennes syn på tingens ordning. Till exempel: “Effektivare energianvändning innebär ökad valfrihet och mindre beroende av importerade bränslen”, eller “Effektivare energianvändning medför ökad sysselsättning och starkare industriell utveckling”. Eller något!

Fakta är viktiga för underbyggnaden men otillräckliga som argument.

Sluta tjata om lönsamhet!

Georg Lakoff har påpekat i sin bok “Dont think of an elephant” att vissa fakta inte fungerar som argument i en debatt eller övertalningssituation eller som försäljningsmotiv. Det spelar ibland ingen roll om dessa fakta är sanna och väl underbyggda om den man talar med inte lyssnar. Att de inte lyssnar behöver inte bero på ointresse utan bara att de av olika skäl inte (just nu) är intresserade. “Values come first, facts and policies follow in the service of values. They matter, but they always support values”, säger han, (values=värderingar). Ett synsätt som ligger nära vad Mullanaithan och Shafir tagit upp i sin bok “Scarcity” där de visar att vi ofta har otillräcklig “bandbredd” för att ta emot vissa viktiga budskap även om de vore bra för oss.

Vi tjatar ofta(st) med dem vi försöker övertyga om att energieffektvisering är L-Ö-N-S-A-M-T!! Och en del av dem vi debatterar med säger att jo så kan det vara, men det är inte tillräckligt lönsamt. Om det bara bleve lönsammare (vid högre energipris) så skulle folk minsann effektivisera så det skulle ryka om det!

Jaså minsann? IEA visade i sin senaste World Energy Outlook 2015 att skillnaden i åtgärdskostnad och energipris för små och medelstora företag och för många byggnader är mellan 8 och 16 gånger. Klart att om priset ökade och därmed skillnaden ökade till 9 och 17 så skulle intresset öka men för de allra flesta situationer är lönsamheten redan klart tillräcklig.

Sådär håller vi på år ut och år in men det händer ändå för lite! Vi kanske skulle sluta tjata om det uppenbara (lönsamheten) och istället börja titta på vad som i övrigt hänger samman med effektvisering. Vi kan göra det genom att titta på vad som finns runt om (som i IEAs bild över “Multiple Benefits” dvs PLUS-värden, se bild nedan) och hur de tillsammantagna utgör det fulla värdet!? Inte bara den enkla lönsamheten av sparade kilowattimmar. Den får man nämligen på köpet!

image

Förnybar energi ger nya jobb i Tyskland

Det rapporteras om hur energimarknaden förändras i Tyskland och att man skapat många nya arbetstillfällen för förnybar energi. Tyvärr saknas i dessa siffror motsvarande för effektvisering. För den som vill ha bilderna för visning finns en pdf att ladda ned.

En av bilderna visar att tillväxten bland annat avser förekomsten av kooperativ som skapats för att utnyttja lokala energiresurser (se bild nedan). Dessa kooperativ har spelat en stor roll i början av den tyska omställningen sedan cirka 2005 men rapporteras nu ha avstannat när de traditionella energiföretagen vaknat till och klivit in på marknaden i större skala.

image

Utvecklade energitjänster

Inom transportsektorn pågår en spännande utveckling av infrastrukturen. Flera laddningsstationer för elfordon bidrar till deras attraktivitet. Vem vill åka lång väg för att kunna tanka flytande bränsle och kanske rentav stå i kö för att göra det. Tankstället kan vara morgondagens krisbransch. Som Roy sade: “Hej då macken” men utan tillägget “Vi ses i morgon”!

Om vi skulle tänka liknande tankar för energitjänster så få vi kanske se en produkt som utvecklas för leverans i tid, form och innehåll (se bild nedan)?

image

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv