Mål och delmål i klimatpolitiken

Nicholas Stern skriver i sin senaste bok “The global deal” att det som vi måste diskutera är strategier ifråga om ekonomiska tillväxtförhållanden, och möjligen ekonomisk tillbakagång. Det gäller för världen som helhet och sett i ljuset av osäkerhet när det gäller utfallet. Han säger att det därför är förvånande att många ser klimatpolitiken som ett isolerat investeringsbeslut, där man kan tillämpa en enkel kostnads- och intäktskalkyl, som om det gällde en ny bro. När det gäller klimatfrågorna är de ekonomiska övervägandena svårare och mycket mera djupgående (sid 13).

Detta är värt att hålla i minnet när en Oxfordprofessor, Dieter Helm, levererar kritik mot EU:s klimatpolitik. Helm uppehåller sig mycket vid det s.k 20-20-20 målet som anser är politiskt, inkonsistent och inte ekonomiskt optimalt. Det må så vara men målsättningen att minska koldioxidutsläppen med 20%, öka energieffektiviteten med 20% och öka nyttjandet av förnybar energi till 20% är ett delmål avsett att uppnås 2020. Slutmålet ligger längre fram och är mycket högre. Så Helms kritik är inte ens att slå in en öppen dörr utan gör snarare en rejäl rundpall i luften. Om det inte rentav är en sådan kalkyl som Lord Stern varnar för!!

Helms kritiserar också effektiviseringsmålet med de gamla argumenten om att effektivare användning leder till att man kan komma att använda mer energi när man får mer pengar över. Där har han en poäng, men EU:s underliggande id var att faktiskt MINSKA energianvändningen. Nu har många länder (däribland Sverige) valt att formulera sitt effektiviseringsmål så att man just kan öka användningen och ändå skryta med en förbättrad energiintensitet.

 

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv