Elbilar för Europa, revolution eller evolution?

Det finns ett stort intresse för elbilar men är det hype eller realism? Laddningen är inte ett helt igenom enkelt problem bl.a. därför att man inte vet riktigt vilka körmönster en elbil har. Klart är att de inte kan jämföras rakt av med den gamla familjebilen.

Men visst är det spännande att spekulera. Det förefaller klart att det blir mera evolution än revolution och det kommer att finnas många korvägar där vi måste välja teknik innan vägen framåt ligger öppen.

Nu satsar regeringen över 800 millioner på alternativa drivmedel, men hur mycket kommer de att sätta på el?

Det är lätt att bli grön….

...säger den senaste Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman i sin kolumn i NY Times. Det är bara att effektivisera energianvändningen fortsätter han med hänvisning till den “effektivitetsbrist” (Efficiency-gap) som finns.

Varför har vi inte sådana ekonomer i Sverige? Jo de finns visserligen, men de varken syns eller hörs i debatten!

Effektivisering, Akilles och sköldpaddan.

En av Zenons paradoxer handlar om hur Akilles aldrig kunde springa ikapp en sköldpadda eftersom varje gång Akilles hade halverat avståndet till sköldpaddan (som fått ett försprång) så hade ju sköldpaddan förflyttat sig en bit framåt. Tanken på den kommer osökt på när man ser att Svenskt Näringsliv skall presentera en studie om rekyleffekterna i svensk klimatpolitik. Man gör det genom att hänvisa till en studie av Professor Runar Brännlund vid Umeå Universitet som, säger man: “... rönt uppmärksamhet [utanför Sveriges gränser]. Studien visar på en motverkande effekt av energieffektivisering, där en 20 procentig effektivisering av energiförbrukningen i Sverige skulle öka utsläppen med 5 procent”. Och det är ju inte så kul om så skulle vara fallet.

Centralt för resonemanget är att när man effektiviserar sparar man pengar och dessa kan man lägga på något annat som också kräver energi. T.ex. köra mer med sin bil därför att det är billigare per mil (direkt effekt) eller resa på semester till avlägsna länder med flyg (indirekt effekt). Därför blir inte de bedömda besparingarna så stora som man hoppats utan blir reducerade, se bild nedan. Brännlund går längre och säger att emissionerna t.o.m. ökar! Det korrekta uttrycket borde emellertid vara “skulle kunna öka”.

Men det måste observeras i hela detta resonemang om rekyleffekter att individernas (och samhällets) “nytta” ökat. Man får mer för de pengar som man lägger ned på energin.

Men nu fastnar vi också i ett resonemang som börjar likna Akilles och sköldpaddan, d.v.s. i detaljer och som om Sverige vore det enda land som skulle effektivisera och bara med en liten del (20%). Det globala problem som vi står inför är att ALLA måste minska sina utsläpp i storleksordningen 80% över några få decennier. Att välja att skjuta upp detta är inte särskilt klokt om man inte vill komma obönhörligt på efterkälken på världsmarknaden.

Den studie som Svenskt Näringsliv åberopar har inte tagit hänsyn till all den teknik som vi har är i förändring. Låt oss anta att den blir bränslenålare och matas med bränsle med lågt eller inget kol-innehåll. Varför skall vi då grunna över just emissionsaspekten på det sätt som görs? Man kan naturligtvis välja att istället för att göra de tekniska förbättringarna tvinga fram en minskning av energianvändningen med pris (läs skatter). Men om vi vill bibehålla så mycket “nytta” som möjligt bör vi fokusera på den tekniska effektiviseringen och inte förfalla till dystra tankar om vi skall nå ifatt sköldpaddan eller inte.

image

Figur från: The Rebound Effect: an assessment of the evidence for economy-wide energy savings from improved energy efficiency

Spara 1116 TWh inom EU till 2020

Energirådgivarna har sin årliga kongress i Jönköping den 19 och 20 Oktober i anslutning till ELMIA-mässan och deras mässor för fastigheter och för fjärrvärme.

Effektivare energianvändning är inte bara (minst av allt?) teknik utan handlar också om beteende, politik och eldsjälar. Bland annat (se programmet nedan)!

Vi ses där !?

Program måndag 19 oktober
12.00 Lunch.
13.00 Välkommen. Moderator för båda dagarna är Hans Nilsson ordförande EnergiRådgivarna.
Inledningstal. Anders Wijkman EU-parlamentariker.
Vad har Danmark som inte vi har? Lena Neij Lunds universitet.
14.20 Fika. Besök i posterutställning.
14.50 Beteende och dialog ? möjligheter till ökad energieffektivisering.
Del 1. Hur få till och nyttiggöra en bra dialog med boende vid drift och förvaltning?
Karin Engvall Uppsala universitet
Del 2. Den mångsidiga konsumenten ? konsumenters och fastighetsägares motiv för energirelaterade investeringar. Erika Jörgensen och Åsa Thelander Lunds universitet
15.40 Paus.
16.00 Mysteriet med eldsjälarna ? eller varför lyckas vissa bättre än andra? Louise Trygg Linköpings universitet.
Dubbelt upp för energieffektivisering ? I energipropositionen fördubblades anslagen till energieffektivisering. Energimyndighetens tankar kring de föreslagna åtgärderna. Maria Malmkvist Energimyndigheten.
16.50 Paus. Bensträck/frukt.
17.00 Energideklarationer ? Hur långt har vi hunnit? Vilka åtgärder genomförs? Thomas Johansson Boverket
Energideklarationer ? Hur kan vi få fler åtgärder genomförda? Dialog mellan Boverket, FSEs sektion för energideklaranter, Energimyndigheten och deltagarna.
19.00 Kongressmiddag/Get-together 2009.

Program tisdag 20 oktober
07.30 Naturvandring kring Elmia ? Hur klimatet påverkar vår natur. Naturskyddsföreningen.
09.00 Elmia Fastighet & Fjärrvärmemässan öppnas ? inledningstal. Tomas Kåberger
09.20 Kort inledning av dag två.
Glas i byggnader ? problem och möjligheter.
Kort info om energimärkning av fönster. Diana Avasoo, EQ-fönster.
Del 1. Energieffektiva glashus ? finns det?
Praktiska erfarenheter avseende inomhusmiljö och energianvändning jämfört med standardkontorshus. Rikard Sjöqvist Midroc.
Del 2. Kuggen i Göteborg ? Gott samarbete mellan arkitekt och ingenjör gav energisnålt hus. Charlotte Erdegard Wingårdhs arkitekter och Max Tillberg/Catarina Warfinge Bengt Dahlgren AB.
10.20 Fika.
10.50 Vi bygger energieffektivt! Halverad energianvändning vid renovering av kontorshus. Bo Matsson, Brostaden/GreenBuilding.
Recept för halverad energinota. Ta en del positiv ledning Tillsätt endel kunniga entusiaster. Smaksätt med pengar efter behag. Rör om och låt dra. Willy Ossiansson Willy?s CleanTech AB.
Passivhus i Värnamo ? Mätdata från projekt Oxtorget och planering av 60 nya lägenheter för 55+-boende. Börje Göransson Finnvedsbostäder.
12.00 Lunch med paneldebatt.
13.00 Ekodesign för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Ekodesignkraven och energimärkning sparar 1116 TWh inom EU år 2020. Vilka produkter omfattas och hur tuffa är kraven? Peter Bennich Energimyndigheten.
Byt belysning ? för en ljusare tillvaro. Energimyndighetens belysningssatsning. Peter Bennich Energimyndigheten.
Energieffektiviseringsföretag och kunderna. Hur säljer/köper vi energieffektivisering? Hur kan vi bli bättre? Debatt mellan energieffektiviseringsföretag och fastighetsägare. Att synliggöra energieffektivisering ? NWh och vita certifikat. Svante Axelsson Naturskyddsföreningen.
14.20 Avslutning.
14.30 Fika.

Smarta städer

Under Sveriges ordförandeskap skall den s.k strategiska teknikplanen (SET-planen) diskuteras. Den har i sina tidiga versioner haft stark slagsida åt storskalighet och förhoppningar på maximl-lösningar, men en ändring kanske är på gång. Om det är det svenska ordförandeskapet eller tidens gång som inverkat kan vara osagt.

Man vill satsa på 25-30 städer i Europa som skall vara pionjärer och nog har vi några svenska kandidater. De som är med i Concerto-projektet till exempel, Växjö, Falkenberg, Helsingborg och Malmö?

DER är smart resursutnyttjande.

Distributed Energy Resources (DER) är en kombination av Distributed Generation (DG) Demand Response (DR). Alltså konsten att kombinera nyttjande av (ofta småskaliga) tillförselresurser och aktiv laststyrning för att balansera systemet. Inom IEA:s DSM-Programme har man ett projekt kallat “Integration” som arbetar med hur detta konsstycke kan operationaliseras.

En visuell framställning av en sådan (r)evolution kan man finna hos Greenpeace, se också bild nedan.

image

Effektivisering = Tryggare försörjning

Den 24-25 september möts G20 i Pittsburgh för att bl.a. tala ihop sig inför COP15-mötet i Köpenhamn i december. EU har avstämt sina positioner inför mötet och tar bl.a. upp energieffektivisering med följande ordalydelse under huvudrubriken “Promoting energy security”: “Developing new energy-efficient technology is also important in order to ensure energy efficiency.”

I den kan vi lätt spåra den avgående energikommissionären Piebalgs envisa framhävande att effektivisering bidrar till tryggare försörjning. Det är bra! Men ett litet missförstånd tycks ha smugit sig in i texten (och tänkandet?). Det är inte enbart NY teknik som behövs utan ännu mer ett omfattande nyttjande av BEFINTLIG teknik!

Kan man få föreslå en omformulering? Till exempel: “Developing and deploying energy-efficient technology is the key issue to ensure energy security.” Finjusteringar i texter är ju trots allt vad toppmöten är till för!

Stöd för grönt byggande i Europa

Det finns olika stödsystem för att bygga energisnålt och miljöanpassat runt om i Europa. EuroAce har kartlagt dem och redovisar i ett s.k. Working Paper. Det innebär att det inte finns någon analys men eftersom man ändå ger en sorts klassificering av hur stöden är utformade i olika länder så kan den som vill använda materialet för egna analyser.

Eftersom det också finns länkar till de olika ländernas källor så kan man också gå vidare. Möjligen fordrar det språkkunskaper utöver de vanliga för att kolla allt.

BNP ett otillräckligt mått.

Häromdagen levererade några (verkligt) tunga ekonomer en rapport om hur och varför man skulle behöva komplettera BNP-måttet. Rapportens sammanfattning är förvånansvärt lättläst med tanke på ämnets karaktär, men de 12 rekommendationerna som ges är allt annat än enkla. Även om man i flera av dem ser sådana kompletterande mått som ibland förekommer och nämns i våra nyhetssändningar. Hur ser människor på sitt liv, sin framtid, sina möjligheter att påverka o.s.v. ?

Den kompletta bilden kommer inte att vara enkel, men rapportens argumentation visar att den ändå är nödvändig. Inte minst för att vi i den politiska debatten inte skall köra fast i förenklade förklaringar och modeller av det slag som t.ex. finns starkt representerat i våra grannländers parlament och i form av xenofobi som i slutänden leder till isolationism eller värre ändå.

Rapporten visar att vi måste mäta välbefinnande och inte produktion. Välbefinnandet är flerdimensionellt säger författarna och ger en lång rad förslag till hur man skall mäta både objektivt och subjektivt välbefinnande samt att man måste mäta om detta är uthålligt eller om det är kortvarigt och övergående. I detta avseende föreslås en indikator på hur nära vi är farliga nivåer i olika avseenden som t.ex klimatförändring eller kollaps av fiskbeståndet.

I läsningen slås man av att en del av måtten lätt går att knyta an till det som i en annan av årets viktiga skrifter kallas “Animal spirits” och som beskrivits väl i en artikel i SvD om människans natur nyligen.

Av-, om- eller återreglering?

Det var länge sedan någon vågade yppa tvivel på att avreglering av energimarknaden är välsignelsebringande men nu sker det i LO-tidningen. Kanske inte direkt en svordom i kyrkan men åtminstone på kyrkbacken eftersom utförsäljningen av energitillgångarna oftast skett i stor politisk enighet.

Skribenten i LO-tidningen tar sin utgångspunkt i de senaste årens prisökningar och i förekomsten av övervinster (wind-fall profits). Tidigare s.k. Nils holgerssonundersökningar har visat att priserna på värme varit lägre i kommunägda anläggningar så det finns åtminstone lite empiriskt material till stöd för hans klagan.

Tyvärr blandar han sedan ihop det med kärnkraften och gör själv misstaget att påstå att kärnkraft skulle vara ett billigt alternativ för klimatåtgärderna. Ny kärnkraft är inte billig och den gamla har också särskild fördel i att ha åtnjutit förmånliga villkor vid sin tillblivelse. Möjligen skulle man undra över om den någonsin kommit på plats i en helt avreglerad värld där den tvingats bära sina fulla kostnader?

Så avregleringens möjliga fördelar kanske ännu inte visat sig till fullo? Och vi måste kanske också måste leva med att teknikomställningar inte är gratis utan kan fordra statlig/offentlig medverkan båda vad gäller krav och finansiering.

Europeiska supernät för bl.a. vindkraft.

Det blåser en lätt storm i det svenska vattenglaset när Kungliga Vetenskapsakademin tar till orda om vindkraften. Perspektivet verkar mycket svenskt. Snävt avgränsat och fyllt av reservationer - 30 TWh intermittent kraft, det kan aldrig gå väl - nätet klarar inte detta och vad skall hända när det inte blåser?

Den Europeiska vindkraftorganisation projicerar nära 150 TWh el från vind i Europa till 2020 och förbindningar med ett sjösatt supernät (se bild nedan). Dessa nivåer ger en annan innebörd åt begreppet “intermittens” för det är säkert så att det blåser någonstans i ett sådant vidsträckt system.

Det är märkligt att Vetenskapsakademin i sin klagan över systemets möjligheter att ackommodera vindkraft inte nämner möjligheten av laststyrning (Demand Response) och användningen av s.k. smart grids utan helt förlitar sig på de traditionella sätten att balansera tillförseln. I USA är både DR och smart grids föremål för storsatsningar inom ramen för Obamas nya energiprogram.

Vetenskapsakademin har naturligtvis helt rätt i att näten behöver förändras och förstärkas, men det behöver de under alla omständigheter och även för att kunna göra bättre nytta av dagens befintliga energiresurser!

Vi kan ju i Sverige välja att på nytt ställa oss utanför den teknikutveckling när det gäller bl.a. vindkraft som ger bättre miljö men det är svårt att se varför. Det kan väl ändå inte vara så illa att det är förtjusningen i gammaldags teknik (som kärnkraft) som ligger bakom vetenskapsakademins utspel?

 

image

Om nu kostnadseffektivitet är högsta prioritet!

Varför är det då så svårt att acceptera vita certifikat? EU-kommissionen grunnar på deras tillämplighet. Den svenska effektiviseringsutredningen besvärade sig inte ens med att ta upp dem till prövning.

Men eftersom gröna certifikat anses vara att rekommendera därför att de är kostnadseffektiva så borde de vita ges en chans av samma skäl. Det finns exempel från många håll.

Kärnkraftens problem inte bara svenska och inte bara teknik.

DN rapporterar om den sjunkande tillgängligheten i svenska kärnkraftanläggningar och att de säkerhetsrelaterade stoppen ökar. Också i senaste numret av Energimagasinet funderar man över dem och om de inte i första hand är relaterade till organisatoriska och attitydmässiga problem. Bland annat pekar man på tidspressen vid revisionsarbetena vilket kan leda till slarv.

Denna förklaring har också stöd i franska erfarenheter vilket rapporteras i NY Times. Tidspressen är så hård att olika firmors arbetare springer i vägen för varandra.

Men för de verkliga kärnkraftsentusiasterna finns inget som oroar. I DI intervjuas Jernkontorets VD
- Så du tror att kärnkraften är säker?
- Säker teknik? Ja, det tror jag. Det är nog saker som har granskats så mycket.

Måhända, men det finns mycket som granskats och för den skull inte är mindre oroande.

 

 

USA:s satsningar på ny energi är otillräckliga

på samma sätt som i de flesta andra länder. En systematisk omfördelning så att en större del satsades på effektivare energianvändning skulle skapa fler jobb och större besparingar hävdar ACEEE i en ny rapport.

Det handlar om ökad satsning på den amerikanska motsvarigheten till vita certifikat, EERS, Energy Efficiency Resource Standards och på att de utsläppsrätter som tilldelas skall öronmärkas för effektiviseringsåtgärder. Om så sker är det inte överraskande att åtgärderna också påverkar sysselsättningen positivt.

Metoden för kalkylerna är emellertid mera antydd än beskriven, men systematiken i genomgången av det amerikanska lagförslaget, kapitel för kapitel, borde kanske också göras för att granska den svenska effektiviseringsutredningens potentialbedömningar. Då skulle deras brister avslöjas obarmhärtigt.

 

Nordiska gröna certifikat återuppväckta från de döda

drastiskt kommenteras nyheten att Sverige och Norge skulle återuppta idén om gemensamma gröna certifikat. Argumenten för certifikaten som system är att det är teknikneutralt, men det är också just det som är en del av dess problem! Man vill komma åt de billiga åtgärderna vilket oftast innebär utnyttjande av mogen teknik där kostnaderna kunnat pressas. Det sker emellertid till priset av att annan teknik hålls tillbaka även om den på sikt kanske har större möjligheter både vad avser volym och kostnad. Man vill göra saker rätt (vara “efficient”) men glömmer bort att göra rätt sak (vara “effective”).

Nu behöver de båda attityderna inte vara varandra uteslutande om man bara kommer ihåg att när dagens lågt hängande (kostnadseffektiva) frukter är plockade så bör vi ha berett marken för morgondagens frukt. Och den kommer från teknik som idag inte kan konkurrera utan befinner sig i sitt tidigare utvecklingsskede (se bild nedan).

image

Figur från IEA:s Deploying Renewables: Principles for Effective Policies- 2008

 

Mål och delmål i klimatpolitiken

Nicholas Stern skriver i sin senaste bok “The global deal” att det som vi måste diskutera är strategier ifråga om ekonomiska tillväxtförhållanden, och möjligen ekonomisk tillbakagång. Det gäller för världen som helhet och sett i ljuset av osäkerhet när det gäller utfallet. Han säger att det därför är förvånande att många ser klimatpolitiken som ett isolerat investeringsbeslut, där man kan tillämpa en enkel kostnads- och intäktskalkyl, som om det gällde en ny bro. När det gäller klimatfrågorna är de ekonomiska övervägandena svårare och mycket mera djupgående (sid 13).

Detta är värt att hålla i minnet när en Oxfordprofessor, Dieter Helm, levererar kritik mot EU:s klimatpolitik. Helm uppehåller sig mycket vid det s.k 20-20-20 målet som anser är politiskt, inkonsistent och inte ekonomiskt optimalt. Det må så vara men målsättningen att minska koldioxidutsläppen med 20%, öka energieffektiviteten med 20% och öka nyttjandet av förnybar energi till 20% är ett delmål avsett att uppnås 2020. Slutmålet ligger längre fram och är mycket högre. Så Helms kritik är inte ens att slå in en öppen dörr utan gör snarare en rejäl rundpall i luften. Om det inte rentav är en sådan kalkyl som Lord Stern varnar för!!

Helms kritiserar också effektiviseringsmålet med de gamla argumenten om att effektivare användning leder till att man kan komma att använda mer energi när man får mer pengar över. Där har han en poäng, men EU:s underliggande idé var att faktiskt MINSKA energianvändningen. Nu har många länder (däribland Sverige) valt att formulera sitt effektiviseringsmål så att man just kan öka användningen och ändå skryta med en förbättrad energiintensitet.

 

Full tvättmaskin och en kopp vatten

Att värma och kyla vatten tillhör det mest energikrävande vi gör i våra hem. Så fyllda tvätt- och diskmaskiner med låga temperaturer är ett sätt att minska energianvändningen. Men kan man verkligen komma så mycket längre?

Jo hävdas det. Det skall räcka med en kopp vatten till en fylld tvättmaskin! Istället måste man fylla på med nylonkulor som sedan återanvänds. Låter intressant och spännande, men hur långt har den kvar till butiksgolvet?

 

Low-emission and supergrid(s) - Motsatspar eller komplement?

Kommissionär Barroso har i sin återvalskampanj tagit upp energifrågorna och gör det med aspekterna klimat och energisäkerhet. I hans tappning blir det en satsning på låga utsläpp av växthusgaser och supernät för både el och gas. Dessa supernät skall kunna hämta lågemissions energi med både gas från Kaspiska havet (Nabucco-projektet) och sol-el från Sahara.

Vi får hoppas att detta inte står i motsats till den avgående energikommissionärens Piebalgs visioner om energieffektivitet och om smarta nät. Mycket av den energi vi behöver kan vi nämligen finna på betydligt närmare håll än i Asien och Afrika.

Smarta nät som utnyttjar decentraliserade förnybara energiresurser är super - men de behöver inte vara supernät!

Klimatplan B? Nej tack!

Tänk om vi inte lyckas med klimatåtgärderna? Om de kommer för sent eller om de för kraftlösa? Då behöver vi en Plan B säger Royal Society i Storbritannien! De har i en översikt gjort en förteckning över ett antal åtgärder som de menar då skulle komma ifråga (se figur 1 nedan). Några av dem är relativt harmlösa men det finns också ett antal som är mera av Jules Verne-karaktär.

Men i grunden är tänkesättet fel! Vi måste lyckas med Plan A! Det finns stora möjligheter till energieffektivisering och bruk av förnybar energi. Att innan man på allvar tagit itu med dessa invagga sig själv i ett tänkande om att det finns en plan B att sätta in om det går snett innebär att man splittrar sig både ifråga om inställning och resurser.

Plan B -Nej Tack! Full koncentration på Plan A!
Om man skall fundera över var insatserna gör mest nytta så tänk hellre på hur mycket energi vi behöver (Se Figur 2 nedan) och gör en plan A version 2.0.

image
FIGUR 1: Översikt över “geoengineeringsmöjligheter” enligt Geoengineering the climate. Science, governance and uncertainty. The Royal Society. UK. September 2009
——————————————————————————————————————-

image
FIGUR 2: Olika ställen för insatser att begränsa utsläpp av växthusgaser. FourFact AB

Om inte löven trillar av så gör öronen det

Det senaste förslaget i kategorin “geoengineering” är artificiella träd som är mångfalt effektivare än den gamla sorten.

Enligt en studie skulle de kosta c:a 20 000 USD dollar styck. Men de har ju en fördel. Det blir inte en massa löv och barr som man måste blåsa bort med motordrivna kvastar. Och då spar man ju även på det. Frågan är om öronen, som faller av när man hör detta, ställer till med några bekymmer?

Snömannen eller Askungen?

Båda är ju kända för sina fötter med de är lite olika i storlek. Samma kan hända om man försöker beräkna sitt fotavtryck i de olika klimatkalkylatorer som finns. Det visar en studie som presenterades vid eceee sommarkonferens och där man provat olika sådana som man kan hitta på webben, se bild nedan. Författarna har även rangordnat de olika modellerna efter hur väl de fungerar ur användarsynpunkt och om de ger användbara råd.

Att modellerna visar olka resultat behöver inte visa att någon av dem är felaktig utan beror också på att de är gjorda för villkor i olika länder.

Av de nämnda kalkylatorerna finns inte längre alla kvar men här är några av dem som man fortfarande kan hitta:
http://www.safeclimate.net/calculator/
http://www.klimat.ivl.se/
http://footprint.wwf.org.uk/
http://www.epa.gov/climatechange/emissions/ind_calculator.html

image

Källa: It must be Yeti! ? Tracking carbon footprints on the web. Gunnarsson, Kivioja och Pyrko. ECEEE proceedings 2009.

PS: För att kunna ladda ned hela texten från eceee måste Du vara medlem och det blir man till det facila priset av 45? per år. Då får Du tillgång inte bara till flera tusen sidor av eceee:s material utan även material från den amerikanska motsvarigheten aceeee och en massa annat.

Energi och (stor)makt

Den ryska gasen är inte bara en energiresurs utan också allt oftare ett instrument för att visa och bruka makt. Spelet om Gasledningen i Östersjön (North Stream) visar att flera länder uppfattar det latenta hotet - nu senast Lithauen.

Det är synd med tanke på att det som idag kallas Energy Charter bildades för att bidra till avspänning mellan väst och öst och till rättvisa spelregler bl.a för transit av gas. Det kallades för Lubbersinitiaitivet efter en Holländsk premiärminister som lanserade idén under det kalla krigets dagar. Ryssland har aldrig ratificerat avtalet och tycks föredra att ställa upp sina egna regler.

Nabucco-projektet med gastransit från Kaspiska havet via Georgien och Turkiet har lanserats som ett alternativ att undvika den direkta ryska intressesfären. Det är därför man höjer ögonbrynen när Gazprom skaffar sig majoritetsinflytande i den Turkiska gasindustrin.

Det är tydligt att spelet går vidare. Och lika tydligt att det mest verksamma motmedlet är en massiv insats på att effektivisera energianvändningen och minska gasbehovet.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv